Kris / sorg - the stress and coping paradigm Hur ser det ut i Sverige? Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen Christina Fischler leg psykolog, doktorand Institutionen för klinisk neurovetenskap psykologisektionen Hur uppstår psykisk ohälsa? Ett psykiskt tillstånd påverkas av 1. Personens biologiska eller kroppsliga konstitution 2. Personens kognitiva förmåga att förstå och tolka omvärlden, kunna hantera dess krav för en optimal överlevnad 3. Miljöns utformning både socialt och materiellt inkl påfrestningar Den psykosomatiska helhetssynen Innnebär att man vetenskapligt kunnat bevisa att de flesta av kroppens friska och sjuka funktioner påverkas av och själva påverkar den psykiska funktionerna Vilket betyder Behandling eller förebyggande av psykisk ohälsa kan förmedlas genom Kroppslig (biologisk) påverkan t.ex medicinering Psykologisk påverkan t.ex olika former av psykoterapi Förändring av den omgivande miljön Två utvecklingsförlopp mot psykisk ohälsa 1 Psykiska besvär som ökar successivt, ökande symtom av sömnlöshet, trötthet, oro Lider av psykisk ohälsa utan att uppfylla kraven av psykiatrisk diagnos 2 Psykiska besvär som snabbt leder till utvecklandet av psykisk sjukdom Ofta föranlett av hög sårbarhet 1
Den psykiska hälsans två dimensioner 1 - Kris Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll Källa: Claes-Göran Stefansson i Folkhälsorapport 2005 Figur 5:33 Mognadsbundna kriser Traumatiska kriser/ situationsbundna kriser Barn och ungdomsåren -spädbarnets utveckling - trotsåldern -skolåldern -tonårsperioden Vuxenårens kritiska utveckling -flytta hemifrån -arbete/studier -att finna en partner -att bilda familj - 40-årskris /medelåldern -pensionering -ålderdom En närståendes död Olycka / sjukdom Otrohet / skilsmässa / lögner Sociala misslyckanden och skamsituationer Uppsägning och påtvingade sociala uppbrott Yttre katastrofer Terrordåd 2 - Sorg Upplevelser av sorg / kris Innebär alltid en förlust Ett objektivt fakta Förlusten innebär en förändring Förändringen påverkar det sociala samspelet Emotionella ledsen, arg, skuld, lättnad, ångest etc Fysiska snabbandning, ont i bröstet, hjärtklappning, halsbränna etc Kognitiva förvirring, sänkt koncentration, sänkt minne, sänkt omdöme, hallucinationer etc 2
Sorg och kris, ett naturligt förlopp Individer som befinner sig i kris / sorg behöver olika sorters bemötande Omständigheterna avgörande -Händelsen -Vad som hände / vem man förlorade -Plötsligt eller förväntat -Våldshandling / den skadade personen går ej att känna igen Individuella förutsättningar -Livsfas -Ålder -Ekonomi -Hälsa -Kulturella faktorer Heterogena reaktioner Kris Sorg Måttlig reaktion Upplever sig stärkt av situationen Teoretiska modeller om människans psyke Psykoanalytisk / psykodynamisk teori Behaviorismen Kognitiv teori Psykoanalytisk / dynamisk teori Människan formas av biologiska behov och drifter samt de upplevelser vi har i den tidiga barndomen Problem beror på bortträngda tankar och känslor vilka leder till störningar och psykisk sjukdom Problem kan lösas genom rekonstruktion och genom att göra det omedvetna medvetet Behandlingar består av analyser och tolkningar Behaviorismen Människan kan förstås genom observerbara och mätbara beteenden Problem uppstår när beteenden är dysfunktionella eller när användbara beteenden saknas Problem kan lösas genom beteende-korrigering Behandlingen består i kontroll av betingelser i omgivningen och i att utforma nya beteenden 3
Kognitiv teori Individen formas av erfarenheter Problem beror på att tidigare erfarenheter och förhållningssätt inte anpassas efter ändrade förhållanden, dysfunktionalitet Problem kan lösas genom att hitta alternativa förhållningssätt Behandlingen består i att man utforskar sina erfarenheter och förhållningssätt Stadie / fasteori trad.kristeori Johan Cullberg -Chockfas -Reaktionsfas -Bearbetningsfas -Nyorienteringsfas Bowlby -Chock tror inte att det är sant -Sökandet efter den förlorade -Förtvivlan och upplösning -Reorganisering och återhämtning Kubler-Ross -Förnekande -Ilska och frustration -Depression -Anpassning Bereavement (Boerner & Wortman, 2001) Bereavement forst Författarna levererar kritik mot stadie-teorier om sorg / kris Den huvudsakliga invändningen består i att teorierna inte förklarar de stora individuella variationerna i sorgreaktioner samt att de inte tar hänsyn till sammanhanget som påverkar reaktioner Några antaganden som kritiseras: -att efter en förlust kommer man att genomgå en period av intensiv sorg -om man inte upplever detta är det en signal om att sorgeprocessen inte fungerar normalt och att man som en följd av detta kommer att få hälsoprobelm -för att komma igenom sorgen måste ett arbete till i form av konfrontation eller bearbetning av de egna känslorna forts forts -att bibehålla anknytningen till den förlorade personen ses som patologiskt -att i slutet av ett normalt förlopp kommer man att acceptera förlusten att komma igenom sorgen kontrasteras av studier som visar att det tvärtom är så att de som inte bearbetar sin förlust är de som har minst symtom Som kontrast till antagandet om att bibe-hållandet av anknytningen till den förlorade personen skall vara patologisk finns studier som visar att i normalfallet bibehålls anknytningen till den bortgångne och att det upplevs som en trygghet 4
Coping Strategier som tillämpas för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss Mentala och beteendemässiga reaktioner som vidtas för att bemästra, tolerera eller reducera påfrestningar eller de känslor som påfrestningarna orsakar Psychological stress and the coping process R Lazarus 1966 Psykologisk stressteori Kognitiv bedömning av stressorn Stressfyllda händelser måste upplevas som påfrestande av individen för att en stressreaktion skall uppstå Individens bakgrund påverkar hotbedömningen hotsituationen är inte objektiv utan subjektiv R Lazarus & S Folkman 1986 Copingteori har tre grundläggande egenskaper: Processperspektiv Copingbegreppet måste betraktas i sitt aktuella sammanhang Copingstrategier är delar av processen redskap - och säger därmed ingenting om resultatet Värdering av hotet Lazarus & Folkman 1986 Primärbedömning finns det ett hot? Värdering görs mot bakgrund av individens mål, värden, erfarenheter och förväntningar Sekundär bedömning vilken insats krävs för att minska hotet? Bedöms utifrån fysiska, sociala, psykologiska materiella resurser Utmynnar i val av copingstrategier Två modeller Lazarus & Folkman 1986 forst Lazarus & Folkman 1986 forst Problemfokuserad coping Analysera problemet och vidta nödvändiga åtgärder för att minska hotet, själv eller med andra Känslofokuserad coping Föröka hantera de negativa känslor som påfrestningen orsakar Försöker ändra den relationella meningen Bör ha tillgång till olika copingstrategier och kunna använda dem varierat för att ha god copingkompetens Copingmekanismer konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flykt-undvikande, planerad problemlösning, positiv omtolkning 5
Hur gör man i mötet med patient eller anhörig i en svår situation? 2. Strävar efter balans Försöker upprätthålla balans, 1. Sammanbrott Allt faller i bitar, kaos, fragmentarisering 3. Anpassning (coping/ acceptance) Livet har nya villkor Schut & Stroebe 2005 1. Få personer med sorgreaktion behöver professionellt stöd 2. Generella behandlingsrutiner för alla som har sorg har inget empiriskt stöd 3. Att uppsöka/uppmana till terapeutisk stöd ger sämre resultat än om personen själv söker stöd 4. Terapeutisk stöd i ett tidigt skede kan påverka självläkningen negativt (gäller ej barn) Boelen & van den Bout & van den Hout 2003 1. Personer som anser att krisreaktioner är ett tecken på onormalt bt upplever stark stress och oro 2. Personer som blir kraftigt påverkade/ handikappade i sin vardag upplever stark stress och oro 3. Personer som anser att sorg är negativt använder sig av undvikande strategier för att slippa bli påmind om sorgen Tsunamirapporten 2006 Kerstin Bergh Johannesseon el al 25% uppskattar att de har en nedsatt psykiskt välbefinnande Fler kvinnor än män upplever psykisk ohälsa Proffesionell hjälp har sökts hos krisgrupper, vårdcentraler, psykologer, kuratorer. Det viktigaste stödet har funnits hos vänner, anhöriga, närstående Forskning i dag Hur vet man vem som behöver professionellt stöd? The prediction of bereavemant outcome: Development of an integrative risk factor framwork(2006) Stroebe M, Folkman S, Hansson R, Schut H Vilken typ av behandling leder till förbättrad psykisk hälsa? Grief work, Disclosure and counseling: Do they help the bereaved (2005) Stroebe W, Schut H, Stroebe M 6
Viktig artiklar Expressing thoughts and Feelings following a collective trauma, Mark D Seery et al Trauma, PTSD and Resilience. A review of the literature Christina E Agaibi, John P Wolson 4 myter om sorg Atle dyregreov 1. Att sorgprocessen är indelad i stadier 2. Att alla måste gå igenom en sorgbearbetning 3. Att alla måste tala om det svåra 4. Att sorg är en process med en fast början och ett väldefinierat slut Behandling och bemötande Behandling ges av en person speciellt utbildad för ändamålet psykoterapeut, psykolog Bemötande är något alla deltar i! Ett gott bemötande Professionellt förhållningssätt Samtalsmetodik Lyssna, validera Respekt, ödmjukhet Teamarbete Miniintervju barn med svåra leversjukdomar Vad var din upplevelse i mötet med familj/pat som ny? Hur lärde du dig? Hur förberedde du dig för ett svårt möte? Efter 20 år, blir du mindre berörd idag? Vilka samtal är tyngst? Litteraturtips Salander Per. Den kreativa illusionen Studentlitteratur 2003 Michel Per-Olof et al Psykotraumatologi Studentlitteratur 2001 Falk Kati & Lönnroth Ami Nära döden, nära livet Wahlström & Widstrand 1999 D Elia Giacomo. Det kognitiva samtalet i vården Natur och Kultur 2004 Fyhr Gurli. Hur man möter människor i sorg Natur och Kultur 2003 Werkelin Pigge, Swanberg Lena Katarina kl 10.31 på morgonen i Khao Lak Albert Bonniers förlag 2005 Malin Sävstam När livet stannar Albert Bonnier 2007 Kari&Atle Dyregrov Det sociala nätverkets stöd vid plötsligt dödsfall Studentlitteratur 2008 Socialstyrelsen 2008 Krisstöd vid allvarlig händelse 7