Grupp A streptokocker Meningokocker Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 13 april 2016
Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60 and various estimates found in fact sheets on the WHO website (http://www.who.int). Estimates are vague, often based on inadequate data, and should be considered a general guide only. *Almost all malaria mortality is due to Plasmodium falciparum (Carapetis et al 2005)
Vad är grupp A streptokocker (GAS)? Vilka sjukdomar orsakar GAS? Vilka epidemiologiska problem ställs vi inför?
Strepto = kedja
Betahemolys Alfahemolys
Indelning av streptokocker Hemolys - alfa, beta Lancefield serogrupp - A,B,C,D,G. Species identifiering biokemi (Streptococcus pyogenes) Serotypning av GAS T- typning ca 25 typer M-typning ca 100 typer Sekvensering av emm-gene av GAS emm typning ca 200 typer
Antal Grupp A Streptococker (GAS) 2006-2015 140 120 100 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År
Antal Ålders- och könsfördelning för invasiva Grupp A Streptococker 2015 Man n=56 Kvinna n=63 12 10 8 6 4 2 0 00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Åldersgrupp
Vad är grupp A streptokocker (GAS)? Vilka sjukdomar orsakar GAS? Vilka epidemiologiska problem ställs vi inför?
Klassifikation av grupp A sreptokock (GAS) infektioner (JAMA 1993) Icke invasiva infektioner Mukösa membraner: faryngit, tonsillit, otit, sinuit,vaginit Hud: impetigo Scarlatina Icke suppurativa komplikationer: akut reumatisk feber, akut glomerulonefrit Invasiva infektioner (GAS framodlat från normalt sterila lokaler) Streptococcal Toxic Shock Syndrome
Streptokockinfektioner - allmänt vanliga i förskole- och skolåldern bärare 10 20 ( 60) % i en förskolegrupp spridning i familjen mellan syskon och till föräldrar är vanligt allvarliga komplikationer ytterst sällsynta i Sverige antibiotika förkortar tiden med symtom med endast 0.5 2 dygn (Cochrane) efter 2 dygns penicillinbehandling bedöms personen vara smittfri
Streptokockinfektioner Diagnos (faryngit) hälften av alla halsinfektioner liknande halsfluss orsakas av virus snabbtest eller odling för streptokocker bör tas innan eventuell antibiotikabehandling sätts in vid lindriga symptom behövs sällan läkarbesök göras eftersom penicillin förkortar sjukdomstiden väldigt lite (Strama) samtidig hosta eller heshet orsakas av virusinfektion och halsprov ska inte utföras
Streptokocktonsillit From Forbes CD, Jackson WF: Color Atlas and Text of Clinical Medicine, 3rd ed. London, Mosby, 2003. MD Consult
GAS lymfkörtlar på halsen
Impetigo-svinkoppor Bullös impetigo - blåsor S. aureus Nonbullös impetigo-krustabelagda sår grupp A streptokocker +/- S. aureus
Scarlatina
Image 124_93. Group A Streptococcal Infections The characteristic inflammatory changes in the tongue, i.e. the "strawberry tongue" of scarlet fever Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_93. Available at: http://aapredbook.aappublications.org/visual. Copyright 2009 American Academy of Pediatrics
Image 124_58. Group A Streptococcal Infections Desquamation of the hands of the patient in image 124_57. Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_57. Available at: http://aapredbook.aappublications.org/visual. Copyright 2009 American Academy of Pediatrics
Image 124_13. Group A Streptococcal Infections Ten-year-old white male with erythema nodosum. This is the same patient as in image 124_12. Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_13. Available at: http://aapredbook.aappublications.org/visual. Copyright 2009 American Academy of Pediatrics
Image 124_120. Group A Streptococcal Infections Streptococcus pyogenes pneumonia in a 3 year old female. Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_120. Available at: http://aapredbook.aappublications.org/visual. Copyright 2009 American Academy of Pediatrics
Erysipelas-rosfeber Äldre, akut insjuknande, feber, frysningar, allmänpåverkan Välavgränsad rodnad i huden, ömhet, svullnad Predisponerande faktorer: venös insufficiens, lymfstas, diabetes, alkoholism
Nekrotiserande fasciit Infektion med nekroser subkutant, ev i epidermis, ner till muskelfascian Rodnat, svullet, diffus avgränsning, svår lokal smärta ofta utan (initiala) tecken
Nekrotiserande fasciit Typ1: främst bålen, ofta polymikrobiell genes Typ2: extremiteterna, streptokocker dominerar Behandling: kirurgisk revision, antibiotika parenteralt
Vad är grupp A streptokocker (GAS)? Vilka sjukdomar orsakar GAS? Epidemiologiska problem
Information till förskolans personal Vid anhopning av streptokockinfektioner på förskolan Om flera barn insjuknat med tecken på streptokockinfektion kan förskolepersonalen kontakta närmaste vårdcentral för rådgivning. Hygienråd vid streptokockinfektioner på förskolan Barnen bör vara ute extra mycket Använd flytande tvål och engångshanddukar Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse, både barn och personal tvättar händerna eller använder handsprit Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker som barnen brukar suga på. Mjuka leksaker tvättas i maskin Ytor, handtag och andra områden som man vidrör med händer rengörs dagligen Undvik gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna
Åtgärder vid anhopning/utbrott Verifiera utbrottet genom att dokumentera kliniska fall med snabbtest eller odling. Identifiera smittkällor: svalginfektion, t.ex impetigo, paronykier, perianal streptokockdermatit eller vulvit. Antibiotikabehandla samtidigt (med minst 2 dygns överlappning) barn med symptom på faryngotonsillit och positivt svalgprov och andra streptokockinfektioner. Efter behandling bör behandlade barn vistas i hemmet de första två behandlingsdygnen. Därefter återgång till förskolan om barnets allmäntillstånd tillåter. Läkemedelsverkets information 6:2012, http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/publikationer/listning ar/information-fran-lakemedelsverket/arkiv/2012/ Se också Socialstyrelsens skrift Smitta i förskolan (2009), som finns på Socialstyrelsens webbplats http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-231
Invasiv meningokocksjukdom (Neisseria meningitidis) Ovanlig sjukdom (< 100 per år i Sverige) Oftast sporadiska fall men utbrott kan förekomma Vanligt med bärarskap (ca 10 %), oftast ej kapslade stammar Olika serogrupper: A, B, C, Y, W135 Smitta via luftvägssekret Antibiotikaprofylax till närstående (boende under samma tak, salivkontakter ), ibland skolklasser, förskola, militärförläggning Ciprofloxacin engångsdos, inom 1-2 dygn (< 2v) Vuxna 500 mgx1, barn < 20 kg 250 mgx1, eller 20 mg/kg, engångsdos Vaccin (polysackaridkapsel, konjugerade, membranproteiner)
Figure 1. Neisseria meningitidis (Arrow) in Cerebrospinal Fluid (Gram s stain, 1000). The organisms are intracellular, gram-negative diplococci.
Meningokockfall i SLL och Sverige 2006-2016 Incidens per 100 000 per år, Sverige 120 1,2 100 80 1 0,8 SLL Sverige Incidens (Sv) 60 0,6 40 0,4 20 0,2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0
Meningokocksjukdom SLL 2016 Ålder, kön 16 14 12 10 8 Kvinna Man 6 4 2 0 00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-
Fig. 2. Age-specific incidence and case fatality ratios of meningococcal disease in Europe, 2006. Data from 27 countries participating in EU-IBIS [206].
Kliniska manifestationer Mild bakteriemi (benign meningokockemi) Meningokocksepsis (ibland mycket snabbt förlopp) Meningit (sekvelae vanliga) Oklara initial förlopp kan förekomma, t.ex övre luftvägsbesvär, hals-ont, feber, influensaliknande symtom, huvudvärk, diarré och kräkningar ( maginfluensa ) eller utslag, speciellt med petekier Pneumoni Septisk artrit
Makulärt utslag
Petekialt utslag
Meningokock-utbrott efter Japan-Jamboree 28/7-8/8 2015 30 000 scouter 2 000 från Sv
Aftonbladet 17/8 Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Erik Lunner, som just kommit hem från scoutlägret i Japan, gick till Spånga vårdcentral för provtagning eftersom flera på lägret drabbats av smittsam hjärnhinneinflammation.
Stor tack Prel data från webbenkät 40% SLL 700-800, >50% via VC 80-90% profylax >50% odlades 90% bra-utmärkt kontakt med vården