Lokalt arbetsmiljöavtal för Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET AVTAL 2006-06-20 Dnr 243-2306-06 Lokalt arbetsmiljöavtal för Umeå universitet Detta avtal sluts med stöd av avtalet Samverkan för utveckling (1997-09-22) och ersätter Lokalt arbetsmiljöavtal från 2003-03-01. Syftet med avtalet är att arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet skall bedrivas i ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö. Att skapa en god arbetsmiljö är en gemensam angelägenhet för ledning, anställda och studenter och alla har ansvar att medverka. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet skall utgå från en helhetssyn och ingå som en integrerad del i all verksamhetsplanering och ske så nära verksamheten som möjligt. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet skall bedrivas enligt gällande lagar, föreskrifter och förordningar samt inom ramen för vad som anges i universitetets policies, handlingsplaner, riktlinjer och föreskrifter. Parterna är överens om att begreppen arbetsmiljökommitté, arbetsmiljöombud etc. ska svara mot begreppen skyddskommitté, skyddsombud etc. med de uppgifter och rättigheter som följer av Arbetsmiljölagen 6 kap. (AML) och Arbetsmiljöförordningen (AMF). Rektor är ytterst ansvarig för universitetets arbetsmiljö. I rektors ansvar ligger att på ett övergripande plan planera, leda och följa upp arbetet. Genom delegering av uppgifter och befogenheter klargörs ansvarsförhållandet i frågor om arbetsmiljön. Det innebär att dekanerna har ett övergripande ansvar för att arbetsmiljöarbetet inom sitt område bedrivs enligt bilaga 1. Prefekt eller motsvarande ansvarar för att arbetsmiljöarbetet bedrivs och samordnas på institutionen/enheten. Det innebär att prefekt har ansvar för att arbetsmiljöarbetet inom sin institution bedrivs enligt bilaga 1. Prefekt är den vanligaste chefsbenämningen och i avtalet används i fortsättningen endast denna benämning men den avser således alla med motsvarande ansvar. Av samma anledning används fakultet för att beteckna motsvarande arbetsgivarnivå och institution för att beteckna olika typer av arbetsplatsenheter. Prefekten har efter delegering arbetsmiljöansvaret på sin institution. Varje institution eller enhet direkt underställd rektor samt regionala studieorter är ett arbetsmiljöområde. 1

1. Arbetsmiljökommittén Universitetets centrala samverkansgrupp skall utgöra arbetsmiljökommitté vid minst fyra sammanträdestillfällen per kalenderår. Vid dessa tillfällen skall arbetsgivaren företrädas av universitetsdirektören, personalchefen, en dekan och en prefekt. Arbetstagarna företräds av de tre ledamöter som normalt ingår i samverkansgruppen samt huvudarbetsmiljöombuden. Studenterna företräds av en ledamot från respektive studentkår samt av studenternas samordnande huvudarbetsmiljöombud. Rektor utser arbetsgivarens representanter. För varje ledamot skall en ersättare utses. Ordförande skall vara den arbetsgivarrepresentant som normalt är ordförande i centrala samverkansgruppen. Samverkansgruppen utser inom sig vice ordförande och inom eller utom sig även sekreterare för dessa sammanträdestillfällen. Vid de sammanträden när centrala samverkansgruppen utgör arbetsmiljökommitté äger följande rätt att närvara med yttrande och förslagsrätt: - En företrädare från företagshälsovården - En företrädare från studenthälsovården - Universitetets tjänstemän med arbetsmiljösamordningsuppgifter Instruktion för arbetsmiljökommitté, se bilaga nr 2. 2. Samverkansgrupp på fakultetsnivå Samverkansgruppen inom varje fakultetsområde skall behandla arbetsmiljöfrågor vid minst fyra sammanträdestillfällen per kalenderår. Ett av mötena ska hållas i anslutning till planeringsprocessen så att arbetsmiljöfrågor kan beaktas. Ärenden av principiell natur eller av policykaraktär förs till centrala samverkansgruppen. När samverkansgruppen behandlar arbetsmiljöfrågor ska huvudarbetsmiljöombudet samt studerandehuvudarbetsmiljöom-budet inom fakultetsområdet kallas. Vid behov kan personal som arbetar med arbetsmiljöfrågor, företagshälsovården m fl adjungeras. Fakulteternas uppgifter i arbetsmiljöarbetet, se bilaga nr 1. 3. Arbetsmiljöombud Vid varje institution skall finnas minst ett arbetsmiljöombud med ersättare. Arbetsmiljöombuden utses av de anställda på institutionen som anmäler in valt ombud till arbetstagarnas organisationer. Arbetstagarnas organisationer anmäler därefter valda arbetsmiljöombud till Skyddsombudsregistret och som fackligt förtroendevald till arbetsgivaren (sekreteraren i centrala samverkansgruppen), som i sin tur skall föra en förteckning över arbetsmiljöombud och deras arbetsmiljöområden. Arbetsmiljöombud skall erhålla kallelse till institutionsstyrelse inom sitt arbetsmiljöområde och har närvaro- och yttranderätt. Prefekt svarar för att arbetsmiljöombud får utbildning för sitt uppdrag. Arbetsmiljöombudets arbete och behov av utbildning skall beaktas i samband med institutionens verksamhetsplanering. Instruktion för arbetsmiljöombud, se bilaga nr 3. 4. Huvudarbetsmiljöombud 2

Fem huvudarbetsmiljöombud, varav ett är samordnande, utses av arbetstagarnas organisationer; två ombud för verksamhetsområden med i huvudsak laborativ verksamhet, två ombud för verksamhetsområden med i huvudsak icke laborativ verksamhet samt ett ombud för verksamheter inom Norrlands universitetssjukhus lokaler. Huvudarbetsmiljöombuden skall inom sina verksamhetsområden samordna arbetsmiljöombudens verksamhet. Huvudarbetsmiljöombudets arbete skall beaktas när institutionens bemanningsplan upprättas. Institutionens merkostnader för huvudarbetsmiljöombudets arbetsmiljöarbete utanför institutionen samt kostnader för behov av utbildning för uppgiften skall ersättas av universitetets gemensamma anslag. Instruktion för huvudarbetsmiljöombud, se bilaga nr 4. 5. Studerandearbetsmiljöombud Inom varje verksamhetsområde (institution eller utbildningsprogram) skall det finnas minst ett studerandearbetsmiljöombud samt vid Umeå Universitet i Skellefteå, Lycksele, Kiruna och Örnsköldsvik. Ombuden vid dessa utbildningsorter skall kallas till all samverkan där arbetsmiljöfrågor behandlas. Ombuden väljs av respektive studentkårer och valda studerandearbetsmiljöombud anmäls till sekreteraren i centrala samverkansgruppen, som skall föra en förteckning över studerandearbetsmiljöombuden och deras verksamhetsområden. Verksamhetsområdena fastställs i samråd med respektive studentkår. Studerandearbetsmiljöombudet skall kallas till institutionsstyrelsemöten eller ordinarie sammanträden för utbildningsprogram inom sitt verksamhetsområde och har närvarooch yttranderätt. Arbetsmiljökommittén svarar för att studerandearbetsmiljöombuden får utbildning för sitt uppdrag. Instruktion för studerandearbetsmiljöombud, se bilaga nr 6. 6. Huvudstuderandearbetsmiljöombud Fem huvudstuderandearbetsmiljöombud, varav ett är samordnande, utses av respektive studentkår bland studerandearbetsmiljöombuden inom respektive fakultet. Huvudstuderandearbetsmiljöombudens skall inom sina verksamhetsområden samordna studerandearbetsmiljöombudens verksamhet. Huvudstuderandearbetsmiljöombuden skall kallas till samverkansgruppens sammanträden vid fakulteten när arbetsmiljöfrågor behandlas. Arvoden samt kostnader för ombudens utbildningar ersätts från universitetets gemensamma anslag. 7. Mandattider Huvudarbetsmiljöombud, arbetsmiljöombud och de arbetsgivarrepresentanter som inte ingår i centrala samverkansgruppen samt ersättare för dessa utses med en mandattid på tre år. Mandattiden räknas från 2005-03-01. Mandattiden för studentledamöterna i arbetsmiljökommittén och studerandearbetsmiljöombuden är ett år räknat från 2006-07-01. För huvudstuderandearbetsmiljöombuden är mandattiden 2 år räknat från 2006-07-01. 8. Giltighetstid m.m. 3

Detta avtal gäller från och med 2006-07-01 och tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. Detta avtal har upprättats i sju likalydande exemplar varav respektive part fått ett exemplar. Åsa Bergenheim Umeå universitet Eva Norling EvaLena Engberg Margareta Bäckström SACO-S OFR/S SEKO-civil Johanna Fjellander Erik Ahlsten Anna Stecksén Umeå studentkår NTK Medicinska studentkåren 4

Bilaga 1 Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet. Enligt arbetsmiljölagen (AML 3 kap 2 a ) och arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) har arbetsgivare en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. I föreskriftens 2 ges en definition av systematiskt arbetsmiljöarbete. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter att arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett sätt att få systematik i arbetsmiljöarbetet och att säkerställa att arbetsmiljöarbetet blir integrerat i verksamheten. Det finns ett dokumenterat samband mellan arbetsmiljö, kvalitet och resultat. Genom att inordna systematiskt arbetsmiljöarbetet i verksamheten kan en helhetsbedömning av kvaliteten för verksamheten göras. Arbetsmiljöfrågorna skall beaktas i all planering och all verksamhet. På varje arbetsgivarnivå ska finnas en arbetsmiljöplan. I samband med den årliga verksamhetsplaneringen arbetsmiljöplan följas upp och revideras. För universitetets gemensamma ytor t ex föreläsningssalar, uppehållsrum mm. ska det inom varje hus finnas en ansvarig. Denne ansvarar för upprättande av arbetsmiljöplanen inom sitt verksamhetsområde och för den årliga uppföljningen och revideringen. Chefen för universitetsservice svarar för att ansvarig person utses i varje hus. Arbetsmiljöplanen ska innehålla - en beskrivning av arbetsmiljön på arbetsplatsen - mål för arbetsmiljöarbetet - en handlingsplan när, hur och av vem åtgärderna ska utföras. - rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska organiseras och bedrivas I samband med verksamhetsplaneringsprocessen redovisas arbetsmiljöplanen till respektive fakultetskansli. Institutionernas arbetsmiljöplaner ska sammanställas och analyseras och vid behov ska återkoppling till institutionerna ske. Sammanställningen skall behandlas i samverkansgrupp på fakultetsnivå och utgör underlag för fakultetens egen arbetsmiljöplan vid nästkommande planeringsprocess. Dekanus har ansvar för denna process och för verksamheter utan fakultetsanknytning ansvarar universitetsdirektören för motsvarande process. Fakulteternas redovisning och analys skickas till sekreteraren i centrala samverkansgruppen som tillsammans med tjänstemännen med arbetsmiljösamordningsuppgifter sammanställer och analyserar materialet. Sammanställningen behandlas i arbetsmiljökommittén som lämnar förslag till rektor om universitetets centrala arbetsmiljöplan samt direktiv till nästa planeringsprocess. Aktiviteter som ska leda fram till en arbetsmiljöplan se bilaga 2 5

Bilaga 1 6

Bilaga 2 Arbetsprocess för upprättande av arbetsmiljöplan 1. Kartläggning - riskbedömning Arbetet med att ta fram arbetsmiljöplan är en utvecklingsprocess som börjar med en kartläggning av förhållandena på arbetsplatsen. Arbetsmiljöronder, speciella hälso- och arbetsklimatmätningar och studentundersökningar är viktiga hjälpmedel för kartläggning. Arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal och kursutvärderingar är också bra forum för detta ändamål. Exempel på andra undersökningar är sammanställningar av fakta och statistik om sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud m m. Resultatet av gjorda kartläggningar skall bedömas utifrån risken att någon skall drabbas av olycksfall eller ohälsa. Bedömningen skall ligga till grund för prioriteringar i handlingsplanen. När ändring i verksamheten planeras skall en bedömning göras om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 2. Mål för verksamhetens arbetsmiljö De övergripande arbetsmiljömålen är fastställda i universitetets arbetsmiljöpolicy. Därutöver ska varje institution ange sina mål utifrån sina förutsättningar och resultatet från kartläggningen. Målen kan vara såväl kortsiktiga som långsiktiga. Exempel på långsiktigt arbetsmiljömål kan vara att ingen arbetstagare skall bli skadad i arbetet. Ett kortsiktigt mål kan t ex vara att sänka sjukfrånvaron under det närmaste året. 3. Handlingsplan Varje institution skall i samverkan med arbetstagarna upprätta en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Brister som kan åtgärdas omedelbart ska inte ingå i planen. Handlingsplanen skall innehålla - beskrivning av vilka brister som finns i arbetsmiljön - vilka prioriteringar som ska göras - tidsplan för när bristerna senast ska vara åtgärdade - vem som har ansvar för åtgärden. 4. Rutiner Varje institution skall ha tydliga rutiner hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas och hur olika policies och handlingsprogram inom arbetsmiljöområdet ska integreras i institutionens arbetsmiljöarbete. Uppföljning och revidering av arbetsmiljöplanen ska ske löpande tillsammans med övrig verksamhetsuppföljning. Därigenom skapas en systematik i arbetsmiljöarbetet och kunskap om att vidtagna åtgärder lett till avsett resultat. 7

Bilaga 3 Instruktion för arbetsmiljökommitté - central samverkansgrupp Arbetsmiljökommitténs uppgift är att planera och ge riktlinjer för insatser som leder till att arbetsmiljömålen uppfylls samt att följa upp resultatet av vidtagna åtgärder. Arbetsmiljökommittén svarar inte själv för genomförandet av arbetsmiljökartläggningar m.m. eller för genomförandet av åtgärder. Sådana uppgifter sköts som en integrerad del av verksamheten på de enskilda institutionerna/arbetsplatserna. 1. Ledamöter För arbetsgivarsidan För arbetstagarsidan För studentsidan 4 ledamöter OFR/S 1 ledamot SACO-S 1 ledamot SEKO-civil 1 ledamot 5 huvudarbetsmiljöombud 4 ledamöter varav en ledamot ska vara huvudstuderandearbetsmiljöombu d 2. Sammanträden Ordföranden kallar till sammanträden minst fyra gånger per kalenderår. 3. Handlingsprogram Arbetsmiljökommittén skall inför varje verksamhetsår i ett handlingsprogram prioritera verksamhetsområden. Vid behov kan särskilda arbetsgrupper tillsättas med uppgift att arbeta mellan kommitténs sammanträden. 4. Arbetsmiljökommitténs uppgifter är att: - Ta initiativ till att brister i arbetsmiljön kartläggs och följa arbetsmiljöarbetets genomförande - Hålla sig väl underrättad om universitetets arbetsmiljöförhållanden både för anställda och studenter. - Vara kontaktorgan mellan universitetet och andra myndigheter i arbetsmiljöfrågor. - Verka för att chefer, anställda, gästforskare och studerande intresserar sig för och strävar efter att skapa en god arbetsmiljö. - Påverka arbetsmiljöförhållanden i syfte att bidra till en god arbetsmiljö. - Besluta om arbetsmiljöområden. - Planera och svara för att arbetsmiljö- och studerandearbetsmiljöombud, arbetsmiljöansvariga 8

Bilaga 3 och ledamöter i arbetsmiljökommittén får utbildning i erforderlig omfattning. - Utfärda anvisningar för arbetsmiljöplaner (systematiskt arbetsmiljöarbete) samt arbetsmiljöronder. - Bevaka att arbetsmiljöfrågor behandlas i samband med introduktion av nyanställda och studenter vid universitetet. - Verka för att universitetets, företags- och studenthälsovårdens resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. 5. Arbetsmiljökommittén har rätt att: - Begära undersökning och kontroll av universitetets arbetsmiljöförhållanden. - Inom ramen för gällande sekretesslagstiftning ta del av handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt, som är av betydelse för arbetsmiljöverksamheten. - Inom sig utse arbetsgrupper och/eller adjungera personer med specialistkompetens för att utreda och förbereda ärenden. 6. Vid arbetsmiljökommittésammanträde skall bl a följande frågor behandlas: - Föredragning av föregående sammanträdesprotokoll varvid vidtagna åtgärder redovisas. - Avrapportering/uppföljning från arbetsmiljökommitténs arbetsgrupper. - Avrapportering/uppföljning från fakulteterna/motsv. - Översiktlig genomgång av aktuella byggnads-, inrednings- och utrustningsfrågor. - Redovisning av gjorda anmälningar om arbetsskador, arbetssjukdomar och tillbud samt sjukfrånvarostatistik. - Information från företags- och studenthälsovården. - Utbildning, upplysning och information kring arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. - Översiktlig genomgång av radioaktiva, brandfarliga och andra farliga ämnen. 9

Bilaga 4 Prefektens ansvar för arbetsmiljön inom institutionen Hänsyn till arbetsmiljön ska prägla det dagliga arbetet vid institutionen. Som hjälpmedel för prefekter finns olika föreskrifter, anvisningar, riktlinjer, meddelanden och handlingsprogram. Dessa finns tillgängliga på universitetets interna hemsida. 1. Inledning Prefekten leder verksamheten vid institutionen. Därav följer att prefekten har ansvaret för arbetsmiljön vid institutionen. Det innebär att prefekten ska vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa en god arbetsmiljö för anställda och studenter. För att leva upp till detta åtagande måste arbetet med arbetsmiljön ske på ett systematiskt sätt och integreras i verksamhetsplaneringen. 2. Prefektens ansvar för arbetsmiljön Det innebär följande: 2.1 Arbetsmiljöplan Upprätta och årligen följa upp och revidera arbetsmiljöplan enligt Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet, bilaga 1. Den ska göras i samverkan med arbetstagarna och i förekommande fall också med studenterna. 2.2 Introduktion och information - Anställda, gästforskare och studerande ska informeras om de risker som kan vara förbundna med arbetet samt om gällande arbetsmiljöföreskrifter m m. Därvid skall beaktas de risker som är förknippade med ensamarbete. Vid behov kan prefekten kräva att anställda, gästforskare och studerande skriftligen intygar att de tagit del av arbetsmiljöföreskrifterna. Vidare skall lokalvårdare, driftspersonal vid Akademiska hus och övrig servicepersonal informeras om de risker som finns inom institutionen lokaler. - Regelbundna arbetsplatsträffar med aktuell information rörande den egna verksamheten och där alla ges tillfälle att diskutera exempelvis * förbättringar och ändringar i den fysiska miljön t ex lokaler, inredning och utrustning * egna arbetsmetoder, arbetsfördelning och arbetsorganisation i syfte att få ett bra utnyttjande av allas kunskap och erfarenhet * samarbetsformer inom institutionen och/eller arbetsgruppen. 2.3. Gemenskap och personalutveckling - Skapa ett gemensamt ansvar för verksamheten genom fortlöpande dialog på arbets- 10

Bilaga 4 platsträffar och/eller årliga verksamhetskonferenser om mål, planer, förändringsbehov och resultat samt om hur målen ska uppnås. - Vid behov av förändringar skapa projekt- eller utvecklingsgrupper som får i uppdrag att ta fram underlag inklusive konsekvensbedömningar. - Genom regelbundna planerings- och utvecklingssamtal föra en dialog med medarbetarna för att klargöra ömsesidiga krav, förväntningar och önskemål. Samtalen ska syfta till att få en gemensam syn på hur bl a arbetsuppgifterna och kompetensutvecklingen ska se ut för det kommande året. - Ge akt på och motverka tendenser till konflikter, diskriminering eller kränkande särbehandling. 2.4. Arbetsmiljöärenden, handläggning Tillse att - verksamhet som kräver särskilda medgivanden eller tillstånd, t ex hantering av radioaktiva ämnen, kemiskt farliga ämnen m m, bedrivs enligt gällande riktlinjer eller föreskrifter - anmälan om arbetsskada (Försäkringskassans blankett) skickas in till arbetsmiljösamordnare vid lokalförsörjningsenheten - anmälan om tillbud skickas till Arbetsmiljöinspektionen och arbetsmiljösamordnare vid lokalförsörjningsenheten - rehabiliteringsutredning och möjlig anpassning av arbetet vid behov genomförs - arbetsmiljöombudet kallas till brandsyn, institutionsstyrelsens sammanträden m m. I förekommande fall skall också studerandearbetsmiljöombudet kallas - tillämplig lagstiftning samt tillämpliga föreskrifter på arbetsmiljöområdet, inklusive ev lokala arbetsmiljöföreskrifter finns tillgängliga - erforderlig skyddsutrustning tillhandahålls och används av anställda, gästforskare samt studerande - maskiner och utrustning underhålls genom kontrollrutiner och egenkontroll så att oönskade händelser minimeras. 3. Delegering Prefekten är ansvarig för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde, men det praktiska och konkreta arbetsmiljöarbetet kan delegeras till andra chefsnivåer, kursansvariga etc. 11

Bilaga 4 Prefekten har dock alltid det övergripande ansvaret och har skyldighet att ingripa och återta delegeringen om det visar sig att denne inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Delegeringen avser alltid arbetsuppgifter och befogenheter. Om delegeringen gjorts på ett riktigt sätt följer härav också ansvar. För att delegering av arbetsgivaransvar skall vara giltigt i straffrättslig mening måste följande villkor vara uppfyllda: 1. Det skall finnas ett klart behov att delegera. Om institutionen verksamhet är stor med många spridda projektgrupper och eller lokalmässigt spridd kan det vara svårt för prefekten att ha den dagliga tillsynen över arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. 2. Den som får delegeringen med arbetsgivaransvar skall ha en självständig ställning i förhållande till prefekten. Han/hon skall kunna fatta självständiga ekonomiska beslut. 3. Den som får delegeringen med arbetsgivaransvar skall ha tillfredsställande utbildning, erfarenhet och befogenheter. Personen skall ha faktisk möjlighet att utöva tillsyn över sitt ansvarsområde. 4. En delegering skall alltid vara skriftlig och tydligt ange vilka arbetsuppgifter som delegeras samt personens befogenheter. Delegationsbeslutet ska undertecknas av båda parter. Arbetsmiljöombud, anställda vid institutionen och närmast högre chef skall informeras om beslutet. Delegeringsbeslutet skall anslås på institutionen anslagstavla. 12

Bilaga 5 Instruktion för arbetsmiljöombud Arbetsmiljöombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Arbetsmiljöombudet skall verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljöombudet skall också söka vinna arbetstagarnas medverkan i detta arbete samt vara en resurs och samtalspartner till prefekten. Arbetsmiljöombudet utför sitt uppdrag i tjänsten. Arbetsmiljöombudet har inte, i sin egenskap av att vara arbetsmiljöombud, något ansvar för arbetsmiljön i juridisk mening och kan därför inte ställas till svars för brister i arbetsmiljön eller för att åtgärder inte vidtas. Det hör inte till arbetsmiljöombudets uppgifter att själv svara för genomförandet av åtgärder för att undanröja brister i arbetsmiljön. 1. Det hör till arbetsmiljöombudets uppgift att hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden inom sitt verksamhetsområde ur social, psykisk och fysisk synvinkel. - Förändringar som planeras av verksamhet och organisation samt överväga vilka konsekvenser dessa kan få ur arbetsmiljösynpunkt - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket som är tillämplig inom verksamhetsområdet. - Annan lagstiftning och information i den utsträckning denna har betydelse för den verksamhet som bedrivs - Innehållet i de centrala parternas avtal, överenskommelser m.m. som har betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. 2. Till arbetsmiljöombudets arbetsuppgifter hör att: - Ta initiativ till att brister i arbetsmiljön så snart som möjligt uppmärksammas och åtgärdas. - Delta i planeringen av organisationsförändringar, personalutbildning, införande av ny teknik och arbetsmetoder, inredning, planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall samt i annan planering som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. - Påverka att arbetsgivaren utför systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljöplan) enligt anvisningar - Delta vid upprättande av arbetsmiljöplan. 13

Bilaga 5 - Yttra sig över ny- och ombyggnadsärenden, inrednings- och utrustningsärenden samt ramprogram. - Vid signaler på arbetsrelaterad ohälsa eller annan bristande anpassning av arbetet till arbetstagarnas förutsättningar och behov, ta initiativ till att åtgärder vidtas för att lösa problemen - Beakta relationsproblem mellan student/lärare. - Delta i arbetsmiljörond och andra undersökningar om arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde (t ex de som utförs av Arbetsmiljöverket eller annan tillsynsmyndighet). - Delta i sammanträden på institutionen där arbetsmiljöfrågor behandlas. - Medverka vid introduktion av nyanställda, studenter och gästforskare. - Delta vid utredning av arbetsskada 3. Arbetsmiljöombudet har rätt att: - Påkalla arbetsmiljösamtal med prefekt där såväl psykosociala som fysiska arbetsmiljöfrågor på institutionen diskuteras - Själv företa regelbunden inspektion av sitt arbetsmiljöområde. - Delta vid brandsyn. - Delta vid Akademiska hus eller annan hyresvärds slutbesiktning av ny-, om- och tillbyggnad. - Att vända sig till arbetsmiljösamordnaren vid lokalförsörjningsenheten för att få tillgång till telefon samt hjälp med utskrift av handling, kopiering m m som behövs för ombudets verksamhet. - Begära att systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljörond eller annan undersökning och kontroll av arbetsmiljöförhållandena inom sitt verksamhetsområde genomförs - Fortlöpande och i god tid bli underrättad om förändringar av betydelse för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde - Med beaktande av sekretesslagstiftning ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt - Efter överenskommelse med prefekt samla arbetstagarna inom sitt verksamhets- 14

Bilaga 5 område under ordinarie arbetstid för information i aktuella arbetsmiljöfrågor - Vända sig till företagshälsovården eller universitetets arbetsmiljöansvariga f för att få råd och stöd i arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde - Påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Påkalla ingripande av tillsynsorgan (t ex Arbetsmiljöverket, brandmyndighet eller strålskyddsinstitut) om framställning till prefekt inte leder till erforderligt resultat inom rimlig tid. - Om visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa och rättelse inte genast uppnås genom arbetsgivarens försorg, bestämma att arbetet skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket - Få skriftlig bekräftelse från prefekt på framställning som arbetsmiljöombudet inlämnat. 15

Bilaga 6 Instruktion för huvudarbetsmiljöombud Huvudarbetsmiljöombudet utses av arbetstagarorganisationerna gemensamt och utför sitt uppdrag inom tjänsten. Bland huvudarbetsmiljöombuden ska en samordningsansvarig utses. 1. Det hör till huvudarbetsmiljöombudets uppgift att hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden inom sitt verksamhetsområde ur social, psykisk och fysisk synvinkel. - Förändringar som planeras av verksamhet och organisation inom verksamhetsområdet samt överväga vilka konsekvenser dessa kan få ur arbetsmiljösynpunkt - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från arbets miljöverket som är tillämpliga - Annan lagstiftning och information i den utsträckning denna har betydelse för den verksamhet som bedrivs 2. Till huvudarbetsmiljöombudets uppgifter hör att: - Delta i planering av organisationsförändringar, personalutbildning, införande av ny teknik och arbetsmetoder samt annan planering som är av betydelse för arbetsmiljöarbetet - Ge stöd till arbetsmiljöombud och samordna deras verksamhet. - Delta i arbetsmiljöronder i gemensamma lokaler 3. Huvudarbetsmiljöombudet har rätt att: - Under ordinarie arbetstid samla alla arbetsmiljöombud inom sitt verksamhetsområde för information i aktuella arbetsmiljöfrågor - Göra framställning om arbetsmiljöförbättrande åtgärder till arbetsmiljökommittén. - Påkalla ingripande av tillsynsorgan om framställning till arbetsmiljökommittén inte leder till erforderligt resultat inom rimlig tid - Påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Att företräda arbetsmiljöombud i fråga som rör flera arbetsmiljöområden. 16

Bilaga 7 Instruktion för studerandearbetsmiljöombud Studerandearbetsmiljöombudet företräder studenterna inom sitt verksamhetsområde. Ombudet skall verka för tillfredsställande arbetsmiljö- och studieförhållanden i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen. Studerandearbetsmiljöombudet skall verka för att studenterna intresserar sig för och deltar i strävandena att skapa en god arbets- och studiemiljö sam samt vara en resurs och samtalspartner till prefekten. Studerandearbetsmiljöombudet bör vid tillträde ta initiativ till kontakt med prefekt vid berörd institution. Studerandearbetsmiljöombudet har inte, i sin egenskap av att vara studerandearbetsmiljöombud, något ansvar för arbetsmiljön i juridisk mening och kan därför inte ställas till svars för brister i arbetsmiljön eller för att åtgärder inte vidtas Det hör inte till studerandearbetsmiljöombudets uppgifter att själv svara för genomförandet av åtgärder för att undanröja brister i arbetsmiljön. Studerandearbetsmiljöombudet är verksam inom sitt verksamhetsområde som framgår av studerandearbetsmiljöombudsförteckningen. 1. Det hör till studerandearbetsmiljöombudets uppgift att inom sitt verksamhetsområde hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden av betydelse för de studerande. - Förändringar av betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket som är tillämpliga - Annan lagstiftning (t ex brandlagen) i den utsträckning denna har betydelse för de studerandes arbetsmiljö - Innehållet i de centrala parternas avtal, överenskommelser mm som har betydelse ur arbets- och studiemiljösynpunkt 2. Till studerandearbetsmiljöombudets uppgifter hör att inom sitt verksamhetsområde: - Ta initiativ till att brister i de studerandes arbetsmiljö så snart som möjligt uppmärksammas och åtgärdas - Delta i planeringen av sådana frågor som påverkar de studerandes arbetsmiljö. 17

Bilaga 7 3. Studerandearbetsmiljöombudet har rätt att inom sitt verksamhetsområde: - Vid behov påkalla samtal om de studerandes arbetsmiljö med prefekt eller motsvarande. - Fortlöpande och i god tid bli underrättad om förändringar av betydelse för de studerandes arbetsmiljö av prefekt eller motsvarande - Med beaktande av sekretesslagstiftning ta del av handlingar och upplysningar i övrigt som är av betydelse för de studerandes arbetsmiljö - Vända sig till studenthälsovården eller universitetets arbetsmiljösamordnare för att få råd och stöd i arbetsmiljöfrågor - Påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Få skriftlig bekräftelse från prefekt på framställning som studerandearbetsmiljöombudet inlämnat. - Att vända sig till arbetsmiljösamordnaren vid lokalförsörjningsenheten för att få tillgång till telefon samt hjälp med utskrift av handling, kopiering m m som behövs för ombudets verksamhet. 18

Bilaga 8 Instruktion för Studerandehuvudarbetsmiljöombud Huvudarbetsmiljöombuden utses av respektive studentkår. Bland studerandehuvudarbetsmiljöombuden ska en samordningsansvarig utses. 1. Det hör till huvudstuderandearbetsmiljöombudets uppgift att hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden av betydelse för studenterna - Förändringar av betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från arbetarskyddsstyrelsen som är tillämplig inom verksamhetsområdet. - Annan lagstiftning (t ex brandlagen) och information i den utsträckning denna har betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket som är tillämplig inom verksamhetsområdet. 2. Till huvudstuderandearbetsmiljöombudets uppgifter hör att: - Delta i planering av organisationsförändringar, införande av ny teknik och arbetsmetoder samt annan planering inom fakulteten som är av betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Ge stöd till studerandearbetsmiljöombud och samordna deras verksamhet. - Delta i arbetsmiljöronder i gemensamma lokaler 3. Huvudstudernadearbetsmiljöombudet har rätt att: - Att företräda arbetsmiljöombud i fråga som rör flera arbetsmiljöområden. - Samla alla studerandearbetsmiljöombud inom sitt verksamhetsområde för information i aktuella arbetsmiljöfrågor. - Göra framställning om arbetsmiljöförbättrande åtgärder till arbetsmiljökommittén och påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Påkalla ingripande av tillsynsorgan om framställning till arbetsmiljökommittén inte leder till erforderligt resultat inom rimlig tid. - Att vända sig till arbetsmiljösamordnaren vid lokalförsörjningsenheten för att få tillgång till telefon samt hjälp med utskrift av handling, kopiering m m som behövs för ombudets 19

Bilaga 8 verksamhet. 20