Kurs pm Ämnesdidaktik undervisning och lärande i teknik (UM8021), 5 hp

Kurs pm Ämnesdidaktik undervisning och lärande i teknik (UM8021), 5 hp I kursen arbetar vi med många av de didaktiska frågor som man ställer sig som Tekniklärare vid gymnasium och högstadium. Kursen har som ambition att fördjupa vissa moment från UM7101, samtidigt som w frågorna studeras med hjälp av teknikhistoria, laborationer, IKT och modeller. Du kommer att jobba med kurslitteratur, ett antal inlämningsuppgifter och en lektionsplanering. Under åtta tillfällen träffas vi med följande frågor i fokus: Var är lärande och vad är kunskap? Vad menar man med Teknikdidaktik? Vilka är skillnaderna mellan Naturvetenskap och Teknik? Hur kan jag använda IKT? Hur kan man använda laborationer? Hur kan jag använda mig av teknikhistoria för att engagera flera elever? Vad är fördelarna och nackdelarna med att använda modeller och förklaringar? Kursen sträcker sig över tidsperioden vecka11 14 och vecka21 22 (exkl. VFU perioden vecka15 20). Kursen genomförs av Avdelningen för Lärande på KTH. Följande dokument är avsett att beskriva innehåll och uppläggning, examination, lärare, tider mm. Ändringar och kompletteringar kan eventuellt ske under kursens gång. Fortlöpande information från kursledningen läggs ut på. Efter genomgången kurs förväntas Du kunna: redogöra för ämnesdidaktiska teorier kring teknikämnets karaktär och särart. redogöra för hur olika undervisningsresurser kan stödja elevers lärande i teknik. planera och använda undersökande arbetssätt för att utforma undervisning i relation till aktuella styrdokument och elevers lärande. analysera och argumentera för olika sätt att utforma undervisning i teknik utifrån kommunikativa, kulturella och värdemässiga aspekter, ämnesdidaktisk forskning om klassrumskommunikation och elevers olika behov. Kursmål I planering av denna kurs utgår vi ifrån att Du redan är godkänd i de tekniska ämneskunskaperna som krävs för att undervisa vid gymnasieskola. Det är dessutom en kurs på avancerad nivå. 1

Kursen fokuserar därför på ämnesdidaktik, eller rättare sagt på teknikdidaktik. Baserat på kurslitteratur och ovan nämnda förväntningar på kursen (och Dig) finns följande kursmål uppsatta så att alla involverade parter (lärare, studenter och kursansvarig) vet vad som kommer att examineras i slutet av kursen. Med detta sagt förväntas Du efter genomgången kurs, kunna Skriva, reflektera och argumentera med teknikdidaktisk forskning. Beskriva elevers lärande med variationsteori (fenomenografi). Motivera betydelsen av laborationer och praktisk tillämpning för elevers lärande. Använda teknikhistoria som didaktiskt verktyg för undervisning. Omfattning Kursen omfattar 5 hp. För normalstudenten motsvara detta 120 timmars studier, varav Du erbjuds 23 timmars schemalagd undervisning. Detta innebär att Du som student måste räkna med att avsätta ca 100 timmar utspridda över 6 veckor för egna studier (ca 20 timmar/vecka). Examination För att få godkänt på kursmomentet krävs aktivt deltagande i undervisningen. Om Du uteblir från något undervisningstillfälle, ersättas det med en skriftlig sammanfattning av den kurslitteratur som används vid respektive lektion. Sammanfattningar läggs upp på. För att du skall kunna planera dina studier, från första kursdagen, finns deluppgifter och slutuppgift beskrivna i detta kurspm. Kursens betyg baseras på lektionsplaneringar och deluppgifter. En förutsättning för godkänt i kursen är att alla planeringar och deluppgifter lagts upp på. Då dessa syftar till en fördjupning med akademiskt skrivande, samtidigt som de är examinerande krävs att de lämnas in i rätt tid. Om inlämningsuppgift eller planering lags upp på i efterhand kommer de med godkänt innehåll betygssättas med E. Slutbetyg på kursen baseras på en sammanvägning av alla lektionsplaneringar och inlämningsuppgifter. 2

Betygskriterier För betyget F har studenten inte visat på en eller flera av förmågorna för betyget E D. För betyget Fx har studenten visat på förmågor för betyget E D, med bristande förståelse för kurslitteraturen och styrdokumenten. För betyget E D skall det framgå att studenten visat förmåga att formulera bedömningsbara mål utifrån kursplanen i teknik presentera välstrukturerade planeringar för undervisning i teknik med tydliga kopplingar mellan mål och undervisningens uppläggning och innehåll använda referenser på godtagbart sätt För betyget C B skall kriterierna för betyget E D vara uppfyllda. Dessutom skall det framgå att studenten visat förmåga att formulera tydliga och avgränsade mål för sin undervisning utifrån kursplanen i teknik motivera ämnesdidaktiska val med utgångpunkt från kurslitteratur och teknikdidaktisk forskning. använda teknikhistoria för undervisning använda referenser korrekt. För betyget A skall kriterierna för betyget E B vara uppfyllda. Dessutom skall det framgå att studenten visat förmåga att planera undervisning i teknik på ett självständigt och kreativt sätt utforma undervisningsmoment som uppvisar flexibilitet i relation till elevgruppers förutsättningar och variation avseende arbetssätt och innehåll Upplägg Kursmomentet omfattar åtta undervisningstillfällen där teori, laborationer och undervisningsnära exempel varvas. Undervisningen bedrivs i seminarieform på förmiddagar kl.0900 1200. Mellan varje tillfälle får studenten i uppgift att förbättra sin planering och göra undersökande fördjupningsuppgifter. Slutuppgiften är sammanfattande och redovisas med diskussion vid det sista tillfället. Lokaler Seminarier är i salarna Hjärne, Rinman och Norra tornet (NT4, samling i entrén) i KTH:s bibliotek (Osquarsbacke 31). För att komma till Hjärne och Rinman går Du in genom stora entrén för att sedan gå rakt igenom biblioteket och upp för trapporna. 3

Vägbeskrivning: Lärarlag och kursansvarig Namn och ansvar Initial Telefon e post Lennart Rolandsson, KTH (Kursansvarig, Lärare) LR 08 790 97 92 lennartr@kth.se Per Norström, KTH (Examinator fr KTH, Lärare) PN 08 790 95 24 perno@kth.se Schema och läsanvisningar Kursen förutsätter att du lägger ned tid och bearbetar tillhörande litteraturlista. Nedan följer läsanvisningar för egna studier inför respektive seminarium. Tillf Datum Innehåll Lärare 1 12/3 (v.11) 0900 0945 Introduktion av kursen Förväntningar fr Dig och kursansvarig. Examination och litteraturlista OBS! Hur skriver man referenser? 1000 1045 Teknikdidaktik Existensen av ett skolämne som t.ex. Matematik, Fysik och Teknik, är ett resultat av aktörers påverkan och tradition. Vi studerar uppkomsten av en specifik kursplan och funderar omkring kunskapsbereppet: Vad menar Du med kunskap? Kunskap för vem? Dagens styrdokument för ämnet Teknik vid gymnasieskolan studeras speciellt. (LR) Rinman 1100 1200 Undervisningsresurser Med några modeller för lärande och digitala resurser funderar vi på hur man kan anv IT/IKT för att stödja elevers lärande. Jobbar speciellt med vad man menar med begreppet IT/IKT i dagens teknikintensiva värld med appar och överflöd av information. Utgår ifrån ett Internetforum, där vetenskapsmän diskuterar Do Improvements in educational technology lead to improvements in pedagogy? Demonstrera Yenka (http://www.yenka.com/) Du lämnar in en första version av en lektionsplanering! Utgå ifrån kursplanerna för Teknik 1 och 2. Din uppgift är att skriva en 4

lektionsplanering som behandlar ämnesområdet elektronik/ellära. Området är stort och du behöver därför avgränsa dig. Skriv fram en lektionsplanering där elevernas lärande står i centrum. Din planering skall utgå ifrån kapitel 15 i Chiappetta & Koballa (2009). Tar fram en plan för tre veckor, där du undervisar under 3 lektioner à 40 minuter. Till din planering skall du bifoga hur du med kurslitteraturen motivera dina val för elevernas kunskaper om IKT och kunskaper med IKT skall bearbetas. Speciellt intressant är om du kan motivera hur du arbetar med olika typer av elever (mångfaldsproblematiken). Lektionsplaneringen läggs upp! Namnge dokumentet enligt Resurser[dittNamn].doc Till nästa gång: Skall du arbeta med den kurslitteratur som omfattar fenomenografi och variationsteori. Till lektionen förväntas du lämna in ett A4 papper, som svarar på följande frågor 1. vilket sätt skiljer sig dina intentioner fr elevernas förståelse av ett kunskapsobjekt? 2. Vad är skillnaden mellan ett lärandeobjekt och ett lärandemål? 2 17/3 (v.12) Svaren på frågorna tar du med till nästa lektion. En kopia läggs upp! Namnge dokumentet enligt Phenomenography[dittNamn].doc 0900 1030 Vad är lärande och vad är kunskap? Med hjälp av fenomenografi och variationsteori arbetar vi med begreppet lärande. 1045 1200 Undersökande arbetssätt? Vi utgår ifrån kapitel 8 i Chiappetta & Koballa (2009). Vilka skillnader kan vi hitta mellan kurslitteraturen och styrdokumenten? Speciellt intressant att fundera på: 1. Vad menar du som lärare, med undersökande arbetssätt och vad upplever eleverna med undersökande arbetssätt? 2. Kan man använda design som en didaktisk metod? 3. Vad är det största problemet med undersökande arbetssätt? (LR) Hjärne Till nästa gång: 5

Teknik är en evolutionär process där mänsklighetens strävan att förbättra och söka svar på sina behov ständigt leder till nya artefakter. I fortsättning av denna kurs kommer vi att arbeta med det historiska perspektivet och fundera på vilket sätt det kan användas för bättre lärande. Till nästa gång skall du lagt upp ett dokument som svara på några frågor som är anpassade till kurslitteraturen och Gnistans gåta, från UR play. Svaren på frågorna läggs upp! Dokumentet skall vara på max 5 sidor. Namnge dokumentet enligt Teknikhistoria[dittNamn].doc Gnistans gåta hittar du i TV serien Elektricitens historia som finns att streama här: http://urplay.se/produkter/174275 Elektricitetens historia Gnistans gata 3 19/3 (v.12) 0900 1030 Teknikhistoria i ett utbildningssammanhang Att arbeta didaktiskt betyder att du kritiskt tänker igenom w frågor som t.ex. Vad?, Varför?, Vem? och Hur? Vi utgår ifrån dina svar och funderar vad Gnistans gåta tillför elevers lärande. Vi funderar på vilket sätt teknikhistoria är ett sätt att arbeta för att engagera flera olika typer av elever. 1030 1200 Andra exempel på teknikhistoria (LR) NT4 4 26/3 (v.13) Du lämnar in en andra version av en lektionsplanering! I din lektionsplanering skall det framgå på vilket sätt Du arbetar med kommunikation för att möta olika behov och vilka värderingar som Din undervisning vill bearbeta. I din planering skall det framgå hur du arbetar med mångfald och olika sätt att lära. Du motiverar dina argument med variationsteoretisk litteratur. Lektionsplaneringen läggs upp! Namnge dokumentet enligt Mangfald[dittNamn].doc Till nästa gång förväntas du läsa: Gilbert (2004) Models and modelling: Routes to more authentic science education. International journal of science and mathematics education. 2: 115 130. (15s) 0900 1200 Modeller och förklaringar Tekniska modeller kan vara av många olika slag, bland annat fysiska, matematiska och symboliska. I undervisningen använder vi alla dessa typer (PN) Rinman 6

5 19/5 (v.21) för att tydliggöra lösningsprinciper och beskriva funktionssätt. En modell innehåller alltid förenklingar; det verkliga föremålet eller fenomenet har alltid egenskaper som inte återfinns hos modellen. Detta gör modellen hanterbar i undervisningssituationen, men innebär också en risk för missförstånd om eleverna inte förstår kopplingen mellan modellen och verkligheten. Modeller används ofta som grund för olika slags förklaringar, men vad är det man förklarar? Modellen eller verkligheten? Undervisningspasset handlar om möjligheter och faror med använda modeller inom teknik, naturvetenskap och undervisning. Efter föresläningen förväntas du läsa: Haglund, J. & Strömdahl, H. (2012). Perspective on models in theoretical and practical traditions of knowledge: The example of Otto engine animations. International journal of technology and design education. 22(3). 16s. Rescher, Nicholas (2012). How modeling can go wrong. Philosophy and technology. Webbförhandspublicering, DOI 10.1007/s13347 012 0082 7, 6s Du lämnar in en tredje version av en lektionsplanering! Din planering beskriver hur Du vill undervisa med modeller och verklighet. Det skall framgå i dina reflektioner vad Din undervisning vill förmedla (hämtat från kurslitteratur). Den skall dessutom beskriva eventuella problem som du tror att studenterna kommer att stöta på då du använder modeller. Lektionsplaneringen läggs upp! Namnge dokumentet enligt Modeller[dittNamn].doc Till nästa gång Efter VFU perioden tror vi att Du har många erfarenheter av lektioner (som du eller din handledare har gjort). Använd dig av den mall som finns på och beskriv din bästa och/eller din sämsta lektion. Lägg upp dokumentet under v.20! Namnge det enligt Basta_SamstaLektion[dittNamn].doc 0900 1000 Erfarenheter fr VFU. Hur kopplar Du dina erfarenheter till kursen? 1000 1200 Din bästa/sämsta lektion! Inför detta pass skall du ha förberett en presentation på 10 minuter där du motivera med kurslitteraturen hur en av dina lektioner blev bra eller dålig. Presentationen följs av en diskussion, där vi samtalar om olika sätt att (LR) Rinman 7

lösa problemet. Därefter får du 7 dagar på dig att förbättra den lektionsplanering som du använde under VFU perioden, eller om du fortsätter med den tidigare lektionsplaneringen. Du lämnar in en lektionsplanering för granskning! Planeringen läggs upp senast den 26 maj. Den skickas även till de övriga i gruppen. 6 21/5 (v.21) Lektionsplaneringen läggs upp! Namnge dokumentet enligt Lektionsplanering_ForGranskning[dittNamn].doc Till nästa gång Förbered en presentation på 10 min Förväntas du läsa följande litteratur Rophol, Gardner, Hansson, Kroes, Chiappetta & Koballa (2009) kap 7 och 12. 0900 1000 Skillnader mellan Naturvetenskap och teknik För att man skall kunna undervisa i ämnet Teknik, behöver man fundera över hur naturvetenskap och teknik har samspelat och samspelar idag. Vi använder därför Chiappetta och Koball (2009: kap 7 och 12), för att fundera på hur man kan skapa en undervisning som lyfter teknikämnets natur och särart. 1000 1200 Inför detta undervisningstillfälle, skall du vara beredd att genomföra en presentation som svarar på följande frågor. Presentationen skall ligga på. (RL) NT4 7 26/5 (v.22) 1. Menar teknikfilosoferna att all typ av Teknik/Teknologi inte går att undervisa i ett klassrum? Vilken? 2. Vad menas med att en artefakt har en funktion/intention och en struktur? 3. Varför får denna uppdelning i struktur och funktion konsekvenser för undervisningen i Teknik? 4. Vad är karakteristiskt för teknikämnet? Presentationen läggs upp! Namnge den enligt teknikfilosofi[dittnamn].doc 0900 1200 Laborationer på VH Du utför två laborationer på Vetenskapens hus: 3D skrivare och VH 8

skottsäkert material. Lägg upp ett A4 dokument där du beskriver dina erfarenheter av laborationenrna på VH och tidigare erfarenheter. Utgår ifrån kurslitteraturen och svara på följande frågor 1. Hur använder man laborationer i gymnasieskolan? 2. Vad är problemet med laborationer? 3. Varför hjälper laborationen eleven? 8 28/5 (v.22) Dokumentet läggs upp! Namnge det enligt Laborationer[dittNamn].doc 0900 1100 Diskussion omkring Din slutliga lektionsplanering. Du får konstruktiv återkoppling från de andra i gruppen och läraren. Lektionsplaneringen läggs upp! Efter detta lektionstillfälle lägger Du upp den slutliga versionen av Din lektionsplaneringen. Det skall framgå på vilket sätt din planering har tagit hänsyn till dagens återkoppling. Namnge den enligt SlutligVersion[dittNamn].doc 1100 1200 Sammanfattning, slutsatser, diskussion och utvärdering av kopplingen mellan de två kurserna UM8019 (VFU) och UM8021(KPU). (LR) Rinman Deltagare Namn E postadress 1:a ämne 2:a ämne ANDRAE JOHAN joan4055@student.su.se ARCHER JENNY jear1600@student.su.se GATSINZI TOM tom.gatsinzi@neurochem.su.se JEDERMARK EVA evje0114@student.su.se MOLNÖ JOHAN jomo8904@student.su.se PECKEL LOCKOWANDT SUSANNE supe5616@student.su.se PETTERSSON THOMAS thpe4547@student.su.se SONESSON KARIN kaso3970@student.su.se ÖGREN MATS maog2076@student.su.se 9

Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur * Litteratur som kommer att distribueras i början av kursen.. ** Litteratur som hämtas fr biblioteket (SUB eller KTHB). Chiapetta, E.L., & Koballa, T.R., (2009). Science instruction in the middle and secondary schools; Developing fundamental knowledge and skills (7th Ed). Boston: Pearson. (312 s). Valda delar om 60 s. Frid, J. (2011). Teknik 1. (1.uppl.) Malmö. Gleerups, (328s) Gilbert, J. (2004). Models and modelling: Routes to more authentic science education. International journal of Science and Mathematics education. 2: 115 130. (15s) ** Haglund, J. & Strömdahl, H. (2012). Perspective on models in theoretical and practical traditions of knowledge: The example of Otto engine animations. International journal of technology and design education. 22(3). (16s) ** Häggström, J. (2008). Teaching systems of linear equations in Sweden and China: what is made possible to learn? Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008. Göteborg. (15 s) * Rescher, N. (2012). How modeling can go wrong. Philosophy and technology. Webbförhandspublicering, DOI 10.1007/s13347 012 0082 7.( 6s) ** Sundin, B. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlssons förlag. (362 s). Valda delar om 100 s. Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt.( Elektronisk resurs) : vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2009. Umeå. (256 s). Valda delar om 40 s. ** Aktuella artiklar om ca. 150 sidor Valbar kurslitteratur Dessutom läses ytterligare 200 sidor ur nedanstående litteratur. Väljs i samråd med kurslärare. Gyberg, P. & Hallström, J. (red.). (2009). Världens gång teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur. (384s) Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system. Doktorsavhandling. Norrköping: Institutionen för samhälls och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. (319s).Valda delar om 100s. Lindgren, M. (1996). Några tankar kring Christopher Polhems teknikpedagogik. I Teknik i skolan, red. Thomas Ginner och Gunilla Mattsson, s. 110 120, 10s Svensson, M. (2011). Tekniska system i grundskolan kritiska aspekter som didaktiska möjligheter. NorDiNa. 7(2). 15s. 10

Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system Didaktiska dimensioner i grundskolan. Doktorsavhandling. Norrköping. Institutionen för samhälls och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.(140s) Sjöberg, S. (2012). Teknik: för grundskolans år 7 9. (4. uppl.) Stockholm. Natur & kultur.(237s) Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. (Learning and cultural tools: on learning processes and collective memory) Stockholm. Norstedts Akademiska Förlag. ( 272s) Övrigt Aktuella styrdokument för kurser i Teknik 1, 2 och 3 hämtas från www.skolverket.se, (60s) Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. URL http://www.skolverket.se/publikationer?id=2568 Skolverket (2012a). Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik. URL http://www.skolverket.se/publikationer?id=2830 11