Paradisskolans pågående renovering som väntas bli klar sommaren 2007 Foto: Peter Tinnert Budget och verksamhetsplan 2007-2009 KF 2006-12-18 11
22
Innehållsförteckning Kommentar, organisation och översikt Kommunstyrelsens kommentar 4 Nybro kommun - en översikt 6 Styrning, mål och uppdrag TIO huvudprinciper för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun 8 Övergripande mål, gemensamma och särskilda uppdrag 10 Ekonomisk översikt 2007-2009 Budgetförutsättningar och sammanfattande analys av budget och verksamhetsplan 16 Sammanfattande kommentar till den finansiella analysen 18 Finansiella analys - RK-modellen 19 Finansiell analys - kommunen 20 Finansiella nyckeltal 28 Finansiella planer Resultatplan 29 Balansplan 29 Finansieringsplan 30 Investeringsplan 31 Driftplan 35 Nämndredovisning Kommunstyrelsen 36 Teknisk nämnd 38 Vatten och avlopp 40 Samhällsbyggnadsnämnd 42 Kultur- och fritidsnämnd 44 Omsorgsnämnd 46 Individ- och familjenämnd 48 Barn- och utbildningsnämnd 50 Ordlista 52 333
Kommunstyrelsens kommentar Bakgrund Budget 2007 och verksamhetsplan 2008 2009 är utarbetade efter den budgetprocess som Kommunfullmäktige beslutade om i mars 2003. Denna budgetprocessen innebär i korthet att Kommunfullmäktige beslutar om definitiva ramar och skattesats i juni månad. Sedan har de olika nämnderna sommaren och hösten på sig för att arbeta fram en intern detaljbudget som redovisas till kommunstyrelsen under november månad. På grund av att det varit allmänna val under 2006 ska den nya fullmäktige besluta om skattesats och Budget och verksamhetsplan 2007-2009. Fullmäktiges beslut i juni 2006 ska därför ses som preliminärt. Kommentarer till budgetbeslut Budgeten har till syfte att underlätta och medverka till införande och genomslag av fullmäktiges beslut om Tio huvudprinciper för styrning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun (se sid 8). De för verksamheterna fastställda målen återfinns i ett separat dokument kallat Måldokument 2006-2008. Måldokument för perioden 2007-2009 kommer att sammanställas när utvärdering och rapportering har skett av måluppfyllelse 2006-2008 i samband med Årsredovisning 2006. Verksamheten ska utvecklas utifrån de ekonomiska förutsättningar som denna budget anger samtidigt som kommuninvånarnas behov ska vara vägledande och personalens möjligheter till delaktighet och engagemang skall tillgodoses. Kommunfullmäktiges beslut om ramar för 2007 innebär också att den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen är bindande avseende såväl ramar som mål och riktlinjer. Verksamheten ska dock bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnd får således inte överskrida varken sin totala resultat- eller investeringsbudget. Den begränsade ekonomin, den nya budgetprocessen och fullmäktiges beslut om Tio huvudprinciper för styrning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun förutsätter att man hela tiden omprövar på vilket sätt vi använder våra gemensamma resurser. Det innebär att de politiskt förtroendevalda deltar i arbetet med budget, utvärdering och styrning av verksamheten än mer aktivt än tidigare. Därför krävs en aktivare process såväl inom den politiska organisationen som mellan politiker och anställda. Ekonomiska bedömningar I oktober 2006 lade den nya regeringen fram budgetpropositionen för år 2007 vilket var övergripande och redovisade riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen gör bedömningen att tillväxttakten 2006 blir den högsta sedan millennieskiftet. Även under 2007 bedöms ekonomin växa i god takt. Hushållens konsumtion väntas växa jämförelsevis starkt framöver och hushållens disponibla inkomster kommer att utvecklas väl de närmaste åren enligt regeringen. Även den offentliga konsumtionen utvecklas starkt under 2006 och 2007, vilket bl.a. beror på att de kommunala finanserna är bättre än på länge. Regeringen framhåller, att även om penningpolitiken i ett internationellt perspektiv successivt stramats åt, ger de låga räntorna i världsekonomin som helhet fortfarande en efterfrågestimulans 2006 och i viss mån även under 2007. Detta bidrar till att tillväxten förväntas bli fortsatt god 2007. 44 4
Höstpropositionen 2006 i korthet gällande den kommunala verksamheten är följande: - Regeringens Jobbavdrag konstrueras så att det inte påverkar kommunernas skatteinkomster. - Plusjobben, utbildningsvikariat och friåret avvecklas. Statligt finansierade feriearbeten, det allmänna anställningsstödet och det förstärkta anställningsstödet avskaffas. - Det medfinansieringsansvar som arbetsgivaren haft för de anställda, särskild sjukförsäkringsavgift, avskaffas. Samtidigt höjs sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgiften. - Den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. slopas för personer som fyllt 65 år. - De generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 1 miljard kronor 2007 och med ytterligare 5 miljarder kronor 2008. - De riktade medel till personalförstärkning inom förskolan och det statliga stödet för utbildning av vuxna förs över till anslaget (det generella statsbidraget) 2007. Samtidigt sker en minskning av ca 15 000 20 000 platser. - Rekryteringsbidraget för vuxna kommer att avskaffas. - En rättighet till grundläggande särvuxutbildning införs från och med den 1 januari 2007. - En satsning på de mest sjuka äldre samt medel att stimulera utbyggnaden av särskilda boenden. - Ett riktat statsbidrag för att förbereda en Fritt Val-reform inom äldreomsorgen i kommunerna. 555
Nybro Kommun - en översikt Folkmängd och åldersfördelning Folkmängden har sedan Kommunfullmäktige beslutade om Budget och verksamhetsplan 2007-2009 i juni sjunkit. I vecka 40 var det 19 660 invånare i kommunen. Invånare 2001 2002 2003 2004 2005 totalt 19 782 19 871 19 968 19 882 19 775 0-6 år 1 247 1 228 1 201 1 221 1 227 7-18 år 3 185 3 189 3 192 3 098 3 001 19-64 år 11 137 11 241 11 330 11 261 11 196 65-84 år 3584 3578 3607 3653 3692 85 - w år 629 635 638 649 659 Antal invånare per 31 december (källa:scb statistik) har under en 5-årsperiod först ökat och sedan minskat igen. Den största procentuella ökningen i perioden 2001-2005 är i gruppen 85 - w år och den största procentuella minskningen är i gruppen 7-18 år. Politik och Mandatfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagens styrelse. Nämnder Nämnderna utformar sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. Kommunfullmäktige Revisionsnämnd Kommunstyrelse Valberedning Teknisk nämnd Kultur- och fritidsnämnd Individ- och familjenämnd Samhällsbyggnadsnämnd Omsorgsnämnd Barn- och utbildningsnämnd 66 6
Politisk ställning 1 november 2006 31 oktober 2010 Röstfördelning 2006 och mandat i kommunfullmäktige Röstfördelning 2006 Antal Andel Mandat S Arbetarpartiet - Socialdemokraterna 5 228 42,65 21 C Centerpartiet 2 489 20,31 10 M Moderata Samlingspartiet 1 770 14,44 7 KD Kristdemokraterna 787 6,42 3 V Vänsterpartiet 741 6,05 3 SPI Sveriges Pensionärers Intresseparti 479 3,91 2 FP Folkpartiet liberalerna 307 2,50 1 SD Sverigedemokraterna 228 1,86 1 MP Miljöpartiet de gröna 214 1,75 1 ÖVRÖvriga partier 14 0,11 0 77 7
TIO huvudprinciper för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun Syfte Föreliggande styrprinciper syftar till att tydliggöra fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas ansvar för styrning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun. Förklaringar till principerna finns i särskilt dokument benämnt Underlag för fullmäktiges beslut om huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten Nybro kommun. Huvudprincip 1 - Styrprinciperna skall vara gemensamma Föreliggande styrprinciper skall gälla för fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna i Nybro kommun. Huvudprincip 2 - Gemensamma styrbegrepp skall tillämpas Fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna skall anta inriktningsmål till vilka det finns kopplat ett eller flera effektmål vars ekonomiska konsekvenser anges i budgeten. Huvudprincip 3 Fullmäktiges programberedning skall lämna förslag på uppföljning och utvärdering Fullmäktiges programberedning skall föreslå fullmäktige när och på vilket sätt de av fullmäktige fastställda målen bör följas upp och utvärderas. Huvudprincip 4 - Antalet fullmäktigemål skall begränsas Antalet fullmäktigemål får inte vara fler än fullmäktige förmår följa upp och utvärdera under en och samma mandatperiod. Huvudprincip 5 - Fullmäktige skall fastställa tidsplan för uppföljningen och utvärdering av nämnderna Uppföljningen och utvärderingen skall både gälla verksamheten och det ekonomiska utfallet. En tidsplan över året respektive mandatperioden skall fastställas av fullmäktige där det framgår vid vilka sammanträden som de olika målen avseende nämnderna skall följas upp och utvärderas. Årsvisa mål bör följas upp och utvärderas minst en gång per år. Mål som gäller för mandatperioden bör normalt följas upp och utvärderas minst en gång per mandatperiod i god tid före periodens utgång. Huvudprincip 6 - Fullmäktige skall styra genom att utkräva ansvar Fullmäktige får inte ta befattning med den förvaltning som sker i nämnd. Nämnden skall dock till fullmäktige redovisa befarade avvikelser i förhållande till de av fullmäktige fastställda ekonomiska och verksamhetsmässiga målen. Fullmäktige kan vid denna uppföljning besluta om ändrade mål eller medel för nämnden. (Förutsatt att beredningskravet enl. kommunallagen är uppfyllt). Om fullmäktige bedömer att inte några av dessa åtgärder är lämpliga återstår endast alternativet att återkalla uppdragen i nämnden. 88 8
Huvudprincip 7 - Rätten att klassa vardagliga beslut som verkställighet skall nyttjas Nämnderna skall sträva efter att nyttja friheten att klassa vardagliga beslut som ren verkställighet. Verksamhet som nämnderna väljer att klassa som verkställighet förutsätts styras genom att nämnderna antar inriktningsmål med tillhörande effektmål. Huvudprincip 8 - Inga beslut skall fattas på nämndnivå som enligt lag kan delegeras Nämnderna skall delegera och decentralisera ansvar och befogenheter. En strävan bör vara att inga beslut fattas på nämndnivå som enligt lag kan delegeras. Den delegerade beslutanderätten bör vara decentraliserad, innebärande att delegerade beslut normalt bör fattas på nivåerna under förvaltningschef. Huvudprincip 9 - Resultatperspektivet skall prioriteras För drift av kommunal verksamhet krävs resurser. Resurserna kan tas i anspråk genom olika arbetssätt. Resurserna och arbetssättet har inget egenvärde utan de syftar till ett resultat. Fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna skall formulera mål som tar sikte på vad verksamheten syftar till i ett fullmäktige-, kommunstyrelse- respektive nämndperspektiv. Resultatet skall således prioriteras. Nämnderna är dock ansvariga för att inte överskrida sina budgetar. Ett resursperspektiv i denna mening är också prioriterat. Huvudprincip 10 - Nämndernas kvalitetsuppföljning skall redovisas i fullmäktige Fullmäktiges programberedning skall i samband med de årsvisa uppföljningarna och utvärderingarna redovisa för fullmäktige i vilken utsträckning och på vilket sätt nämnderna arbetar med kvalitetsutveckling. Av redovisningarna skall framgå vilka intressenter som nämnderna inriktat sitt kvalitetsarbete på och i vilken utsträckning de bedömer att utfallet av verksamheten stämmer med intressenternas förväntningar. När verksamhetens kvalitet skall avgöras bör om möjligt konsumentens förväntningar prioriteras. Kommunstyrelsens och nämndernas mål I Måldokument 2006-2008 återfinns kommunstyrelsens och nämndernas mål, inriktnings- och effektmål. Måldokument för perioden 2007-2009 kommer att sammanställas när utvärdering och rapportering har skett av måluppfyllelse 2006-2008 i samband med Årsredovisning 2006. 99 9
Övergripande mål för perioden 2007-2009 för Nybro Kommun och dess bolag Inriktningsmål Nybro kommun ska ha en god ekonomisk hushållning. Effektmål: Kommunen ska långsiktigt nå ett resultat per år om 15 miljoner kr. Nuvarande långfristiga låneskulden ska amorteras med minst 5 % per år. Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst 6 000 tkr årligen. Nybro kommun ska öka attraktionskraften för att nå en positiv befolkningsutveckling. Kommunen ska ha ambitionen att bli regionens bästa Landsbygdskommun Befolkningen ska öka under planperioden med 150 personer. Kommunen ska öka attraktionskraften genom god näringslivs- och samhällsutveckling. Kommunen ska genom flera projekt arbeta för en ökad delaktighet för det unga Nybro. Invånarna i Nybro kommun ska känna sig trygga och få god service. Det antal invånare som känner sig trygga ska öka tydligt från nuvarande nivåer i de undersökningar som görs i samverkan mellan polis och kommun. Minst 95 % av kommunens invånare ska känna att de får god kommunal service. 1010 10
Nybro kommun och dess bolag som arbetsgivare Välbefinnande och hälsa, god personalpolitik och aktivt arbetsmiljöarbete Inriktningsmål Vi mår bra av att arbeta i Nybro kommun. Alla medarbetare medverkar till att skapa den goda arbetsplatsen. Vi har ett klimat som genomsyras av tillit. Effektmål: Minst 80% av våra medarbetare skall på det hela taget vara nöjd eller mycket nöjd med personalpolitiken i kommunen. Minst 60% av våra medarbetare skall regelbundet, varje vecka nyttja något av kommunens friskvårdserbjudanden (friskvårdsanläggning t.ex. Balders gym, fria bad i simhallen, 500- hundrakronan e.t.c) d.v.s bidra till egen förebyggande, positivt pulshöjande friskvård. Sjukfrånvaron mätt i tillgänglig ordinarie arbetstid ska understiga 7,0 % under 2007 Antalet medarbetare som är föremål för rehabiliteringsinsatser ska minska med 10 procent varje år under perioden 2007-2009. Målet är att understiga 140 stycken november 2007 Andelen månadsavlönade vikarier och övriga visstidsanställda i relation till samtliga anställda ska vara under 10 procent på varje förvaltning Andelen timanställda vikarier ska minska med 10 procent under perioden (130 årsarbeten 2005), Principen Rätt till heltid, möjlighet till deltid, ska eftersträvas. Det ska eftersträvas att omvandla timanställda och tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställningar. Ett led i en sådan utveckling kan vara pooltjänster, att i så stor utsträckning som möjligt undvika delade turer, för att de anställdas arbetstider ska innehålla en sammanhållen arbetsdag, 1111
Inflytande och delaktighet, samverkan Inriktningsmål I Nybro kommun kan vi påverka den egna verksamhetens mål, arbetsinnehåll, arbetstider m.m. Detta leder till engagemang, trivsel och effektivitet. Effektmål: Arbetsplatsmöten (dialog mellan anställd och arbetsledning) skall genomföras regelbundet och minst en gång per månad. Minst 90% av våra medarbetare skall känna till dels den egna verksamhetens mål och handlingsplan, dels kommunens övergripande mål. Minst 90% av våra medarbetare skall känna att givna befogenheter motsvarar det ansvar som medarbetaren har i sitt arbete. Inriktningsmål Lust att lära, rätt kompetens, aktiv lönepolitik Effektmål: Vi lever och lär genom förändring och förbättring. Lärandet sker dagligen, bland annat i form av dialoger med kommuninvånare och medarbetare samt genom nya arbetsuppgifter. Det lönar sig att göra ett bra jobb. Minst 70% av våra medarbetare skall anse att de har goda möjligheter att utvecklas och växa i arbetet. Minst 80% av alla medarbetare skall uppleva att lönen beror till stor del eller helt på arbetsresultatet och att det går att påverka lönen genom arbetsinsatsen. Inriktningsmål Aktivt ledarskap Effektmål: I Nybro kommun har vi chefer som tar ansvar för sina uppdrag. Våra chefer är trygga och utövar ett kommunikativt ledarskap. Inriktningsmål Nybro kommun har kvinnor och män samma chans till utveckling och karriär. Kvinnor och män behövs i alla jobb och på alla nivåer. Chefer i Nybro kommun skall som regel ha färre än 40 tillsvidareanställda direkt underställda. Minst 80% av medarbetarna skall känna stort förtroende för närmaste chef samt uppleva ett aktivt ledarskap, Samtliga chefer skall genomföra strukturerade samtal tillsammans med alla sina medarbetare om arbete, utveckling och lön minst en gång per år. Jämställdhet Effektmål: Nybro kommun har minst två kvinnliga förvaltningschefer / bolagschefer (eller motsvarande) senast 2010. Kommunen ska genom flera projekt arbeta för en ökad jämställdhet. 1212 12
Gemensamma och särskilda uppdrag Uppdragstagare Gemensamt Uppdrag att anslagsbindning sker på nämndnivå under förutsättning att kommunfullmäktiges målinriktning följs, Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt att öka förändringsarbetet i kommunen för att klara uppsatta mål, att öka insatserna i tillväxtprojekt i samarbete med bl a Nybro Företagsgrupp och olika EU-program, att decentralisera organisationerna för ökad delaktighet bland de anställda, att en utarbetad kommunal servicegaranti inom alla nämndsområden finns färdig under 2007 för att sedan utveckla erbjudandet om servicegarantier under perioden, att i olika projekt utveckla verksamheten runt Designhögskolan och Arkiv för Svensk Formgivning i Pukeberg. Målet är att tillskapa fler högskoleplatser och fler aktiviteter och verksamheter med koppling till högskolevärlden och annan kultur- och utbildningsverksamhet, (Dnr 03/ 0203 och 04/0251) att kommunen ska arbeta för att Hemsjukvården i Kalmar Län överförs till kommunerna, (Dnr 04/0305) att Nybro kommun undersöker möjligheten att bli en försökskommun för hela primärvården i kommunal regi med ett avtal med Landstinget, att förbättra kommunikationerna i kommunen, att under perioden är målsättningen att i kommunen uppföra 200 nya bostäder. Det sker genom eget bolag, andra aktörer och genom villabebyggelse, att intensifiera arbetet för fler poliser i kommunen, att eventuella förslag till ändrade inriktnings- och effektmål för perioden 2008-2010, ska redovisas till kommunstyrelsen senast under 2006, att kommunfullmäktiges demokratigrupp får i uppdrag att utreda deltagande demokrati, exempelvis hur kommunens skattepengar ska användas och att möten kan anordnas varje år i bostadsområdena och i samhällena utanför Nybro samt att det ingår representanter för samtliga partier i kommunfullmäktige, 1313 13
Uppdragstagare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Uppdrag att utvärdera kommunens demokratiarbete i form av medborgarförslag och allmänhetens inspel till kommunen för utreda ytterligare förbättringar, att Nybro kommun under perioden ska aktivera flera projekt som rör tillväxt i samarbete med andra aktörer, som Nybro Företagsgrupp, landsbygds- och byföreningar och privata företag, att Stads- och Lantturen byggs ut under perioden med ökade möjligheter att åka morgon och kväll, att för projekt- och tillväxtåtgärder anvisa 300 000 kronor för 2007, 500 000 kronor för 2008 och 500 000 kronor för 2009, Kommunstyrelsen att för arvode i kommunfullmäktige samt partistöd anvisa 350 000 kronor vardera för perioden 2007-2009, Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden, Omsorgsnämnden och Individ- och familjenämnden att för utökad Stads- och Lanttur anvisa 700 000 kronor för 2007, 1 000 000 kronor för 2008 och 1 300 000 kronor för 2009, att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utreda och lägga förslag på kostnad, finansiering och former när det gäller införande av klädbidrag. Redovisas till budget 2008-2010, att Projekt Brunnen ska starta under 2007 innehållande Företags-, Projekt-, Utbildnings- och Konferenscenter, att ge barn- och utbildningskontoret och kommunstyrelsekontoret i uppdrag att till kommunstyrelsen redovisa ett förslag till resursfördelningssystem att kunna användas inför 2008 års budgetarbete, att fristående skolor ska ha samma ekonomiska förutsättningar som kommunens skolor att anordna skolbarnsomsorg, att under planperioden ha inriktningen att minska antalet barn i förskolegrupperna, ökad personaltäthet, att ge Tankesmedjan, det vill säga barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och individ- och familjenämnden, i uppdrag att ytterligare utveckla det tidiga förebyggande arbetet så att åtgärder kan sättas in så snart behoven upptäcks i syfte att förekomma behov av externa placerings- och institutionskostnader både på kort och lång sikt, att arbetet skall präglas av en helhetssyn, där samtliga förvaltningars befintliga resurser personellt och organisatoriskt ställs till kommuninnevånarnas förfogande,(dnr 02/0106) 1414
Uppdragstagare Omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden Uppdrag att ge omsorgskontoret och kommunstyrelsekontoret i uppdrag att till kommunstyrelsen redovisa ett förslag till resursfördelningssystem att kunna användas inför 2008 års budgetarbete, att tillföra omsorgsnämnden ytterligare 2 000 000 kronor vardera 2007 och 2008, att öka brukarinflytandet i omsorgsverksamheten och införa större valfrihet att välja boendeform, att Nybro kommun stimulerar seniorboende i kommunen och flera äldreboenden i de mindre tätorterna, att ge tekniska nämnden i uppdrag att senast under december månad, året före budget, redovisa underhållsplan för kommunens fastigheter till den budget som kommunfullmäktige beslutat om. Avvikelser mot totalbudgeten skall godkännas av kommunfullmäktige. Planen skall återredovisas senast under februari, året efter budget, med redovisning av faktiska kostnader på respektive budgeterad och eventuell tillkommande åtgärd, (Dnr 05/0104), att ge tekniska nämnden i uppdrag att under perioden öka kommunens fastighetsunderhåll till 50 kr per m2, att ersätta tidigare utredningsuppdrag om Kungshallshemmet till att ge uppdrag till tekniska kontoret och Nybro Bostads AB att ta fram förslag på alternativ användning av Kungshallshemmet, Tekniska nämnden att ej höja taxorna för va-verksamheten under 2007, Tekniska nämnden och Samhällsbyggnadsnämnden att ge tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att skapa attraktiva bostadsområden och industriområden, både i tätorten och i de mindre samhällena, Samhällsbyggnadsnämnden att tillföra samhällsbyggnadsnämnden 250 000 kronor vardera under perioden 2007-2009 för Agenda 21-arbetet. Inriktningen ska vara att öka miljömedvetandet, 1515 15
Budgetförutsättningar och sammanfattande analys av budget och verksamhetsplan Den kommunala ekonomin har under den senaste tioårsperioden befunnit sig i ett besvärligt läge. Anpassningen till nya ekonomiska förutsättningar har tagit tid och har många gånger också varit smärtsam. Från och med år 2000 infördes en ny lagstiftning, det s k balanskravet, för att förtydliga kommunsektorns uppdrag utifrån det ekonomiska perspektivet. Innebörden är i grova drag att kommuner och landsting varje enskilt år ska ha en ekonomi i balans. Med ekonomi i balans menas i detta sammanhang att intäkterna skall vara större än kostnaderna. Nybro Kommuns budgeterade ekonomiska resultat för 2007 uppfyller det nu gällande balanskravet, men är otillräckligt i förhållande till God ekonomisk hushållning. Behov finns dessutom av att återskapa det egna kapitalet som har minskat med nästan 200 mkr under de senaste tio åren. Nybro kommun bör för att inflationssäkra det egna kapitalet ha ett överskott på 15 mkr. Detta når man enligt föreliggande plan upp till först 2009. Med budget 2006 i detta dokument avses den budget som Kommunfullmäktige beslutade om 2006-04-24, inkl tilläggsbudget. Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka påverkas av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. Kalmar län har förhållandevis många pendlare, vilket gör att arbetstillfällena inte enbart finns inom kommunen utan också i andra kommuner och län. Detta gör det extra svårt att beräkna hur förändringar i näringslivet påverkar den kommunala budgeten. Samverkan mellan kommun, näringsliv och högskola pågår ständigt för att öka kommunens attraktionskraft och möjlighet att tillskapa nya arbeten. En aktör inom detta är AB Nybro Brunn som fr o m 2005 har ansvar för näringslivs- och den lokala turismverksamheten. Kommunens folkmängd uppgick 2005-12-31 till 19 775. Befolkningsutvecklingen har under de senaste åren varit negativ. Skatteintäkterna för perioden 2007-2009 är beräknade utifrån 19 660 invånare efter en revidering av befolkningsutvecklingen (v.40). En minskad folkmängd innebär mindre skatteintäkter. En minskning av folkmängden med 50 personer innebär minskade skatteintäkter med ca 2 mkr. Befolkningsprognosen för kommunen åren framåt visar på ett relativt oförändrat antal invånare, men en viss förändring i åldersklasserna, där personer 0-6 år ökar, likväl som 16-19 år. Däremot minskar gruppen 7-15 år. För åldersklassen 65 år och äldre sker en liten ökning och då främst i åldern 65-79 år. De som är 80 år och äldre minskar i antal. Verkligheten verkar dock bli annorlunda än prognosen. Budgeten för 2007 har reviderats med senaste skatteunderlagsprognoser från Sveriges kommuner och landsting och beräknat på ett skatteuttag på 21,98 kr per skattekrona. De kommande åren förändras skatteintäkternas fördelning med anledning av ändringar i utjämningssystemet och i statsbidragen. En ökning sker av både utjämningsbidraget och skatteintäkterna enligt nya beräkningar som gjorts under hösten 2006 för perioden 2007 2009. Numera ingår också en del av det tidigare riktade statsbidraget till personalförstärkningar i förskolan och särskilt statsbidrag för vuxenutbildningen i det generella statsbidraget, vilket innebär att barn- och utbildningsnämndens nettobudget kommer att öka. Samtidigt har regeringen minskat antal platser för vuxenutbildningen. Utjämningen av LSS-kostnaderna innebär ett tillskott i budgeten 2007-2009 i högre omfattning än vad som beräknades våren 2006. Detta beror främst på att indexåret för LSS-kostnader har av regeringen 1616
uppdaterats till 2005. Bidraget till LSS kommer även framöver att vara svårt att göra beräkningar på då detta är beroende av vilka kostnader andra kommuner har och därmed påverkar standardkostnaden vilket är den grund som beräkningen utgår ifrån. Verksamheternas intäktsbudget har räknats upp med 1% under perioden med undantag för städ, måltidsservice och central fastighetsförvaltning vilkas intäkter räknats upp med 2,56%, 2,04% respektive 0,46%. Personalkostnaderna är en stor del av kommunens totala budget och inför 2007 är det budgeterat en höjning av personalkostnaden med 2,8 %. Om löneökningarna skulle stiga med ytterligare en procent innebär detta en ökning av kostnaderna med drygt 6,8 mkr. Pålägg för personalkostnader var initialt budgeterade med 41,94% och budget för medfinansiering av sjuklönerna fanns med i de allmänna förutsättningarna. I regeringens höstproposition avskaffas arbetsgivarens medfinansieringsansvar (särskild sjukförsäkringsavgift). Samtidigt höjs sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgiften. Preliminär arbetsgivaravgift för 2007 är 41,80%. När det gäller övriga kostnader så har dessa höjts med 1% i budgeten, med undantag för lokalhyror 0,46%. Om denna höjning är tillräcklig är i högsta grad beroende av hur inflationen blir 2007. Det har varit en måttlig inflation de senaste åren. Investeringar i skolor och i äldreboende kommer att ske under planperioden 2007-2009 och gör att investeringsvolymen är betydligt högre än normalt. För 2007 planeras investeringar för 112 miljoner kronor, 2008 för 63 miljoner kronor och 2009 för 53 miljoner kronor. Detta innebär att nyupplåning planeras med 71 mkr 2007, 40 mkr 2008 och 21,5 mkr 2009, vilket innebär ökade räntekostnader. Dessutom finns det risk för högre räntenivåer. Budgeterade investeringar finns i detalj under rubriken Investeringsplan 2007-2009. Den interna räntan som används för beräkning av den interna kapitaltjänstkostnaden är 4,5% (mot tidigare 5%). I jämförelser av verksamheternas intäkter och kostnader finns för bokslut 2005 och budget 2006 Renhållningsverksamheten, Tekniska nämnden med i resultatplan men inte i driftplanen. 2006 gick den verksamheten över till Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare. I budget 2007-2009 finns inte Renhållning med i verksamheternas budgeterade intäkter och kostnader. Kort sammanfattning av förslag till förändringar sedan kommunfullmäktiges beslut, 89, 2006-06-19, om Budget och verksamhetsplan 2007-2009 är 1 Ny skatteunderlagsprognos från Sveriges kommuner och landsting 2 Förslag till förändrad kommunalskatt 3 Preliminära slutavräkningar 2007 (skatteinkomst) 4 Uppdaterad invånarantal och SCBs befolkningsprognos 5 Arbetsgivaravgifter 2007 prelimär (beslut i december) 6 Särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansieringsansvar arbetsgivaren) och arbetsgivaravgift förändras. 7 Uppdaterat indexår för LSS-kostnader (basår 2005) 8 Justering av avskrivningstider (ekonomisk livslängd) för investeringar i investeringsplan 9 VA dammar kapitaltjänstkostnad justerad 10 Tillägg i investeringsplan 2007 för TKN 8 450 tkr 1717
Sammanfattande kommentar till den finansiella analysen I den finansiella analysen avser Budget 2006 KF beslut 2006-04-24, inkl tilläggsbudget. Den sammanfattande iakttagelsen om kommunens ekonomi under perioden 2007-2009 är för: Resultat och kapacitet: Att kommunen klarar under perioden det lagstadgade balanskravet. Att kommunens nettokostnadsutveckling 2007 är högre än 98% vilket begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. Att kommunens självfinansieringsgrad av investeringar inte når upp till 100% vilket innebär att kommunen måste låna medel för att finansiera investeringarna. Att kommunens soliditet, finansiella styrka på lång sikt ligger under riksgenomsnittet på 52 % (2005). Under perioden är det endast 41-42 % av tillgångarna som inte motsvaras av skulder. Att kommunens finansnetto är negativt under perioden vilket påverkar kommunens handlingsutrymme negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Att kommunens skuldsättningsgrad, vilket är starkt kopplad till soliditeten, ligger på en högre nivå än riksgenomsnittet och genomsnittet i Kalmar län. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende av kreditgivarna. Att kommunens utdebitering ligger i den övre nivån jämfört med övriga kommuner i länet och jämfört med riket och ger ett mindre finansiellt handlingsutrymme för kommunen jämfört med den genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i riket. Risk och kontroll: Att kommunens likviditet är under perioden lägre än 100 procent, vilket innebär det att de likvida medlen inte är lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker inte till att betala de skulder som förfaller inom den närmsta tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt och är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. Att kommunen för närvarande har en hög andel lån med kort bindningstid, vilket ger en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. Att bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. Att Nybro Kommun har en pensionsskuld med drygt 20 000 kr per invånare i slutet av perioden 2007-2009, vilket vid en jämförelse med Kalmar län och hela riket är högre i kr per invånare. Den totala pensionsskulden för kommunen kommer enligt SPPs prognos vara nästan 29 mkr högre 2009 än vad den var vid bokslutet 2005, vilket påverkar kommunens ekonomi märkbart. Att ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Kommunen måste hålla en god prognossäkerhet för på ett bättre sätt kunna korrigera eventuella svackor på kort sikt. Att kommunen måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är känslighetsanalysen som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. 1818
Finansiell analys - RK-modellen RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar i modellen Resultat: Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Risk: Föreligger det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kapacitet: Vilken kapacitet (betalningsberedskap) har kommunen för att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Hur följs upprättade finansiella målsättningar och planer? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. 1919
Finansiell analys - kommunen I den finansiella analysen avser Budget 2006 KF beslut 2006-04-24, inkl tilläggsbudget. Resultat och kapacitet Årets resultat Nybro kommuns resultat budgeteras under perioden 2007-2009 enligt nedan diagram. Årets resultat 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Bokslut 2005 Budget 2006 Budget 2007 Plan 2008 Plan 2009 Tkr 14 610 2 452 2 262 11 116 19 394 Under perioden 2007-2009 är det genomsnittliga budgeterade resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag 1,3 %. Många kommuner använder detta nyckeltal för att mäta att kommunen inte förbrukar mer än vad som kommunen får i intäkter. Ett positivt resultat behövs för att parera osäkerheter och risker i ekonomin och för att skapa utrymme för investeringar. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 2%, vilket Nybro Kommun inte når upp till under perioden. Kostnads- och intäktsutveckling Budget och verksamhetsplan 2007-2009 utgår från ett invånarantal på 19 660 för skattemedelsberäkning under perioden. Periodens resultat beror till största del på en justering av befokningsmängden och en gynnsam prognos för skatteutveckling och låga räntenivåer. Under 2006 ökade skatteunderlaget med mer än vad regeringen antog i sina prognoser. Detta medför att kommunerna erhåller skattemedel i efterhand (slutavräkning) för 2006 till ett större belopp än vad som budgeterats. Regeringen beslöt i augusti 2006 att uppdatera basåret för beräkning av koncentrations- och personalkostnadsindex till 2005, vilket innebär att kommunen beräknas få ett ökat utjämningsbidrag för LSS-kostnader än tidigare prognostiserats för perioden 2007-2009. Bokslut Budget Budget Plan Plan 2005 2006 2007 2008 2009 LSS, tkr 7 283 6 089 8 788 8 788 8 788 2020