Innehåll i olika delmoment i utbildningsdagen 100 % ren hårdträning för personal på träningsanläggningar Delmoment: Inledning Tidsåtgång: 20-30 min Syfte med momentet: Att ge deltagarna förståelse för i vilket sammanhang utbildningen ges och varför just de är viktiga aktörer i arbetet Hälsa deltagarna välkomna till utbildningen Presentationsrunda av deltagarna och kursledarna Gå igenom programmet för dagen Gå igenom bakgrund, syfte och de olika delarna i de lokala projekten samt betona vikten av utbildningen och deltagarna är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. Detta för att få med alla på tåget från början. Man ska förstå varför man är där. Lyft instruktören som förebild, förtydliga instruktörens roll i det förebyggande arbetet. Vad står man för som instruktör? Förtydliga vad som krävs för att bli ett diplomerat gym Förklara att det kommer genomföras ett kunskapstest och att man måste svara på testet för att erhålla ett diplom Delmoment: Anabola androgena steroider Tidsåtgång: 90 min Syfte med momentet: Att ge deltagarna ökade kunskaper om anabola androgena steroider (AAS) samt testosteronets effekter och bieffekter. Medvetandegöra konsekvenserna av ett missbruk och dess skadliga effekter på den enskilde individen och omgivningen och vad det är som gör att en person börjar använda illegala preparat. Belysa missbruket av AAS som ett växande samhälls- och folkhälsoproblem. Ge lyssnarna möjlighet att ställa egna frågor samt uppmuntra till diskussion. Presentation av Dopingjourens verksamhet och nationella uppdrag (vid en presentation genomförd av Dopingjouren) Vad innefattar Dopningslagen? Vad är AAS? Vilka effekter har könshormonet testosteron? Motiv till missbruk. Vem missbrukar och varför? Hur används preparaten? Vad är en kur? Hur är den upplagd? Doser? Vanliga preparat? Hur köps AAS? Önskade effekter av AAS. 1
Oönskade bieffekter. Fysiska, psykiska och psykosociala biverkningar och hur dessa påverkar den enskilde individen och omgivningen. Beskrivning av missbrukets olika faser. Specifika biverkningar för kvinnor. Vad händer med en kvinnas när hon tar manligt könshormon? När misstänka ett missbruk av AAS? Kännetecken och symtom. Anhöriga och närstående. Dopingjouren delar med sig av sin erfarenhet. (vid presentation genomförd av Dopingjouren) Blandmissbruk och övriga preparat. Vilka preparat kombineras och varför? Beslag och statistik. Dopningsmissbruket betraktas idag som ett folkhälsoproblem. Vård och behandling. Vart vänder man sig om man behöver hjälp med sitt missbruk eller om man känner någon som missbrukar? Diskussion och övriga frågor. Delmoment: Kost och träning Behövs kosttillskott? Tidsåtgång: 90 min Syfte med momentet: Att deltagarna ska få ökad kunskap om kost och kosttillskott samt kunna förstå om kosttillskott behövs eller inte. Insikt i hur Riksidrottsförbundet, SOK och forskningen ställer sig till kosttillskott, samt att det oftast räcker med vanlig mat. Vad säger forskningen och går det att överföra till den vanliga motionären. Inledning: Hur mycket pengar lägger vi Svenskar på kosttillskott? Diskussion kring varför marknaden ser ut som den gör Definition och riskbedömning av kosttillskott Studier, kontroller och åtgärder Vår övertro på produkter och quick-fix, Maughan s rules for supplements Diskussion: Vem kan behöva kosttillskott? RF och SOK:s rekommendationer Diskussion: Hur ser det ut på våra anläggningar? 5-i-topp-lista: Vanligaste kosttillskotten och hur man bemöter kunder som har frågor kring dessa Att tänka på när det gäller kosttillskott Förhållandet mellan kost, träning och balans Kost under en vanlig dag täcks näringsbehovet för motionären/elitmotionären? I forskningen tittar man på nutrient timing och att det är viktigt för träningsresultaten. Obs elitidrottaren! Slutsats: Det räcker med vanlig mat för de allra flesta! Litteraturtips hemsidor: RF, SISU Idrottsböcker, SLV, SVT play Extramaterial: näringsbehov vid träning och naturliga prestationshöjare 2
Delmoment: Lagar & kontroller, tester idrott/samhälle Tidsåtgång: 45 min Syfte med momentet: Att deltagarna ska få kunskap om att vi har två olika regelverk och vad dessa innebär. Deltagarna skall även få kunskap om vad som gäller för dopningskontroller på träningsanläggningar. Gå igenom att det finns två olika regelverk, dopningslagen och RF:s antidopingreglemente Gå igenom dopningslagen, vad den gäller och vad den förbjuder Gå igenom idrottens antidopingreglemente, vem det gäller och omfattningen av det Gå igenom vad som gäller för dopningskontroller på träningsanläggningar; privata, kommunala och anläggningar anslutna till RF Delmoment: Policy och handlingsplan Tidsåtgång: 30 min (inklusive grupparbete) Syfte med momentet: Deltagarna ska få kunskap om att en viktig del i det förebyggande arbete mot dopning är att anläggningen tydligt tar ställning mot dopning, och att ett verktyg för detta är att ha en dopningspolicy och en handlingsplan. Man ska även få kunskap om vinsterna med att ha en dopningspolicy. Deltagarna ska få kunskap om vilket stöd de kan ha av policyn/handlingsplanen i deras vardag, samt hur de kan använda handlingsplanen i situationer som uppkommer i vardagen. Innan utbildningen skall deltagarna informeras om att de ska ta med policy och handlingsplan till utbildningen (de som har detta) Lägg på ppt med arbetsmiljöverkets bestämmelse Förklara skillnaden mellan policy och handlingsplan Beskriv vikten/vinsten av en fungerande policy och handlingsplan Hänvisa till handboken Ren träning för mer intresse samt ev. utformning av dokumenten Presentera diskussionsfrågorna och dela in i diskussionsgrupper samt bestäm tidsåtgångför diskussion Återkoppla från gruppdiskussionerna Diskussionsfrågor: 1. Har er anläggning en policy och/eller handlingsplan mot dopning? Om ja, vad säger den? 2. Vad tycker du/ni att en policy och handlingsplan bör innehålla? 3. Om ni har en policy och handlingsplan, hur informerar ni era medlemmar om policyn? Hur arbetar ni i personalgruppen med handlingsplanen på er anläggning? 3. Nämn tre konkreta fall där ni kan ha/har haft behov av en policy och handlingsplan mot dopning 3
Delmoment: Samtalsmetodik; Hur når jag fram och skapar kontakt och förebygger användandet av otillåtna preparat? Tidsåtgång: ca 90 min Om vikten av att skapa kontakt och bygga goda relationer för att förebygga användandet av otillåtna preparat. Delmomentet bör ligga sist i utbildningen för att knyta ihop dagen. Arbetsmetod: skapa dialog och bjud in gruppen till att vara aktiv. Led dem med ett empatiskt och lyssnande förhållningssätt. Tidsåtgång: ca 90 min. INLEDNING - presentation, syfte och mål, öppna frågor för att skapa dialog, samt en samtalsövning. Syfte och mål - ökad förståelse för vikten av att skapa kontakt och bygga goda relationer med medlemmarna, för att arbeta förebyggande mot användandet av otillåtna preparat. - ökad kunskap om hur vi med hjälp av intresse och respekt för personen, empati, aktivt lyssnande, öppna frågor och information i dialog kan arbeta för uppnå ovanstående. - möjlighet att reflektera över sin roll på anläggningen utmaningar/styrkor och vikten av att skapa goda relationer i förebyggande syfte. Kort om Samtalsmetodik varför ämnet. Det finns olika former av samtalsmetodik och en av dem är Motiverande Samtal MI. Många av de övningar vi kommer att göra är inspirerade av MI. Exempel på frågeställningar: hur bygger vi förtroende och varför är det viktigt i det förebyggande arbetet mot användandet av otillåtna preparat, er roll - hur arbetar ni idag med att skapa kontakt och etablera förtroende, vilka utmaningar möter ni och hur kan de hanteras? Samtalsövning 1; t ex Frukt och grönt Samtal mellan föreläsaren och 1-2 deltagare (ca.15 min.) Klassisk MI inspirerat samtal möter ett traditionellt samtal. Syfte: visa skillnaderna på hur ett samtal med samma innehåll kan få olika resultat. Samtala fritt i gruppen. Vad var skillnaden? Vilka olika resultat fick vi? Vad kan orsaken till det vara? För manus se bifogat dokument. 4
MITTDEL Verktyg för att skapa kontakt och bygga förtroende Aktivt lyssnade att lyssna till hela individen, ord, kroppsspråk, mimik, intonation etc. Genom att lyssna visar vi empati, förståelse och respekt vilket bygger tillit och förtroende. Samtalsövning 2; Aktivt lyssnande. 2 pers. (2 min/p) Den ena berättar om en förändring som hen vill göra/borde ha gjort/har börjat göra i sitt liv. Den andra lyssnar aktivt utan att ställa frågor eller avbryta (ca.1min.) Därefter sammanfattar lyssnaren vad hen hört och förstått. Gemensam återkoppling: hur upplevde ni att det var att lyssna/sammanfatta/berätta? vi hämtar och tolkar information utifrån kroppsspråk, mimik, intonation, ordval, våra erfarenheter och värderingar etc. Återkoppla till vikten av ett aktivt lyssnande och betydelsen av att sammanfatta. Vad tar ni med er från övningen? Om frågor, med fokus på öppna frågeställningar Vad är en öppen fråga? Börjar med Hur, Vad, På vilket sätt, Vilka, Beskriv/Berätta Undvik varför som lätt kan uppfattas som ifrågasättande risk för försvarsställning. Exempel på hur och när vi med fördel kan använda öppna frågor, samt kraften bakom en öppen fråga ger utförlig information om individens situation m.m. Sluten fråga ger ja/nej svar eller en konkret fakta. När/hur användas? Skapa goda möten låt gruppen vara aktiv och diskutera och reflektera, dela med dig av egna exempel. Vikten av att lyssna värderingsfritt. För att kunna förändra måste vi förstå. Varför, ge exempel. Diskussion i gruppen med gemensam återkoppling (ca.5 min.) Läsa delar av Kirkegaard Kontakt är viktigt, hur gör de idag för att skapa god möten, hur vill/kan de arbete framöver för att skapa ännu fler? Diskussion i gruppen med gemensam återkoppling. ( ca.5 min.) Att dela med sig av information att informera i dialog Vad innebär det att informera i dialog och vilka fördelar finns det med att be om lov innan man informerar? Diskussion i gruppen Samtalsövning 3; Informera i dialog, övningen syftar till att ge information om 100 % ren hårdträning, (2 pers. 3 min/pers) 5
Berätta om 100 % ren hård träning och vad som är bra med det. Informatören ska både berätta, lyssna och ställa öppna frågor, mottagaren fokuserar enbart på att reflektera över informationen och svara på öppna frågor när informatören uppmuntrar till detta. Ex på formulering. Den som ska informera utforskar först vad den andra personen eventuellt känner till om projektet vad känner du till om? Därefter tillförs kort information utöver det personen eventuellt redan vet. Informatören utforskar sedan vad mottagaren tänker om informationen innan samtalet går vidare, med ytterligare kort information eller att informatören svarar på de funderingar mottagaren ger uttryck för. Formulering av övningen finns i PP presentationen Gemensam återkoppling - upptäckter, utmaningar? SLUTDEL sammanfatta och knyt ihop dagen. Exempel på frågeställningar med fokus på den sista frågan. Vilka är fördelarna med att få bra kontakt med medlemmarna? Vad vinner ni på att bygga förtroende och förståelse? Hur kan ni dra nytta av att vara förebilder? Hur kan det goda samtalet förebygga och få oss närmre medlemmen? Vilka utmaningar finns och hur hanterar ni dem? Om vi hinner, vår uppmaning och önskan med dagen Vad tar ni med er? Vilka upptäckter har ni gjort? Övriga frågor? Var ambassadörer! Exempel på litteratur www.folkhalsomyndigheten.se/somra Motiverande samtal att hjälpa människor till förändring Miller, W.R., Rollnick, S. (2013) 6
Samtalsövning Frukt & Grönt för att se skillnad på ett traditionellt samtal (1) och ett MI inspirerat samtal (2) och vilka olika resultat man kan få. 1) Traditionellt samtal En hälsoinspiratör möter en klient för ett hälsosamtal Välkommen, Idag ska jag berätta för dig om frukt och grönsaker. Du äter väl frukt och grönsaker varje dag? Du vet väl att man ska äta 4-5 frukter om dagen för att kroppen ska få alla viktiga vitaminer? Frukt är naturligt godis. Du kan ta med dig en frukt i väskan när du går till jobbet, så har du den där när du blir sugen. Om jag ska kunna hjälpa dig så är det viktigt att du gör som jag säger. Vill man så kan man! 2) MI-inspirerat samtal Välkommen, Idag ska vi prata om frukt och grönsaker, är det ok för dig? Det är ju bra att äta frukt och grönsaker varje dag hur ser det ut för dig? Om klienten äter bra med frukt och grönsaker: Vad bra, kan du berätta lite om hur du brukar göra? Hur mycket äter du varje dag? Spegla, bekräfta och beröm för att hon/han ska få stöd för ett fortsatt bra beteende. Om klienten inte äter frukt och grönsaker: Vill du veta lite om varför man bör äta frukt och grönsaker varje dag? - Bra vitaminer, antioxidanter, minskar förekomst av sjukdomar. Vad tänker du om det? Undrar du över hur mycket frukt och grönt man behöver varje dag? 4-5 frukter och en tallrik grönsaker ungefär Hur tänker du om det? Vad behöver du för att öka din frukt och grönsakskonsumtion? Spegla, bekräfta och sammanfatta. Övrigt: Kursutvärdering ska göras efter utbildningen Kursen ska avslutas med ett skriftligt test. Handboken Ren träning utgör kursmaterial 7