SwePS workshop Uppstart av förbättringsgrupper på Ljunghäll Delresultat från en fallstudie där syftet var att studera förbättringsbehov som underlag till införandeprocessen av förbättringsarbete i produktion med fokus på förbättringsgrupper, arbetsorganisation och informationsflöde. Tobias Mullins, Swerea IVF 2008-04-01, IAC Färgelanda
Fakta Ljunghäll - Företaget
Fakta Ljunghäll - Produktion
Fakta företaget och utvald produktionsenhet Antal anställda: 46st 5 skift Hög sjukfrånvaro Låg arbetsrotation 1 arbetsledare Antal gjutmaskiner: 13st Små satser, många produkter 6st ställare Den studerade produktionsenheten lever sitt eget liv i fabriken
Fallstudien i husperspektiv STABILITET OCH STANDARD
Hur skapas engagemang och lagarbete?
Grupputvecklingens olika faser Grupputveckling (4 faser) FAS 4 Självstyrning Självgång FAS 3 Problemlösning FAS 2 Förbättringsverksamhet FAS 1 Självutveckling Ref:IVF-skrift 01808
Fas 1 - Självutveckling Gruppen övergår från individer till att bilda en grupp. Arbetet är riktat inåt i gruppen, mycket handlar om värderingar, mål och visioner. Rädsla och misstänksamhet vanligt men minskar efter hand Mycket viktigt är att gruppen får gehör för sina förslag i denna fas Börja med problem som gruppen kan påverka och lösa själva. Detta för att de ska lära sig att ta tag i problemen själva och se vad de kan gör för att förbättra verksamheten.
Fas 2 - Förbättringsverksamhet Fler förslag och idéer Gruppen och medlemmarnas självförtroende ökar då några förbättringar har genomförts Gruppen kan bli otålig om inte saker händer tillräckligt snabbt motiv för beslut viktiga. Finns underliggande konflikter kommer dessa upp till ytan nu. Resultaten från gruppen i denna fas är små och enkla och inte alltid i linje med företagets mål => Ledning med rätt ställda förväntningar. Ökad förståelse, mer tolerant grupp och insikter som leder till ökat samarbete.
Hur tillämpades detta i den studerade produktionsenheten på företaget?
Uppstart i produktionsenheten Inledande möte och kartläggning av nuläget Lean-spel med alla i produktionsenheten samtidigt Slöserijakt på alla arbetsplatser Sammanställning av resultat - spridning Djupintervjuer utifrån Slöserijakten Fortsatt arbete utifrån gruppens behov
Slöserijakt på egna arbetsplatser Varje maskin fick ett eget slöseriblad i A3 Insamling av slöseriexempel under 2 veckor (alla skift) Varierande resultat från maskingrupperna Intervjuunderlag framtaget med Slöserijakten som grund 6st intervjuer (1-2 h) med olika yrkesroller Totalt antal förbättringsförslag: 122 st
Slöseri Väntan Rörelser Överarbete Outnyttjad kreativitet Grupp M166 Väntan på Klippen är ej Gjuter detaljer Finns intet id eller elektriker, robotbetjänad som enl. intresse att lyssna reparatörer. och det finns inventering på operatörers Ibland ingen inte finns, förslag och hängare o puts urplockare. men finns om anmärkningar va o slip. Det skulle man letar på gäller både underlätta för lagret. hjälpmedel och Verktygen är kroppen, Verktyg körs i saker som är fel dåligt armar och för många eller bör ändras i genomgångna, axlar m m maskiner, kontrollinstruktion. t ex lösa göra nya brytare, Sen skulle program m m. läckage på man kunna Tidsödande. slangar, lägga mer tid Oklara felmonterade på att göra instruktioner, insatser, det man ska momennt som kärnor m m. med biten, skall göras Hängarna får kantrotera, står inte med räta till fel på grada m m ö och sånt verktyg som som inte ska kommer ut göras står med som dom har - av rädsla att missat eller det ska bli slarvat med på reklamationer. verktyget. Folk vet inte va det är för produkt dom gör, hur den används o var den sitter. Överproduktion Lager Omarbete Transporter Man kör så länge för att nästa verktyg inte är klart eller hängarna inte hinner o byta. Om en hängare är sjuk så sätts ingen anna in. Man kör lite extra för att kraven är oklara o man inte vet hur mycket dom får kasta eller gör fel på i nästa operation Gjuter saker som finns på lager men inte enligt inventering. Vad ska lagret va till egentligen? När jag har kollat där ute så står det reklamationer, omarbete på 40% av lådorna. Dåliga verktyg som de e mycket att grada på och på många ställen, fler för varje gång. Då hinner man inte med o grada o kontrollera så noga o då blir det omarbete och reklamationer. Pallkragar är slut titt som tätt. Var ska vi ställa pallar med gods i och var ska vi ställa och hämta skrotlådor? Slöserijakten vid alla arbetsplatser visade: Typ av slöseri vid en eller flera arbetsplatser Arbetsplatser som belastas av många slöserier Hur slöserier uppmärksammas och upplevs av medarbetare Prioritering (1:a och 2:a hand) 0% 25% 50% 75% Rörelse Omarbete Väntan Outnyttjad kreativitet Överarbete Överproduktion Transport Kompletterande intervjuer Upplevdes först med skepsis med övergick till att engagerat berättande Gav kunskap om slöseriernas bakomliggande orsaker, konsekvenser för produktionen och medarbetaren, åtgärdsförslag Visade områden som först bör prioriteras
Resultat från intervjuer Exempel för slöseriet Väntan
I vilken grad finns slöserier eller störningar i ditt arbete som orsakar VÄNTAN? 0% 25% 50% 75% 100% väntan på verktyg Väntan på reparation Väntan på reservdelar Väntan på metall Väntan på degelbyte Väntan på truck Väntan pga att maskiner ofta stannar Väntan på ställare Väntan pga dåligt underhåll av verktyg Väntan på kommunikation I ganska hög grad I mkt hög grad
Vad är de största orsakerna till väntan? Resursbrist vid stopp/störning. Slarv vid verktygsservice, checklista ej åtgärdad. Låg prioritet. Dålig kommunikation mellan skiften på verktygsavdelningen. Samarbete, information mellan avdelningar Verktyg = hinner inte åtgärda fel som finns i checklista, tar tid. Väntar på svar, bökig process, många steg. Köer i system. Tidspressat, förebyggande uh bortprioriteras. Underhåll när det går sönder. Brist på personal. Ökad storlek ej fler på stödfunktioner. Ligger lågt i prioritet. För lite el/rep personal. Slarviga/utbildning på verktygsgenomgång.
Vilka blir konsekvenserna av väntan? Konsekvenser för individen Blir fel Irritation Får mindre gjort Brist på information Oinspirerande. Press att vi borde följa plan, maskinerna ska gå hela tiden. Planering spricker blir förseningar Konsekvenser för produktionen Förseningar Ligga efter plan Mindre tillverkat Kan ha det vid fel. Nej, ligger före (i lager). Ökad ställtid, lägre MEE, tid Vad är kostnaden per dag för väntan? 1-1,5 h/dygn 2 h/dag
Förbättringsförslag 1. Tillsätta resurser, egen resurspool inom produktionsenheten 2. Rätt utbildning. 3. Viktigt att verktygsavdelningen står på tå, gör att alla står på tå. Motsatsen att man inte bryr sig. 4. Mäta väntetiden för verktyg. 5. Lappar på verktyg/instruktioner följs. 6. Följa upp, prata om problemet. 7. Visa tydligt när det blir problem och hur. 8. Ta fram nya listor ihop. 9. Lära varandras personal. 10. Tar biten själv till röntgen och sedan till flerop + provtryck. Driver problemet själv. 11. Verktygscheclista ska åtgärdas, ev resursbrist. 12. Ta vara på idéer, samarbeta lyssna, kommunicera mellan olika roller/funktioner. 13. Lösa problemen. Ge mer tid till förbättringar. 14. Mäta, återföra brister/problem. 15. Uppföljningsmöten, handlingsplan gjord.
Förslag på mätning 1. Information ej ute om mål/nyckeltal 2. Alla har sin egen definition. Vad är kraven? 3. Ingen förklaring av de tavlor som finns. Information!! 4. Borde mäta Arbete på gång 5. Borde mäta inkörnng. 6. Borde mäta onödig kassation. 7. Borde mäta förbättringsförslag. 8. Borde mäta om man tjänar på att producera för att senare grada. 9. Borde mäta hastigheter kontra extrajobb och fel i ordrarna - spricker, flagar. 10. Hinner inte hela jobbet. 11. Vill ha mer information om detta 12. Att börja med: utreda om man tjänar på att producera för att senare grada. Hinner inte hela jobbet. Hastigheter kontra extrajobb och fel i ordrarna - spricker, flagar. 13. Dessa är nyligen införda på hela företaget. Börja så och lära sig av det. Ska spridas till varje maskin/maskingrupp.
Styrkor/hinder för genomförande Styrkor Personalen: kunniga, vilja. Erfarenhet. Ny vd ger förhoppning Finns potential, hög kunnighet, erfarenhet öppen dialog. Erfarenhet Ny vd som verkar bra. Gjuterfarenhet, historik. Bra arbetskamrater. Erfarenhet/kunskap (utnyttjas inte tyvärr) Bra på att arbeta, kunniga, erfarenhet Hinder Ledningens engagemang, lyssna, beslut, beteende. Ekonomi. Svårt att vända det dåliga, lärt sig hur det fungerar. Många som styr (småpåvar). Tid, pengar, personal fattas alltid, saknas mjuk kompetens. Lyssnar inte. Mycket nytt folk, inhyrningsföretag Allt gäller så länge, lågt engagemang, brist på information Ingen bryr sig, vet inte ansvar för olika saker. Vinst snabbt - dålig kommunikation mellan olika funktioner/avdelningar Delvis toppstyrt, plötsligt händer saker. När något bra kommer fram stupar det ofta på kostnader. Håller i pengarna. Vad är viktigt för det fortsatt arbetet med förbättringar? 1. Viktigt att se att något händer, se förändringen. 2. Samarbete 3. Förbättringsgrupper 4. Information
Reflektion kring arbetssätt Inledande möte och kartläggning av nuläget Förankringen på Ljunghäll? Ledningens engagemang? Lean-spel med alla i medarbetare samtidigt Slöserijakt på alla arbetsplatser Sammanställning av resultat - spridning Djupintervjuer utifrån Slöserijakten Mycket lyckat! Viktigt med snabb respons Vilka ska intervjuas? Fortsatt arbete utifrån gruppens behov Alla förväntar sig att något händer efter denna typ av uppstart. Vem stöttar detta? Alla frågor landade hos arbetsledaren
Förändringsarbetet är påbörjat - motorn är alla medarbetare i gruppen Grupputveckling (4 faser) FAS FAS 4 Självgång 4 Självstyrning FAS FAS 3 Problemlösning 3 FAS 2 Förbättringsverksamhet FAS FAS 1 Självutveckling 1 Ref:IVF-skrift 01808 Nuläget i den studerade produktionsenheten
Uppstart av förbättringsgrupper i produktion Presentation av delresultat från SwePS Fallstudie vid Ljunghäll Mekaniska Kontaktpersoner: Peter Adolfsson, Ljunghäll, peter.adolfsson@ljunghall.se Tobias Mullins, Swerea IVF, tobias.mullins@swerea.se