Årsredovisning 2012 Naturbruksstyrelsen. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(24)

Transkript

1 Sida 1(24) Årsredovisning 2012 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning och slutsats Den kraftiga nedgången i antalet 16-åringar fortsätter under ytterligare ett par år för att sen plana ut något. Den förväntade uppgången 2015/2016 kommer till största delen i Göteborgsregionen varifrån vår elevandel är marginell. I naturbruksgymnasiernas nuvarande upptagningsområden kommer antalet 16-åringar att vara i det närmaste oförändrat de kommande 6-8 åren. Höstterminen 2012 hade vi drygt 900 ungdomselever på naturbruksprogrammet vilket är drygt 100 färre än Under de tre senaste åren uppgår elevnedgången till c:a 230 elever och 2012 års siffra är den lägsta sedan En liknande utveckling återfinns på gymnasiesärskolan. Förutom den minskande 16-årskullen står förklaringen att finna i ökat antal friskolor, generellt minskat intresse för yrkesinriktade utbildningar och en definitionsmässigt minskad personkrets för särskolan. Med minskande elevtillströmning ökar vikten av att behålla redan antagna elever och samtliga skolor har arbetat framgångsrikt med att ytterligare förbättra den minskande avhoppstrend vi kunnat se de senaste åren. För att bättre nå ut till presumtiva elever och förstärka våra marknadsföringsinsatser har vi under hösten anställt en informatör/marknadsförare. Marknadsföringen har därigenom blivit mer strukturerad och marknadsföring via sociala medier har accentuerats. Att öka antalet vuxenstuderande är en offensiv ambition för att möta vikande antal ungdomselever, men även på vuxensidan har elevantalet minskat. Komvux har minskat marginellt, dock utifrån en mycket hög nivå Generellt sett är sökandetrycket till vuxenutbildningarna stort medan kommunerna är återhållsamma med finansieringen. Komvuxutbildningarna har därför till stor del finansierats med medel avsatta av naturbruksstyrelsen. Förhoppningarna om ett nytt samverkansavtal med VGR-kommunerna under året, och därmed en säkrare finansiering av komvuxutbildningar, infriades inte. Inom yrkeshögskolan är minskningen betydande, drygt 20%, främst på grund av att flera utbildningar inte beviljades av YH-myndigheten. Det minskande elevantalet har inneburit minskade intäkter och även minskat personalbehov. Jämfört med 2011 har antalet minskat med 21 årsarbetare. Detta har huvudsakligen åstadkommits via naturlig personalavgång och aktiva omställningsinsatser men ett fåtal uppsägningar har inte kunnat undvikas. Sjukfrånvaron ligger på en relativt låg nivå men uppvisar ändå en viss ökning gentemot föregående år. Den oro som finns hos personalen över följderna av minskad elevtillströmning och därmed försämrad ekonomi kan ha spelat in. Även arbetsinsatserna kring införandet av läroplan GY11 och kommande GYS13 (gymnasiesärskolan) innebär en påfrestning. På den positiva sidan måste den minskande löneskillnaden mellan män och kvinnor framhållas Även på andra områden än personalområdet har besparings-/effektiviseringåtgärder genomförts, t ex ökad samverkan mellan skolorna. Det mest påtagliga är samverkan mellan Uddetorp och Sparresäter där Sparresäters åk1-elever samläst med Uddetorps jordbrukselever och erbjudits internatboende på Uddetorp. Förutsättningarna för utökat samarbete mellan skolorna har förbättrats genom beslut om gemensamma läsårstider 2013/2014, ett arbete som

2 Sida 2(24) successivt kommer att förfinas/utvecklas. Flera utvecklingsprojekt pågår på skolorna varav många handlar om förnyelsebar energi. Solenergi, rapsolja, biogas och vindkraft är exempel på detta men vi arbetar också med besparing av energi i form av smarta elnät och energiautonoma hus. Dessa projekt drivs ofta med externa samarbetspartners, t ex miljösekretariatet, Agroväst, Chalmers och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. På miljöområdet kan också framhållas en mycket positiv utveckling vad gäller utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter där måltalen kraftigt överträffats. På den negativa sidan återfinns en minskning, dock marginell, vad gäller andel miljöinköp och andel ekologiska livsmedel. Orsaken anges främst vara en medveten minskning av besparingsskäl. Områdena Grön integration och Grön rehab tycks under året ha fått luft under vingarna. Ett Grön integrations -projekt, som riktar sig till nyanlända svenskar har genomförts på Dingle och fortsättning är planerad. Ett liknande projekt är under planering på ytterligare en skola. Grön rehab planeras på två av skolorna. Mot bakgrund av det stora ekonomiska bortfall som elevminskningen utgjort bedöms årets resultat, - 86 tkr, vara mycket bra. Omställningsåtgärderna har genomförts på ett ansvarsfullt sätt parallellt med utvecklingsarbete i form av t ex utökad skolsamverkan, ett flertal energiprojekt och nya verksamhetsområden som Grön integration och Grön rehab. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Verksamhetens övergripande uppdrag är tudelat: dels att ge förutsättningar för utbildningsverksamheten och dels att ge skolorna en roll i den regionala utvecklingen Inom gymnasieskolans 3- och 4-åriga program har arbetsinsatserna främst koncentrerats till anpassning till den nya gymnasiereformen GY 11 och kommande GY 13 för gymnasiesärskolan samt resursanpassning gentemot det minskande elevantalet. Utvecklingen på vuxensidan har varit svårhanterad och en minskning i förhållande till 2011 har blivit resultatet. Komvuxutbildningen har minskat marginellt men ligger fortfarande på en förhållandevis hög nivå. Sökandeintresset är stort men kommunernas förmåga/intresse att finansiera utbildningarna är små. Uppdraget att biträda regionstyrelsen i överläggningarna med regionens kommuner ang nytt samverkansavtal har fullgjorts tyvärr utan positivt resultat. Överläggningarna fortsätter under Omfattningen av YH-utbildningarna har minskat främst p g a att YH-myndigheten inte beviljat sökta utbildningar. Vad gäller medverkan i den regionala utvecklingen har arbetsinsatserna främst inriktats mot energiområdet. Ett flertal projekt inom området förnyelsebar energi såsom solenergi, rapsolja, biogas och vindkraft är exempel på detta men även besparing av energi i form av smarta elnät och energiautonoma hus. Även arbetet med energiomställning i den egna verksamheten i syfte att minska fossilberoendet har haft en framträdande roll. Utformningen och syftet med dessa projekt är att de skall utgöra goda exempel och spridas till näringsföreträdare i regionen.

3 Sida 3(24) För att öka andelen elever/studerande med utlandsbakgrund samt utnyttja skolorna för "Grön rehab" har totalt fyra projekt genomförts/planerats under året. Skolornas resurser i form av utrustning och lokaler används i ökande utsträckning av andra intressenter inom den gröna näringen. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Naturbruksskolorna arbetar för att vara ett kunskaps- och kompetenscentrum. Skolorna används kontinuerligt som mötesplats för näringen och för företagare i närområdet. De används också som en bas för forskning och projekt inom verksamhetsområdet. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Externt utnyttjande av skolans resurser Bra Vi mäter antalet tillfällen då skolans resurser nyttjas av externa organisationer för deras verksamhet. Dessa tillfällen varierar stort i antalet deltagare och antalet dagar och det är därför relativt svårt att mäta. Nyttjandet kan ske i olika former, t.ex. nyttjande av skolans lokaler för konferenser, utbildningar eller andra möten. Skolornas ridhus används t.ex av lokala ridklubbar som utbildning eller tävlingslokaler. Skolarnas internat hyrs under sommaren ut för vandrarhemsverksamhet eller läger. Utfallet har ökat ytterligare sedan 2011 men det är en bra bit kvar till målet vi satte. Antal tillfällen Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Externt utnyttjande av skolans resurser Insatser för kommunikation Dialogen med vår viktigaste målgrupp - våra elever - fungerar väl och finns i olika forum. Styrelse och förvaltningsledning träffar elevråden minst två gånger om året, vid en gemensam elevrådsdag under hösten samt vid vårens kvalitetsgranskningar av skolorna. I arbetet med att nå ut till blivande gymnasieelever i regionen har en mängd aktiviteter genomförts under året. Samtliga sju gymnasieskolor har medverkat gemensamt på både breda gymnasiemässor och mer nischade mässor, som till exempel hund- eller hästmässor. Vi har annonserat i utvalda tidningar, på bio och via webben. I samtliga satsningar har vi informerat om att det går att läsa vidare efter naturbruksprogrammet, då det råder en bred missuppfattning kring detta nationellt. Under året skickades en programkatalog, som beskriver samtliga skolor och inriktningar, hem till alla niondeklassare i Västra Götalandsregionen. Under hösten har vi anställt sex stycken före detta elever, så kallade elevambassadörer, och

4 Sida 4(24) deras uppdrag har varit att besöka grundskolor, hästklubbar, mässor, scoutföreningar och liknande för att marknadsföra naturbruksprogrammet på våra sju skolor. I november hade skolorna två besöksdagar. För att locka fler besökare till dagarna genomförde vi en tävling och annonskampanj på webben och via facebook. Under året har skolornas hemsidor uppdaterats och samtliga gymnasieskolor har nu en egen Facebook-sida som hållas aktuell med regelbundna inlägg. Vi har färdigställt en film per inriktning och spridit dessa via youtube. Dessutom arbetar skolorna med lokala evenemang, som till exempel prova-på-dagar och läger för högstadieungdomar. I september bjöds grundskolornas studie- och yrkesvägledare på informationsdagar och några av skolorna arrangerade också Öppet hus under året. 3.3 Rättighetsfrågor Projekt vars inriktning är att rekrytera fler ungdomselever med utländsk bakgrund har genomförts på Nuntorp, dessvärre utan positivt resultat. På Dingle har ett projekt genomförts i samarbete med kommunen och Arbetsförmedlingen för nyanlända svenskar: SFI-utbildning i kombination med introduktion till de gröna näringarna. Två av våra skolor, Uddetorp och Dingle, har varit medarrangörer och värdar för 2- dagarsseminariet "Motverka främlingsfientlighet och stimulera till mångfald vid naturbruksgymnasierna", anordnat av Naturbruksskolornas Förening Arbete i linje med FN:s konvention om barns rättigheter är ett naturligt inslag i skolornas verksamhet genom värdegrundsarbetet. Tydligast kommer detta till uttryck i de ungas delaktighet och inflytande i verksamheten, t ex genom skolornas elevråd och naturbruksstyrelsens årliga kvalitetsdialog där elevråden är en självklar målgrupp. Elevernas studieresultat analyseras uppdelat på män och kvinnor. Kvalitetsredovisningen med sådant innehåll publiceras på Skolverkets hemsida. Samtliga skolor är granskade vad gäller fysisk tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder har åtgärdats. Skolorna är registrerade i tillgänglighetsdatabasen och tillgänglighetssymboler återfinns på samtliga skolors hemsidor. Fortsatt bevakning och anpassning har gjorts löpande i samband i samband med fastighetsinvesteringar och även i samband med särskilda behov hos elever och medarbetare. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Bra Antalet årselever inom gymnasie- och gymnasiesärskolan 2012 är det lägsta på 10 år. De fortsatt minskade ungdomskullarna och ett allmänt minskat intresse för yrkesutbildningar är starkt bidragande orsaker. En följd av detta är att vi under året har fått en starkare fokus på information och marknadsföring av utbildningarna. Det har också inneburit att neddragningar varit nödvändiga på flera skolor för att anpassa personalvolymen till rådande situation. Ett framtidsinriktat strategiarbete har påbörjats under året, och kommer att löpa vidare in på På vuxensidan har några nya komvux-utbildningar startat under året. Det är

5 Sida 5(24) utbildningar inom lantbruk på naturbruksgymnasiet Nuntorp (djurskötare och maskinförare), och utbildningar inom trädgård på naturbruksgymnasiet Uddetorp och Dingle. Uppstarten av dessa har, trots färre elever på övriga utbildningar inom komvux, inneburit att volymen vuxenutbildning inom komvux är i princip oförändrad jämfört med 2011, men är betydligt högre än volymen åren dessförinnan. Det är fortsatt väldigt svårt att få kommunerna inom VGR att finansiera vuxenutbildningar inom naturbruk. Noterbart är att sökande från kommuner utanför VGR i betydligt högre utsträckning får godkänd finansiering från sina hemkommuner, vilket innebär att dessa studerande utgör en stor andel av de studerande på några av utbildningarna, framförallt de som läses på distans. Uppföljning av vad eleverna gör efter avslutad komvux-utbildning har successivt införts på fler utbildningar under Av 64 studerande på fyra utbildningar hade redan 56 % av de studerande ett arbete på avslutsdagen eller har arbete på gång. 66 % har eller planerar att starta eget företag på heleller deltid. Uppföljning av huvudsaklig sysselsättning 6 månader efter avslutade YHstudier görs till YH-myndigheten. Av 75 studerande med examen på 8 olika utbildningar på BYS och Dingle är 53 % förvärvsarbetande och 45 % egenföretagare efter 6 månader. 88 % av de examinerade var helt eller till största delen verksamma inom det område utbildningen var riktad mot. Det är ett bättre utfall än generellt för YH-utbildningar enligt statistik från YHmyndigheten. Under året har utbildningar för vuxna inom grön integration genomförts på naturbruksgymnasiet Dingle i samverkan med kommunen. Ytterligare utbildningar som riktar sig mot nyanlända svenskar diskuteras med kommuner och arbetsförmedlingen. Utbildning inom grön rehab är håller också på att arbetas fram. I början av året fick vi avslag på förnyat intag till de två utbildningar inom trädgård som har bedrivits på naturbruksgymnasiet Dingle och Uddetorp. Det har inneburit att volymen YH-utbildning har sjunkit kraftigt jämfört med tidigare år. Förnyad ansökan har under året lämnats till Myndigheten för yrkeshögskolan för en av dessa och för ytterligare sex utbildningar. Några ansökningar är för fortsatt intag på befintliga utbildningar, och några är helt nya utbildningar (högre floristutbildning på naturbruksgymnasiet Sötåsen, unghästutbildare på BYS). Under hösten firade naturbruksgymnasiet Sparresäter 50 år och naturbruksgymnasiet Svenljunga 25 år. Skolorna firade detta i samband med öppet hus. Projektet Smarta elnät på Sötåsen håller på att realiseras ytterligare genom att underlag för solpaneler, batterilager och ombyggnad av ladugården

6 Sida 6(24) projekterats. På Svenljunga har timmerhuset byggts upp i skogen. Tidigare under året har grunden lagts och här finns helt ny teknik där vätska leds ner i ett lager av stenmjöl. Detta ska sedan kunna lagra värme under stora delar av året. När det gäller energiförbrukningen har värmeförbrukningen minskat med 3 % jämfört med förra året och denna siffra är justerad för olikheter i temperatur. Elförbrukningen har minskat med ca 2 % jämfört förra året. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Meningsfull och stimulerande utbildning OK Elevenkäten för åk 3 har inte genomförts under höstterminen, då vi har beslutat att flytta den till vårterminen i stället. Det innebär att det utfall som finns att redovisa avseende elevindex är utfallet för åk 1 och 2. Styrtalen är på väg åt rätt håll, även om alla inte når ända till målen. Nöjd elev-index ligger över målet. Andel elever med slutbetyg har ökat från 79 till 80,5. Förutom grundläggande högskolebehörighet erbjuder några av skolorna eleverna möjlighet att läsa NA-kurser som krävs för behörighet till SLU:s treåriga utbildningar inom naturbruksområdet. För de elever som har ett stort stödbehov i kombination med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning erbjuder två av skolorna särskilda undervisningsgrupper där elevernas behov kan tillgodoses. Arbetet på skolorna med att minska avhoppen har gett effekt. Under läsåret 11/12 kan vi se en minskning av avhoppen från skolorna vilket är mycket positivt. De styrtal som används för målet meningsfull och stimulerande utbildning visas i tabellen nedan. Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Nöjd elevindex (utfall åk 1-2) np 81, sär np 79, sär 87 Andel med slutbetyg 80,5 % 85 % 79 % Andel avhopp 5,8 % <5% 7,5% Antal elevveckor vuxenutbildning

7 Sida 7(24) Elevernas personliga och sociala utveckling OK Samverkan Bra I det strategiska målet ingår att eleverna ska uppmuntras till ökad självkännedom, kreativitet, demokratisk grundsyn och ansvarstagande. Eleverna ska också ha möjlighet att påverka sin skolsituation. Det är ett pågående arbete på skolorna inom dessa områden, bl.a. genom undervisningen, elevråd, värdegrundsarbete som bedrivs som en del av undervisningen och genom det arbete som görs på fritiden med de elever som bor på internaten. De styrtal som används för målet om elevernas personliga och sociala utveckling visas i tabellen: Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Index bemötande och stöd (åk 1-2) np 76, sär np 76, sär 82 Delaktighetsindex (åk 1-2) np 55, sär np 57, sär 57 Ett av naturbruksstyrelsens mål är att öka samverkan mellan skolorna. Detta mäter vi med styrtalet antal samarbetsprojekt. Samarbetsprojekt kan till exempel innebära gemensamma elevaktiviteter, gemensamt nyttjande av maskiner och gemensamma fortbildningsinsatser. Marginalen till målet är marginell och även om vi ligger under både målet och föregående års utfall så har antalet samarbetsprojekt ökat under flera år. Att målet inte nås kan också bero på att bedömningen av vad som är ett samarbetsprojekt blivit striktare. Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Antal samarbetsprojekt Prestationer Ett av våra viktigaste prestationsmått är antalet elevveckor och detta har sjunkit i år jämfört med föregående år med hela 9,1 %. I förhållande till vår budgeterade elevvolym var minskningen 1,6 %. Orsakerna till minskningen skiljer sig mellan de olika utbildningsformerna. På ungdomssidan beror minskningen till största delen på att ungdomskullarna är betydligt mindre än för några år sedan. Den nya gymnasiereformen har dessutom orsakat ett allmänt minskat intresse för yrkesutbildningar vilket naturligtvis även påverkar naturbruksgymnasierna. På naturbruksprogrammet, där vi har vår största volym. är minskningen 8,7 %. Inom gymnasiesärskolan har förutom de minskade ungdomskullarna även ett nytt regelverk för inskrivningen i särskolan påverkat möjligheten att söka dit. Minskningen av antalet elever i årskurs ett motsvarar 9,9 %. Även på vuxensidan minskar elevantalet. Komvux ökade kraftigt 2011 så denna minskning beror delvis på sen kursstart vilket främst påverkar 2013 års

8 Sida 8(24) prestationer. Minskningen är 1,9 % på komvux. Inom yrkeshögskolan är minskningen större, 21,7 %. Denna minskning beror främst på att flera utbildningar inte beviljades av YH myndigheten och därför inte kunde starta. Avseende uppdragsutbildningar har antalet elevveckor ökat med 6,1% Utfall, prestationer Antal elevveckor Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 2011 Naturbruksprogrammet Gymnasiesär NP/NB Vuxenutbildningar Yrkeshögskolan Uppdragsutbildning Totalt Miljömål Skolan ska främja en långsiktigt hållbar utveckling där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Verksamheten bedrivs så att utsläppen minskar, kunskap och förståelse för miljöarbetet ökar, miljövänlig produktion bedrivs och transporterna minskar. Skolan ska främja respekten för vår gemensamma miljö. Vi har arbetat med följande styrtal 2012: Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Antal mätbara aktiviteter i miljöledningssystem iu Andel miljöinköp 24 % 50 % 25 % Andel ekologiska livsmedel 31% 35% 32,8 % Miljömedvetande index 75, Både när det gäller miljöinköp och framför allt när det gäller ekologiska livsmedel har flera av skolorna signalerat att man av besparingsskäl medvetet har minskat. När det gäller miljömedvetande-index har det ökat sedan föregående år men når inte upp till det högt satta målet. Styrtalet för mätbara aktiviteter i miljöledningssystemet har visat sig svårt att mäta på ett bra sätt och inför 2013 har det tagits bort. 4.6 Säkerhet Skolornas arbete för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö har som tidigare år främst haft fokus på att minska risken för brand. På flera skolor har analyser kring brandlarmsystemen

9 Sida 9(24) gjorts och uppgraderingar har genomförts. Tillsammans med avvikelserapporteringen bedöms skyddsronderna oftast vara det bästa verktyget för att fånga upp bristande säkerhet i skol- och arbetsmiljön. Av rapporterade avvikelser 2012 har åtgärd och återkoppling till anmälaren gjorts i 174 fall. Det utgör 44 procent vilket är en minskning i förhållande till 2011 (74 procent) och ett område som behöver förbättras. Årets avvikelsestatistik kan utläsas i nedanstående tabell: Antal inrapporterade avvikelser av dessa avvikelser har åtgärdats och återkopplats till anmälaren Varav antal avvikelser brand Varav antal avvikelser inbrott/stöld Varav antal avvikelser hot/våld Varav antal avvikelser som avser skolornas driftsenheter 94 iu iu Varav antal inlämnade polisanmälningar Varav antal inlämnade försäkringsärenden På frågan "har skolan ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete" har sju skolor svarat "ja" och en skola svarat "delvis". - På frågan om samtliga elever har genomgått brandskyddsutbildning svarar sju skolor "ja" och en skola "nej". - På frågan om utrymningsövning genomförts med elever som bor på skolans internat svarar fem skolor "ja" och två skolor "nej". På en av skolorna finns inte internat. - På frågan om skolan har en krishanteringsplan har samtliga åtta skolor svarat "ja". 5. Medarbetarperspektivet Verksamheten har valt att fokuserat på tre områden OK 1) Fortsatt anpassning till 2011 års nya skolreform för gymnasieskolan och 2011 års skollag samt kommande reform för gymnasiesärskolan. 2) Anpassning av personalstyrkan till den fortsatta elevnedgången. 3) Insatser för att möta skärpta krav på lärarbehörighet. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Övergripande mål i medarbetarperspektivet är "kompetent och engagerad personal" samt "god psykisk och fysisk arbetsmiljö där personalen känner att de är en viktig del av verksamheten". För att uppnå detta mäter Naturbruksstyrelsen, utöver de regionprioriterade målen, andelen

10 Sida 10(24) behöriga lärare samt ett Nöjd-Medarbetar-Index (vilande) och ett Delaktighetsindex (vilande). Andel behöriga lärare: Andelen behöriga lärare inrapporterat år 2012 var 71 %. Beräkningssättet följer Skolverkets officiella årliga statistik, vilken publiceras med ett års fördröjning. Naturbruksstyrelsens måltal motsvarar riksgenomsnittet för kommuner och landsting vilket är 81 %. Svårigheten ligger framför allt i rekryteringen av behöriga karaktärsämneslärare, av vilka naturbruksstyrelsen har en större andel än kommunala gymnasieskolor. Måltalet får därför anses vara mycket ambitiöst. Vikten av att mäta andelen behöriga lärare har stärkts av att den nya skollagen kraftigt begränsar användandet av obehöriga lärare i undervisningen. De åtgärder som vidtagits i syfte att öka andelen behöriga lärare är att ekonomiskt stimulera till behörighetsgivande utbildning samt att försöka fasa ut obehöriga visstidsanställda lärare mot tillsvidareanställda behöriga. From 2012 erbjuder Skolverket behörighetsgivande ämneskurser Lärarlyftet 2. De ekonomiska förutsättningarna för våra lärare har fastställts under våren och de finansieras huvudsakligen via statliga stimulansbidrag. Under hösten 2012 har förvaltningen tagit fram en handlingsplan för arbetet med att ha behöriga ämneslärare till 1 juli 2015 i enlighet med skollagen. Förvaltningen kommer att arbeta med ökad tydlighet gentemot våra anställda lärare att vi kommer att kräva behörighet 1 juli 2015 för att vara anställningsbar som lärare (undantaget karaktärsämneslärare). Det pågår ett kontinuerligt arbete med att se över vår bemanning utifrån det sviktande elevunderlaget. Fem personer har sagts upp på grund av arbetsbrist under Målet är att inte säga upp tillsvidareanställd personal. Vi har en hög ambition att lösa övertalighet via internt omställningsarbete under kommande år men vi kan inte utesluta att ytterligare medarbetare kan komma att sägas upp. Fem personer har under året beviljats särskild avtalspension varav tre trädde i kraft 2012 och två är kommande under Nöjd-Medarbetarindex (NMI) och Delaktighetsindex (Vilande). Under hösten 2013 kommer det att skickas ut en VGR-gemensam medarbetarenkät som även inkluderar Naturbruksförvaltningens medarbetare. Under 2012 skickades det inte ut någon medarbetarenkät. 5.3 Personalstruktur Förvaltningen är inne i en intensiv omställningsperiod pga av elevnedgången med ekonomiska svårigheter till följd. Det krävs aktiva omställningsinsatser för att undvika uppsägningar av tillsvidareanställd personal pga arbetsbrist. I det korta perspektivet är det aktuellt med neddragningar på flera av våra skolor inom flera persongrupper. Det är dock så att det finns en viss personalomsättning som gör att övertaligheten kan undvikas i flera fall om medarbetaren kan tänka sig förändrade arbetsuppgifter, arbeta på flera skolor osv. Störst utmaning har vi att lösa övertaligheten när det gäller lärare som ofta har en hög specialiseringsgrad. Vi har också ökade krav på oss när det gäller att ha lärare med rätt behörighet till juli 2015 när det gäller allmänna gymnasieämnen. Många medarbetare kommer att gå i pension de närmsta åren men det är en utmaning att matcha arbetstillfällen och övertaliga medarbetaren i en geografiskt spridd organisation.

11 Sida 11(24) 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Summa Totalt sett minskade antalet anställda med 28 personer jämfört med förra året. Omräknat i antal årsarbetare uppvisades en minskning från 419 till 398 årsarbetare, dvs en minskning med 21 årsarbetare. 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2012 Utfall 2011 Läkare Sjuksköterskor Övriga 6 tkr 48 tkr Totalt 6 tkr 48 tkr Bemanningsföretag används i mycket liten omfattning inom förvaltningen. 5.7 Jämställdhet och mångfald Jämix är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på nio nyckeltal där var och en av de nio mätpunkterna kan ge 20 poäng vardera: andel yrkesgrupper med jämn könsfördelning, könsfördelning i högsta ledningsgruppen, könsfördelningen bland samtliga chefer, kvinnors andel av männens medellön, könsfördelning i långtidssjukfrånvaron, männens andel av föräldraledigheter, könsfördelning bland de heltidsanställda, könsfördelningen bland de tillsvidareanställda samt aktivt arbete med Jämställdhetsplanen. Förvaltningen har deltagit i mätningen under fyra år och resultatutvecklingen är 89,119, 126 och 111 år för 2011 (redovisat i april 2012). Fyra nyckeltal har försämrats sedan 2010: könsfördelning i yrkesgrupperna, kvinnors andel av långtidssjukfrånvaron, uttag av föräldradagar samt andelen tillsvidareanställda kvinnor. Tre är i det närmaste oförändrade;

12 Sida 12(24) kvinnors karriärmöjligheter, kvinnors andel av männens löner samt kvaliteten på jämställdhetsarbetet. Två nyckeltal har förbättrats: könssammansättningen i ledningsgruppen och andelen heltidstjänster bland kvinnorna. För nyckeltalen (arbete med jämställhetsplanen exkluderad) finns mål och åtgärdsplaner fastställda i bl a jämställdhetsplanen som påverkar fem av nyckeltalen (könsfördelning i yrkesgrupper och ledningsgrupp, kvinnors karriärmöjligheter, åtgärder mot osakliga löneskillnader och minskad sjukfrånvaro). Utan uttalade mål och åtgärder men i personalpolitisk önskvärd riktning arbetar verksamheten för ökad andel heltidsanställda och ökad andel tillsvidareanställda. Som framgår ovan så finns det emellertid omständigheter som försvårar den önskvärda utvecklingen. Trots årets sämre utfall så överstiger resultatet medianvärdet i hela Västra Götalandsregionen där för övrigt också värdet för 2011 har försämrats. Nya uppgifter för 2012 publiceras under våren Ekonomiperspektivet Det ekonomiska utfallet för 2012 blev - 86 tkr. Utfallet per sista mars blev- 402 tkr och per sista augusti tkr. Varning Under det första halvåret har det ackumulerade månadsresultaten visat röda siffror. I juli och augusti har den sedvanliga "sommareffekten" på personalkostnaderna vänt utfallen till plus. Det positiva resultatet i augusti blev lägre än föregående år vilket i kombination med minskat elevintag i höst gav ett tufft läge. För hela planperioden bedöms följande utveckling i mkr: Utfall 2012 Budget 2013 Plan 2014 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Naturbruksstyrelsens främsta mål inom ekonomiperspektivet är att ha en ekonomi i balans. Det negativa resultatet på -0,1 mkr (-86 tkr) har medfört att det egna kapitalet har minskat med samma belopp under året. Målet, en ekonomi i balans", uppfylls dock för 2012 och vårt egna kapital är +2,3 mkr. Under året har flera åtgärder genomförts för att möta minskade intäkter till följd av elevminskningen. Dessa åtgärder har medfört att resultatet i det närmaste når det budgeterade och prognostiserade utfallet på noll. 7.2 Ekonomiskt resultat AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling

13 Sida 13(24) 725 Naturbruksstyrelsen Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 2,1 1,4 2,3 0,6-9,2% Erhållna bidrag 126,8 124,5 124,1 2,3 2,2% Övriga intäkter 181,3 180,3 191,1 1,0-5,1% Verksamhetens intäkter 310,2 306,2 317,5 4,0-2,3% Personalkostnader -182,0-184,0-181,0 2,1 0,6% Övriga kostnader -122,0-116,1-130,0-5,9-6,2% Avskrivningar -5,4-5,2-5,2-0,3 5,4% Verksamhetens kostnader -309,4-305,3-316,2-4,1-2,1% Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,8-0,9-0,7 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -0,1 0,0 0,6-0, Analys utfall/helårsprognos Det ekonomiska resultatet för 2012 blev -0,1 mkr (-86 tkr). Omsättningen har för första gången minskat och blev 310 mkr i jämförelse med föregående års 317 mkr. Budgeterad omsättning för 2012 var 306 mkr. I förhållande till förra årets utfall är det minskningen av elever som medfört det största ekonomiska tappet på - 8 mkr. Även i jämförelse med budget är det här den största avvikelsen finns - 5 mkr. Avseende personalkostnaderna är avvikelsen +2 mkr vilket motsvarar cirka 1 procent. På kostnadssidan är de största avvikelsen avseende Fastighets- och energikostnader -1,7 mkr. Det är främst ökade kostnader för ombyggnadsprojekt och underhåll som påverkat. Våra administrativa kostnader och övriga kostnader avviker från budget med -1,6 mkr och -1,5 mkr. I båda fallen utgörs posterna av mindre avvikelser från flera skolor som exempelvis omfattar lagerändringar och projektkostnader. Även transportmedel är en kostnadspost med betydande budgetavvikelse - 1,2 mkr. Främsta orsaken till detta är att antal körda mil har ökat i kombination med höjda priser för drivmedel. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Naturbruksstyrelsens utfall 2012 är -0,1 mkr (-86 tkr). Mot bakgrund av det stora ekonomiska

14 Sida 14(24) bortfall som elevminskningarna medför bedöms dock resultatet vara bra, ett kvitto på att de inledda omställningsåtgärderna fungerat. Vi har fortsatt ett positivt ett eget kapital på 2,3 mkr och ekonomin är i balans. Flera av våra skolor har dock ekonomisk obalans så ett omfattande arbete pågår att ställa om verksamheten där för att nå balans senast Eget kapital Naturbruksstyrelsens egna kapital var vid ingången av året 2,4 mkr. Årets utfall blev -0,1 mkr vilket medför ett positivt utgående eget kapital på 2,3 mkr. 7.5 Investeringar Under 2012 har utrustningsinvesteringar för 8,5 mkr genomförts. Naturbruksstyrelsen hade avsatt 9,5 mkr för utrustningsinvesteringar i budgeten. Föregående år gjordes investeringar på 5,5 mkr. De enskilt största investeringarna under året avser större maskininköp till skolornas driftsenheter såsom skotare, lastmaskin och traktor. 8. Bokslutsdokument och noter Totalt för Raindanceföretaget Avser: 725 Naturbruksstyrelsen Tkr Månad: Rapportrad Not Utfall Budget Avv Avv ack % 1 ack ack ack Utfall ack fg år Ägarintäkt % Försäljn Utbildning % Fsg övriga tjänster % Fsg material och varor % Övriga intäkter % Intäkter % Lönekostnad % Semesterlöneskuld mm % Sociala avgifter % Övriga personalkostnader % Personalkostnader % Köp verk.nära tjänster o utb % Köp av material och varor % Hyror % Fastighets o energikostnader %

15 Sida 15(24) 784 Förbrukning matr o inv % Transportmedel % Administrativa kostn % Övriga kostnader % Avskrivn o finansiella poster % Övriga kostnader % Kostnader % Resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 14 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0

16 Sida 16(24) Förändring av eget kapital -1 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens -5-2 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar 5 - byggnader och mark maskiner och inventarier

17 Sida 17(24) - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Specifikation Maskiner och inventarier Not Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

18 Sida 18(24) Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2. Störst avvikelse i kronor, försäljning utbildning, speglar minskningen i elevvolym vilken blev mindre än bedömningen i budget. 3. Omsättningen blev 310mkr. Det är första gången Naturbruksförvaltningen minskar i omsättning sedan regionstarten. Fg års omsättning var 317mkr. 4. Vår stora interkommunala fakturering som sker två gånger, mars och september. Våra likvida medel är därför nu negativa fram till slutet av mars. 5. Anläggningstillgångarna består till större delen av maskiner och inventarier. Mindre än 1 % är datautrustning och ca 3 % är fordon. 6. De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i de ekonomiska föreningar som Naturbruksstyrelsen levererar produkter till. 7. Det egna kapitalet har sjunkit från 2,4 mkr till 2,3 mkr. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I VERKSAMHETSPERSPEKTIVET V17 Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Vi har arbetat med följande styrtal för år 2012: OK Mängd fossila bränslen dividerat med totala mängden bränslen Utfall % Mål 2012 Utfall % 9 % Hela den ordinarie uppvärmningen för Naturbruksförvaltningen är sedan ett antal år fossilfri genom fjärrvärme och pellets och flis anläggningar. Av den totala användningen av energi är ca 85 % fossilfri. När det gäller drivmedel har förvaltningen stora svårigheter att hitta alternativ. Förvaltningen har tittat

19 Sida 19(24) på flera alternativ och vi deltar i Energigårdens projekt för fossilfria drivmedel. Resultatet visar att vi förbättrat oss något sedan föregående år men inte riktigt når upp till målet. Observera att siffrorna är något missvisande, diesel redovisas som 100 % fossil men i verkligheten finns det en viss inblandning i all diesel av fossilfria alternativ. V18 Antalet resta mil i tjänsten ska minska OK Antal körda mil med bil per årsarbetare (summan av privat bil, förmånsbil, leasingbilar samt hyrbil) Måltal 2012 Utfall 2012 Minskning med minst 10 Minskning med 3 % % jämfört med 2009 Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5 % jämfört med 2009 Minskning med 30 % När det gäller antal körda mil i tjänsten har förvaltningen gjort en minskning med 3 % jämfört med Skolorna beskriver hur bland annat besöken på APU-platserna gjort att man varit tvungna att köra mer. När det gäller flyg har förvaltningen minskat resandet med 30 % jämfört med Detta beror delvis på att 2009 var ett extremt år med många resor. Målet står delvis i konflik med mål om internationalisering då vi önskar att eleverna kommer ut i världen på olika former av utbyte under sin studietid. Noterbart är att en skola står för en väldigt stor del av förvaltningens flygresor. V19 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Utmärkt Basår (ange år) Ursprungsvärde Måltal basår (liter resp st) 2012 Utfall 2012 Andel utfasningsämnen som fasats ut av totala mängden utfasningsämnen, volym. Avser ämnen i VGRs utfasningslista och anges i procent % 80 % Andel utfasningsämnen som fasats ut av totala mängden utfasningsämnen, antal. Avser ämnen i VGRs utfasningslista och anges i procent % 83% För naturbruksförvaltningens del fanns sex ämnen på utfasningslistan. Av dessa har fem stycken fasats ut helt. Av dessa fem ämnen har vi inte använt tre alls under perioden. De andra två ämnena har använts tidigare men har av

20 Sida 20(24) myndigheter förbjudits under senaste åren och vi har därmed slutat att använda även dem. Det sjätte ämnet som vi använder i stora volymer är kopparsulfat. Det används inom naturbruksförvaltningen för att ha fotbad till korna. Det går till så att man blandar ut kopparsulfat i vatten och används för att få en bättre klövhälsa. Under slutet av 2011 beslutades att skolorna skulle använda preparatet DigiDerm. Detta är en produkt som säljs av företaget Swetrade Pharmaceuticals AB. DigiDerm är en blandning av organiska och oorganiska buffrade syror. Dessa syror bibehåller konstanta halter av aktivt koppar i en klövbadslösning och minskar därigenom användningen av kopparsulfat med 75%. Under 2012 har samtliga skolor använt DigiDerm och därmed beräknas användningen ha minskat så att kopparsulfatanvändningen minskat till under 120 kg och kopparmängderna minskat till under 40 kg. V20 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Utmärkt Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem av totala antalet årsarbetare. Utfall 2012 Mål Utfall % 100% % Naturbruksförvaltningen har under många år haft miljöledningssystem. Under 2012 har vissa förändringar gjorts utifrån det regionövergripande projektet som drivits av miljösekretariatet. Detta innebär att naturbruksförvaltningen uppfyller alla de kriterier som tagits fram av miljösekretariatet. Under 2012 har de interna revisionerna fortsatt enlig plan och miljöutbildningar och lagseminarier har genomförts på flera skolor utifrån behov. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I MEDARBETARPERSPEKTIVET Nedan redovisas förvaltningens utfall gällande regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet. M01 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Vi har mätt målen enl VGR-modell: Varning Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 4,4 3,5 3,8 Andel långtidssjukfrånvaro (>60 dagar i % av ordinarie arbetstid) 54,3 50,0 47,4

21 Sida 21(24) Andelen långtidssjukfrånvaro har ökat med 6,9 %-enheter. Aktiviteter: Utarbeta riktlinjer för hantering av sjukskrivna medarbetare i syfte att minska antalet korttidssjukskrivna som övergår i långtidssjukskrivning. Sjukfrånvaron ligger på 4,4 % av arbetstiden, fördelat på 5,5 % gällande kvinnor och 3,3 % gällande män. Sjukfrånvaron uppvisar en ökning med 0,6 %-enheter sedan föregående år och den utgörs i stort sett av en ökning bland männen. Utfallet överskrider 2012 års mål på 3,5 %. Till viss del kan den ökade sjukfrånvaron bero på det ansträngda läget på flera skolor pga sjunkande elevtal. Hälsan och arbetslivet stödjer rektorerna med det psykosociala arbetsmiljöarbetet på flera skolor. Det har också varit en trend av ökad sjukfrånvaro i riket under Trots detta bedöms sjukfrånvaron ligga på en låg nivå och den trendmässiga utvecklingen är mycket positiv: sedan 2002 har sjukfrånvaron (mätt i antal dagar per anställd) minskat med 41 % från 22,9 till 13,45 dagar. M02 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Vi har mätt målet enligt VGR-modell: Bra Medellön för kvinnor/medellön för män (månadsanställda) Utfall 2012 Mål 2012 Utfall ,8 % 92,5 % 92 % Vårt arbete sker huvudsakligen via strukturella åtgärder; öka andelen kvinnliga chefer genom tidig identifiering av chefsämnen och stöttning i karriärutvecklingen samt genom riktad annonsering och positiv särbehandling (samtliga åtgärder ingår i förvaltningens Jämställdhets-/Mångfaldsplan). Vi har också haft ett tydligt fokus på att jämna ut skillnader i lön mellan kvinnor och män i löneöversynen. M03 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas Bra Vi har arbetat med målet, men inte enligt VGR-modell då de prioriterade yrkesgrupperna "kvinnodominerade yrkesgrupper i vården med medellång högskoleutbildning" inte återfinns inom förvaltningen. Måltal: Efter 2012 års löneöversyn ska samtliga aktuella BAS-grupper (A - K) ha uppnått minst 97,5% av den önskvärda (regioncentralt fastställda) medellönenivån för år 2013.

22 Sida 22(24) Vi har nått målet gällande samtliga BAS-grupper utom BAS-grupp K där rektorer återfinns. Översyn av våra BAS-värderingar planeras, speciellt avseende värderingar i grupperna D och K. M04 Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Vi har mätt målet enligt VGR-modell: Varning Andel personalgrupper med könsfördelning inom intervallet 40-60% Utfall 2012 Mål 2012 Utfall % 42 % 16 % Målet för 2012 var att tre av sju personalgrupper skulle ha en könsfördelning inom intervallet 40-60%. Två grupper ligger inom intervallet. Två av grupperna gränsar till godkänt ( administration och undersköterskor mfl.) De aktiviteter som vidtagits för att uppnå målet återfinns i Naturbruksstyrelsens jämställdhets-/mångfaldsplan: 1) alltid överväga att rikta annonsering till underrepresenterat kön 2) vid lika eller likvärdiga meriter har underrepresenterat kön företräde (positiv särbehandling) M05 Alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänst Vi har mätt målet enligt VGR-modell: Varning Andel tillsvidareanställda som har ofrivillig deltidsanställning Utfall 2012 Mål 2012 Utfall ,4% 2,5% 1,0 Antalet ofrivilligt deltidsanställda (utifrån VGR s definition) uppgår till nio personer vilket är en ökning med fem personer jämfört med Regionens definition av ofrivillig deltidsanställd; tillsvidareanställd med deltidsanställning som önskar högre tjänstgöringsgrad och är beredd att acceptera utökning av tjänstgöringsgraden på annan arbetsplats inom förvaltningen, andra arbetstider och/eller andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. De insatser som görs för att minska antalet ofrivilligt deltidsanställda framgår av förvaltningens Jämställdhets- och Mångfaldsplan: "i samband med

23 Sida 23(24) vakanser alltid undersöka möjligheten att omfördela och omorganisera arbetsuppgifter...". Regionens budgetmål att ofrivilliga deltider skall vara borta vid årsskiftet bedöms inte realistiskt att uppnå, tvärtom riskerar antalet att öka. Den främsta anledningen till detta är en nedgång av antalet förstahandssökande elever. Med små skolenheter där många lärare besitter nödvändiga specialkompetenser och flertalet lärare undervisar i flera ämnen måste den nödvändiga personalanpassningen till viss del ske genom minskade sysselsättningsgrader, specialkompetenserna måste behållas om än i minskad omfattning. Med ett annat förfaringssätt riskerar vi en kompetensförsämring som äventyrar vårt uppdrag att ge eleverna en kvalitativt god utbildning. Detsamma gäller även yrkesgrupper med enstaka företrädare på respektive skola som t ex elevhälsovårdspersonal. Vi kommer att följa fastställd rutin i naturbruksstyrelsens Jämställdhets- /Mångfaldsplan; vid varje vakans pröva möjligheten till omfördelning/omorganisation i syfte att skapa önskad sysselsättningsgrad. M06 All personal med ledande befattning ska få utbildning i genuskompetent ledarskap År 2009 hade samtliga representanter i förvaltningens ledningsgrupp genomgått regionens genusutbildning. OK 2012 har regionen tagit fram en genusutbildning (KRUS) som ska presenteras för förvaltningens chefer vid rektorsmöte under våren Tanken är att chefer inom förvaltningen ska genomgå denna webutbildning. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I EKONOMIPERSPEKTIVET Naturbruksstyrelsens ekonomi är i balans. Det egna kapitalet är efter 2012 års bokslut +2,3 mkr. E01 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Naturbruksstyrelsens sammantagna ekonomi är i balans och vi har ett positivt eget kapital. Under 2011 inleddes arbete med enskilda skolor för att uppnå bättre kostnadskontroll och ekonomisk balans. Arbetet har fortsatt under 2012 och bedöms varit framgångsrikt men ytterligare åtgärder kommer att OK genomföras Detta medför att de ekonomiska prognoserna för perioden förbättrats för förvaltningen. Fortsatt är dock utvecklingen främst beroende av hur elevtillströmningen till skolorna kommer att gå.

24 Sida 24(24) E02 Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet OK Naturbruksstyrelsens egna kapital har minskat med 0,1 mkr (86 tkr) under 2012 som följd av det negativa utfallet. I övrigt har inte eget kapital utnyttjats under Utgående eget kapital är +2,3 mkr. E03 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet OK Prestationsmåttet "elevveckor" presenteras i tabellen under avsnitt I jämförelse med budget har i viss mån minskningen av antalet elevveckor på ungdomsutbildningarna kompenserats av vår ökade satsning på vuxenutbildning. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG U11 Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting... Effektiviseringen ska i första hand tas hem genom att verksamheten efterlever och tillämpar gällande upphandlingsavtal och inköp... Verksamheten ser fortsatt över sina kostnader och strävar efter att utöka samarbetet mellan enheterna där sådana möjligheter finns.till exempel arbetar vissa personalgrupper på flera enheter. Marknadsplatsen har införts och används i den mån det är möjligt. En upphandling av de största grupperna av jordbruksförnödenheter är påbörjad. Vi efterfrågar ytterligare anpassningar av avtal och utbud för att möjliggöra ytterligare besparingar.

25

26

27