KEJSARENS NYA KLÄDER 2014-05-21. Maria Kallberg Avdelningen för arkiv- och datavetenskap

Relevanta dokument
Registrator 2.0 en profession i förändring? Workshop

Registrator, en profession i Härjedalens kommun. förändring?

UTFORDRINGER FOR ARKIVPROFESJONEN I MØTET MED UTVIKLINGEN AV OFFENTLIG E-FORVALTNING

Långsik(g informa(onsförsörjning

Erik Borglund, Mittuniversitetet. Ordförande Arkivforum 2015, November

Välkomna till CEDIF. - Centrum för Digital Informationsförvaltning

Arkivteori: Utvecklingen av Records Continuum Vad har det med Sverige att göra? Professor Karen Anderson I samverkan med Fil dr Lars-Erik Hansen

GOD INFORMATIONSFORVALTNING GOINFO!

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Utvecklingen av Centrum för Digital Informations-förvaltning (CEDIF) Anneli Sundqvist, fil dr, Mittuniversitetet

Långsiktig informationshantering med stöd av e-arkiv. Caspar Almalander Projektledning e-arkiv och e-diarium (eard)

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Resultaten från eard projektet Om förvaltningsgemensamma specifikationer

Slutrapport DP4 & 6. Vägledning och funktionella krav

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

eard Projektet Karin Bredenberg /

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling

Om eard. mars Effektkedjan som belyser vinster och nyttor med FGS:er togs fram av deltagarna i delprojekt 2.

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Riksarkivet, kommunerna och landstingen

Arkivlänet Västernorrland

PLAN FÖR TILLSYN AV ARKIVVÅRD

METADATASTANDARDER EN ORIENTERING

ISO Designing and Implementing a Records System (DIRKS/DIRS), Göran Samuelsson

En enklare, öppnare och effektivare förvaltning Förvaltningsgemensamma specifikationer. Sambruk/KommITS höstkonferens 2013

Förvaltning av FGS:er

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning

Förvaltning av FGS:er (Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium) Karin Bredenberg /

GR-Västkom Göteborg

Aktuellt från Riksarkivet

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Arkiv- och informationsvetenskap GR (A), Dokumenthantering för registratorer, 30 hp

ISERV Information för (e-)tjänster. Mittuniversitetet

E-arkiv 22 januari. Välkomna

FALK 2011 Information från Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Projekt earkiv

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

Karin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,

De enskilda arkivens digitala kulturarv-

Vägledning och funktionella krav


Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp

Regler för bevarande av elektroniska handlingar vid Mittuniversitetet

Strategi för långsiktig informationsförvaltning och införande av e-arkiv

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA /1121 Håkan Lövblad

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Redovisning av enkätsvaren 2017 Har du nya utmaningar i din verksamhet?

Arkiv för alla nu och i framtiden Remiss från Kulturdepartementet Remisstid 28 februari 2003, förlängt till 19 mars 2003

Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente.

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp

PRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, Anders Larsson, Lennart Ploom,

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) OFFENTLIGHETSPRINCIPENS VÄKTARE UNDER ÅRHUNDRADENA

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

5 Verksamhetsplan för Stadsarkivet 2017 Dnr 1.1/3557/2016

Förstudie om e-arkiv och e-diarium. Rapport

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Strategi för bevarande av digital information

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

Välkommen till Eskil"una

ANSÖKAN TILL UNIVERSITETSBEFATTNING INOM LEGITIMERADE VÅRDYRKEN ELLER NATURVETARE/ANNAN EXAMEN

Den nya öppenheten. Arkivrådet AAS & Svenska Arkivsamfundet bjuder in till konferens oktober 2013 i Stockholm

Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

SAMORDNING SAMVERKAN SAMARBETE

Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun

Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven?

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Förstudie e-arkiv. Kronoberg och Blekinge

Till säker källa - Från säker källa. Arkivrådet AAS inbjuder till konferens oktober 2012 i Stockholm

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa Ort och datum

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Riktlinjer för hantering av arkiv i Gävle kommun

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Riktlinjer för hantering av arkiv i Ånge kommun

Välkommen FALK:s konferens Härnösand maj 2016

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Riktlinjer för hantering av arkiv i Knivsta kommun KS-2016/223

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv

En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare

Transkript:

KEJSARENS NYA KLÄDER 2014-05-21 Maria Kallberg Avdelningen för arkiv- och datavetenskap

MARIA KALLBERG Sedan 1998 Arkivarie inom privat, statlig och kommunal arkivverksamhet 2000-2001 Universitetsadjunkt arkiv- och informationsvetenskap 2008-2009 Projektledare, centraliserad diariefunktion 2009-2012 Doktorand i data- och systemvetenskap i projektet Centrum för Digital Informationsförvaltning CEDIF 2012 Fil. lic. i data- och systemvetenskap 2013 Doktorand i projektet GOINFO (God Informationsförvaltning) 2013 Disputerade

MITTUNIVERSITETET Härnösand Sundsvall Östersund Östersund Härnösand Sundsvall

MIUN - ARKIV- OCH INFORMATIONSVETENSKAP Etablerat sedan 1988/1989 Totalt cirka 200 registrerade studenter per år Kurser från A-nivå upp till magister Det enda universitetet med registratorsutbildning (sedan 2002) Doktorander Forskningsprojekt

CEDIF Centrum för Digital Informationsförvaltning CEDIF etablerades 2011 Skall fungera som en vetenskaplig resurs för hantering och förvaltning av verksamhetsinformation Representerar forskning som är nyskapande i nära samverkan med det omgivande samhället Efterfrågad internationell aktör

CEDIF:S FORSKARGRUPP Karen Anderson, Professor Erik Borglund, Docent Göran Samuelsson, Fil. Dr. Håkan Sundberg, Fil. Dr. Maria Kallberg, Fil. Dr. Ann-Sofie Klareld, Doktorand Håkan Gustafsson, Doktorand Tove Engvall, Master by research student

AKTUELLT PROJEKT GOINFO (GOD INFORMATIONSFÖRVALTNING) Mittuniversitetet Tid: 2013-2015 Länsstyrelsen Västernorrland Härnösands kommun Syfte: Ta fram metoder och verktyg för god informationsförvaltning. Projektet skall också samverka med övriga initiativ regionalt och nationellt.

GOINFO Med utgångspunkt från tidigare utvecklingsinsatser från CEDIF har vi i detta projekt skapat en modell av ett informationsflöde i fyra distinkta faser: 1. att planera och styra sina informationsflöden 2. att bygga och förvalta sina informationsflöden 3. att överföra och bevara sina informationsflöden 4. att bevara och tillhandahålla sina informationsflöden

GOINFO 1. PLANERA/STYRA 2. BYGGA/FÖRVALTA 3. ÖVERFÖRA/BEVARA 4. BEVARA/TILLHANDAHÅLLA

SAMMANLÄGGNINGSAVHANDLING Kappa 6 publicerade artiklar i peer review tidskrifter (egna bidrag)

SAMMANLÄGGNINGSAVHANDLING 1. (2012). Taking care of business but what about the records? A Swedish study of recordkeeping expertise in business development projects. Comma, vol. 2010-1, (pp. 169-188). 2. (2011). E-Government development and recordkeeping: A comparative study of e- government best practice in Swedish municipalities. irma Information and Records Management Annual 2010, (pp. 83-94). 3. (2012). Archivists 2.0: Redefining the archivist s profession in the digital age. Records Management Journal, vol. 22(2), (pp. 98-115). 4. (2012). Archivists A profession in transition?. Professions & Professionalism, vol. 2(1), (pp. 27-41). 5. (2013). Issues with contact centres as a new interface between public organisations and citizens. Records Management Journal, vol. 23(2), (pp. 90-103). 6. (2013). Shaping a profession? A new professional context and changing status for registrars in Sweden. Records Management Journal, vol. 23(3), (pp. 177-190).

BAKGRUND Just nu pågår en omdaning av den offentliga förvaltningskostymen för att möta politiska mål vad gäller utveckling av den offentliga sektorn med stöd av informationsteknologi. Projekt: Mina meddelanden Min ärendeöversikt Mina fullmakter Effektiv informationsförsörjning (ekonomiskt bistånd) E-arkiv och e-diarium New Public Management

BAKGRUND Avhandlingen undersöker konsekvenserna av denna ambition genom att använda den nuvarande offentlighets- och arkivlagstiftningen som en referenspunkt i syfte att undersöka vad, varför och hur implementering sker. Hur medvetna är offentliga organisationer om vikten av att hantera sina allmänna handlingar i det pågående e-förvaltningsarbetet på ett sådant sätt att de uppfyller kraven i offentlighets- och arkivlagstiftningen? Hur påverkas arkivariers och registrators professionella status (positioner och yrkesutövning) inom organisationerna?

HOLISTISK SYN PÅ ARKIVET Lagar viktiga för det representerar arkivinformationens status i samhället. De allmänna handlingarna = myndigheternas arkiv Allmänna handlingar är teknikoberoende, dvs oavsett om de är pappersbundna eller digitala omfattas dessa av samma regelverk Skall vårdas så att de tillgodoser behov rörande offentlighetsinsyn, rättskipning, förvaltning och forskning Myndigheternas arkiv är per definition en del av det nationella kulturarvet Det finns en lång förvaltningstradition och reglering kring registrering av allmänna handlingar relaterat till offentlighetsinsyn

VARFÖR ÄR PROFESSIONERNA INTRESSANTA? Både arkivarier och registratorer har traditionellt haft en viktig roll när det gäller bedömning och hantering av information. - Registrering - Klassificering - Återsökning - Värdering etc. Gatekeepers

VARFÖR ÄR PROFESSIONERNA INTRESSANTA? Förändringar, t ex i form av styrnings- och kontrollsystem på legal och politisk arena kan få konsekvenser för professionerna på arbetsplatsarenan. Processer av öppnings- och stängningsstrategier gentemot andra professioner initieras och kan påverka professionernas definitioner av vad som är professionellt inom deras fält.

UTMANINGAR! Informationen måste värderas utifrån om den skall bevaras eller gallras Hur den skall bevaras När överföring skall ske till arkivmyndighet Vem som äger och ansvarar för informationen Utlämnade och ev sekretessbedömning Komplexiteten kräver ett proaktivt förhållningssätt för att möjliggöra att informationen bevaras i ursprungligt skick över tid

TEORETISKT RAMVERK

ARKIVTEORI Archival thinking should be viewed as constantly developing in relation to the changes in the nature of records, the organizations that create records, recordkeeping systems and the uses of records. Radical changes in society have impact on archival theory and practice (Terry Cook, 1997, CANADA)

PROFESSIONSTEORI Jurisdiction = The link between a profession and its work. The claim of jurisdiction has to be made in different arenas; legal public workplace Full jurisdictions have the profession that has the right to diagnose, treat problems within a professional field. Andrew Abbott, 1988, Sociolog, USA The System of Professions

Fallstudier av 10 kommuner

KEJSARENS NYA KLÄDER Karaktärerna: Kejsaren representeras av: - Politiken (nationell och lokal nivå) Rådgivarna representeras av: - edelegationen - SKL - Riksarkivet Illustration av Birte Dietz (1968) ur H.C. Andersen, Kejsarens nya kläder

KEJSARENS NYA KLÄDER Vem spelade karaktären av det lilla barnet som avslöjade nakenheten? Illustration av Birte Dietz (1968) ur H.C. Andersen, Kejsarens nya kläder

ANALYSMODELL SOCIETY SOCIETY

RESULTAT Kommunerna är långt ifrån medvetna om regelverket Tillsyn utövas sällan Brist på resurser och kunskap Andra yrkesgrupper prioriteras Det råder ett gap mellan den legala och verkställande arenan, troligen beroende på att de legala kraven inte beaktas tillräckligt på den politiska arenan Stor risk för ekonomiska bakslag och informationsförluster, vilket gör det problematiskt att upprätthålla rättsäkerhet och demokratiska rättigheter

RESULTAT Arkivinformationen förändras! Fokus på organisationens behov - effektivisering och kostnadsbesparingar - kontakten gentemot individuella medborgare - arkivinformation i relation till offentlighetsinsyn tycks sekundärt - arkivens roll som kunskapsförmedlande kulturarv inte lika intressant - arkivmyndigheternas roll oklar Olika behov av information påverkar informationsfångst och användning - traditionella ärendehanteringssystem verksamhetssystem - Ineffektivitet har skapat ett flertal system men ofta ingen planering över hur avställda system skall hanteras och bevaras

RESULTAT Arkivarier tappar jurisdiktion och har inte haft så stort inflytande generellt Registatorer har i vissa fall fått en mer strategisk funktion i organisationen, men kopplat till traditionell ärendehantering. Är dock ett yrke mer präglat av tyst kunskap jämfört med arkivarier. Tappar arkivet sin holistiska definition kan följden bli en etablering av records managers och arkivarier Viktiga verktyg att beakta! - tillsyn - standarder, t ex ISO, eard:s förvaltningsgemensamma specifikationer FGS etc - omvärldsbevakning, utbildning

AVSLUTNINGSVIS! SÖMMARNA ÄR SYNLIGGJORDA! Initialt i min forskning förväntade jag mig att arkivarier i större utsträckning skulle inta rollen som det lilla barnet som uppmärksammade att allt inte stod rätt till. Dock under den fleråriga forskningsperioden är glädjande nog arkiv blivit synliggjorda i den e-förvaltningsstrategiska utvecklingen mer än tidigare, inte minst via eard-projektet och SKLs inflytande. SAMORDNING-SAMVERKAN-SAMARBETE!

TACK! Maria Kallberg Avdelningen för arkiv- och datavetenskap Mittuniversitetet maria.kallberg@miun.se http://www.miun.se/cedif