Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 Västra Götalandsregionen för gymnasieskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Västra Götalandsregionen

2 Beskut 2(10) Tillsyn i Västra Götalandsregionen har genomfört tillsyn av Västra Götalandsregionen under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformerna gymnasieskola och gymnasiesärskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat; Gymnasieskolan Enligt Skolverkets statistik var andelen elever läsåret 2015/16 som fullföljde gymnasieutbildningen med examen inom tre år 75 procent på naturbruksprogrammet och 22 procent sammantaget på introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Motsvarande andel i riket för naturbruksprogrammet var 72 procent, för introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val 27 procent och för introduktionsprogrammet yrkesintroduktion 5 procent. Andelen avgångselever som erhöll gymnasieexamen läsåret 2015/16 från naturbruksprogrammet var 93 procent. Till avgångselever räknas de elever som gått ett helt nationellt program och har fått en examen eller ett studiebevis som visar att eleven blivit betygssatt (A-F) i kurser som minst omfattar kurspoäng. Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever samma läsår var 14,7 och den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever med examen var 15,1 (riket 14,4). Andelen avgångselever med grundläggande högskolebehörighet från naturbruksprogrammet var 46 procent (riket 48 procent) och andelen avgångselever som läst ett utökat program var 49 procent (riket 54 procent). Av huvudmannens kvalitetsredovisning framgår att både den genomsnittliga betygspoängen bland eleverna på naturbruksprogrammet och andelen elever med grundläggande högskolebehörighet från naturbruksprogrammet var högre bland eleverna läsåret 2015/16 än den var 2014/15. Huvudmannens kvalitetsredovisning visar också på att resultaten skiljer sig åt mellan skolorna och mellan pojkar och flickor på de olika skolorna. Högst andel elever med yrkesexamen fanns på Uddetorp (93 procent) och lägst på Nuntorp (64 procent). Högst andel flickor med yrkesexamen var det på skolan i Svenljunga (100 procent) och lägst på Nuntorp (56 procent). Högst andel pojkar med yrkesexamen fanns på Nuntorp (100 procent) och lägst andel på Strömma (33 procent).

3 3(10) Kunskapsresultat; Gymnasiesärskolan Det saknas offentlig statistik för resultaten i gymnasiesärskolan. Huvudmannen uppger i sin kvalitetsredovisning att 15 elever tog studenten vårterminen Samtliga elever hade en full studieplan, dvs. minst 3600 h, och samtliga kurser med betygen G, VG eller MVG. Av de 15 eleverna läste 6 elever också kurser från gymnasieskolans nationella program, naturbruksprogrammet. Resultat av arbetet med trygghet och studiero; Gymnasieskolan Av gymnasieskolans elever i årskurs 2 är andelen svarande 75 procent (163 av 218 elever) på Skolenkäten som gjordes inför tillsynen. Av dem svarar 88 procent att påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" stämmer helt och hållet eller ganska bra. På påståendet "Jag har studiero på lektionerna" svarar 70 procent att det stämmer helt och hållet eller ganska bra. Resultat av arbetet med trygghet och studiero; Gymnasiesärskolan Skolenkäten besvaras inte av gymnasiesärskola. Av huvudmannens kvalitetsredovisning framgår att eleverna på gymnasiesärskolan upplever i hög utsträckning en trygg skolmiljö och de upplever att de ges goda förutsättningar att lyckas med sina studier utifrån klimatet på skolan, internatet och i klassrummet. Eleverna på gymnasiesärskolan anger i ännu högre utsträckning än gymnasieeleverna att de är trygga i och nöjda med sin skolgång.

4 4(10) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1 Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna 0 o'ande.nö Ingen brist konstaterad Sammanfattande bedömning Det har vid tillsynen av huvudmannens ansvarstagande för de två skolformerna; gymnasieskola och gymnasiesärskolan inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav. Huvudmannen ger eleverna förutsättningar för utbildning i t.ex. genom tillgång till elevhälsa som främst används förebyggande och hälsofrämjande och genom att det sker samverkan med arbetsliv, universitet och högskola samt samhället i övrigt. Huvudmannen följer också upp och dokumenterar utbildningens resultat, analyserar dessa och beslutar om och genomför utvecklingsåtgärder. Beträffande förutsättningar är det dock angeläget att huvudmannen tillser att de resurser som krävs för en tidsenlig utbildning finns på skolenheterna. Tillsynen visar att det på huvudmannens naturbruksskola Sötåsen saknas tillgång till skolbibliotek som motsvarar författningarnas krav. vill påpeka vikten av att såväl eleverna inom gymnasieskolan som gymnasiesärskolan har tillgång till ett skolbibliotek som utgör en samlad ordnad resurs av medier och information för att stödja elevers lärande och kunskapsutveckling. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.

5 5(10) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Västra Götalandsregionen att senast den 12 juni 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasiesärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Västra Götalandsregionen inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgys 13,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att det på alla skolenheter finns tillgång skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Motivering till bedömning av brist s utredning visar att eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inte har tillgång till skolbibliotek på huvudmannens skolenhet Naturbruksskolan Sötåsen.. Utredningen visar att det skolbibliotek som finns på skolenheten inte alltid är tillgängligt för eleverna eftersom de

6 Besiut 6(10) skönlitterära böckerna är inlåsta. Inte heller finns det tillgång till aktuell facklitteratur eller lättläst litteratur. Ovanstående strider mot skollagen som anger att eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena till skollagen en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Regeringen ansåg att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen (prop. 2009/10:165, s. 284). Lärarna på Naturbruksskolan Sötåsen uppger vid intervju att det finns en lokal som benämns skolbibliotek men att det inte är tillgängligt för eleverna. Lärarna uppger att det inte är ett fungerande skolbibliotek och att detta påtalats för huvudmannen under flera år. Skolbiblioteket utgör snarare ett rum med böcker varav flera är inlåsta, säger lärarna. De uppger också att litteraturen inte är anpassad efter elevernas behov eftersom det inte finns aktuell facklitteratur eller lättlästa böcker. Lärarna säger att skolbiblioteket inte fungerar för skolans gymnasieelever och ännu sämre för skolans gymnasiesärskoleelever. De säger också att skolbiblioteket inte använts på flera år och att ingen har tagit ansvar för det. Annan litteratur används istället i undervisningen, säger lärarna och ger exempel på att de använder deras egen privata litteratur. Eleverna i gymnasiesärskolan på Naturbruksskolan Sötåsen uppger att de inte går till biblioteket alls förutom för att få läxhjälp. Rektorn för skolformen gymnasiesärskola på Naturbruksskolan Sötåsen uppger att det under längre tid saknats en person som ansvarat för skolbiblioteken, att det från huvudmannen finns en plan för hur tillgången till skolbibliotek ska kunna bli bättre, men att rektorn inte känner till någon tidsplan för när detta ska vara färdigt. I intervju med gymnasierektorer på Naturbruksskolorna inom Västra Götalandsregionen samt förvaltningschefen och gymnasiechefen säger de att det finns en central bibliotekarie som gjort en kartläggning över skolbiblioteken inom huvudmannens verksamheter och de säger vidare att det sker en utvecklingsprocess inom skolbiblioteken. Förvaltningschefen och gymnasiechefen uppger att det gjorts utvärderingar på skolorna som visar att de har tillräcklig tillgång till skolbibliotek, men de säger även att huvudmannen vill öka elevernas förmåga att kritiskt söka information och kunna hantera databaser.

7 7(10) Då besöker skolbiblioteket på Naturbruksskolan Sötåsen är de skönlitterära böckerna inlåsta. Motivering till föreläggande som ingripande Västra Götalandsregionens verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Västra Götalandsregionen föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i gymnasiesärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nuläges bilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.

8 8(10) På s vägnar Hans Larson Enhetschef Annika Stenberg Föredragande/Utredare Bilagor Bilaga 1- Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Västra Götalandsregionen

9 Bilaga Dnr :544 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

10 Bilaga 2: Fakta om Västra Götalandsregionen Bilaga Dnr :544 Västra Götalandsregionen driver fem naturbruksskolor; Nuntorp, Strömma, Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp. Västra Götalandsregionen är huvudman för utbildningen på naturbruksskolorna och tillämpar en så kallad beställar/utförarmodell för att styra sina verksamheter. Regionfullmäktige fördelar som ägare pengar till olika nämnder. Regionutvecklingsnämnden är beställare och naturbruksstyrelsen utförare för utbildning på naturbruksskolorna. Västra Götalandsregionen har ett samverkansavtal med de 49 kommunerna i regionen sedan På naturbruksstyrelsens kansli finns förvaltningsledning, med förvaltningschef och lednings- och stödfunktioner för bland annat ekonomi, HR-personal, marknadsföring, pedagogisk utveckling och kvalitet. Respektive gymnasieskolenhet leds av en rektor. För de tre gymnasiesärskolenheterna (Nuntorp, Strömma och Sötåsen) ansvarar en och samma rektor. I gymnasieskolorna går totalt 499 elever, varav 415 på naturbruksprogrammet, 56 på programinriktat individuellt val och 28 på yrkesintroduktion. I gymnasiesärskolornas nationella program för skog, mark och djur går 56 elever varav 11 på Nuntorp, 11 på Strömma och 34 på Sötåsen.