som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006
samspel är kärnan i barnpedagogikens kvalitet barnets intresse, nyfikenhet och vilja att samarbeta främjar dess utveckling och inlärning. Barnet utvecklas och lär sig nya saker genom samspel med sin omgivning. Ett litet barn behöver en särskilt trygg omgivning, som garanterar en gynnsam psykosocial utveckling. En uppväxtmiljö som är psykiskt och socialt trygg formas av nära vuxenoch kompisförhållanden. En sådan miljö är en oersättlig grund för barnets allsidiga positiva utveckling. Barnträdgårdsläraren känner igen barnets individuella behov och kunskaper och tar dessa i betraktande i läroplanerna. Genom att planera och ordna verksamheten så att de motsvarar barnens utvecklingsmässiga behov skapar hon förutsättningar för barnets inlärning och utveckling. Barnträdgårdsläraren stärker barnets självkänsla och hur det uppfattar andra barn genom att styra barnet att göra viktiga saker tillsammans med de andra barnen. i barngruppen blir man skicklig De dagliga erfarenheter som barnet får tillsammans med andra barn utanför hemmet främjar utvecklingen av flera olika slags kunskaper. I en grupp av jämlikar känner barnet samhörighet både med sin uppväxtmiljö och med de andra barnen i gruppen. Känslan av att bli en medlem i gruppen är viktig för barnet, och den formar barnets sätt att socialt växelverka med andra: hur barnet ansluter sig till olika grupper och verkar som medlem. Barnet behöver positiva erfarenheter av att höra till en grupp av jämlikar, eftersom förståelsen för sociala relationer då växer och självkänslan utvecklas. Förutsättningen är att gruppen är av lämplig storlek och att barn- och vuxenrelationerna är bestående. 3
För barnen under skolåldern är leken grundformen för livet och verksamheten. För barnen finns lekens betydelse i själva leken. Barnet leker inte för att lära, men lär sig genom att leka. Med hjälp av leken behandlar barnet sina erfarenheter och bearbetar sina känslor. Under leken löser barnet sociala problem, som det möter genom sina erfarenheter samt lär sig förmågan att växelverka. I leken lär barnen sig att verka målmedvetet tillsammans med andra och att dela uppgifter. Uppbyggandet och upprätthållandet av en mångsidig och inspirerande inlärningsmiljö som är lämplig för barnens kunskaper och som främjar socialt samspel är en viktig del av barnträdgårdslärarens arbete. I läroplanen beaktas att den verksamhet som planeras och styrs av de vuxna står i balans med den verksamhet barnen själva tagit initiativ till. känslighet, kunskap och färdighet Vid sidan av relationerna till jämlikar är även samspelet mellan barn och vuxen betydelsefullt inom barnpedagogiken. I fall samspelet är varmt, nära och diskuterande trivs barnet på daghemmet och lär sig nya färdigheter. Ju yngre barnet är, desto viktigare är det att barnträdgårdsläraren har en känsla för att iaktta barnets fysiska och psykiska behov och har kunskapen att svara på dessa. På daghemmet måste man känna igen varje barns temperament, sociala kompetens och andra individuella särdrag inom utvecklingens andra delområden eftersom dessa påverkar barnets sätt att växelverka med sin omgivning. En individuell iakttagning av barnet kräver att fostraren har mångsidiga kunskaper och en känslighet att upptäcka hur varje barn lär sig och hur det tänker. 4
Daghemmets pedagoger måste uppträda konsekvent och empatiskt mot barnen men vid behov även ställa krav och vara stränga men samtidigt respektera barnet. Pedagogerna måste ha en gemensam syn på den värdegrund som fostran baserar sig på. Fostraren utvärderar barnens kunskaper och deras förutsättningar att delta i verksamheten. Genom ett barncentrerat tänkande, en emotionellt varm atmosfär, ett uppställande av klara gränser och genom att övervaka verksamheten skapar pedagogerna en trygg miljö för barnet som möjliggör inlärning. barnträdgårdslärarens arbete. De vuxna definierar vad som är till fördel för barnet. Fostrarna bör ha mycket kunskap om barnets utveckling, så att de kan känna igen barnens behov, svara på dessa behov och diskutera dem tillsammans med föräldrarna. Ett främjande av barnets välmående och inlärning i samförstånd med föräldrarna kräver goda samspelskunskaper. En trygg atmosfär, goda, varma och bestående växelverkningsförhållanden mellan barnen och de vuxna formar en god psykisk inlärningsmiljö som i sin tur ökar barnets emotionella och sociala välmående. Ju yngre barn det är frågan om, desto mer avgörande är den vuxnas inverkan på kvaliteten på barnets vård, inlärning och fostran. föräldrarna och experterna för barnets bästa Samarbetet mellan daghemspersonalen och föräldrarna står som grund för barnets positiva uppväxt och utveckling. I en god uppväxtmiljö diskuterar de vuxna, vilkas yrke är att fostra och vårda, barnets utveckling och uppväxt tillsammans med föräldrarna. Endast genom samarbete föds en helhetsmässig bild av barnets uppväxt och utveckling och aktörerna förbinder sig vid verksamhetsmodeller som lämpar sig för att stöda barnets utveckling. Varje familj har sin egen kultur, sina egna vanor och sina egna modeller för samspel. På samma sätt har dagvården sitt egna kulturella sätt att verka tillsammans med barnen. En förståelse för de olika familjekulturerna och viljan att lyssna på föräldrarna är de centrala utgångspunkterna för text: Eira Suhonen, lektor i specialpedagogik vid Helsingfors universitet Barnträdgårdslärarförbundets barnpedagogiska arbetsgrupp bilder: Pekka Uotila layout: Satu Salmivalli översättning: Kajsa Wickström Barnträdgårdslärarförbundets publikation 2006 6
BARNTRÄDGÅRDSLÄRARFÖRBUNDET Akavahuset, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, växel 020 7489 400, e-post lastentarha@lastentarha.fi, www.lastentarha.fi