Öppenhet?!? Offentliga Rummet, Anders Larsson, Lennart Ploom,

Transkript

1 Öppenhet?!? Offentliga Rummet, Anders Larsson, Lennart Ploom,

2 Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker ut eller något som flödar in Farligt och hotfullt? Att bli av med något värdefullt Eller få in något okontrollerat (Frihet från eller frihet till/att )

3 Slutenhet Att vara instängd kan vara säkert och tryggt. Slutenheten kan skydda oss från omvärldens faror. Vi måste skydda det som är värdefullt, vi vill inte bli bestulna, det som är vårt är vårt!

4 Att dela med sig Konsekvenser Om någon tar min cykel, eller jag ger bort cykeln, har jag ingen cykel mer. Om jag ger bort information har jag samtidigt informationen kvar, den har bara blivit mindre exklusiv. Ibland kan det vara bra att samma information delas av många och ibland kan det vara dåligt. Och hur det med kärlek? Kan man få kärlek utan att ge kärlek? Ibland är en givandets öppenhet nödvändig för att man ska få något. Öppenhetens flöden kan innebära problem, kan skapa fördelar och kan vara nödvändiga det beror på sammanhanget.

5 Öppenhet i tre dimensioner Informationsdelning, råvaran Öppen innovation, processen Öppna tjänster, resultatet

6 SIDAN 6 e-arkiv Stockholm en resurs för gemensam informationsförsörjning

7 Vad händer? e-arkiv Stockholm - en central resurs för informationsförsörjning. Informationen från verksamheterna lösgörs - informationen sätts i centrum, möjligheterna med informationen lyfts säker lagring e standardiserade begreppsmodeller och strukturer OCH Informationens användbarhet och användande betonas SIDAN 7

8 Förvaltning A Förvaltning B Förvaltning C Bolag D Bolag E Svårt att söka och dela information internt i staden Svårt för medborgare och näringsliv att ta del av information från staden

9 Förvaltningar och bolag lämnar information Förvaltning A Medborgare och näringsliv kan hämta information från e-arkiv Stockholm e arkiv Stockholm mottagning e tillgängliggöra Stadsarkivet vårdar informationen tillhandahålla Förvaltningar och bolag kan hämta information från e-arkiv Stockholm Förvaltning A Förvaltning B

10 Förvaltning B Förvaltning C Bolag D Bolag E Förvaltning A Intern öppenhet: kunna lämna & ta del av informationen intern inom staden Informationen standardiseras för att kunna utbytas e Extern öppenhet: medborgaren kan ta del av information samlat

11 Hämta alla mina ärenden Förvaltning A Pågående Förvaltning B Avslutade i C A B Bolag C

12

13 Från karta - ärenden bild Informationen kan sättas i sitt sammanhang historiskt och platsmässigt

14 -Markupplåtelser (för uteserveringen) - Bygglovshandlingar för själva kiosken - Miljöförvaltningen (livsmedelshantering)

15 Open innovation Begreppet Open Innovation / öppen innovation Härstammar från Henry Chesbrough och hans Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology från Nytt perspektiv på kunskapsbaserad affärs- och verksamhetsutveckling. Sammanfattning: I en globaliserad värld med en enorm volym av kunskapsproduktion och kunskapsdistribution kan inte enskilda aktörer att förlita sig enbart på egen FoU för utvecklingen av nya produkter och tjänster. I stället handlar framgångsrik utveckling i mycket större utsträckning om att ta in externa innovationer och samtidigt distribuera ut interna innovationer. Ett öppet innovationsflöde är både nödvändigt och lönsamt. Denna inriktning är också något som tillämpas av stora koncerner inom näringslivet.

16 Open source / öppen källkod Successiv förskjutning av drivkrafter Radikal undergroundrörelse Tekniskt fokus, kodens excellens Nätverkandets glädje Verksamhetens omvandling Bestående Öppna organisationsformer (inte nödvändigtvis demokratiska). Relation till Open innovation. Öppna, icke-proprietära, resultat

17 Öppna tjänster?? Samma som öppen källkod? Nej, men öppen källkod är en organisatorisk bakgrund och en önskvärd delmängd för tjänstens IT-stöd. Öppna tjänster är dock mer än tjänstens IT-baserade delar. Samma som gratis tjänster? Nej, även om det inte finns licenskostnader så finns det kostnader för utveckling, förvaltning, utbildning etc. Samma som öppna standarder? Nej, men en rimlig konsensus kring öppna standarder är en förutsättning för framgångsrik etablering och inte minst spridning av öppna tjänster

18 Varför öppna tjänster? För en nödvändig, innovativ, verksamhetsutveckling För en demokratisk och innovativ delaktighet Inom organisationen Släpp medarbetarna loss, det är vår! Avsluta eran: Verksamhet vs IT Utanför organisationen Samproduktion med andra med samma behov Spridning till andra med samma behov Släpp in medborgare, kunder och användare på allvar För ekonomisk och social hållbarhet

19 Utmaningar för öppna tjänster Organisationskulturella Vill vi samproduktion? Förlust av makt/kontroll. Öppenheten som hot. Incitament för delaktighet, för att bidra Legala Juridiska former för samägande och ansvar över lång tid Ekonomiska Fördelning av kostnader och intäkter Standarder Integration mot andra öppna tjänster och mot proprietära verksamhetssystem

20 Inte gripet ur luften Mångårigt arbete med många regionala SME Samproduktion i nätverk är viktigaste strategin för utveckling Allt viktigare roll för storföretagens innovation (öppen innovation) Framsynsstudier (Before, FP6) Hotet mot den sociala hållbarheten är påtagligt Öppenhet, delaktighet och samproduktion är hörnstenarna för social hållbarhet 10 år med uppbyggnad av tillämpad forskning Samhällets Informationssystem / Citizys mm vid Mittuniversitetet I dag bl a fokus mot organisatorisk förändring, nya affärsmodeller, informationsförvaltning och social hållbarhet (med öppenhet, delaktighet och samproduktion som verktyg).

21 Mer bakgrund Över 20 år med Sundsvall 42 Dramatiskt ökad efterfrågan på innehåll som handlar om relationer, inom och mellan organisationer, och förändringsprocesser Alla vill samproduktion men få vet hur Uppdelningen mellan IT och verksamhet är vansinnig Flera år med Guldlänken Hög innovationskraft i offentligt förvaltning, men ofta strukturell inlåsning, bl a i gamla, tunga, proprietära, verksamhetssystem Innovation baseras på IT, men IT får inte vara med Ofta svaga affärsmodeller, idéer för tjänstespridning Ibland svag integration: smarta öar, men inga broar

22 På gång just nu Dragon Open Source Foundation Ett år gammal ideell förening. Baserad på ett flerårigt samarbete mellan Mittuniversitetet/Citizys och ett antal medlemmar i föreningen Sundsvall 42, inte minst Sundsvalls kommun Arbetar med utveckling, ägande och förvaltning av öppna tjänster i praktiken. Aktuella projekt: Föräldramötet, Projektet, Medborgarbudget, Dokumentgeneratorn och fler är mycket välkomna. efterfrågan på innehåll som handlar om relationer, inom och mellan organisationer, och förändring

23 Pecoi (Public E-services in Cooperation for Open Innovation) Fråga: Hur kan öppenhet, delaktighet och samproduktion interagera för att möta behov av öppen innovation och social hållbarhet? Många delar, bl a två doktorsavhandlingar: Hur kan skillnader i medborgerlig delaktighet, i form av e-demokrati, förklaras globalt, nationellt och på kommunnivå? (Gustav Lidén) Hur kan meningsskapande påverka deltagandet i öppna designprocesser (Open innovation. Fallstudie Föräldramötet. Carina Hallqvist.)

24 Sammanfattning Vill och vågar vi öppna dörren? Hur ska vi bära oss år? Hur kan vi samverka för att undanröja hinder och förverkliga möjligheter?