Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende



Relevanta dokument
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Många allmänläkare vittnar om att man känner sig

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Samtalsteman om alkohol

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Problem på olika sätt

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Vad är nationella riktlinjer?

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Tror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om!

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Alkohol för oss i PV. Vad är dricka normalt? Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö

>60 medicinska?llstånd

Alkoholberoende, diagnos

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Sveriges Kommuner och Landsting

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Alkohol enklare än du tror

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Alkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad?

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Hälsokonvent Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol)

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

BESLUT. Datum

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA


Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Behandling vid samsjuklighet

Inledning

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholproblematik. Craving. Alkoholtratten. Och så den starka känslan av att dras till drogen. Bengt Sternebring. Utredning och diagnostik Behandling

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Transkript:

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1

Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver kunna behandla. Ett exempel på strukturerad behandling: 15-metoden Läkemedelsbehandling Uppföljning är halva behandlingen 2

Alkoholberoende - ett syndrom - Lindrigt tillstånd vanligast - Ofta god prognos - Ofta lättbehandlat 3

Vår bild av alkoholberoende 4

Man kan vara mer eller mindre beroende! 28 800 personer 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4 beroendekriterier 3,1 % DSM-IV kriterierna: 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Dricker mer än avsett 4. Oförmåga att avstå 5. Tar mycket tid 6. Ger upp sociala aktiviteter 7. Fortsatt trots skador 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 % Andreasson, et al. Severity of alcohol dependence in the Swedish adult population: Association with consumption and social factors. Alcohol 47 (2013) 21e25 5

Prognosen är god Personer som haft beroende tidigare i livet : 25 % fortfarande beroende ( 3 kriterier) 18,2 % nykterister 27,3 % partiell remission (1-2 kriterier) 11,8 % riskkonsumtion (men utan beroende) 17,7 % lågrisk konsumenter 74,5 % hade inte haft vårdkontakt Ref: Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, 2001 2002. Addiction. 2005;100:281-92. 6

Hur blir man fri från alkoholberoende? 83 % bättrades utan behandling 2,5 år från beslut till handling Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. & Collin, L. (2007) Att förbättra sina alkoholvanor. Om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rapport 2007:5 och Stockholms universitet: SoRAD Forskningsrapport nr 42. 7

Varför söker man inte hjälp? 1. Behandling = livslång nykterhet 2. Anmälan 3. Skam Skulle skämmas Annat Oro för sekretess Inte effektivt Vet inte vart jag ska vända mig Vet ej/vill ej svara 0 10 20 30 40 50 60 70 80 procent Alkoholberoende Allmänheten 8

Vårt uppdrag: reducera stigma! Vårda vokabulär: Alkoholist Missbrukare Förnekande Upptäcka alkoholproblem Dold alkoholism Medberoende Bredda behandlingen: Internetbehandling Tel- rådgivning: Alkohollinjen Beroendevården anpassas Fler kan behandla (PV m.fl.) 9

Fler bör kunna behandla alkoholberoende 10

Förskrivning av alkohol-läkemedel i Sverige 2011 Förskrivning av "alkohol-läkemedel" under 2011 800 000 700 000 710 775 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 20 310 28 438 25 113 Antidepressiva (antal pers) Disulfiram akamprosat naltrexon 11

Kloka listan 2015: Öka användningen av akamprosat, naltrexon och disulfiram vid alkoholberoende, och följ upp behandlingen.

4,5 % prevalens 1. Folksjukdom: 13

2. Alkohol ger andra symtom > 60 sjukdomar med känt samband De vanliga diagnoserna: blodtryck, blodfetter, diabetes, skador, trötthet, infektioner, sömnstörning, depression, ångest, magont, diarré, kriser. De flesta patienter ser inte sambandet 14

3. Begränsade problem: Få sociala och psykiatriska problem Arbetar i samma utsträckning som andra Inser problem med vanan (Berglund et al., 2006) 15

4. Accepterar inte missbruksvården Kan ej relatera till missbruk Socialtjänstkontakt uteslutet Vårdapparaten ibland hotfull: styrd, beslut över huvudet Konsekvens: Vill inte berätta Källa: Andréasson et. al.2010 16

5. Läkemedel är effektiva Farmakologisk behandling effektiv NNT: Akamprosat: 9 (nykterhetsmål) Naltrexon: 9 (tungt drickande) Akamprosat, naltrexon och disulfiram har rekommendationsgrad A Akamprosat, naltrexon och disulfiram har prio 1 17

Kloka listan 2015 Återfallsförebyggande behandling kan användas generellt inom hälso- och sjukvården (inte enbart inom beroendevård) i kombination med uppföljning som innefattar medicinska råd och stöd.

Fler bör kunna behandla Exemplet 15 metoden 19

Steped care Olika patienter behöver olika mycket hjälp 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal -Erbjud Hälsokoll Alkohol -Erbjud behandling 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min 3: Behandling - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial 15 min/besök max 15 min 20

Utred: Hur ligger jag till? 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal - Erbjud Hälsokoll alkohol 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min 3: Behandling - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial 15 min/besök max 15 min 21

Hälsokoll alkohol = utredning som ger patienten beslutsunderlag 1. Frågeformulär (och pats berättelse) 2. Biomarkörer (och kroppsundersökning) 3. Professionell bedömning och feedbacksamtal 4. Pats egna tankar? Nästa steg? 22

Hälsokoll alkohol klargör: 1. Alkoholkonsumtion; omfattning och mönster 2. Grad av alkoholberoende 3. Alkoholrelaterade problem Feed-backsamtal med bedömning: Så att patienten får beslutsunderlag ang. ändrade vanor och behandling 23

Behandling? Ta fram menyn! Tre alternativ: 1. Självhjälp (internet, skriftligt) 2. Läkemedelsbehandling 3. Psykosocial behandling/samtal 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal - Erbjud Hälsokoll alkohol 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min 3: Behandling - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial 15 min/besök max 15 min Matching Alcoholism Treatments to Client Heterogeneity: Project MATCH Posttreatment Drinking Outcomes. J. Stud. Alcohol 1997;58:7-29, Andreasson S, et al. Short-term treatment for alcohol-related problems: four-session guided self-change versus one session of advice a randomized, controlled trial. Alcohol 28 (2002) 57 62 24

Evidensbaserad psykosocial behandling Enl Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2015: MET (prio 1) KBT (prio 2) Återfallsprevention Kontrollerat drickande Psykodynamisk behandling (prio 3) 12-stegsbehandling (prio 2) CRA (prio 2) 25

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende 26

Läkemedel med evidens akamprosat (Campral/Aotal) - 1996 naltrexon (Naltrexone) 2000 nalmefen (Selincro) 2013 disulfiram (Antabus) - 1950-talet - Läkemedelsverket 2007: Rekommendationsgrad A - SoS Nat riklinjer beroendevård 2015: Prio 1 (Selincro prio 4) 27

Akamprosat (Campral/Aotal) Indikation: Reduktion av återfallsrisk hos alkoholberoende patienter. Klinisk effekt: Mindre sug och mindre tankar på alkohol Farmakodynamik: NMDA receptormodulerare (glutamat)

Akamprosat (Campral/Aotal) Dosering, FASS: 60 kg: 2 +2+2 < 60 kg: 2+1+1 Tips: - Tvådos - Ev. högre dos: öka 25-50%? - Steady state efter 5-7 dagar! Behandlingstid: FASS:1 år 29

Akamprosat (Campral/Aotal) Biverkningar: Milda: Diarré, illamående, impotens Kontraindikationer: Nedsatt njurfunktion (FASS: krea >120) Inga studier för yngre/äldre >65 år Pris: ca16 kr/dag (6 tabl) 30

COCHRANE REVIEW 2010 NNT: Akamprosat: 9 (nykterhetsmål) Naltrexon: 9 (tungt drickande) Rösner S, et al. Acamprosate for alcohol dependence (Review). The Cochrane Collaboration. 2010, issue 9. Rösner S, et al. Opioid antagonists for alcohol dependence (Review). The Cochrande Collaboration. 2010, issue12. 31

Naltrexon Indikation: för att stödja avhållsamhet vid alkoholberoende Klinisk effekt: Dricker mindre, långsammare. Mindre sug och mindre tankar på alkohol. Farmakodynamik: Opiatreceptorantagonist 32

Dosering FASS: 1 tablett (50mg) dagligen Tips: Vid behovsregim Naltrexon Upptrappning: första veckan 25 mg Öka dos till 100 mg v.b.? Behandlingstid: enl FASS: 3-6 mån, förlängning v.b. Pris: ca 12 kr/dag 33

Nalmefen (Selincro) Indikation: Reduktion av alkoholkonsumtion hos vuxna patienter med alkoholberoende med hög risknivå Dosering: 1 tablett (18mg) vid behov (när du tror att du kommer att dricka alkohol) Farmakodynamik: opiatreceptormodulerare 34

Nalmefen (Selincro) Behandlingstid: beror på dina framsteg. Ni kommer tillsammans att bestämma hur ni ska fortsätta Pris: Nu 28 kr/tablett 35

naltrexon/nalmefen: biverkningar Medicinskt harmlösa, men ibland besvärande: Buk: Illamående, buksmärta CNS: Huvudvärk Yrsel Rastlöshet Trötthet 36

naltrexon/nalmefen: kontraindikation mm Läkemedel (t.ex. Citodon) eller narkotika (t.ex. heroin) som innehåller opioider Kraftigt nedsatt lever- (>3 ggr normalvärden) eller njurfunktion Begränsad erfarenhet av användning vid graviditet/amning 37

Disulfiram - verkningsmekanism Alkohol-dehydrogenas (ADH) Aldehyd-dehydrogenas (ALDH) Disulfiram Alkohol Acetaldehyd Acetat + vatten Ansiktsrodnad Illamående Andnöd Hjärtklappning Blodtrycksfall 38

Dosering enl FASS: Disulfiram (Antabus) - 600-800 mg 2 ggr/vecka, eller 100 200 mg dagligen Tips: Flexibel dosering: 200-400 mg 3 ggr/vecka? Högre dos? Laddningsdos? Diskutera rutin för intag Pris:. Ca 5 kr/dag 39

Antabus är ett stöd för nykterhet Fråga patienten: 1. Vill du vara nykter? 2. Behöver du stöd för att vara nykter? 3. Behöver du stöd för att ta Antabus? 40

Disulfiram (Antabus) Kontraindikationer: Inkompenserad hjärtsjukdom Svår leversjukdom Psykos, demens Allvarlig organisk hjärnskada Interaktioner: metronidazol, warfarin, benso mm 41

Disulfiram (Antabus) Biverkningar: Trötthet Huvudvärk Gastrointestinala symtom Metallsmak Sällsynt men allvarlig leverskada 42

Lab-kontroll vid disulfiram Fass: Transaminaser bör kontrolleras varannan vecka under de första 3 månaderna och därefter minst var 3:e till 6:e månad. 43

Övriga läkemedel vid alkoholberoende Topiramat: Sensiterar GABA-receptorn (prioritet 7) Baklofen: Stimulerar GABA receptor (prioritet 7) Gabapentin: GABA-liknande effekter (ej prio) Vareniklin: Partiell agonist nikotinreceptor (ej prio) Abstinensbehandling: Bensodiazepiner (prio 1-2) Tiamin (prio 1) Klometiazol/Karbamazepin (prio 3-5) 44

Ersätt läkemedlet etanol Exempel: Betablockerare Propiomazin (Propavan), mitazapin Hydroxizin (Atarax) SSRI 45

Läkemedelsbehandling är inte bara ett recept! 46

Kloka listan 2015: Följ upp behandling Öka användningen av akamprosat, naltrexon och disulfiram vid alkoholberoende, och följ upp behandlingen. Återfallsförebyggande behandling kan användas generellt inom hälso- och sjukvården (inte enbart inom beroendevård) i kombination med uppföljning som innefattar medicinska råd och stöd.

FASS: Läkemedel + Samtal Behandling med Campral rekommenderas ske i kombination med samtalsbehandling innefattande medicinska råd och stöd till patienten. Naltrexon: även psykologisk terapi ingår. Selincro ska endast förskrivas tillsammans med psykosocialt stöd med fokus på följsamhet till behandlingen och minskad alkoholkonsumtion. 48

Medical management Akamprosat: Läkarkonsultation lika bra som KBT eller kort intervention Naltrexon: Medicinska råd och stöd lika bra som KBT Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Behandlingsrekommendationer. 1:2007 49

Medical management : Systematisk uppföljning Exempel: 3 veckor 6 veckor 2 månader 4 månader 6 månader 1 år 50

Medical management Systematisk uppföljning: 1. Hittat rutin för intag? 2. Biverkningar? 3. Effekt? 4. Ge feedback på lab prover 5. Ge positiv förstärkning för framsteg 6. Fortsätta läkemedel? 51

Biologiska markörer - ett pedagogiskt hjälpmedel vid uppföljningar 52

Tid för normalisering Triglycerider 1-2 dagar Urat 2-3 dagar ASAT 1-2 veckor ALAT 1-2 veckor CDT 1-3 veckor PEth 1-3 veckor HDL 1-3 veckor GGT 3-6 veckor MCV 2-6 månader 53

Förändringar inom normalintervall 54

Tack för ni lyssnat! Lära mer? Innehåll: 1. Historik, global utblick 2. Alkoholpolitik 3. Patientcentrering, hälsofrämjande 4. Olika alkoholproblem, diagnoser 5. Att samtala om alkohol 6. Knep och verktyg i samtalet 7. Stödja bättre alkoholvanor 8. Alkoholens farmakologi 9. Hur alkohol påverkar olika sjd www.studentlitteratur.se 55