Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 26 för perioden 26-215 Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller Riktade flyttningar och pendling Antal 7 6 5 4 3 3 27 Totalt antal som flyttat ut från Stockholms län och pendlat in till länet ett respektive två år efter utflyttningen 2 1 199/1991 1992/1993 1994/1995 1996/1997 1998/1999 2/21 22/23 Efter 2 år Efter 1 år Statistikserie utgiven i samarbete mellan regionala myndigheter i Stockholms län
2
Del 1: Den multiregionala modellen Riktade flyttströmmar för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215 3
4
Förord Följande rapport beskriver utvecklingen av en multiregional prognosmodell för åren 26-215. Modellen är en vidareutveckling av den befolkningsprognos som RTK årligen gör för landstingets behov av en prognos för budget- och verksamhetsplanering, och den är ett komplement för att förbättra prognosen över flyttarna. Modellen inkluderar riktade flyttningar och pendling och boende utanför länsgränsen, vilket innebär att hänsyn tas till regionförstoringen - att bostads- och arbetsmarknaderna och kommunikationerna utvecklas, växer och växer ihop utanför de administrativa gränserna. Den folkbokförda befolkningen inom administrativt indelade områden såsom län och kommuner prognosticeras i den traditionella län/kommun/basområdesprognosen som ligger till grund för den inomregionala planeringen. Därutöver har länge funnits ett behov av att utvidga befolkningsprognoserna till att omfatta ett större och mer dynamiskt geografiskt perspektiv oberoende av administrativa indelningar. Den befolkning som flyttar över länsgräns och sedan pendlar till annat län för att arbeta, det vill säga nattbefolkningen och dagbefolkningen, är i många fall bostadsbytare och inte ut/inflyttare eller migranter. I en del fall sker en flyttning och/eller byte av arbete alt. bostad i flera steg och över tiden så det är långt ifrån enkelt att göra beräkningar med det i sammanhanget begränsade statistikunderlag som finns. Dessutom kan olika hushållsmedlemmar agera på olika sätt över tiden, vilket kan påverka de statistiska mätningarna och resultaten. Denna rapport redovisar statistikunderlag, modell och framskrivningar för riktade flyttningar och pendling. Den har delats upp i två delar: (1) modell och framskrivningar av riktade flyttningar mellan olika större regioner och (2) framskrivningar av flyttningar/pendling i Stockholms läns närområde - Mälardalen. Övrig pendling till/från länen utanför Mälardalen redovisas inte i denna första version av den multiregionala modellen, men kan komma att ingå i framtida uppdateringar av modellen. För utförligare rapporter och statistik om flyttningar, pendling, regionförstoring och forskningen kring regionförstoring hänvisas till källor från RTK, SCB, NUTEK, KTH och Nordregio, för att nämna några. Projektledare vid RTK för befolkningsprognoserna är Ulla Moberg. Projektidén har sitt ursprung vid Scorus 1 -konferensen i Lissabon år 22 och kommer från Tyskland, Bureau for Statistics and Urban Reseach. Statisticon AB har vidareutvecklat prognosmodellen och bearbetat statistikunderlaget. 1 Standing Committee on Regional and Urban Statistics and Research 5
Innehållsförteckning del 1 och 2 Förord...5 Innehållsförteckning del 1 och 2...6 1 Sammanfattning del 1...7 2 Inledning del 1...8 3 Flyttningar efter region...9 3.1 Folkmängdens utveckling efter region...9 3.2 In- och utrikes flyttningar efter region...1 4 Flyttningar till och från Stockholms län...16 4.1 Flyttningar till och från övriga regioner...16 4.2 Flyttningar efter ålder...19 5 Beskrivning av den multiregionala prognosmodellen...24 5.1 Framskrivningsmodell...25 5.2 Befolkningsförändring under året...25 5.3 Antaganden för framskrivningar...28 6 Bilaga del 1...32 Innehållsförteckning del 1 och 2...46 1 Sammanfattning del 2...47 2 Inledning del 2...48 3 Bakgrund och definitioner...49 4 Flyttströmmar och pendling till och från Stockholms län...51 4.1 In och utflyttning...51 4.2 In- och utpendling...52 4.3 Regionförstorare...57 5 Framskrivning av flyttströmmar och pendling till och från Stockholms län...6 5.1 Regionindelning...6 5.2 Framskrivning...63 6 Beskrivning av använd metodik...71 Bilaga del 2 Tabeller...72 Bilaga del 2 - Pendlingskartor...88 6
1 Sammanfattning del 1 Under de senaste 25 åren har befolkningen i Stockholms län ökat med närmare 25 procent. Befolkningen i Skåne och Västra Götaland har ökat med 14 respektive 1 procent under samma tidsperiod. Antalet inrikes flyttningar mellan Stockholms län och övriga regioner har ökat över tiden. Sedan år 198 har inflyttningarna till Stockholms län från Övriga Mälardalen ökat med närmare 66 procent. Inflyttningarna från Skåne och Västra Götalands län har ökat med cirka 5 procent medan de från Övriga Sverige har ökat med cirka 33 procent. Främst är det personer i åldrarna 2-3 år som flyttar i allt större utsträckning, hälften av alla flyttningar görs av den åldersgruppen. I mitten av 198 talet var cirka 5 procent av alla som flyttade till Stockholms län från övriga riket i åldern 2-3 år och denna andel ökade till omkring 56 procent år 25. År 215 förväntas andelen vara omkring 6 procent. Omkring 4 procent av dem som lämnar Stockholms län och flyttar till någon av de andra regionerna är i åldern 2-3 år. I alla åldrar finns personer som flyttar i båda riktningar mellan regionerna. När nettot är nära noll innebär det att åldersstrukturen i regionen inte direkt påverkas av flyttningar. Stockholms, Skåne och Västra Götalands län har ett positivt inrikes netto av unga. Bidraget av ungdomar kommer från Övriga Sverige som har ett negativt netto i dessa åldrar. I åldrarna 2-3 år är Stockholms läns inrikes netto till Övriga Mälardalen, Skåne län och Övriga Sverige positivt. Däremot förblir flyttströmmarna mellan Stockholms län och Västra Götaland ungefär lika stora. 7
2 Inledning del 1 För att på ett tydligare sätt kunna beskriva Stockholms läns tillväxt bör hänsyn tas till befolkningsutvecklingen i övriga regioner i riket. I dagsläget används en prognosmodell för Stockholms län som innehåller två regioner: Stockholms län och övriga riket. Den demografiska interaktionen mellan Stockholms län och olika delar av övriga riket skiljer sig starkt åt. I senare avsnitt visas på skillnader mellan hur man flyttar mellan Stockholms län och ett antal olika regioner i Sverige. För att bättre fånga dynamiken mellan Stockholms län och i princip vilka regioner man än önskar har en multiregional prognosmodell utvecklats. I denna rapport redovisas resultatet från den utvecklade modellen där Sverige har delats upp i regionerna Stockholms län, Övriga Mälardalen (Uppsala län, Västmanlands län, Södermanlands län och Örebro län), Skåne län, Västra Götalands län och Övriga Sverige. Det som utvecklats i modellen jämfört med de flesta andra framskrivningar är att det går att studera mönstren för riktade flyttningar eller flyttflöden mellan regionerna. Denna delrapport är den första av två som beskriver utvecklingen av en multiregional prognosmodell där folkmängd, riktade flyttningar, pendling och dagbefolkning skall kunna prognostiseras, eller framskrivas. I denna första del redovisas den utvecklade multiregionala modellen samt riktade flyttströmmar. I den andra redovisas flyttströmmar och pendling i ett större sammanhang för att visa på tillväxten av Stockholmsregionen. Rapporten innehåller dels en beskrivning av befolkningsutvecklingen för åren 198-25 och dels en befolkningsframskrivning för åren 26-215 för Stockholms, Skåne och Västra Götalands län samt Övriga Mälardalen och Övriga Sverige. Utöver detta redovisas även flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga regioner. Redovisning bakåt i tiden har gjorts enligt den regionala indelningen år 25. En förutsättning i modellen är att summan av regionernas befolkning, födda, döda, inoch utvandrade skall stämma med SCB:s befolkningsframskrivning för riket. Samtliga flyttningar, in- och utvandringar finns inte med i registren. Det är alltså en framskrivning av den folkbokförda befolkningen och inte den faktiska befolkningen. 8
3 Flyttningar efter region I följande avsnitt redovisas först folkmängdens utveckling 198-25 i de olika regionerna, sedan folkmängden under framskrivningsperioden. Därefter visas det totala flyttnettot för respektive region, dels 198-25 och dels för framskrivningsperioden. Sedan redovisas inrikes in- och utflyttningar för respektive region och utrikes in- och utflyttningar för respektive region. 3.1 Folkmängdens utveckling efter region Sedan år 198 har Stockholms län varit den region i vilken befolkningen ökat mest. Under de senaste 25 åren har befolkningen i Stockholms län ökat med närmare en fjärdedel, från 1 528 2 personer till 1 889 9 personer. Skåne län och Västra Götalands län har under samma tidsperiod ökat sin befolkning med 14 respektive 1 procent. Av diagram 1 framgår den framskrivna folkmängden i regionerna för åren 26-215. I Stockholms län beräknas folkmängden öka med åtta procent under framskrivningsperioden. Motsvarande procentuella folkmängdsökning beräknas till sju procent i Skåne län, fyra procent i Västra Götalands län, tre procent i Övriga Mälardalen samt mindre än en procent i Övriga Sverige. Diagram 1. Folkmängd per region för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 3 5 3 2 5 Antal personer 2 1 5 1 5 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige 9
3.2 In- och utrikes flyttningar efter region Sedan år 1981 fram till och med år 25 har flyttnettot varit positivt i Stockholms län. År 1999 var sammanlagda in- och utrikes flyttnettot som störst, 15 23 fler inflyttningar än utflyttningar. I Skåne län har flyttnettot genomgående varit positivt sedan 198 medan det för Västra Götaland varit positivt sedan 1984. För Övriga Mälardalen och Övriga Sverige var flyttnettot negativt under tidigt 198-tal samt senare delen av 199-talet. När flyttnettot är som störst för Stockholms län är flyttnettot som lägst för de övriga regionerna och tvärtom. Särskilt tydligt är detta mönster mellan Stockholms län och Övriga Sverige. Diagram 2. Totalt flyttnetto per region för åren 198 25 samt framskrivning för åren 26 215. 2 16 12 Antal personer 8 4-4 -8-12 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige För framskrivningsperioden skiljer sig regionerna inte särskilt mycket åt. Flyttnettot är positivt för samtliga regioner under den närmaste 1-årsperioden. Under perioden 26-215 beräknas genomgående antalet inflyttningar vara fler än antalet utflyttningar. Skåne län beräknas få det största flyttnettot år 215 med cirka 7 1 fler in- än utflyttningar. Därefter följer Övriga Sverige (drygt 6 5 fler in- än utflyttningar), Stockholms län (cirka 5 5 fler in- än utflyttningar), Västra Götalands län (drygt 4 fler in- än utflyttningar), samt Övriga Mälardalen (omkring 2 6 fler in än utflyttningar). Att samtliga regioner uppvisar ett positivt flyttnetto beror på invandringen. Uppgången i flyttnettot år 26 i samtliga regioner beror på den tillfälliga asyllagen. Mellan den 15 november 25 och den 31 mars 26 gällde en tillfällig lag som gav möjlighet till förnyad asylprövning. Personer, framför allt barnfamiljer, som redan vistades i landet fick asyl och folkbokfördes. Effekten av lagen framgår i diagram 2. Under den senaste 25-årsperioden har de inrikes inflyttningarna till samtliga regioner ökat (diagram 3). Till Västra Götalands län ökade de inrikes inflyttningarna med 53 procent 1
under tidsperioden. Därefter följer Skåne län (46 procent), Stockholms län (44 procent), Övriga Mälardalen (26 procent) och Övriga Sverige (11 procent). Under 199 talet var arbetsmarknaden i Stockholms län mycket fördelaktigare än i många andra delar av landet. Det gjorde att inflyttningen till Stockholm steg kraftigt. När arbetsmarknaden i övriga riket förbättrades minskade inflyttningen till Stockholms län (Se RTK:s rapport 2:27 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet för en utförligare beskrivning av flyttströmmarna till och från Stockholms län). Diagram 3. Inrikes inflyttningar per region för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 6 5 Antal personer 4 3 2 1 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Under framskrivningsperioden beräknas de inrikes inflyttningarna att öka för samtliga regioner. I Övriga Sverige beräknas dessa inflyttningar att öka från cirka 47 7 inflyttningar år 25 till omkring 53 inflyttningar, vilket innebär en ökning med närmare 53 inflyttningar per år. Därefter följer Övriga Mälardalen och Stockholms län med en ökning på omkring 3 inflyttningar per år samt Västra Götalands län och Skåne län med en ökning på cirka 2 inflyttningar per år. Av diagram 4 framgår att antalet inrikes utflyttningar har ökat för samtliga regioner sedan år 198. I Övriga Sverige har utflyttningarna ökat med 4 procent under den senaste 25- årsperioden. Därefter följer Västra Götalands län (34 procent), Skåne län (32 procent), Övriga Mälardalen (26 procent) och Stockholms län (15 procent). Under framskrivningsperioden beräknas de inrikes utflyttningarna att fortsätta att öka för respektive region. I Övriga Sverige beräknas utflyttningarna öka från cirka 51 9 utflyttningar år 25 till omkring 56 1 utflyttningar år 215, vilket ger en årlig ökning på i genomsnitt 42 utflyttningar per år. Därefter följer Stockholms län med en ökning på cirka 4 utflyttningar per år samt Västra Götalands län, Övriga Mälardalen och Skåne län med en ökning på drygt 2 utflyttningar per år. Ökningen i antalet in- och utflyttningar för samtliga regioner är till största delen en effekt av att folkmängden i regionerna ökar. 11
Diagram 4. Inrikes utflyttningar per region för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 6 5 Antal personer 4 3 2 1 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Flyttnettot för inrikes flyttningar framgår av diagram 5. Det positiva flyttnettot i Stockholms län är i stor utsträckning en spegelbild av det negativa flyttnettot i Övriga Sverige. Skåne län har ett positivt inrikes flyttnetto sedan början av 198-talet. Diagram 5. Inrikes flyttnetto per region för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 14 1 6 Antal personer 2-2 -6-1 -14 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Övriga Mälardalen Stockholm Västra Götaland Skåne Övriga Sverige Under de närmaste 1 åren beräknas samtliga regioner med undantag av Övriga Sverige att ha ett positivt inrikes flyttnetto, om än svagt för Stockholms län. 12
Under stora delar av de senaste 25 åren har antalet utrikes inflyttningar varit högst i Stockholms län, jämfört med övriga regioner (diagram 6). Detta med undantag för åren 1988-1994 2 och år 24 då antalet utrikes inflyttningar var högre till Övriga Sverige. Även om antalet utrikes inflyttningar är högst för Stockholms län så är den procentuella ökningen låg vid jämförelse med övriga regioner. Under åren 198-25 ökade inflyttningen från utlandet till Stockholms län med 24 procent. I Skåne län ökade antalet inflyttningar med 142 procent och i Övriga Sverige med 16 procent. Av diagram 6 framgår att ökningen av antalet utrikes inflyttningar är stabil med undantag för några olika perioder. Under tidigt 9-tal ökade inflyttningen på grund av krisen i forna Jugoslavien och den beräknade uppgången år 26 beror på den tillfälliga asyllagen. Under framskrivningsperioden beräknas inflyttningen från utlandet att öka i Skåne, Stockholms län och Övriga Sverige medan inflyttningen minskar i Västra Götalands län. I Övriga Mälardalen beräknas inflyttningen från utlandet vara stabil under framskrivningsperioden. Diagram 6. Utrikes inflyttningar per region för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 4 35 3 Antal personer 25 2 15 1 5 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Av diagram 7 framgår att Stockholms län har flest antal utrikes utflyttningar, i genomsnitt 1 2 utflyttningar per år sedan 198. Lägst antal utflyttningar har Övriga Mälardalen haft, i genomsnitt 3 3 utflyttningar per år. Under den senaste 25-årsperioden har antalet utrikes utflyttningar ökat i alla regioner. Mellan år 198 och år 25 har antalet utflyttningar till utlandet ökat med 65 procent i Skåne län. Därefter följer Övriga Sverige (35 procent), Stockholms län (23 procent), Västra Götalands län (14 procent) och Övriga Mälardalen (2 procent). 2 Under perioden 1985-1994 tillämpades Hela Sverige -strategin vilket innebar att introduktionen av flyktingar solidariskt delades mellan kommunerna i Sverige. 13
Diagram 7. Utrikes utflyttningar per region för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 16 14 12 Antal personer 1 8 6 4 2 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Under framskrivningsperioden beräknas antalet utrikes utflyttningar att öka för samtliga regioner, förutom Västra Götalands län. I Skåne län beräknas utflyttningen till utlandet att öka med i genomsnitt cirka 3 utflyttningar per år. Därefter följer Övriga Sverige och Stockholms län med närmare 2 utflyttningar per år samt Övriga Mälardalen med omkring 1 utflyttningar per år. I Västra Götalands län beräknas antalet utrikes utflyttningar förbli på samma nivå som för närvarande. Av diagram 8 framgår att utrikes flyttnetto har varit positivt för samtliga regioner sedan år 1983. Stockholms län skiljer sig från de övriga regionerna vid ett par tillfällen. Under åren 1993-1994 ökade flyttnettot för samtliga regioner, utom för Stockholms län, på grund av den stora flyktingströmmen från forna Jugoslavien. 3 Mellan åren 22-24 var den procentuella minskningen av flyttnettot markant högre i Stockholms län än i övriga regioner. 3 Flyktingar från forna Jugoslavien kommunplacerades inte i Stockholms län, men ca 5 fick uppehållstillstånd att bosätta sig här 1993-1994. 14
Diagram 8. Utrikes flyttnetto per region för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 3 25 2 Antal personer 15 1 5-5 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Det framskrivna utrikes flyttnettot beräknas vara stabilt för samtliga regioner under den närmaste 1-årsperioden. 15
4 Flyttningar till och från Stockholms län I detta avsnitt ges resultaten för flyttningarna mellan Stockholms län och de övriga regionerna. Därefter redovisas den årliga genomsnittliga åldersfördelningen för dem som under åren 21 till 25 flyttade mellan Stockholms län och någon av de fyra övriga regionerna. Detta ger en bild av vilka det är som flyttar till respektive från Stockholms län, och därmed också hur befolkningssammansättningen förändras till följd av flyttströmmarna. 4.1 Flyttningar till och från övriga regioner Av diagram 9 framgår antalet inflyttningar till Stockholms län från Övriga Mälardalen och antalet utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen. Antalet inflyttningar har varierat mellan 6 45 och 11 13 medan antalet utflyttningar har varierat mellan 6 351 och 11 452. Under större delen av 199-talet var flyttnettot positivt. Sedan år 1999 har utflyttningarna från länet till Övriga Mälardalen varit fler än inflyttningarna, vilket resulterat i ett negativt flyttnetto. Under den närmaste 1-årsperioden beräknas flyttnettot vara negativt. Antalet utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen förväntas öka under hela framskrivningsperioden. År 215 beräknas det ske närmare 1 2 fler ut- än inflyttningar till Stockholms län från Övriga Mälardalen. Diagram 9. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 14 12 1 Antal personer 8 6 4 2-2 -4 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Netto Till Stockholm från Övriga Mälardalen Från Stockholm till Övriga Mälardalen Flyttströmmarna mellan Stockholms län och Skåne län visas i diagram 1. Flyttnettot varierar på liknande sätt som för flyttningarna mellan Stockholms län och Övriga Mälar- 16
dalen. Antalet flyttningar mellan regionerna har ökat under den senaste 25-årsperioden. År 198 gjordes omkring 2 4 in- respektive utflyttningar och år 25 gjordes närmare 4 in- och utflyttningar. Under framskrivningsperioden beräknas antalet utflyttningar från Stockholms län till Skåne län vara fler än tvärtom. Såväl antalet in- som utflyttningar förväntas öka successivt under perioden. År 215 beräknas det ske 3 9 inflyttningar och närmare 4 2 utflyttningar, vilket medför ett negativt flyttnetto på 3 flyttningar. Diagram 1. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 5 4 Antal personer 3 2 1-1 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Netto Till Stockholm från Skåne Från Stockholm till Skåne Sedan år 198 har antalet flyttningar till Stockholms län från Västra Götalands län varit fler än tvärtom (diagram 11). Detta gäller med undantag för år 23 då flyttnettot var negativt. Flyttnettot var som störst år 1999 och har därefter minskat. År 25 skedde 369 fler in- än utflyttningar till Stockholm från Västra Götaland. Flyttnettot för Stockholms län och Västra Götalands län beräknas vara positivt under hela framskrivningsperioden. Antalet inflyttningar till Stockholms län från Västra Götaland beräknas öka något under den närmaste 1-årsperioden. År 215 beräknas det positiva flyttnettot uppgå till omkring 7 flyttningar. 17
Diagram 11. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 6 5 4 Antal personer 3 2 1-1 -2 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Netto Till Stockholm från Västra Götaland Från Stockholm till Västra Götaland Flyttströmmarna mellan Stockholms län och Övriga Sverige har varierat under de senaste 25 åren (diagram 12). Under större delen av perioden har flyttnettot varit positivt. År 1997 var flyttnettot som störst, cirka 6 7 flyttningar. Flyttnettot för de närmaste 1 åren beräknas vara positivt. År 215 beräknas nettot uppgå till närmare 5 fler in- än utflyttningar till Stockholms län från Övriga Sverige. Diagram 12. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige för åren 198-25 samt framskrivning för åren 26-215. 23 18 Antal personer 13 8 3-2 -7 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Netto Till Stockholm från Övriga riket Från Stockholm till Övriga riket 18
4.2 Flyttningar efter ålder Stockholms läns flyttnetto gentemot Övriga Mälardalen var negativt under perioden 21-25. I genomsnitt gjordes 1 5 fler utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen än tvärtom. Vid en jämförelse av dessa flyttningar mellan Stockholms län och Övriga Mälardalen efter ålder framkommer att det främst är individer mellan 2 till 3 år som flyttar från Övriga Mälardalen till Stockholm (diagram 13). I de yngre åldrarna, upp till 2 år, är antalet flyttningar relativt lågt. Efter drygt 3 års ålder minskar antalet flyttningar snabbt. Flödet åt motsatt håll, från Stockholms län till Övriga Mälardalen, utgörs också det till stor del av individer i åldrarna 2-35 år. Dock är antalet mindre. I de övriga åldersgrupperna är antalet utflyttare från Stockholm till Övriga Mälardalen större. Diagram 13. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren 21-25. 6 Antal personer 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Från Övriga Mälardalen till Stockholm Från Stockholm till Övriga Mälardalen I befolkningsutväxlingen med Övriga Mälardalen vinner Stockholms län befolkning i åldrarna mellan 2 och 3 år men förlorar i de övriga åldrarna. Flyttnettot är till exempel negativt för barnfamiljer. Detta illustreras i diagram 14. 19
Diagram 14. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren 21-25. 3 2 Antal personer 1-1 -2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Stockholms läns flyttnetto gentemot Skåne län var negativt under perioden 21-25, i genomsnitt gjordes 519 fler flyttningar till Skåne från Stockholm än tvärtom. Ett liknande mönster som för Övriga Mälardalen gäller för flyttningarna mellan Stockholms och Skåne län (diagram 15) även om antalet är mindre. Mellan Skåne och Stockholm flyttar främst individer mellan 2 till 3 år ett genomsnittligt år. Diagram 15. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren 21-25. 3 Antal personer 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Från Skåne till Stockholm Från Stockholm till Skåne Flyttnettot för Stockholms län gentemot Skåne är positivt i åldrarna 22 till 3 år och negativt för de flesta övriga åldrar (diagram 16). 2
Diagram 16. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren 21-25. 1 5 Antal personer -5-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Antalet flyttningar från Västra Götaland till Stockholm uppgick till i genomsnitt 3 925 flyttningar per år mellan åren 21-25. I motsatt riktning var antalet 3 677 flyttningar, vilket ger ett flyttnetto på i genomsnitt 248 flyttningar till Stockholms fördel. Flyttströmmen mellan Stockholms och Västra Götalands län skiljer sig något från strömmarna mellan Stockholm och de övriga regionerna, vilket illustreras i diagram 17. Till antalet är flyttströmmarna i det närmaste lika stora med undantag för de högrörliga åldrarna 2-3. Flyttnettot, som redovisas i diagram 18, är därför i princip noll för alla åldrar utom knappt 2 till 3 år. Diagram 17. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren 21-25. 3 Antal personer 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Från Västra Götaland till Stockholm Från Stockholm till Västra Götaland 21
Diagram 18. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren 21-25. 1 Antal personer 5-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Stockholms läns flyttnetto gentemot Övriga Sverige var negativt för åren 21-25. I genomsnitt gjordes 236 fler flyttningar per år från Stockholms län till Övriga Sverige än tvärtom. I diagram 19-2 redovisas flyttströmmarna mellan Stockholms län och Övriga Sverige. Här finns samma mönster som tidigare observerats för Övriga Mälardalen och Skåne; inflyttningarna till Stockholms län domineras av personer i åldrarna 2-3 år medan utflyttarnas åldersfördelning är lite mer spridd med en något större utflyttning bland yngre och äldre. Diagram 19. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige, årlig genom snittlig åldersfördelning för åren 21-25. 1 2 1 Antal personer 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Från Övriga Sverige till Stockholm Från Stockholm till Övriga Sverige 22
Diagram 2. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige, årligt genom snittligt flyttnetto för åren 21-25 5 4 3 Antal personer 2 1-1 -2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 23
5 Beskrivning av den multiregionala prognosmodellen En viktig komponent i befolkningsutvecklingen är flyttströmmarna till och från regionen. RTK:s ursprungliga modell för befolkningsprognoser innefattar endast en uppdelning av Sverige i två regioner Stockholms län och övriga riket. Övriga riket kan i sin tur delas upp i olika län och regioner. Detta för att flyttströmmarna mellan olika regioner har olika mönster. En multiregional framskrivningsmodell har utvecklats genom att inkludera och analysera riktade flyttströmmar, det vill säga flyttningar till och från olika regioner från/till Stockholms län. Modellen har således utökats till att inte bara omfatta de vanligaste demografiska komponenterna födda, döda, in- och utflyttade samt immigrerade och emigrerade utan även riktningen på flyttningarna. Utgångspunkten för modellen är folkmängden uppdelad efter kön och ettåriga ålderklasser i slutet av föregående år i varje region. Risker för demografiska förändringsfaktorer har beräknats med fixerade parametervärden för samma år. Med hjälp av riskerna beräknas förväntat antal personer som föds, dör, in- och utvandrar samt flyttar inrikes under året i varje region. Denna predicerade befolkning utgör i sin tur utgångspunkt för beräkningen av folkmängden i regionerna vid slutet av nästföljande år. Befolkningen - födda, döda, in- och utvandrade - kalibreras varje år så att befolkningen summerar till de siffror som redovisas i rikets befolkningsframskrivning. Därefter upprepas processen och modellen är därmed rekursiv. Beräkningsmetodiken är den vanligast förekommande i prognossammanhang. Under ett framskrivningsår förekommer ett flöde av personer in och ut ur befolkningen i en region. Födda och invandrare tillkommer, medan döda och utvandrare lämnar befolkningen. I modellen beräknas storleken av flödena, vilka påverkar storleken av den årliga folkmängden vid slutet av ett givet år. I denna typ av modell beräknas endast prediktionsvärden för folkmängdsstorlekarna. För en given parameteruppsättning av förändringsfaktorer, det vill säga antaganden, fås väntevärden för folkmängden. Prognosberäkningarna börjar med den senast kända folkmängden den sista december i ettåriga årsåldersklasser för varje region och beräknas iterativt från årsskifte till årsskifte (ettårsframskrivning). Alla beräkningar görs separat för män och kvinnor med könsspecifika parametrar. Befolkningen är sålunda från början uppdelad i två populationer. Modellen innehåller därför inget index för kön. Resultatvariablerna i vänsterledet i formlerna gäller alltså för män respektive kvinnor. Beräkningen av den framtida befolkningsstorleken benämns ofta framskrivning eller projektion. Detta är tekniska termer som åsyftar en kalkyl av en framtida utveckling av en utgångsfolkmängd under vissa givna förutsättningar om förändringsfaktorerna i befolkningen. Ordet prognos har en vidare betydelse. Prognos används för en framskrivning som bedöms vara realistisk och ha en acceptabel trolighet. Framskrivningen som helhet betraktas dock oftast som en prognos. Den multiregionala prognosmodellen i sin nuvarande form måste betecknas som en framskrivningsmodell eftersom den inte tar hänsyn 24
till ekonomiska faktorer som i hög grad styr den regionala utvecklingen. Modellen är en trendframskrivning av regionerna under förutsättning att de trender som observerats de senaste tio åren gäller under nästa decennium. 5.1 Framskrivningsmodell Genom en rekursiv prognosmodell erhålls den totala befolkningen efter kön i åldrarna x = 1, 2, 3, w vid slutet av kalenderår t i varje region. Följande formel gäller för framskrivning under aktuellt prognosår av antalet personer ett år eller äldre till årets slut i varje region. P t x = P t 1 x 1 D t x + U_I t x U_U t x + I_I t x I_U t x där t x D = antal döda män/kvinnor under år t, vilka var födda år t-x U _ I, U_U t x t x = antal in- och utvandrare (män/kvinnor) under år t, vilka var födda år t-x t I _ I x, I _ U år t-x. t x = antal inrikes in- och utflyttade (män/kvinnor) under år t, vilka var födda Som utgångspopulation används den senast observerade befolkningen den sista december år t-1 för varje region. När framskrivningen gjorts för samtliga regioner kalibreras befolkningen, födda och döda mot rikets befolkningsframskrivning. 5.2 Befolkningsförändring under året Döda Antal döda män/kvinnor år t beräknas genom D t x = P t 1 x 1 q t x där x= 1, 2, 3, w betecknar ålder vid årets slut t q x är antagen ettårig dödsrisk, det vill säga prognostiserad sannolikhet för en man/kvinna född år t-x att dö under år t. Notera att antalet döda ovan beräknas med hjälp av en gemensam dödsrisk när dödsriskerna inte skiljer sig mellan regionerna. Beräkningen av antalet döda baseras enbart på dem som fanns i regionen vid årets början. Migrationsströmmarna under ett givet prognosår påverkar alltså inte beräkningen av antalet döda under detta år. Bakgrunden till förfaringssättet är att de flesta in- och utvandrare är unga, vilket innebär att skillnaden i antalet dödsfall blir försumbar. 25