Årsredovisning
Innehållsförteckning Kommunens organisation 3 Förvaltningsberättelse 5 Personalbokslut 29 Miljöbokslut 32 Kvalitetsredovisning 34 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Finansieringsanalys 40 Driftredovisning 46 Investeringsredovisning 47 Ord- och begreppsförklaringar 49 Redovisningsprinciper 50 Kommunstyrelsen 53 Revisionen 59 Byggnadsnämnden 60 Biblioteks- och Kulturnämnd 61 Fritids- och Turistnämnd 63 Tekniska nämnden 65 Förskole- och grundskolenämnden 69 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 72 Omsorgsnämnden 75 Socialnämnden 78 Överförmyndarnämnden 81 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 82 Kommunens företag 83
Kommunens organisation De kommunala bolagen är 100 procentigt ägda av kommunen om inget annat anges. Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Den kommunala nämnds och förvaltningsorganisationen är under översyn. Ett förslag presenterades i slutet på och kommer att behandlas under våren 2010 för beslut hösten 2010. Den nya organisationen är planerad att träda i kraft från och med 2011. 3
Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2006-2010 Fördelning per nämnd av nettokostnad, totalt 1.240 mkr Socialdemokraterna 19 Moderaterna 9 Centerpartiet 6 Ronnebypartiet 4 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 3 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet 1 49 Omsorgsn. 30% Socialnämnd 7% Gymnasie- o V.utb.n. 10% Övriga 2% KS 9% Fritids o T.n. 3% Bibl- o Kulturnämn 2% Tekniska n. 6% Förskole- o Grundskolenämnd 31% Fem år i sammandrag Allmänt 2005 2006 2007 2008 Befolkning 31 dec 28 358 28 443 28 491 28 489 28 416 - varav 0-6 år 1 857 1 904 1 958 1 990 1 993 - varav 7-15 år 2 963 2 815 2 724 2 644 2 582 - varav 16-18 år 1 110 1 176 1 222 1 193 1 127 - varav 19-64 år 16 600 16 678 16 607 16 508 16 437 - varav 65-79 4 151 4 187 4 274 4 405 4 522 - varav 80 år och äldre 1 677 1 683 1 706 1 749 1 755 Kommunalskatt % 21,29 21,29 21,29 21,29 22,04 Ekonomi Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, 999,3 1052,3 1102,6 1154,5 1207,3 mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader (mkr) -993,4-1028,9-1096,5-1163,3-1181,4 Finansnetto (mkr) -2,4-4 -9,5-16,7-3,9 Årets resultat kommunen (mkr) 3,5 19,4-3,4-25,5 22,1 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 0,35% 1,84% -0,31% -2,21% 1,83% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) 8,8 24,3 2,5-26,2 29,9 96,4 149,3 139,4 85,3 100,0 Tillsvidareanställda* Antal anställda 2 217 2 233 2 280 2 359 2 306 Antal årsarbetare 1 960 1 985 2 072 2 141 2 081 Andel kvinnor % 83,5 83,5 83,0 83,0 83,6 *avser endast kommunen 4
Förvaltningsberättelse Årets verksamhet Samhällsekonomisk utveckling Finanskrisen under hösten 2008 var inledningen på en kraftig konjunkturnedgång som fortsatte hela. BNP beräknas ha minskat cirka 4,3 % under. Den öppna arbetslösheten steg drygt 2 % till 8,4 % av arbetskraften. Finanspolitiska åtgärder och låga räntor bidrog till att dämpa nedgången som ändå blivit den djupaste konjunktursvackan på decennier. Regeringens bedömning Regeringen skriver i februari 2010 i sin prognos för den svenska ekonomin att man förväntar sig balans 2012 och överskott 2013. BNP förväntas öka med 3,0 % år 2010, vilket är 1% högre än i november. För 2011 beräknas 3,6 % och för 2012 3,2 %. Främsta orsakerna är en starkare internationell utveckling och att de finansiella förhållandena har förbättrats. Kraftiga finans och penningpolitiska åtgärder har bidragit till minskad osäkerhet bland företag och hushåll. Förutsättningarna för den svenska arbetsmarknaden är jämförelsevis goda vilket föranleder förväntan om att arbetslösheten inte blir så hög som i tidigare bedömningar. Antal arbetade timmar bedömer man minskar 2010 med 0,4 % för att 2011 öka med 1,8 %. Arbetslösheten beräknas hamna på 9,5 % 2010 och 8,9 % 2011 för att minska till 7,7 % 2012. Sammanfattningsvis bedöms återhämtningen av ekonomin börja redan under 2010 men arbetsmarknaden är fortsatt svag under de närmaste åren. Först år 2014 beräknas arbetslösheten vara nära samma nivå som innan krisen (6,6%). Osäkerheten i konjunkturutvecklingen och tillväxttakt är dock fortsatt stor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) SKL skriver in sina bedömningar om konjunkturläget att världsekonomin är på väg upp ur konjunktursvackan. I Asien har tecken på uppgång synts ett tag och också i USA börjar ekonomin komma igång igen, där mycket tack vare de starka konsumtionsstimulanserna. Långsiktigt är dock inte nollräntor och stora budgetunderskott hållbart varför räntehöjningar och en restriktiv finanspolitik måste följa. Det gäller då att matcha förändringar mot konjunkturens utveckling. Den svenska arbetsmarknaden visar tecken på en något gynnsammare utveckling än den internationella bilden, vilket föranleder att SKL bedömer att nedgången inte blir lika djup som man tidigare trott. Nedgången i sysselsättning fortsätter dock under 2010 för att ligga kvar på samma nivå även 2011, ca 9,5 % arbetslöshet. Först 2012 bedömer man att antalet arbetade timmar kommer att öka och därmed en sjunkande arbetslöshet. När det gäller BNP så förutspås en ökning med 3,3 % 2010, 2,7 % 2011 och 3,0 % 2012, dvs något annorlunda än regeringen. Även om konjunktursvackan inte bedöms bli så djup som man tidigare befarat blir återhämtningen långsam. Riksbanken Riksbanken skriver i sin decemberuppföljning att världshandeln åter ökar och att de finansiella marknaderna fungerar allt bättre. Framförallt är det i Asien som ökningen sker. Världsekonomin väntas växa med 4 % per år de kommande tre åren. Kronan försvagades kraftigt i samband med finanskrisen men har förstärkts och väntas förstärkas ytterligare mot andra valutor perioden 2010 2012. 5
Reporäntan väntas ligga oförändrad till hösten 2010. Därefter väntar höjningar i en takt som ska hålla inflationen i linje med målet 2 %. Bedömningen är dock att räntan måste vara fortsatt låg under lång tid för att ekonomin ska utvecklas stabilt. Olika skatteunderlagsprognoser I tabellen nedan framgår en jämförelse mellan den skatteunderlagsprognos som användes i budget för 2010 och prognoser som lämnats efter att budgetförutsättningarna beslutats. Prognosen i budget 2010 bygger på SKL:s prognos per 1/10 09. KF-budget 2010-2012 2010 2011 2012 0,8% 0,4% 2,5% 3,4% BP 10, sept 1,1% 0,6% 2,2% 3,2% SKL, feb 2010 1,4% 1,7% 1,9% 3,8% 0,1% enhet är värd cirka 1,0 mkr i skatteintäkter för Ronneby. Av tabellen ovan framgår att SKL bedömer att skatteunderlaget utvecklas betydligt positivare 2010 än beräknat i KFbudgeten. Huvudorsaken är att arbetsmarknadsläget inte ser ut att bli så dåligt som befarades. Konjunktursvackan beräknas inte heller bli lika djup varför uppgången 2011 inte heller blir så kraftig. 2012 räknar man nu med högre pris och löneökningar än tidigare. Skatteunderlag och utjämning Prognosen för års ökning i skatteunderlaget (för hela riket) uppgår enligt SKL, vars prognos ligger till grund för kommunens redovisning, till 1,2% (december ). Prognosen i februari 2010 visar dock på en något bättre utveckling, se tabellen nedan. 2008 års definitiva utfall (taxeringsutfall ) uppgick för hela riket till 5,4%, att jämföras med de 5,0% som angavs i prognos i Årsredovisningen 2008. Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall 2005-2008, prognos ): 2005 2006 2007 2008 Riket Ronneby 3,8% 3,2% 4,3% 4,5% 5,6% 4,7% 5,4% 4,0% 1,4% Utdebitering i riket, länet och Ronneby: Kommun Landsting Riket, högst 34,17% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,52% 20,72% 10,80% Blekinge 32,34% 21,63% 10,71% Karlskrona 21,19% Ronneby 22,04% Olofström 21,84% Karlshamn 21,89% Sölvesborg 21,95% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. Fr o m 2005 gäller ett reviderat system för utjämning som ger en inkomstutjämning på 115% av medelskattekraften. Något förenklat kan sägas att det tidigare generella statsbidraget har bakats in i utjämningen och får därmed också en utveckling i takt med skatteunderlagets utveckling (oaktat andra regleringar). Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 92% av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserade för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. erhöll kommunen ett inkomstutjämningsbidrag om 217 mkr. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella behovs och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst, kostnadsutjämning och strukturbidrag 6
jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSS utjämningsbidrag. Total uppgick nämnda kosntadsutjämningsposter till 80 mkr. Regional utveckling Kommunerna i länet har liksom Ronneby drabbats av rådande lågkonjunktur med ökad arbetslöshet. Befolkningsmässigt har dock kommunerna utvecklats olika. Karlskrona har ökat sin befolkning med drygt 500 personer, medan övriga kommuner tappat invånare. Antal arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldersgruppen 16 64 år ökade i länet från 5 752 personer (6,1%) per 31/12 2008 till 8 732 personer (9,2%) per den 31/12 (källa: månadsstatistik, www.arbetsformedlingen.se). Kommunerna i länet samarbetar med varandra i en rad olika sammanhang och sammansättningar. Bland annat genom det så kallade Krafttag Blekinge, med projekt för bland annat avknoppningar av nya företagsidéer, arbete för klusterbildningar och för kompetensutveckling. Det finns också samarbete för nyföretagarfrågor, gemensamma turismsatsningar som Visit Blekinge och satsningar på Blekinge Arkipelag som biosfärområde. Blekinge samarbetar också runt många internationella frågor, bland annat för länderna vid södra Östersjön, ett Indienprojekt, samt för Världsutställningen i Shanghai. Ronnebys utveckling Näringsliv Under satte företagsgrupper, kommunala företrädare och andra intressenter fokus på att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Detta ledde fram till att Kommunfullmäktige i juni beslutade att anta gemensamma kommunala näringslivsmål, den så kallade Kraftsamling Ronneby. Under året togs en lång rad beslut med näringslivskoppling, bl.a. ett nytt Brunnsbad, satsningar på Karön/Ekenäs området, ett nytt Lärcenter, medfinansiering av NyföretagarCentrum, investeringar i centrum, turismsatsningen Visit Ronneby, exploateringsutveckling på Sörbydal, inköp av Kilenområdet vid stationen och deltagande i flera EUfinansierade projekt. Landsbygdsprojektet Hjärtats Fröjd genomförde många aktiviteter, bl.a. turismutbildning för småföretagare, en företagsdag i Belganet, och deltagande i den stora utflyttarmässan i Utrecht, Nederländerna. Samtliga företagarföreningar i kommunen genomförde också tillsammans företagsdagen Ronneby NU, en dag som kommer att bli årligen återkommande. Under blev också Ronneby flygstation en nationell flygplats. Under 2010 kommer dessa satsningar följas upp och fördjupas. Kraftsamling Ronneby med dess åtta fokusområden blir vägledande och har en tidshorisont fram till 2012. Ett område som särskilt kommer att lyftas fram är energi och miljöteknik, där engagemang kommer att läggas på bl.a. vindkraftsanläggningar, plusenergihus och på hållbar samhällsutveckling. Frågan om den moderna Kurorten kommer också att belysas, det vill säga hur Ronneby ska profileras som kommun i framtiden. Etableringsområdet Sörbydal, i korsningen E22 och väg 27, 7
kommer att marknadsföras och stärkas ytterligare. Utvecklingen av Ronneby centrum kommer också att prioriteras, med samråd och diskussion med handlare, fastighetsägare och allmänhet. Arbetsmarknad Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda kommunikationsmöjligheter till näraliggande kommuner oavsett om man väljer tåg, buss eller bil. I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen ser ut i Ronneby. Jämförelsevis många kvinnor pendlar från Ronneby jämfört med till Ronneby för arbete. Ungefär lika många män pendlar till som från kommunen. Antal pendlare till/från Ronneby 1 2007 2008 Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare Män 2 178 2 068 2 126 2 092 Kvinnor 1 041 1573 997 1541 Totalt 3 219 3 641 3 123 3 633 Källa: 1 SCB RAMS Om man sätter antalet inpendlare i relation till antal förvärvsarbetande dagbefolkning så är ungefär 25% av dem som arbetar i Ronneby inpendlande. Förvärvsarbetande dagbefolkning. 2005 2006 2007 2008 Antal förvärvsarbetande i 12 019 12 281 12 649 12 307 statistik Ronneby kommun 1 ej klar Källa: 1 SCB RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning (dec.) Arbetsmarknadsläget i kommunen har till följd av lågkonjunkturen försämrats. Antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd den sista december 2008 jämfört med har ökat från 1320 till 1784 personer. Ökningen av öppet arbetslösa har skett i gruppen över 24 år. De unga i åldern 18 24 år går nästan uteslutande i program, vilka ökat kraftigt i antal deltagare. Kommunen genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen olika program riktade främst mot långtidsarbetslösa. 2006 2007 2008 Riket 5,3% 3,9% 3,7% 6,0% Blekinge 6,3% 4,4% 4,7% 7,9% Ronneby 7,7% 5,4% 5,8% 9,3% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen 16 64 år. Samhällsbyggnad Finanskrisen har påverkat byggnation av nya bostäder under. ROTbidraget har dock inneburit att många småprojekt har kommit igång istället. Passivhusprojektet på Elevhemsvägen har rönt stort intresse i regionen. Första huset färdigställs i början på 2010. Tillsammans med Kilenområdet, som kommunen förvärvade under, och Espedalsområdet, som ägs av AB Ronnebyhus, är Elevhemsvägen en viktig del i kommunens satsning på väg mot ett hållbart samhälle. Befolkning Efter flera år av befolkningsökning stabiliserades antal invånare under 2007 och 2008. År vände befolkningsutvecklingen och befolkningen minskade med 73 personer till 28 416. För flerårig översikt se sidan 3. Främst tycks minskningen bero på att förhållandevis många äldre dog. Det stora antalet födda kompenserade inte dessa. Hur stor påverkan på befolkningsutvecklingen som flytten av Blekinge Tekniska Högskola kommer att få går ännu inte att se i statistiken. 8
31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 1982 1987 1992 1997 2002 2007 Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter (antal) Tätort/ landsbygd 1995 2000 2005 2008 Backaryd 440 418 399 375 373 Bräkne Hoby 1 890 1 750 1 760 1 733 1 725 Eringsboda 370 371 340 341 319 Hallabro 292 266 252 234 241 Johannishus 845 802 773 778 776 Diagram: Folkmängd 1982-. Nedanstående tabell visar de senaste årens förändring i Riket, Blekinge och Ronneby: Riket Blekinge Ronneby 0,90% 0,22% -0,26% 2008 0,80% 0,24% 0,00% 2007 0,76% 0,31% 0,17% 2006 0,72% 0,49% 0,30% 2005 0,40% 0,24% 0,27% Ronnebys flyttningsnetto var 3 personer. 1 251 flyttade in, medan 1 254 flyttade ut. Av flyttningsnettot flyttade 246 netto från utlandet till Ronneby och 249 netto flyttade från Ronneby inom Sverige. Antalet födda, 308, är det största födelsetalet sedan 1993 då det föddes 357 barn. Levande födda 308 2008 278 2007 290 2006 298 2005 236 Kallinge 5 157 4 813 4 765 4 702 4 637 Listerby 634 587 572 671 668 Ronneby 11 740 11 857 11 733 11 925 11 930 Ronnebyhamn 382 423 430 493 495 Landsbygd (ej tätort) 7 506 7 347 7 334 7 237 7 252 Totalt kommunen 29 256 28 634 28 358 28 489 28 416 Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). Andel av Ronnebys invånare respektive kommunanställda som är utrikes födda eller har utländsk bakgrund % 2005 2006 2007 2008 Invånare utländsk bakgrund 9,4 10,1 10,8 11,4 12,1 1 Invånare utrikes födda 1 7,8 8,4 9,1 9,6 10,2 Invånare utrikes födda 20 9,5 10,5 11,2 12,1 13,1 64 år 2 Kommunanställda som är utrikes födda 3 6,2 6,2 6,3 6,5 (Källa: 1 SCB, 2 Kommundatabasen endast åldersgruppen 20 64 år, 3 SKL avser endast månadsavlönade). Anställda ej klar. Under året översteg antalet döda antalet födda med 60 (6) personer. Antalet avlidna var 368 (284). 9
Vision 2020 Årets verksamhet I budget gäller Vision 2020 som kommunens övergripande mål. Nedan följer huvudrubrikerna i Vision 2020. Under varje huvudrubrik finns kommentarer kopplade till visionen som beskriver ett slags nuläge. För fullständiga texter angående Vision 2020 hänvisas till budgetdokumentet. Ronneby är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer. Barn och ungdomars behov av en trygg uppväxtmiljö och utvecklingsmöjligheter är väl tillgodosedda. I syfte att bättre förbereda barnen för grundskolan ska insatser för ökad pedagogisk kompetens och språklig utveckling göras. På sikt ska andelen förskollärare/barnskötare uppgå till 75/25 procent. Satsningen är planerad att påbörjas under 2010 med förberedelser under. Arbetet har påbörjats. Gymnasieskolan Knut Hahn ska under certifieras som Teknikcollege. Certifiering blev klar. Socialtjänstens resurser för utsatta barn skall ökas, i första hand för barnens skull, men det kan också på sikt innebära att kostnaderna för dyra institutionsplaceringar minskas. En ny organisation infördes 2008 09 01 för att bättre kunna tillgodose behovet av utredningar och insatser för barn och unga. Arbetet indelades i en myndighetssektion, familjesektionen, där alla utredningar beslutas och genomförs. Insatserna i form av öppenvård verkställs av socialnämndens öppenvårdssektion. Ett utvecklingsarbete pågår för närvarande i båda sektionerna. Inom öppenvården införs nu kontinuerligt evidensbaserade insatser. Antalet placeringsdygn ökar dock fortfarande. Ronneby kommun erbjuder attraktiva boendemiljöer för alla. Välutvecklade kommunikationer ger bland annat goda pendlingsmöjligheter. Hela Kilen området ska kunna exploateras för bostadsbebyggelse. Byggandet av nya lägenheter inom Glasbrukstomten kom igång under. Inflyttning sker under hösten 20100. Arbetet med nya detaljplaner inom Aspan, Kallinge, Påtorp, Gamla Vattentornet och Hulta har kommit så långt att Kommunfullmäktige skall kunna anta dessa under 2010. P platserna som försvunnit på Glasbrukstomten planeras utökning av antalet p platser inom Soft Center området. Karltorpsparkeringen har utökats samt att det planeras för utökade parkeringsmöjligheter i anslutning till Nya Brunnsbadet och Silverbergsplanen. Vägen Risanäs Saxemara ska breddas och gång och cykelbana ska anläggas. Längs Vierydsvägen, delen Risanäs Saxemara, ska ny gång och cykelbana anläggas samt viss punktvis breddning utföras. Vägen har i dag bristande trafiksäkerhet framför allt för oskyddade trafikanter. Projektet, som är ett samarbetsprojekt mellan kommunen och Vägverket, kan dessutom medföra ökade möjligheter att exploatera nya områden för byggnation av bostäder. Förslag om nya bostadsområden finns nu från privata markägare i Saxemara. 10
De äldres bostadssituation ska särskilt uppmärksammas. För att motverka äldres isolering ska inventering ska ske i syfte att skapa nya mötesplatser för äldre i olika bostadsområden. En långt framskriden plan finns hos Ronnebyhus när det gäller renovering i Espedalens bostadsområde att avdela ett antal lägenheter till trygghetsboende. Kravet på ett trygghetsboende är god fysisk tillgänglighet samt utrymme för gemenskap och lunchservering Ronneby kommun präglas av en social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet. Ronneby kommun ska vara en kommun med kulturell mångfald och det finns respekt för olika människors åsikter, religioner, kön, sexuell läggning, ålder och etniskt ursprung. Fullmäktige ska under ta ställning till en parlamentarisk utredning innehållande förslag om hur kommunens verksamheter ska ges förutsättningar att bli bättre i sitt integrationsarbete. Arbetet med utredningen pågår. Förslaget presenteras under 2010. Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur. Den har en tydlig miljöprofilering och ingår i en större regional helhet. Genom Ronneby Miljö & Teknik AB ska fjärrvärmenätet fortsätta att byggas ut och det kommunala VA nätet ska byggas ut till Väbynäs. Genom Ronneby Miljö & Teknik AB ska fjärrvärmenätet fortsätta att byggas ut, där så är möjligt, och under 2010 kommer det kommunala VA nätet att byggas ut till Väbynäs. Under mandatperioden skall lämplig reservvattentäkt i Bräkne Hoby planeras. I Bräkne Hoby har en reservvattentäkt etablerats. Ledningsförläggning från täkten till vattenverket är projekterad och arbetet kommer att påbörjas så snart erforderliga tillstånd finns. En arbetsgrupp har tillsatts för att redovisa förslag till åtgärder som behöver genomföras med anledning av hot och risker som de globala klimatförändringarna kommer att ge upphov till. Kommunstyrelsen beslutade i december inriktningen på det fortsatta arbetet med att anpassa Ronneby kommun till förväntade effekter av klimatförändringar. En översyn av organisationen kring förvaltningen av kommunens skogsinnehav ska göras bl a för att skydda värdefulla naturområden. En skogsbruksplan har tagits fram som ett underlag för översynen avseende skogsinnehavet. Kommunen ska under 2010 ta fram riktlinjer för skötseln av skogarna. Kommunens behov av mark, inklusive skog och fastigheter ska se över i syfte att ge underlag för ett strategiskt beslut som syftar till frigörande av kapital. En skogsbruksplan har tagits fram som en del av underlaget avseende skogen. Analysarbetet och förslag avseende skog och mark påbörjas 2010. När det gäller fastigheter har ett förslag på fastigheter för försäljning redovisats för KSAU. 11
Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet är fortsatt framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet. För turismen i Ronneby och för Ronneby Brunn är Brunnsbadet av strategisk betydelse. Ett beslutsunderlag till ny badanläggning ska tas fram under. Byggnationen av en ny badanläggning påbörjades senhösten och beräknas stå klar i juni 2010. Ett viktigt inslag i en ökad turismsatsning är camping. Det ska undersökas om sydvästra Göhalvön kan vara lämpligt för en camping. Undersökning är inte genomförd. Ronneby kommun ska verka för en fortsatt närvaro av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) i Ronneby. Möjligheterna till ett center för nätbaserat lärande är undersökt i en förstudie och resulterat i ett förslag. BTH väntas ta ställning till förslaget under. Ronneby Lärcenter startades i liten skala som en avdelning i Informationsenheten. Förberedelser påbörjades för att sommaren 2010, då högskolebiblioteket ska flytta ifrån Soft Center, göra verksamheten till en resurs inom eftergymnasial utbildning till nytta både för enskilda och företag. inleddes också på Soft Center etableringsfasen av en arena för nätbaserat lärande, CELA, som både kommunen och BTH står bakom. Tillsammans med Region Blekinge, landstinget och övriga kommuner i länet har en ansökan om EU medel för att genomföra CELA lämnats in i januari 2010. Förutsättningarna för och konsekvenserna av en konkurrensupphandling avseende stadsträdgårdens produktion ska presenteras under. En utredning presenterades för budgetberedningen inför 2010 års budget varvid man beslutade att stadsträdgården skulle bedrivas i kommunal regi. För att möjliggöra kompetensutveckling av lärare från förskoleklass till gymnasium kommer resurser att sättas av från kommunens sida inom ramen för lärarlyftet. Medel fanns avsatta för lärarlyftet i års budget. Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar. Centralortens betydelse för utvecklingen av kommunen ska uppmärksammas. Arbetet med att utveckla stadskärnan och stadens centrala delar ska påbörjas under. Trafikhastigheterna ska minskas och kontakterna med Ronnebyån måste bli bättre i stadens centrala delar. Arbetet med att utveckla Ronneby centrum pågår och första entreprenaden förväntas påbörjas under hösten 2010. Personalpolitik Se under Personalbokslut. 12
Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv kopplade till vision 2020 Ronneby kommun är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer. Tekniska nämnden, Parkenheten Bokslut Verksamhetsmål Skapa park- och naturupplevelser som ger ett mervärde för de boende och ökar kommunens attraktionskraft. Tätortsnära natur skall i första hand utgöra platser för upplevelser och avkoppling. Park- och naturskötseln har som helhet hållits på en acceptabel nivå. Någon enkätundersökning har dock ej genomförts. Minst 80 procent av invånarna ska uppleva kommunens parker och planteringar som bra eller mycket bra Förskole- och grundskolenämnden Bokslut Verksamhetsmål Plats i förskola erbjuds senast två månader efter anmält behov (Mätning 2 ggr/år) 99% Andelen föräldrar som uppger att barnen trivs i förskolan ska vara minst 95 % (Enkät 1 g/år) 94,2% Andelen elever i skolår 3 som trivs på sin skola ska vara minst 95 % (Enkät 1 g/år) 93,7% Andelen elever i skolår 6 som trivs på sin skola ska vara minst 95 % (Enkät 1 g/år) 91,5% Andelen elever i skolår 9 som trivs på sin skola ska vara minst 95 % (Enkät 1 g/år) 83,8% Riktlinjer Personaltätheten i förskolan ska vara mellan 5,0-5,2 barn/årsarbetare i kommunen. (15 oktober årligen) Lärartätheten i grundskolan ska vara mellan 7,96-8,47 lärare per 100 elever i kommunen i genomsnitt. (15 oktober årligen) Anslaget till läromedel (pedagogiskt mtrl) ska senast 2010 ligga på genomsnittet för riket. 5,41 8,64 Omsorgsnämnden, Äldreomsorg Bokslut Verksamhetsmål Minst 85 % av alla som ges insats inom äldreomsorgen ska vara nöjda (Brukarundersökning, vartannat år) 1 951 kr/elev (3 100 kr/elev, riket år 2008) 2008 års undersökning visar på omdömen över referensvärdet. Nästa undersökning genomförs 2010. Omsorgsnämnden, Handikappomsorg Bokslut Verksamhetsmål Rättssäkert beslut o 100 % ska ha beslut inom 90 dagar o Minst 98 % ska verkställas inom 90 dagar Individuellt utformad verkställighet o Genomförandeplan, minst 75 % Kommunen ska erbjuda bra stöd och service för goda levnadsvillkor till personer med funktionsnedsättning o Kvalitetsmätning (vartannat år) godkänd 100% 97,4% Enligt bedömning är målet uppfyllt års undersökning visar att de flesta är i stort sett nöjda med boende och sin dagliga verksamhet. 13
Socialnämnden Bokslut Verksamhetsmål Att utveckla öppenvårdsarbetet. o Att minska den genomsnittliga vårdtiden för institutionsplacerade barn och ungdomar. Genomsnittlig vårdtid 158 (156) dygn Ronneby kommun präglas av social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet. Samtliga nämnder Bokslut Verksamhetsmål De kommunanställdas personalsammansättning avseende utländskt ursprung ska spegla kommuninvånarnas sammansättning Det ska inte förekomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika. Det ska heller inte finnas några osakliga löneskillnader mellan kvinnligt respektive manligt dominerade grupper som utför arbete som är att betrakta som likvärdiga. Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. o Minst 80 % eller fler av de tillsvidareanställda ska tycka att de kan rekommendera kommunen som arbetsgivare. Kommunstyrelsen, Kommunledningsenheten Bokslut Verksamhetsmål Kommunledningsenheten ska svara för att integrationsarbetet bedrivas i samverkan med andra aktörer, bl.a. Arbetsförmedling och näringsliv, och verka för att minst 75 % av kommunplacerade flyktingar inom tre år från mottagandet inte är försörjda via kommunens försörjningssystem, varav minst 50 % ska vara försörjda genom eget arbete. Socialnämnden Bokslut Verksamhetsmål Att aktivt arbeta med att minska människors behov av socialbidrag o o Att antalet socialbidragstagare som deltar i någon form av insats ökar Att minst 50 % av hushållen är självförsörjande sex månader efter det att biståndsperioden inletts Att erbjuda alla personer med missbruks- eller beroendeproblematik behandling för att de ska få ett värdigt liv utan missbruk o Att sex månader efter avslutad behandling är minst 50 % drogfria Andel invånare utrikes födda var 2008 i åldern 20-64 år 12,1% och andelen kommunanställda utrikes födda var 6,5%. Utifrån lönekartläggning har inte identifierats några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som har eller anses ha lika arbete 52,4% tycker att de kan rekommendera kommunen som arbetsgivare. Resultatet kommer från kommunstyrelsens verksamheter, individoch familjeomsorg, handikappomsorg och äldreomsorg. Totalt togs 65 personer emot 2006. Av dem är 41 personer självförsörjande efter 3 år vilket motsvarar ca 63 %. Av dessa 41 personer är ca 85 % försörjda genom eget arbete. Övriga 15 % finansieras via andra försörjningssystem. Antal personer i insats 37 (74) st 65% var självförsörjande 68% bedöms som drogfria 14
Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur och en tydlig miljöprofilering och ingår i en större regional helhet. Kommunstyrelsen, Kostenheten Bokslut Verksamhetsmål Kostenheten har som inriktningsmål att minst 25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiskt odlade/framställda år 2010 : 10,4% Tekniska nämnden, Gatuenheten Bokslut Verksamhetsmål Beläggningsunderhållet skall hållas på sådan nivå så att återinvesteringsytan uppgår till lägst 5% av totala beläggningsytan/år Energisparande åtgärder på gatubelysningsnätet o Besparing av energi med minst 15 % av årsförbrukningen/investerad anläggning (ÅR 2010) Återinvesteringsytan uppgick till 5,21% Energibesparingsåtgärder installerade i två elstationer. Utvärdering kan ske först 2011. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bokslut Verksamhetsmål Utsläppen av fossil koldioxid ska till år 2012 minska med minst 113 kg per år och invånare och 2012 ska det inte vara mer än 2700 kg/invånare (3 600 kg/invånare år 2004). Totala utsläppet ökade från 3188 kg/inv år 2006 till 3307 kg/inv år 2007, dvs en ökning med 119 kg/inv Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet inklusive turism är fortsatt framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet. Kommunstyrelsen, Kommunledningsenheten Bokslut Verksamhetsmål Kommunen ska vara en attraktiv etableringsort för företag o Näringslivsavdelningen ska verka för att minst 140 nya företag ska startas per år i kommunen. Kommunen ska ha ett nära samarbete med näringslivet o Näringslivsavdelningen ska besöka minst 100 företagare per år. Minst tio frukostmöten och andra företagsträffar ska genomföras. o Näringslivsavdelningen ska tillse att rådgivning för nyföretagare finns tillgängligt minst varannan vecka. Minst en Nyföretagarskola ska genomföras. 116 startade företag i Ronneby enligt Nyföretagarbarometern 100 Företagsbesök genomförda. 10 Frukostmöten och andra företagsträffar genomförda -Nyföretagarrådgivning finns tillgänglig varje vecka. Nyföretagarskola genomförd Biblioteks- och kulturnämnden Bokslut Verksamhetsmål Verksamheten skall öka antalet biblioteksanvändare och biblioteksbesökare samt öka antalet utlån på biblioteken Antalet biblioteksbesök/invånare var 7,09 (7,22) Antalet besökare på huvudbiblioteket var 124 521 (130 047) Antal utlån var 228 359 (231 873) 15
Tekniska nämnden, Bygg- och fastighetsenheten Bokslut Verksamhetsmål Energibesparing med minst 4 % (880 tkr) Utgångspunkt är 2007 års utfall och dagens energipriser. Energibesparing 6% Förskole- och grundskolenämnd Bokslut Verksamhetsmål Alla barn ska kunna läsa flytande senast vid utgången av åk 3. (Redovisning i juni årligen till FoGN) 85% (80%) Alla barn ska vara godkända i alla tre ämnena, svenska, matematik och engelska i de nationella ämnesproven i åk.5. (Redovisning i juni årligen till FoGN) Behörigheten till gymnasieskolan ska öka jämfört med tidigare år för åk 9. (Redovisning i juni årligen till FoGN) 83,2% (90,5%) Andelen elever med fullständigt betyg (16 ämnen) ska öka jämfört med tidigare år för åk 9. (Redovisning i juni årligen till FoGN) 70,2% (74,3%) Meritvärdet för åk 9 ska senast år 2010 uppgå till SALSA-värdet, skolvis och kommunvis. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat ska minska. (Redovisning i juni årligen till FoGN) Sv 83% (88%), Ma 87% (86%), En 85% (89%) 189 (202) Salsavärdet uppgick till 206. Flickor meritvärde var 204 och pojkars 175. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bokslut Verksamhetsmål Jämförelsetalen för varje program skall vara lika med rikets eller högre. (Kvalitetsredovisning 15/10 årligen till GYVN) Den genomsnittliga betygspoängen låg på 13,7 (13,7) I riket var poängen 14,0 (våren ) Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar. Omsorgsnämnden, Äldreomsorg Bokslut Riktlinjer Personaltätheten i traditionella särskilda boenden ska vara minst 0,50 tjänst per boende. Bemanning enligt riktlinje Personaltätheten i demensboenden ska vara 0,80 tjänst per boende Bemanning enligt riktlinje 16
Övriga verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv Samtliga nämnder Bokslut Direktiv Det handikappolitiska målet om tillgänglighet måste uppfyllas vid all planering och åtgärder vidtas Kommunala handikapprådet samverkar med Bygg- och fastighetsenheten, Gatuenheten samt Fritidsenheten. Vid ny/ombyggnad ser man på tillgängligheten utanför / i byggnaden, inte bara för personer som använder rullstol utan även för andra funktionsnedsättningar Protokoll ska, i normalfallet, vara publicerat på webben senast 8 arbetsdagar efter sammanträde. Vid översiktlig granskning tycks direktivet inte följts fullt ut. Direktivet uppnått till ca 80%. Kommunstyrelsen, Informationsenheten Bokslut Verksamhetsmål Den nätbaserade kommunikationen mellan kommunens verksamheter och medborgare/företag ska utvecklas vidare. o Antalet besök på kommunens publika webbplats ska öka med minst 5 % årligen Antalet besök minskade med 3% Omsorgsnämnden, Äldreomsorg Bokslut Verksamhetsmål Minst 65% av tillgängliga personaltimmar skall användas till omsorg och kontakter med den enskilde omsorgstagaren Metod/verktyg att mäta detta exakt saknas. Arbete pågår med Kostnad Per Brukare vilket kan visa hemtjänstgruppernas effektivitet. Omsorgsnämnden, Handikappomsorg Bokslut Verksamhetsmål Andelen personer inom handikappomsorgen som har individuell plan ska öka. Andelen med individuell plan har inte ökat Särskilda beslut och aktiviteter Kommunfullmäktige har givit ett antal direktiv angående särskilda utredningar. I nedanstående följer en lägesrapport: Översyn ska göras angående organisationen för arbetsmarknadsfrågor och dess omfattning. Förslag ska presenteras senast 2007 12 31. En presentation gjordes för kommunstyrelsen i februari 2008. Något beslut med anledning av översynen har inte tagits. Utredning om införande av en kommunövergripande administrativ enhet ska genomföras och presenteras senast 2007 12 31. Tidplan för införande av elektronisk fakturahantering och ett fullständigt införande av ett elektro 17
niskt ärendehanteringssystem ska presenteras i samband med utredningen. Centraliserad nämndsadministration och elektronisk fakturahantering är verkställd fr o m 1 november. Informationsenheten ska leda ett kommunövergripande utvecklingsarbete för att utveckla service över nätet. Barnomsorgssystem med e identifiering är prioriterade områden för insatser i nära samspel med kommuner i föreningen Sambruk. Utvecklingsarbetet bygger på kommunens e strategi från 2008. För att skapa flexibla möjligheter att utveckla och erbjuda e tjänster avtalade kommunen under om lösningar för säkerhet och identifiering över nätet. System och tillämpningar anpassades och testades under året i syfte att första halvåret 2010 ta dem i konkret drift. Här ingår att använda e legitimation för att signera medborgarförslag och politiska motioner, att anställda via webb kan logga in hemifrån och nå IT resurser man har behörighet till, att motsvarande rättighet skapas för lärare och gymnasieelever, att föräldrar till barn i förskolan får möjlighet att logga in i barnomsorgssystemet via webb för att ändra schema, inkomstuppgift m.m. En e tjänst för att göra telefonuppgifter till anställda sökbara på kommunens webbplats har förberetts under och ska introduceras i april 2010. Kommunens nuvarande webbplats togs i bruk våren 2006. Systemet bakom finns numera i en nyare version. För att anpassa webbplatsen till aktuella kvalitetskrav och utveckla kommunens service på nätet behöver systemet uppgraderas och webbplatsen byggas om. Hösten inleddes planeringen av detta, som förväntas leda till konkret resultat under 2011. Arbetet är inte påbörjat. Personalenheten förväntas att senast 2008 06 30 ha infört fullständig självservice inom kommunens olika verksamheter. I allt väsentligt var införandet klart hösten 2008. Kostenheten ska tillsammans med Förskoleoch grundskolenämnden senast 2008 03 01 presentera förslag om resurseffektivare kostorganisation avseende förskoleverksamhetens olika kök. Utredningen är inte påbörjad. Med anledning av de minskade elevtalen inom grundskolan lades uppdrag till Förskole och grundskolenämnden att senast 2008 02 29 redovisa förslag om möjliga förändringar av skolorganisationen. Enligt kommunfullmäktiges beslut lades årskurs 7 9 i Bräkne Hoby ner från och med höstterminen, liksom Kallebergaskolan. Kuggebodaskolan lades i malpåse för skolverksamhet, och Backaryd och Hallabro ses som en enhet med skolverksamhet på bägge orterna. Efter en motion i kommunfullmäktige har beslutats att se över den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. En arbetsgrupp har presenterat ett förslag som är ute på remiss i de politiska grupperna samt för yttrande från tjänstemän. Enligt plan ska en ny organisation kunna träda i kraft den 1 januari 2011. Kommunstyrelsen ska tillsätta en lokalutredning i syfte att reducera kostnaderna genom att få till stånd ett bättre utnyttjande av lokalerna. 18
Beredningar Folkhälsoberedningen I Ronneby kommun genomförs en rad folkhälsoinsatser inom ramen för de ordinarie verksamheterna, som t ex. barnhälsovård, skola, äldreomsorg, kulturverksamhet, miljö och hälsoskydd, stadsplanering och föreningsliv. I januari antog kommunfullmäktige Folkhälsoplan 2008 2012, KF 12/. Folkhälsoplanen ligger till grund för folkhälsoberedningens årliga verksamhet samt anger inriktningen för det lokala folkhälsoarbetet som ska bedrivas inom kommunens olika verksamhetsområden. Under har kommunens folkhälsoarbete fokuserat på att förverkliga planerade insatser och åtgärder som inbegrips i Ronneby kommuns folkhälsoplan 2008 2012. Under året arrangerade Ronneby kommun i samverkan med Svensk Förening För Folkhälsa (SFFF) utbildningsdagen Folkhälsa är politik. Dagen syftade till att lyfta folkhälsofrågorna ytterligare politiskt samt stärka folkhälsoarbetet i Ronneby kommun. En avgörande betydelse för hälsa på lika villkor är att ge alla barn och ungdomar förutsättningar för en god uppväxt. Satsningar på föräldrastöd och att utveckla skolan som en hälsofrämjande arena har och kommer därmed att vara prioriterat. Utbildning av personal inom förskola och skola i föräldrastödsmetoderna Active Parenting och ÖPP (Örebros preventions program) samt metoden SET (social och emotionell träning) har under varit ett led i detta arbete. Under genomfördes även en inventering av det hälsofrämjande arbetet i Ronneby kommuns grundskolor med syftet att undersöka förutsättningarna för att utveckla skolan som en hälsofrämjande livsmiljö. Kvinnofridsinstruktörer har under utbildats. Instruktörerna har genom utbildningen fått spetskompetens inom området våld i nära relationer och barn som bevittnar våld. Under 2008 och genomfördes ett nutritionsprojekt för äldre i kommun. Under 2010 kommer kommunens folkhälsoarbete att följa folkhälsoplanens planerade insatser för 2010 samt följa och utveckla pågående insatser. Lokala brottsförebyggande rådet (Brå) För att organisera ett brottsförebyggande engagemang lokalt finns i Ronneby Kommun ett lokalt brottsförebyggande råd. Polisen genomför årliga trygghetsmätningar i Blekinge. Inför har lokala brottsförebyggande rådet beslutat att kommunens trygghetsmätning ska brytas ner i fem områden, Ronneby tärtort, Kallinge, Norra, Västra, Sydöstra. Kommunen är även medfinansiär till trygghetsmätningarna. Trygghetsmätningen för har presenterats i Kommunfullmäktige. En offentlig presentation av mätningen genomfördes i Backaryd. Under genomfördes, i regi av lokala brottsförebyggande rådet, två trygghetsvandringar i kommunen. Trygghetsvandringarna genomfördes i områden där behovet ansågs som störst. Val av områden baseras på trygghetsmätningen och aktuell brottsstatistik från polisen. Samverkansavtalet mellan Polismyndigheten i Blekinge och Ronneby kommun, undertecknades 06 29 av kommunstyrelsens ordförande i Ronneby kommun samt länspolismästaren i Blekinge län. Avtalet ska ligga till grund för det operativa brottsförebyggande arbetet i Ronneby med målet att verka för en minskad brottslighet och ökad trygghet. Det lokala brottsförebyggande rådet har en viktig roll i att följa upp och se till att samverkansavtalet kring det brottsförebyggande arbetet fullföljs. Under 2010 kommer dessa satsningars att prioriteras och följas upp. Att informera kommuninvånarna om brottsförebyggande arbete samt alkohol, drog och to 19
baksmissbrukets effekter kommer att lyftas under 2010. Verksamheter, bolag, mm Nedan följer en sammanfattning av det ekonomiska utfallet för kommunkoncernen. Särskilda redovisningar av respektive nämnders verksamheter, verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ekonomi presenteras på sidorna 53 81. Särskilda redovisningar för andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen redovisas på sidorna 82 89. 20