Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011



Relevanta dokument
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Kvalitetsredovisning Läsår

Förskolan Skogsgläntan

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Avdelningsplan! för! Havet!

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Kvalitetsarbete i förskolan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Enkät i förskoleklass

Kiwiböckerna metod och begrepp

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Handlingsplan för Saffranets förskola

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Matematiken har alltid funnits omkring

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

Arbetsplan för Hamneda förskola

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Stockholm stad Familjedaghem 2014

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskolan är till för ditt barn

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Augusti Måldokument. Kvalitetsarbete Planering, uppföljning och utvärdering. Orust Waldorfförskola. Kastanjen

Kvalitetsrapport Så här går det

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan för Kometen

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Södervångskolans mål i svenska

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Arbetsplan Årsunda förskola

Sollentuna kommun Pärlugglan, Montessoriförskolan - Föräldrar Förskola Kundundersökning 2015

GROVPLANERING HUNDKEXET

Upplands Väsby kommun

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Qualis kvalitetssäkringssystem

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

P-02/03 säsongen 2016

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Lilla blå elefanten. Verksamhetsplan Tallkrogen

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Fritidshem och skola i samspel

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje hörna är anpassade för ett visst antal barn. De stora barnen visar de nya barnen var saker ska vara. Skapande verksamhet: Vi har en hemvrå som lockar till rollek samt utvecklar fantasin. Varje torsdag har vi en gemensam sångstund där barnen får känna gemenskap, lyssna på varandra, önska sånger. Vi har en väl utvecklad skapande hörna där barnen har tillgång till alla sorters material. Vi arbetar ofta i smågrupper. Bygg och konstruktion: Vi har en massa byggmaterial på vår avdelning som är sorterade i olika form och färg, detta kräver att barnen visar hänsyn vid städning och framplockning. Barnen inspirerar varandra vid byggtillfällena, samarbetar och hjälps åt. Barnen har möjlighet att spara sina byggen, detta resulterar i en naturlig respekt för varandras skapande. 1

Språkutveckling och kommunikativ förmåga: Vi har samling varje dag. En dag i veckan får barnen ta med något hemifrån. De får var och en visa och berätta för gruppen vad de har med sig. Vi har en bokhörna samt ett miniatyrbibliotek där det finns litteratur på olika språk som barn och föräldrar får låna hem. Varje dag har vi högläsning under vår fruktstund. Matematik och logiskt tänkande: Vi har en liten matematisk hörna med tillgängligt material. Vi får in matematik i våra dagliga rutiner och övergångar. Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande: Vi går till skogen en dag i veckan. Där vi lär oss om djur och natur. Just nu har vi ett maskhus på avdelningen som vi gjort tillsammans för att se hur maskar beter sig under jorden, som vi följer på samlingen. Mål: Vi vill att våra barn ska ta hänsyn visa respekt och empati för varandra. Vi kommer fortsätta att prata om detta dagligen genom tex. våran kompissol. 2

Utveckling och lärande Pedagogisk miljö och material för utveckling och lärande: Våra hörnor och material skall inspirera och skapa nyfikenhet hos barnen. Projektet ska genomsyra våran miljö. Vi arbetar ofta i smågrupper där vi uppmanar och utmanar barnen att fråga, undra och utforska. Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar för dessa. Vårat projekt har på ett naturligt sätt kommit in i både bild, rörelse och sång. Vi uppmuntrar detta med tillgängligt material, spontana danstillfällen och med mer styrda samlingar där vi sjunger, dansar och pratar om kroppen och dess funktioner. Bygg och konstruktionslek: Mycket och varierat byggmaterial. Barnen tittar och lär av varandra. Vi uppmuntrar och fotograferar barnens byggen, som de senare får kommentera och sätta in i sin portfoliopärm. Detta bekräftar och lyfter barnens konstruktioner och väcker nya idéer till nya byggen. Språkutveckling och kommunikativ förmåga: Högläsning varje dag, bokstäver tydligt uppsatta på avdelningen. 3

Samling, bibliotek, språkspel, men framför allt smågrupper där alla barn kommer till tals och lyssnar på varandra. Matematiskt och logiskt tänkande: Matematiskt material finns på avdelningen, samt att vi lyssnar och tar reda på fakta när barnen frågar och undrar. Genom projektet kom olika tankar om längd. Då använde vi oss av måttband samt tog fram material från datorn. Små teman och smågrupper i vårat projekt skapar möjlighet till att alla barns idéer och tankar kommer fram. Utöver det så används matematik i nästan alla våra dagliga rutiner och övergångar. Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande: Vi går till skogen varje vecka. Vi lär oss om natur och djur, läser mycket djur och naturböcker, använder förstoringsglas och luppar i skogen. Mål: Att varje barn ska våga fråga, undra och vilja ta reda på. Ingen fråga är fel. Att lära av varandra. Barns inflytande Pedagogisk miljö och material för utveckling och lärande: 4

Våran miljö och våra hörnor är anpassade efter barnen, vi har? och deras olika intressen. Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar: Barnen har möjlighet till at tex. välja sånger på våra samlingar, lekar och danser. De har tillgäglighet till allt vårat skapande material. Projektet är utvecklat och uppkommet av barnens idéer, frågor och önskemål. Bygg och konstruktion: Barnen har själva valt vilket material som skall finnas. De sparar ofta sina byggen. Språkutveckling och kommunikativ förmåga: Barnen får välja böcker som ska högläsas. De får alla i smågrupper följa med till biblioteket och välja böcker som skall finnas på förskolan. De har även alla möjlighet att tala i grupp och lyssna på varandra på våra samlingar. Matematiskt och logiskt tänkande: I det vardagliga så väljer barnen tex. spel och lekar där matematik och logiskt tänkande uppkommer naturligt. Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande: 5

Vi som pedagoger är väldigt lyhörda för deras önskemål och idéer om vad som skall göras och ske i skogen. Det kan skifta mellan fri lek mer styrd verksamhet då vi tex. letar maskar, fotspår och bygger kojor. Mål: Vi vill att alla skall komma till tals, bli sedda, bekräftade och känna att deras tankar och idéer tas på allvar. Förskola och hem: Genom tydlig dokumentation, utvecklingssamtal, daglig öppen dialog med föräldrarna, föräldrarfika. Mål: Månadsbrev Uppföljning: Vi reflekterar varje fredag. Vi pedagoger dokumenterar dagligen samt vid våran enskilda planering. Vi gör en uppföljning i början av vårterminen. Alla tre pedagoger ansvarar för olika uppdelade områden. 6