Sida 1(35) Årsredovisning 2011 Naturbruksstyrelsen 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Under 2011 startade första årskullen gymnasieelever enligt den nya gymnasiereformen. Gymnasieskolan har fått många förändrade krav i och med ny skollag och ny gymnasieförordning under året. Det innebär nytt betygsystem, nya behörighetskrav på lärare, nya kurser som ska läras ut och ökade krav på dokumentation. Den stora minskningen av elever i gymnasieåldern har samtidigt medfört att marknadsföringen har måst pågå intensivt. Eleverna som startade hösten 2011 togs väl emot av personal som slussade in dem i den nya gymnasieskolan så att eleverna har trivts och ovanligt få elever hoppat av under hösten 2011. De minskande avhoppen gäller även för vuxenutbildningen. Samverkan mellan skolorna ökar liksom leasing av maskiner, båda delvis på grund av tuffare ekonomiska realiteter. De ekonomiskt hårdare villkoren har också inneburit att personalstyrkan på några skolor har skurits ner. Samtidigt har fler elever med särskilda behov kommit in varför antalet elevassistenter ökat. För att öka personalens kunskap om de nya reformerna har två större konferenser hållits. En konferens för all personal som möter särskoleelever förberedde för nästa stora reform som kommer att gälla särskolan. Vi har också haft möjlighet att möta all naturbrukspersonal i två dagar i en uppstart av den nya gymnasiereformen. Vi har trots ökad konkurrens och tuffare ekonomiska förhållanden klarat 2011 bra. Ekonomin är i balans och elevtalen på ungdomssidan har minskat något men vi hade beredskap och klarade det bra. Vuxenutbildningen har ökat. Det bristande underhållet på våra lokaler kvarstår. Engagemanget i miljöfrågorna är glädjande stort. Att fler elever upplever psykisk ohälsa oroar. Inför kommande år kan vi konstatera att minskningen av antalet 16-åringar fortsätter ytterligare och vi måste förvänta oss ett lägre intag och därmed ekonomiskt svårare år. Gymnasiereformen går in på sitt andra år vilket gör att ökningen av antalet yrkestimmar nu kommer att märkas som ytterligare en belastning på ekonomin. Nya reformer på särskolan och inom vuxenutbildningen väntar med en hel del arbete. Avtalet om utbildning med kommunerna i Västra Götalandsregionen är avgörande för ekonomin och för möjligheten att bedriva vuxenutbildning. Att få till stånd ett avtal måste prioriteras under 2012. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Regionens naturbruksskolor är en naturlig mötesplats för näringen och andra intressenter och används för olika typer av möten och aktiviteter. Vi tar emot en mängd olika studiebesök både från unga och gamla, studenter och arbetsliv. Dessa kan komma både från våra egna kommuner och verksamheter
Sida 2(35) men också från andra delar av landet och även ett antal utländska besökare. Våra enheter syns på mässor och andra evenemang där människor samlas. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Naturbruksförvaltningen har under året arbetat med miljö- och energifrågor. De flesta parametrar går åt rätt håll, vi har ökat andelen ekologiska livsmedel, vi har minskat körda mil, energi för uppvärmning och för allmän el. Däremot har vi inte nått målet om fossilfria drivmedel och vi använder en liten del olja för uppvärmning. På förvaltningen pågår ett antal olika projekt för att minska beroendet av fossil energi och öka användningen av bioenergi. Förvaltningens miljöledningssystem fungerar och vi har fasat ut de flesta av kemikalierna på regionens utfasningslista. Antalet årselever har minskat något under 2011. De styrtal vi följer ligger på en fortsatt stabil nivå. Anpassning av verksamheten till GY 11 fortgår alltjämt, och planering inför gymnasiesärskolans förestående reform har inletts. Inom komvux minskar kommunernas statsbidrag till yrkesvux från och med 2012. Våra yrkeshögskoleelever får i stor utsträckning mer kvalificerat arbete eller startar egna företag efter utbildningen. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Personalsituationen bedöms i allt väsentligt som positiv. Av de nio måltalen (minskad sjukfrånvaro, individuella utvecklingsplaner, minskad löneskillnad mellan könen, osakliga löneskillnader enligt BAS, jämnare könsfördelning, minskad andel ofrivilliga deltider, minskad andel tillfälliga anställningar, minskad kostnad för bemanningsföretag, kompetent och engagerad personal) har sju bedömts ligga på nivån "" eller "Utmärkt". Övriga två (jämnare könsfördelning och minskad andel tillfälliga anställningar) har marginellt försämrats sedan föregående år men bedöms ändå som "OK". 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Året har medfört större variation i månadsresultaten i jämförelse med tidigare år. Det bedöms bero på en större osäkerhet i ekonomin som i sin tur beror på sjunkande elevantal fler kortare vuxenutbildningar. Som helhet blev utfallet +0,6 mkr för 2011. Avvikelsen från det budgeterade 0-utfallet beror till största delen på en återbetalning av sociala avgifter som blev känd först i slutet på 2011. Ekonomin är i balans och det egna kapitalet är 2,4 mkr. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Vårt uppdrag omfattar ungdomsutbildning på naturbruksprogrammet och vuxenutbildning inom naturbruk på gymnasie- och yrkeshögskolenivå. Vi ska vara kunskapscentra för de gröna näringarna och invånarna i regionen och i samband därmed genomföra efterfrågade
Sida 3(35) utbildningar. Förvaltningen har under året biträtt regionstyrelsen i förhandlingarna med regionens kommuner, men något nytt avtal med kommunerna har ännu ej nåtts. Nya vuxenutbildningar har erbjudits på fler av skolorna men då avtal med kommunerna ännu ej reglerar detta har flera ej kunnat startats. På Biologiska yrkeshögskolan har en för Sverige helt ny klövvårdarutbildning tagits fram. Marknadsföringen har som tidigare bedrivits intensivt med elevambassadörer och många aktiviteter på skolorna. Vi har under året också gjort specifika insatser mot trädgårdsutbildning för ungdomar, där arbetstillfällen finns och vi provar nya former t ex social media, allt för att locka fler förstahandssökande. Ett projekt har startats för att få fler ungdomar med utländsk bakgrund att göra studiebesök på våra skolor. Skolornas resurser i form av utrustning och lokaler används i mycket stor utsträckning av andra intressenter inom den gröna näringen. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Naturbruksstyrelsens verksamhet är inte riktad mot allmänheten i samma utsträckning som många av regionens övriga verksamheter. Ett stort antal aktiviteter görs dock varje år för att öka kännedomen om vår verksamhet och att våra resurser finns i allmänhetens tjänst. 3.2 Insatser för kommunikation Dialogen med vår viktigaste målgrupp - våra elever - fungerar väl och finns i olika forum. Styrelse och förvaltningsledning träffar elevråden minst två gånger om året, vid en gemensam elevrådsdag under hösten samt vid kvalitetsgranskningarna av skolorna under våren. Även under detta år har vi haft före detta elever anställda, s.k elevambassadörer, för att marknadsföra våra utbildningar på grundskolorna och olika mässor. Dessa elever arbetar också med marknadsföring internt på de olika skolorna. Vi har haft ett antal öppethusdagar och även prova på dagar vilket varit mycket uppskattat. Dessa olika dagar riktar sig både mot niondeklassare men även yngre årskurser för framtida rekrytering. Några skolor har även samarbetsprojekt med grundskolor i syfte att visa att teori och praktik går hand i hand. Hemsidan och informationsmaterial är uppdaterat, bl.a. med anledning av gymnasiereformen. 3.3 Jämställdhetsintegrering Vi fortsätter att följa upp resultaten i olika kurser på naturbruksgymnasiet fördelat på kön. Detta gäller även andra områden där det är möjligt att göra en könsuppdelad uppföljning. Vid rekrytering försöker vi vid annonsering uppmuntra det underrepresenterade könet att
Sida 4(35) söka. I förvaltningens ledningsgrupp har det könsutjämnats ytterligare då en manlig rektor ersatts av en kvinnlig under året 3.4 Funktionshinder Inventeringen av tillgängligheten på skolorna är genomförd och resultatet är inlagt i tillgänglighetsdatabasen och länkade från skolornas hemsidor. Några skolor har påbörjat arbetet med att ytterligare förbättra tillgängligheten för handikappade 3.5 Mångfald Arbetet med mångfaldsfrågor pågår hela tiden både för ökad förståelse för våra medmänniskor men också för att öka andelen elever och personal med annan bakgrund, religion eller sexuell läggning. Förvaltningen har förstärkts med en person på 40 % som arbetar med projektet Låt utlandsfödda ungdomar lära känna våra naturbruksutbildningar. Målgruppen är elever med utländsk bakgrund samt personal på introduktionsprogrammen i kommunerna, men det kan också visa sig att eleverna också finns inom andra grupper. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Skolorna ska vara tillgängliga för regionens medborgare och detta syns tydligt på på det sätt som skolorna nyttjas. Både skolornas lokaler och andra resurser används i en mängd olika sammanhang, t.ex möten, utbildningar, kurser och tävlingar. Ett antal olika projekt inom miljö, energi och säkerhet pågår där skolorna är viktiga kunskapsforskare. Skolorna är också intressanta som värdar i olika studiebesökssammanhang både för barn och vuxna från när och fjärran. 3.6.1 Externt nyttjande av skolans resurser Utmärkt Skolornas funktion som utvecklingscentra är viktigt. Externa företag och organisationer har möjligheter att använda skolornas lokaler när de är lediga. Omfattningen av tillgängligheten mäts i vårt styrtal Externt utnyttjande av skolans kontakter. Där mäter vi antalet besöksdagar ute på våra skolor. Ett studiebesök om 3 eller 50 personer motsvarar ett besök. En konferens som pågår i flera dagar räknas in som en besöksdag per dag. Vårt utfall för 2011 ligger högt över målet men under 2010 års utfall. Detta kan möjligen bero på att skolornas bedömningar av externt utnyttjande börjar bli mer homogena. Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 Externt nyttjande av skolans resurser 620 500 804 Skolorna är också aktiva i olika nätverk och projekt med kopplingar till verksamheten.
Sida 5(35) 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 4.1.2 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska OK Frågor om alkohol, tobak och droger behandlas i undervisningen och på temadagar. När vi misstänker alkoholbruk erbjuds eleverna att blåsa, för att visa att så inte är fallet. Om elever brukar alkohol på skolan leder det till avstängning från internaten och för omyndig elev kontaktas vårdnadshavare. Vid misstanke eller konstaterat fall av illegal användning av droger kontaktas polisen. Via elevhälsan erbjuds elever alltid hjälp vid alkohol- eller drogproblem. 4.1.3 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Vi bidrar genom att frågan tas upp i undervisningen och på temadagar som skolorna anordnar. Vi har inget styrtal. OK 4.1.5 Andelen överviktiga och feta barn ska minska Vi bidrar genom att arbeta med skolmaten ur ett hälsoperspektiv. OK Skolmaten på våra naturbruksskolor är god och mycket viktig för trivseln på skolan. Vi arbetar med en genomtänkt matsedel och försöker därigenom få eleverna att äta mer grönsaker, mer vegetarisk mat och mer fisk. Vi försöker undvika söta yoghurtalternativ och söta mellanmål. Inom fritidsverksamheten försöker vi stimulera till fysisk aktivitet. 4.1.8 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Vi deltar aktivt i skapandet av en kompetensplattform i Västra Götaland och mäter andelen elever som har arbete efter studier på alla våra yrkeshögskoleutbildningar och inom flertalet gymnasiala vuxenutbildningar. På områden där den gröna näringen har behov startar vi OK utbildningar för vuxna. Under 2011 startade t ex klövvårdsutbildning på BYS. För ungdomar försöker vi särskilt marknadsföra de inriktningar där efterfrågan på arbetskraft är stor. Kommunernas benägenhet att säga nej till vuxenelever, även när det kan leda till arbete, är ett problem.
Sida 6(35) 4.1.10 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Vuxna erbjuds särskilt anpassad utbildning för att kunna söka startstöd inom lantbruk och därmed bli egna företagare vid två av våra skolor. Av de som antog utmaningen var en tredjedel kvinnor. Under året planerades det för en utvidgning av denna verksamhet med en inriktning mot trädgård där flertalet sökande är kvinnor. Antalet elevveckor inom vuxenutbildningen har ökat under 2011 jämfört med tidigare år. Ung företagsamhet, UF bedrivs vid våra skolor. Alla ungdomar som går i det nya reformerade gymnasieskolan kommer att läsa Entreprenörskap 4.1.12 Medborgarna i Västra Götaland ska ha möjligheter till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet Vi har arbetat mycket aktivt med vuxenutbildning. Antal elevveckor på gymnasial nivå har ökat kraftigt. Alla vuxenutbildningar på gymnasienivå innehåller idag avsnitt som läses på distans. Fler studerande önskar gå hos oss men svårigheterna med vårt avtal med kommunerna ger problem. Naturbruksstyrelsen har därför ökat antalet platser som styrelsen står för. Antal veckor inom yrkeshögskolan har minskat beroende dels på svårigheten att få tillstånd att bedriva utbildningar från Yrkeshögskolemyndigheten och dels svårigheter att få sökande till några av av våra utbildningar. Skolorna som kompetenscentrum har också en betydande roll i det livslånga lärandet. 4.1.16 Minska användningen av fossil energi i Västra Götaland När det gäller förvaltningens egen användning av fossila bränslen kan följande konstateras. För uppvärmning har vi använt olja på Dingle, Strömma och Sparresäter. Denna del motsvarar ca 1,3 % av den totala uppvärmningen på förvaltningen och beror på att det varit så kallt att de ordinarie pannorna inte klarat att hålla temperaturen vissa perioder samt på problem med främst flispannan på Dingle. När det gäller det interna arbetet med att ställa om våra fordon till fossilfria alternativ har det gått trögt och måltalet har inte uppfyllts. Vi kör på etanol i viss utsträckning men även en hel del bensin har använts. Mängdmässigt dominerar dock diesel. Traktorerna på våra skolor används i undervisningen och det är viktigt att alla får mängdträning för att kunna framföra fordonen säkert och effektivt. Vi har arbetat med följande styrtal för år 2011. Då styrtalet är nytt var det en viss osäkerhet i utformning av måltalet för året. Mål 2011 Utfall 2011
Sida 7(35) Mängd fossila bränslen dividerat med totala mängden bränslen 20 % 9% Fossilfria alternativ när det gäller tunga fordon är svåra att hitta. Förutom RME, som visat sig ha vissa problem och som är dyrare, finns det få bränslen som kan konkurrera med dieseln. På Uddetorp testar man att köra på RME men det har använts även diesel vid tillfällen när det är kallt och till något fordon. På Strömma har man i stor utsträckning kört på Eco par. Detta är ett bränsle med fossilt ursprung som har betydligt bättre utsläppsdata än vanlig diesel. På Sötåsen har man under året kört med en diesel med inblandning av tallolja. Naturbruksförvaltningen har genom sitt uppdrag från Regionutvecklingsnämnden att arbeta med olika projekt inom energiområdet och att minska användningen av fossil energi i Västra Götland. Vi arbetar med detta genom ett flertal projekt: På Dingle håller man på att sätta upp solfångare för att testa olika tillverkare och tekniker. Här ska stort fokus ligga på utbildning inom området. På Uddetorp har man under året jobbat med RME- projektet där man kör fordonen, inklusive traktorer, på RME för att pröva detta bränsle. På Sötåsen jobbar man med projekt rörande biogasanläggningen, bland annat tittar man på uppgradering, hur man kan optimera substratet och hur man kan sprida rötresten. Dessutom tittar man på hur man kan göra Sötåsen till en pilot inom Smarta elnät där man genom olika tekniska mätningar och lösningar ska kunna minska energianvändningen. På Svenljunga håller man på att uppföra ett energiautonomt hus i skogen där det inte finns någon indragen el. Man har också som en av de första i landet köpt en elskotare. Dess dieselmotor genererar ström och all mekanik drivs med elmotorer. Minskningen av fossil energi uppgår till ca 40 % med denna teknik. På Nuntorp har man påbörjat ett projekt tillsammans med ett naturbruksgymnasium i Norge. I projektet ska man ta fram ett utbildningspaket för lantbrukare och elever rörande biogas. I projektet Biogas Brålanda kommer det att finnas ett behov av utbildning av lantbrukare och man kommer här att inleda ett samarbete. På Strömma pågår ett arbete med miljöfrågor hos elever. Detta framkommer i vår elevenkät där skolan alltid har högsta möjliga resultat när det gäller elevernas kunskaper och engagemang för miljöfrågor. På Sparresäter har en ansökan lämnats in till länsstyrelsen om att få uppföra sex vindkraftverk på deras marker. Detta projekt har pågått under flera år och processen har varit mycket utdragen men förhoppningen är att komma i mål under 2012.
Sida 8(35) 4.1.17 Antalet resta mil i tjänsten ska minska Antal körda mil med bil (summan av privat bil, förmånsbil och leasingbilar) Antal resta mil med flyg Måltal VGR 2011 Minskning med minst 10% jämfört med 2009 Minskning med minst 5% jämfört med 2009 Eventuellt eget måltal Minskning med minst 10% jämfört med 2009 Minskning med 10% jämfört med 2010 Utfall 2011 Minskning med 6% Minskning med 13% jämfört med 2010 Vi har arbetat med målet genom att kartlägga resorna och försöka optimera fordonen utifrån antalet passagerare. Under 2011 har vi börjat mäta styrtalet på halvårsbasis för att få en indikation vid halvårsskiftet hur vi ligger till. Genom vårt miljöledningssystem håller vi denna fråga aktuell. När det gäller flyg har vi valt att inte ha 2009 som basår då detta år visat sig vara ett undantag. När det gäller flygresor står målet i visst motsatsförhållande till vårt mål om internationalisering. Vi önskar att våra elever ska åka utomlands för praktik och studier. Åker en hel klass ut i Europa, vilket har skett, kommer detta mål inte att infrias. 4.1.18 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Utmärkt Basår (ange år) Måltal VGR totalt 2012 Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 Andel utfasningsämnen som fasats ut av totala mängden utfasningsämnen, volym. Avser ämnen i VGRs utfasningslista och anges i procent. 2010 25% 25% 25% Andel utfasningsämnen som fasats ut av den totala mängden utfasningsämnen, antal. Avser ämnen i VGRs utfasningslista och anges i procent. 2010 25% 25% 80% Naturbruksförvaltningen berörs av fem ämnen på regionens utfasningslista. Av dessa ämnen har fyra tagits bort helt från våra skolor och endast ett av dessa återstår. Denna kemikalie, kopparsulfat används i stallarna för att rengöra kornas klövar för att förhindra sjukdomar. Man sätter ut vattenbad
Sida 9(35) som korna för gå igenom för att desinficera klövarna och denna metod är påbjuden av veterinär. Några alternativ till detta finns inte i dagsläget vilket gör det svårt att ta bort helt. 4.1.19 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Utmärkt Måltal 2011 VGR totalt Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem av totala antalet årsarbetare (inklusive miljödiplomering för primär- och tandvård). 75% 100% 100% Naturbruksförvaltningen har på sina skolor under lång tid arbetat med miljöledningssystem. Under 2011 har några skolor tagit ett omtag runt detta och de interna revisionerna visar att arbetet fungerar enligt rutinerna. Förvaltningen har under 2011 medverkat i det regiongemensamma projektet och kommer under 2012 göra vissa justeringar för att vara i fas med övriga regionen. Under året har bland annat följande genomförts: Lagseminarium på alla skolor Miljöutbildning på alla skolor Intern miljörevision på alla skolor 4.1.20 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 30 procent i Västra Götalandsregionen som helhet Utmärkt Måltal VGR totalt 2011 Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 Andel ekologiska livsmedel (%) 30% 30% 32,8% Naturbruksförvaltningen har under 2011 kommit upp i nästan 33% ekologiska livsmedel. Detta har gjorts genom en medveten strategi från alla våra sju kök där några skolor utmärker sig genom att ha upp till 45 % ekologiska livsmedel. Via ett nätverk med personal från alla kök har goda exempel spridits och all personal på våra skolor har ett starkt engagemang i denna fråga. 4.1.21 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Naturbruksförvaltningen har inte haft något styrtal under året men har arbetat med frågan.
Sida 10(35) OK Elanvändningen har sjunkit med 2 % jämfört med föregående år. Under 2011 har förvaltningen jobbat med drivmedelsfrågan och hur vi använder våra fordon inklusive traktorer och skotare. Vi har konstaterat att det går åt mycket bränsle men att det varierar mellan skolorna. Skolorna hävdar att det går åt mycket tid och resurser för att ge eleverna den träning som behövs för att vara säkra på vägar, på åkrarna och i skogen. Vi har inte statistik från tidigare år att jämföra med men kommer i framtiden att stämma av detta regelbundet. Bedömningen är att drivmedelsanvändningen ökat under 2011. 4.1.22 Energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd ska halveras till 2030 Förbrukad mängd normalkorrigerad energi (kwh) per kvadratmeter bruksarea Måltal VGR totalt 2011 200 kwh/m2 Eventuellt eget måltal Minskning jämför med föregående år Utfall 2011 Minskning med 6 % Naturbruksförvaltningen har valt ett eget måltal då hela bruksarean inte är uppvärmd. Räknas hela bruksarean in ligger förvaltningen långt under VGRs måltal. Jämfört med föregående år minskade den faktiska användningen av energi för uppvärmning med 19 %. Detta innebär inte bara en miljöförbättring utan också att skolornas kostnader för uppvärmning minskat betydligt. Inom Västra Götalandsregionen finns ett system där man räknar om och kompenserar för väderlek och temperatur. Om man tar hänsyn till detta blir minskningen blygsammare och landar på 6 % jämfört med föregående år. 4.1.34 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Vi arbetar aktivt för våra elevers psykiska välbefinnande. Vi kan dock konstatera att fler och fler ungdomar kommer till våra skolor med olika diagnoser som visar på psykisk ohälsa. För att kunna genomföra uppdraget att utbilda ungdomarna på gymnasienivå inom naturbruk måste vi först OK undanröja det inlärningshinder som psykisk ohälsa innebär. Vi har varit tvungna att anställa fler elevassistenter under året för dessa elever. Under året har vi också knutit en skolpsykolog till våra elevhälsor. De som arbetar med dessa elever gör ett bra arbete men det verkligen ett varningstecken att elevers ohälsa ökar.
Sida 11(35) 4.1.36 Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer som regionen tillhandahåller ska öka Första steget för att få tillgång till våra utbildningar är att man får kunskap om att vi finns. Vi försöker genom intensiv information och marknadsföring ge alla presumtiva elever kunskap om vår verksamhet. Information ska finnas på flera språk. Alla skolor presenteras i tillgänglighetsdatabasen och ytterligare förbättringar för funktionshindrade planeras på någon skola. Genom att erbjuda utbildningar med varierande grad av distansinslag för vuxna hoppas vi att alla som vill kan hitta en passande studieform. För ungdomar finns förutom den till största delen skolförlagda utbildningen också möjlighet till lärlingsutbildning. 4.1.37 Alla verksamheter som regionen bedriver eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Alla skolor är inventerade och finns nu i tillgänglighetsdatabasen. Utmärkt 4.1.38 Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt För att säkra kvaliteten i undervisningen görs omfattande enkäter med alla elever årligen. En kvalitetsredovisning görs för varje skola och en sammanfattande för förvaltningen årligen. Den så införskaffade informationen ligger till grund för en kvalitetsgranskning där naturbruksstyrelsen besöker varje skola under en heldag och då möter elever, personal och skolledning var för sig. Till skolorna rapporteras ett resultat som bearbetas vidare i skolornas interna kvalitetsarbete. Naturbruksstyrelsen har under året stöttat och uppmuntrat skolornas arbete med att skapa en trygg och säker miljö för elever, personal och besökare. Även andra skyddsvärda objekt såsom utrustning, djur och byggnader ska omfattas av begreppet "en säker skola". Punktinsatser har gjorts i form av ytterligare brandvarnare, jordfelsbrytare och timers. Projektet safe-workday har slutförts och medför bättre stöd för avvikelserapportering för skolorna. Av skolornas avvikelserapporter för 2011 kan följande statistik utläsas: 2011 2010 2009 Antal inrapporterade avvikelser fördelat på elever, personal och övrigt. 268 251 118 Antal av dessa avvikelser som åtgärdats och återkopplats med anmälaren. 198 171 98 Antal inrapporterade avvikelser brand/brandtillbud 7 3 8
Sida 12(35) Antal inrapporterade avvikelser inbrott/stöld 5 6 9 Antal inrapporterade avvikelser hot/våld 2 41 14 Antal inlämnade polisanmälningar: 14 13 13 Antal inlämnade försäkringsärenden: 8 7 10 Vi ökar fortsatt antalet rapporterade avvikelser i förvaltningen vilket beror på att rutinen ännu är under uppbyggnad och ökningen är ett resultat av att rapporteringsrutinerna blir alltmer kända. Antalet inrapporterade avvikelser som också medfört åtgärd och återkoppling till anmälaren är 73 procent. Det är en förbättring från 2010 då motsvarande siffra var 68 procent. Avvikelserna avseende hot/våld har minskat kraftigt. Det beror på att vi ändrat i rutinerna för dessa anmälningar och de omfattar inte längre hot och kränkningar i sociala medier. 4.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Vid skolorna bedrivs gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola samt i viss mån uppdragsutbildning inom de gröna näringarna. Antalet årselever har minskat under 2011 (med 35 årselever), en följd av de senaste årens elevminskning inom gymnasieskolan. Antalet årselever inom vuxenutbildningen har ökat något. Under året har 77 % av årseleverna varit inom ramen för gymnasieskolan, 23 % som någon form av vuxenutbildning/uppdrag. Gymnasieskolan har, liksom under föregående år, präglats av arbetet med att anpassa verksamheten till strukturen och intentionerna i GY 11. Detta samtidigt som färre elever påbörjade sin utbildning i årskurs 1 under hösten, vilket innebär påfrestningar på och anpassningar av skolornas ekonomi och verksamhet. Den minskade elevantagningen beror dels på en minskande 16-årskull, dels på den nya gymnasieskolans indelning i studieförberedande program och yrkesprogram. På flera skolor har andelen elever med olika studieproblem och med neuropsykologiska funktionsnedsättningar ökat. Det ställer större krav på skolorna i form av stödinsatser och av elevassistenter för att eleverna ska klara sin gymnasieutbildning på ett bra sätt. Inom gymnasiesärskolan har planering inför den förestående gymnasiereformen, GY 13, inletts under hösten. En effekt av gymnasiereformen som vi har sett redan under höstterminen är att fler elever blir utskrivna ur grundsärskolan inför gymnasievalet. Dessa elever är i stor utsträckning hänvisade till yrkesintroduktion, och har ofta ett stort stödbehov. Detta är något som kan komma att öka kommande år. En ny utbildning inom komvux, djurvård, har startat under hösten. Till flera av komvuxutbildningarna är sökandetrycket högt. Bland de utbildningar som kommunerna bekostar blir bortfallet av de sökande stort då hemkommunerna nekar till att stå för kostnaden. Det har varit tydligt under slutet av 2011, när kommunerna yttrat sig om utbildningar som startar
Sida 13(35) 2012, då statsbidragen till yrkesvux trappas ner. Vi märker också att vårt samverkansavtal med kommunerna om vuxenutbildning inom de gröna näringarna fortfarande efter drygt 10 år med regionen som huvudman, inte är känt bland alla kommuner. Inom yrkeshögskolan utbildas eleverna för ett framtida arbetsliv. En ny utbildning till klövvårdare har startat under året. Vid BYS har man konstaterat att många av avgångsstudenterna 2011 fått arbeten med betydligt mer kvalificerade arbetsuppgifter än tidigare, och andra har startat egna företag. För hovslagare och agrotekniker är siffran 100 %. I övriga utbildningar ligger siffran på ca 90 %. BYS ligger därmed över riksgenomsnittet på ca 80 %. 4.2.1 Meningsfull och stimulerande utbildning För att öka elevernas anställningsbarhet erbjuds de möjligheten att ta olika typer av branschcertifikat. Skolorna deltar också i tävlingar för skolungdomar inom olika branscher med goda resultat. För nöjd elev-index uppnås målet inom gymnasiesärskolan, medan det knappt nås inom gymnasieskolan. Inom gymnasiesärskolan är pojkarna något mer nöjda med sin utbildning. Andel elever med slutbetyg når inte det uppsatta målet. Utfallet för naturbruk inom riket är 80. Avhoppen, vilka följs läsårsvis och därmed avser 10/11 har ökat något. Variationen är stor mellan skolorna, fyra av de sju gymnasieskolorna klarar målet om högst 5 % avhopp. Liksom tidigare år är andelen flickor bland eleverna som avbrutit sina studier drygt 70 %, i nivå med andelen flickor på skolorna. Det är fortfarande mycket avhopp i årskurs 2 och 3. Inom gymnasiesärskolan är avhoppen mycket få. Under höstterminen 2011 är tendensen en minskning av antalet avhopp. Antalet elevveckor inom vuxenutbildningen överträffar måltalet med god marginal. Det är framförallt inom den gymnasiala vuxenutbildningen som ökningen ligger. Under året har en ny utbildning inom djurvård genomförts, och det har dessutom varit högt söktryck till flera andra utbildningar och vi har kunnat utöka antalet platser. Statsbidragen inom yrkesvux har bidragit till att kommunerna jämfört med tidigare år har varit något mer generösa med att bevilja finansiering. De styrtal som används för målet meningsfull och stimulerande utbildning visas i tabellen: Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 Nöjd elevindex NP 76 80 75
Sida 14(35) - varav kvinnor 76 76 - varav män 75 73 Sär 84 80 83 - varav kvinnor 75 89 - varav män 87 77 Andel m slutbetyg 79 85 78 Andel avhopp (lå 10/11) 7,5 % <5 % 7,0 % Elevveckor vuxenutb 11 728 9 000 10 756 4.2.2 Elevernas personliga och sociala utveckling Vi når inte riktigt upp till måltalet för något av styrtalen som följs upp. Undantaget är bemötande och stöd i gymnasiesärskolan vilket når målet. Utfallen skiljer sig inte särskilt mycket från utfallet föregående år. Trots att målet inte nås så indikerar siffrornas nivå att eleverna är nöjda med det bemötande och stöd de får från skolorna. Det finns en viss skillnad mellan flickor och pojkar på gymnasiesärskolan. För delaktighet ligger utfallet lägre. Här finns också en skillnad mellan flickor och pojkar på gymnasiesärskolan. Detta arbetar skolorna med löpande, och det är också en stående punkt på de träffar som finns mellan styrelse/förvaltningsledning och elevrepresentanter. Utfallet för de två styrtalen ligger på en stabil nivå över tid. Detta, samt annan utvärdering som görs ihop med eleverna vid olika tillfällen, gör att den sammantagna bedömningen är att vi uppnår de mål som är satta. De styrtal som används för målet om elevernas personliga och sociala utveckling visas i tabellen: Index bemötande och stöd Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 NP 73 78 72 - varav kvinnor 73 72 - varav män 75 73 NP sär 80 78 80 - varav kvinnor 65 81 - varav män 84 79 Delaktighetsindex NP 57 60 61
Sida 15(35) 4.2.3 Internationellt utbyte Utmärkt 4.2.4 Samverkan 4.3 Prestationer - varav kvinnor 56 62 - varav män 58 59 NP sär 57 60 58 - varav kvinnor 46 58 - varav män 63 59 Skolorna arbetar hårt för en ökad internationalisering. De tar emot en mängd olika studiebesök från olika intressenter i andra länder. De har samarbete med olika skolor i stora delar av Europa dit både elever och lärare far på studiebesök eller APU. Dessa partners sänder också personer åt andra hållet och skolorna tar emot mycket studiebesökare. Länder som besökts är bl.a. Österrike, Tyskland, Ungern, Finland, Norge, Frankrike och Spanien. Andelen utlandspraktik för våra elever redovisades i augustibokslutet. Årets mål på 15% passerades med råge och landande på 19,8%. Flickorna utgör den största andelen. Ett av naturbruksstyrelsens mål är att öka samverkan mellan skolorna. Detta mäter vi med styrtalet antal samarbetsprojekt. Samarbetsprojekt kan till exempel innebära gemensamma elevaktiviteter, gemensamt nyttjande av maskiner och gemensamma fortbildningsinsatser. Även här har vi passerat målet och potential finns för ytterligare gemensamma satsningar Utfall 2011 Utfall 2010 Mål 2011 Antal samarbetsprojekt 36 st ej beräknat 30 st 4.3.1 Tabellsammanställning, prestationer Antal elevveckor Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 Naturbruksprogrammet 43 489 41 703 44 022 Gymnasiesärskolan NP 4 080 4 030 3 992 Vuxenutbildningar 4 056 4 088 2 288 Yrkeshögskolan 7 200 7 640 8 468 Uppdrag 1 512 2 037 2 136 Totalt 60 334 59 678 60 906
Sida 16(35) 4.3.2 Utfall jämfört med föregående år, prestationer Antalet 16-åringar i regionen och riket har under senare år sjunkit och är fortfarande nedåtgående. Detta har gjort att underlaget för regionens gymnasieutbildningar är osedvanligt lågt. I kombination med att en ny gymnasiereform har genomförts med en rad oklarheter rörande högskolekompetensen för elever som går yrkesutbildningar har antalet sökande sjunkit ytterligare. Antalet årselever på naturbruksprogrammet har i år sjunkit med 58 årselever. Även antalet årselever på yrkeshögskolan har sjunkit, detta med 20 elever. En anledning till detta är att flera av våra utbildningar inte fick godkänt av myndigheten att fortsätta. Ökning har däremot skett på gymnasiesärskolan med en årselev och på den kommunala vuxenutbildningen med hela 45 årselever. Ökningen på komvux beror på en utökning av kursutbudet och på statens stora satsning på yrkesvux vilket inneburit att kommunerna därmed haft en bättre ekonomi och därmed varit mer villiga att betala utbildningarna. Minskningen på uppdrag motsvarar 2,5 årselever och kan bero på både gruppstorlekar och det rådande ekonomiska läget. Antal elevveckor Utfall 2011 Utfall 2010 Naturbruksprogrammet 41 703 44 022 Gymnasiesärskolan NP 4 030 3 992 Vuxenutbildningar 4 088 2 288 Yrkeshögskolan 7 640 8 468 Uppdrag 2 037 2 136 Totalt 59 678 60 906 4.3.3 Utfall jämfört med budget, prestationer Att elevunderlaget var sjunkande var vi medvetna om inför 2011 och vi räknade med ett lägre elevantal. Detta var trots allt en alltför optimistisk budget då antal faktiska elevveckor på gymnasieskolan underskrider budget med motsvarande 44 årselever. Gymnasiesärskolans differens motsvarar en årselev. På vuxensidan är läget det motsatta. De gymnasiala vuxenutbildningarna har haft ca 1 årselev mer än budget medan yrkeshögskolan under 2011 haft 11 årselever mer än budgeterat. Även uppdragsutbildningen har renderat 13 årselever utöver budget. Detta kan delvis bero på att resurser från gymnasiesidan kan användas på vuxensidan och uppdragssidan när gymnasieelevsunderlaget sjunker. Antal elevveckor Budget 2011 Utfall 2011 Naturbruksprogrammet 43 486 41 703 Gymnasiesärskolan NP 4 080 4 030
Sida 17(35) Yrkeshögskolan 7 200 7 640 Uppdrag 1 512 2 037 4.5 Övriga miljömål 4.5.1 Föregångare i miljöarbetet Naturbruksstyrelsen arbetar för att vara förebilder i miljöarbetet. Vi har i våra styrtal beslutat att jobba med följande miljömål: Utfall 2011 Mål 2011 Mål 2010 Utfall 2009 Antalet mätbara aktiviteter i 31 35 5 56 miljöledningssystemet Andelen miljöinköp 25 % 50 % 35% 29% miljömedvetande- index 73,3 80 68 72 När det gäller aktiviteter i miljöarbetet gjordes det inför 2011 en viss justering i vad som ska räknas in vilket gör att tidigare års siffror inte är riktigt jämförbara. Trots att vi inte nått upp till målet är bedömningen att miljöledningssystemet fungerar och att det finns ett stort engagemang i frågan. När det gäller andelen miljöinköp fungerar denna rutin inte som tänkt. Det är problem med konteringen i ekonomisystemet och det finns inte något engagemang i frågan på skolorna. Under 2012 kommer detta styrtal att omarbetas. Elevenkäten visar på en viss ökning jämfört med föregående år men vi når inte upp till målet som var högt ställt. Elevenkäten sammanfattar allt arbete som skolorna genomför under hela elevens vistelse på skolan under tre år och är därför en mycket viktigt mätare för förvaltningen. Elevernas engagemang och kunnande i miljöfrågor är framtagen som vår mest miljöpåverkande faktor och mäts där genom detta styrtal. 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET En stor del av personalens arbetsinsatser har fokuserats på den nya skolreform och skollag som infördes under året. Såväl skolspecifika som förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsåtgärder har genomförts.
Sida 18(35) En ekonomiskt ansträngande situation för i huvudsak en av skolorna har resulterat i personalneddragningar/uppsägningar som dessvärre fortsätter för denna skola under 2012. En personalenkät genomfördes under året. Det sammantagna resultatet för förvaltningen var positivt, men för att par av skolorna har särskilda insatser behövt påbörjas. I större omfattning än tidigare har ett antal besvärliga personalärenden aktualiserats, det gäller såväl långa sjukskrivningsärenden som misskötsamhet i anställningen. Detta till trots så bedöms personalsituationen i allt väsentligt vara positiv - av nio "mätare" har sju bedömts som "" eller "Utmärkt" och två som "OK" 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 5.1.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 1,9 1,9 Undersköterskor m.fl. 2,5 7,7 5,3 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 3,8 3,8 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 5,7 2,7 4,4 Teknik, hantverkare 2,1 1,1 1,4 Kök, städ, tvätt 6,1 2,6 5,8 Administration 2,2 1,1 1,8 Summa 4,9 2,3 3,8 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2011 2010 Kvinnor 4,9 4,0 Män 2,3 2,3 Totalt 3,8 3,3 Sjukfrånvaron uppvisar en ökning med 0,5 %-enheter sedan föregående år och den utgörs helt av ökad sjukfrånvaro bland kvinnorna. Utfallet överskrider 2011 års mål på 3,6%. Trots detta bedöms sjukfrånvaron ligga på en låg nivå och den trendmässiga utvecklingen är mycket positiv: sedan 2002
Sida 19(35) har sjukfrånvaron (mätt i antal dagar per anställd) minskat med 49% - från 22,9 till 11,8 dagar. Andel långtidssjukfrånvaro 2011 2010 Kvinnor 51,9 53,1 Män 32,7 41,2 Totalt 47,4 49,8 Trots totalt sett ökad sjukfrånvaro är det glädjande att långtidssjukfrånvaron (> 60 dagar) uppvisar en minskning både bland männen och kvinnorna, kraftigast bland männen där minskningen uppgår 8,5 %-enheter. Utfallet är bättre än det utsatta målet som är 53% (= 2009 års utfall). Med anledning av den stabilt låga sjukfrånvaron under ett flertal år har inga särskilda åtgärder vidtagits för ytterligare minskning. 5.1.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Utmärkt Andel månadsavlönade med individuell utvecklingsplan 2011 2010 Procent 95 76 Att ökningen från 2010 är så kraftig beror främst på att 2010 års nivå var osedvanligt låg och hade sin förklaring i rektorsbyte vid två skolor inför höstterminen som innebar att alla samtal inte hanns med. 2011 års mål var satt till 85%, vilket alltså kraftigt överstigits. Före 2011 var måltalen i detta avseende satta till 100% utifrån förvaltningens egen definition andelen månadsanställda med minst ett års anställning. Regionens styrtal skall däremot beräknas på samtliga månadsanställda varav många har en kortare anställningstid än ett år (och där behovet av utvecklingsplan därför kan ifrågasättas). Det kan noteras att för lärarna avsätts årligen i genomsnitt 104 timmar av den reglerade arbetstiden till kompetensutveckling. Sammanlagt har fem lärare samtliga kvinnor under året deltagit i skolverkets fortbildningssatsning Lärarlyftet, tre rektorer i Rektorslyftet och en rektor samt två biträdande rektorer deltar i den statliga rektorsutbildningen. Under året har två sammanhållna kompetensutvecklingsdagar genomförts
Sida 20(35) med all personal inom förvaltningen med anledning av gymnasiereformen GY 11. Detsamma har genomförts för berörd personal på de tre skolor som berörs av gymnasiesärskolereformen GY 13. Under 2011 genomfördes en grundläggande arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer, fackliga företrädare och skyddsombud. Inför 2009 upprättades en "styrande" mall för dokumentation av utvecklingsplanerna. Inga särskilda aktiviteter utöver den påminnelse som upprättande av budget och bokslut innebär har genomförts under året. 5.1.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Medellön Anställda månadsavlönade Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor/Män % Antal Andel Kvinnor Andel män Sjuksköterskor, barnmorskor 28 750 -- 2 100 Undersköterskor m.fl. 20 767 22 510 92,3 8 38 62 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 28 467 -- 6 100 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 26 155 26 771 97,7 270 60 40 Teknik, hantverkare 23 559 25 280 93,2 51 37 63 Kök, städ, tvätt 21 088 25 583 82,4 51 94 6 Administration 27 614 36 000 76,7 57 63 37 Summa 25 296 27 488 92,0 445 62 38 Medellön månadsavlönade, kr 2011 2010 Kvinnor 25 296 24 875 Män 27 488 27 086 Totalt 26 129 25 739 Kvinnor/Män % 92,0 91,8 Utfallet är det hittills högsta sedan regionbildningen, 92%, vilket är identiskt med det satta måltalet. Sedan 2002 har kvinnornas andel av männens löner ökat med 3,9 %-enheter. De lönemässiga könsskillnaderna beror huvudsakligen inte på osakliga löneskillnader i lika och likvärdiga yrken utan har strukturella orsaker större andel män på lönemässigt tunga tjänster. Enligt förvaltningens Jämställdhets- /Mångfaldsplan skall den strukturella obalansen påverkas genom att tidigt identifiera chefsämnen och stötta dem i deras karriärutveckling samt genom att tillämpa s k positiv särbehandling. Exempel på en sådan utveckling är att en manlig rektor under året ersatts med en kvinnlig vilket inneburit bättre balans i förvaltningens ledningsgrupp som nu består av fyra kvinnor och sex män.
Sida 21(35) 2011 års löneöversyn genomfördes till 100% enligt regionens löneöversynsmodell (lönesättande samtal chef medarbetare) 5.1.4 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas Utmärkt Måltalet var att efter 2011 års löneöversyn skulle samtliga aktuella BASgrupper (A - K) ha uppnått minst 95% av den önskvärda (regioncentralt fastställda) medellönenivån för år 2013. Detta har uppnåtts eller överträffats i samtliga grupper med undantag för den BAS-grupp där rektorerna återfinns. 5.1.5 Regionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning OK Antal anställda per personalgrupp och Totalt kön Andel 2011 Andel 2010 Personalgrupp Kvinnor Män KvinnorMän Sjuksköterskor, barnmorskor 2 100 -- 100 -- Undersköterskor m.fl. 8 38 62 40 60 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 6 100 -- 100 -- Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 270 60 40 57 43 Teknik, hantverkare 51 37 63 38 62 Kök, städ, tvätt 51 94 6 93 7 Administration 57 63 37 65 35 Summa 445 62 38 61 39 Målet för 2011 var att tre av sex personalgrupper skulle ha en könsfördelning inom intervallet 40 60%. Sedan målet sattes har ytterligare en personalgrupp tillkommit och utfallet blev en av sju (utbildning/kultur/fritid). Tre grupper balanserar på gränsen till godkänt, nämligen undersköterskor, teknik/hantverk och administration. De aktiviteter som vidtagits för att uppnå målet återfinns i förvaltningens Jämställdhets-/Mångfaldsplan: 1) alltid överväga att rikta annonsering till underrepresenterat kön 2) vid lika eller likvärdiga meriter har underrepresenterat kön företräde (positiv särbehandling)
Sida 22(35) 5.1.6 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Antal Ofrivilligt deltidsanställda Tillsvidareanställda Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 2 -- 2 Undersköterskor m.fl. 2 4 6 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 6 -- 6 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 130 98 228 Teknik, hantverkare 2 1 3 16 31 47 Kök, städ, tvätt 44 3 47 Administration 1 1 34 20 54 Summa 2 2 4 234 156 390 Andel ofrivilligt deltidsanställda av tillsvidareanställda 2011 2010 Kvinnor 0,9 3,8 Män 1,3 3,2 Totalt 1,0 3,6 Regionens definition av ofrivilligt deltidsanställd: Tillsvidareanställd med deltidsanställning som önskar högre tjänstgöringsgrad och är beredd att acceptera utökning av tjänstgöringsgraden på annan arbetsplats inom förvaltningen, andra arbetstider och/eller andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Det totala antalet tillsvidareanställda som önskar högre sysselsättningsgrad är 13 personer mot 15 år 2010. Dock uppger sig endast fyra, två kvinnor och två män, vara beredda att acceptera utökning på annan arbetsplats etc enligt ovanstående definition. I förvaltningens Jämställdhets-/Mångfaldsplan ingår som åtgärd att i samband med vakanser alltid undersöka möjligheten att omfördela och omorganisera arbetsuppgifter för att minska antalet medarbetare med oönskad sysselsättningsgrad.
Sida 23(35) Att bevaka möjligheterna till utökad sysselsättningsgrad på andra arbetsplatser än den egna skolan ställer sig dock svårt för arbetsgivaren. 5.1.7 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska OK Antal tillfälligt anställda Personalgrupp Totalt Andel Kvinnor Andel Män Sjuksköterskor, barnmorskor 1 100 Undersköterskor m.fl. 2 50 50 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 0 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 59 75 25 Teknik, hantverkare 30 80 20 Kök, städ, tvätt 10 100 Administration 6 67 33 Summa 108 78 22 Andel tillfälligt anställda av samtliga anställda 2011 2010 Kvinnor 26 24 Män 13 17 Totalt 22 21 Andelen tillsvidareanställda är 78%, vilket är en minskning med en %-enhet sedan 2010. Andelen visstidsanställda är oförändrat 11% med andelen timanställda ökat från 10 till 11%. Målsättningen var att andelen anställda med tillfälliga anställningar skulle uppgå till 20% medan utfallet blev 22%. Några troliga förklaringar till ökningen är: - osäkerhet om elevtillströmningen (minskade 16-årskull) - ökade behörighetskrav på lärare för tillsvidareanställning - RUN:s uppdrag att öka vuxenutbildningsinsatserna och medverka i landsbygdsutvecklingen. Båda uppdragen medför, i relativt stor omfattning,
Sida 24(35) tidsbegränsade projekt som därmed motverkar målsättningen. De åtgärder som vidtagits i syfte att minska andelen tillfälligt anställda är att vid tjänstledigheter och tidsbegränsade uppdrag ska möjligheterna att omfördela/omorganisera arbetsuppgifter till redan anställda alltid undersökas 5.1.8 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Utmärkt Kostnader för bemanningsföretag, tkr 2011 2010 Läkare 0 0 Sjuksköterskor 0 0 Övriga <100 tkr <100 tkr Summa <100 tkr <100 tkr Kostnaderna hänför sig huvudsakligen till avbytartjänster inom lantbruket och är av så låg omfattning att inga särskilda åtgärder vidtagits. 5.3 Kompetensförsörjning 5.3.1 Personalvolym Anställda 2011 2010 Personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor 3 0,6 3 0,6 Undersköterskor m.fl. 8 1,6 5 1,0 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 6 1,2 6 1,2 Utbildning, kultur och fritid 287 57,6 278 56,0 Sjukhustekniker/labpersonal Teknik, hantverkare 77 15,5 80 16,1 Kök, städ, tvätt 57 11,4 58 11,7 Administration 60 12,1 66 13,4 Summa 498 100,0 496 100,0 Anställda Anställningsform Period 2011 Period 2010 Antal Kvinnor, % Män, % Antal Kvinnor, % Män, % Tillsvidareanställd 390 48 31 391 47 32
Sida 25(35) Visstidsanställd 55 8 3 49 7 3 Timavlönad 53 8 2 56 8 3 Summa 498 64 36 496 62 38 Antalet anställda är i princip oförändrat jämfört med 2010 en ökning med två personer. Ökningen sker främst på utbildnings-/fritidspersonal (+9 personer) men detta uppvägs av minskar på andra personalgrupper, allra kraftigast på gruppen administration (-6 personer). Största personalminskningen uppvisas av den skola som har störst ekonomiska bekymmer: Dingle 4 personer. På Dingle fortgår arbetet med ytterligare personalminskningar, som kommer att verkställas under våren 2012. 5.3.1.1 Personalstruktur Anställda och årsarbetare per personalgrupp Anställda Årsarbetare Personalgrupp Period Period 20112010 Period DiffPeriod 20112010 Diff Sjuksköterskor, barnmorskor 3 3 0 1,3 1,3 0 Undersköterskor m.fl. 8 5 +3 6,6 5,0 +1,6 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 6 6 0 5,2 5,2 0 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 287 278 +9 251,1 248,3 +2,8 Teknik, hantverkare 77 80-3 53,3 50,5 +2,8 Kök, städ, tvätt 57 58-1 48,2 48,2 0 Administration 60 66-6 52,9 57,7-4,8 Personal i bolag Totalt 498 496 +2 418,7 416,1 +2,4 I likhet med antalet anställda ökar också antalet årsarbetare. Främst sker detta i elevrelaterade yrkesgrupper som Utbildning, kultur, fritid och Undersköterskor m fl. I den senare gruppen återfinns kompetens för insatser till elever med särskilda behov. 5.6 Jämix JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på nio nyckeltal där var och en av de nio mätpunkterna kan ge 20 poäng vardera: andel yrkesgrupper med jämn könsfördelning, konsfördelning i högsta ledningsgruppen, könsfördelningen bland samtliga chefer, kvinnornas andel av männens medellön, könsfördelningen i långtidssjukfrånvaron, männens andel av föräldraledigheter, könsfördelningen bland de heltidsanställda, könsfördelningen bland de tillsvidareanställda samt aktivt arbete med Jämställdhetsplanen. Förvaltningen har deltagit i mätningen under fyra år och resultatutvecklingen är 89, 119, 126