Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013



Relevanta dokument
Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Skolplan för Svedala kommun

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Bild Engelska Idrott

Rektorer och matematikutbildning. Kompetensutveckling av rektorer - pedagogiska ledare med fokus på matematikutbildning

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Policy för bedömning i skolan

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Vilka är Pysslingen Förskolor?

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Syftet med en personlig handlingsplan

Kvalitetsarbete i förskolan

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Två rapporter om bedömning och betyg

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Systematiskt kvalitetsarbete

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Kvalitetsredovisning Läsår

Qualis kvalitetssäkringssystem

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Matematikundervisningens mål och innehåll

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Delprov D handlar om omkrets, punkt och sträcka. Eleverna har möjlighet att visa begrepps-, metod- och kommunikationsförmåga.

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Årsunda förskola

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL ca BengtÅke Gindemo

Avdelningsplan! för! Havet!

Gemensam problemlösning. Per Berggren och Maria Lindroth

Beslut för gymnasieskola

Världshandel och industrialisering

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun

Förskolan Skogsgläntan

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Kvalitetsrapport Så här går det

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Centralt innehåll år 1-3

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Statens skolverks författningssamling

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Systematiskt kvalitetsarbete

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Hävarmen. Peter Kock

Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna Grundtankar bakom Pixel

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

KOSMOS - Små och stora tal

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Transkript:

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Pass 2a och 2b kl. 11.45 12.45 och 13.00 14.00 201 Topologiens Topp Tio Alla, Föreläsning, Ma Qimh Xantcha En matematiker är, sägs det, en människa inkapabel att skilja en kaffekopp från en doughnut. Man menar då inte, att matematiker skulle lida av perceptionsstörningar i högre grad än vanliga dödliga, utan syftar snarare på att de två nämnda objekten är ekvivalenta ("homeomorfa") inom disciplinen topologi, geometriens sentida ättling. I en kavalkad presenteras några av denna grens mest förbryllande objekt och förbluffande satser: Möbiusbandet, Kleins flaska, Jordans kurvsats och många fler - topologiens greatest hits! Dr. Qimh Xantcha är en erkänt underhållande föreläsare och har kallats en "Matematikens Hans-Uno Bengtsson". Numera är han verksam som matematiker vid Uppsala universitet. 202 Att planera för och följa lärandeprogression i NV/Ma-klassrummet Gs, Gy, Arbetsseminarium, Ma/NO Ola Palm, Jenny Palmqvist, Andreas Holst, Marcus Angelin, Karim Hamza, Jesús Piqueras, Per-Olof Wickman Vi redovisar erfarenheter från TALES-projektet, där en grupp lärare i Sturebyskolan tillsammans med forskare från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet har utvecklat metoder för hur man kan planera undervisningen utifrån så kallade organiserande syften, samt bedöma hur elevernas lärande utvecklas under en enskild lektion eller en serie lektioner.

203 Spela och lek med Matematik i förskola och grundskolans tidigare år Fö, Gt, Föreläsning, Ma Eva-Stina Källgården Fia, Kasta gris, Plockepinn, Ärt- och bönspelet m.fl. finns med i föreläsningen, där begrepp som t.ex. antal, värde och positionssystem lyfts fram. Det handlar om aktiviteter där elevtankar kan få hjälp med koppling till matematiska begrepp via språket i en kommunikation. Här kan du som lärare hjälpa till att utifrån ett centralt innehåll i kursplanen utveckla deras olika matematiska förmågor. Eva-Stina Källgården är författare och stöder på olika sätt lärares kompetensutveckling i matematik och didaktik inom F-12. 204 En dialog om Laborativt arbete i förändring på gymnasiet Gy, Föreläsning, NO Jan Andersson, Margareta Enghag Hur förändras det laborativa arbetet på gymnasiet? Frågor som hur laborationsdesign och datorstöd på verkar elevers kommunikation och lärande diskuteras här i dialog. Elevens möjlighet att delta i planeringen av den laborativa uppgiften belyses. Jan Andersson har tio års erfarenhet som gymnasielärare i fysik, och bedriver nu doktorandstudier i fysikdidaktik på Karlstads universitet. Margareta Enghag, lektor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, med lång erfarenhet av gymnasiefysik, ställer frågor. 205 Interaktiv matematik i förskolan Fö, Föreläsning, Ma Hanna Palmér, Andreas Ebbelind På föreläsningen presenteras ett projekt där interaktiv tavla och surfplatta används som utgångspunkt i arbetet med matematik i förskolan. Projektet är ett samarbete mellan lärarutbildare och förskollärare där förskolans förutsättningar och interaktiva tavlans och surfplattans möjligheter kopplats samman i förskolebarns lust och nyfikenhet att lära och utforska matematik. På föreläsningen ges praktiska exempel från projektet tillsammans med utvärdering av arbetssättets möjligheter och svårigheter. Hanna Palmér: Universitetsadjunkt och doktorand, Linnéuniversitetet. Andreas Ebbelind: Universitetsadjunkt och doktorand, Linnéuniversitetet.

206 Dubblerad, finns även som nummer 306 Naturvetenskap i förskolan Fö, Föreläsning, NO Lillemor Sterner, Bodil Nilsson I vår föreläsning kommer vi att visa hur pedagoger i förskolan kan fånga upp och gå vidare med olika projekt utifrån barns eget utforskande av naturvetenskapen i vardagen. Vi ger exempel på många projekt från olika förskolor, där projekten behandlar kemiska processer och fysikaliska fenomen och betonar materialets och den pedagogiska dokumentationens betydelse. Vi (Bodil Nilsson och Lillemor Sterner) har tidigare varit lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Nu arbetar vi med fortbildning av förskolepedagoger i naturvetenskap. Vi har tillsammans med Ingela Elfström och Christina Wehner Godée skrivit boken Barn och naturvetenskap. 207 Leka och lära matematik ute i förskolan Fö, Arbetsseminarium, Ma Mia Bucht Matematik är så mycket mer än siffror och tal på papper. Det handlar också om fantasi och självförtroende. Med förskolebarnen passar det utmärkt att arbeta med språket, rumsuppfattning, sortering och mönster - ute och i lekform. Ute i naturen kommer rörelse, samarbete och upptäckarglädje in på ett självklart sätt. På samma sätt känns det naturligt att grunderna för matematikförståelse måste ske med hela kroppen och alla sinnen. Vi vill ge exempel på hur man kan arbeta med grunderna till matematikförståelse samtidigt som barnen får leka, samarbeta, röra på sig och uppleva naturen. Deltagarna får praktiskt pröva på olika övningar ute så klä er för det. Mia Bucht är medförfattare till boken Leka och lära matematik- ute, har arbetat inom grundskolan sedan 1969 och de senaste 17 åren som utomhuspedagog på Falu Naturskola. 208 Tag in himlen till klassrummet! Gt, Föreläsning, NO Magnus Näslund Vad berättar dag- och natthimlen om vår plats i universum? Ambitionen är att behandla astronomi för lärare i åk 1-3, möjligen med någon utvikning till åk 4-6-lärare. Föreläsaren är disputerad i astronomi och arbetar som universitetslektor på Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han bär sedan länge på ett intresse för utbildning, både vid universitetet och i skolan.

209 Rädda ekvationerna! Ekvationsspelet vid ekvationsinlärning. Gs, Arbetsseminarium, Ma Cecilia Christiansen, Sara Wedahl Ekvationsspelet är en laborativ aktivitet som baseras på elevernas behov av olika inlärningsformer. Syftet är att åskådliggöra algebra och ekvationer för eleverna. Spelet tillåter att en hel klass samtidigt arbetar med samma arbetsområde på olika svårighetsnivåer. Alla elever får stöd av det praktiska materialet och kan snabbt och säkert gå från det laborativa till det mera abstrakta algebraiska arbetssättet. 100% av eleverna når målen i algebra efter arbetet med ekvationsspelet. Cecilia Christiansen och Sara Wedahl är högstadielärare vid Carlssons skola i Stockholm. Cecilia är Ingvar Lindqvist lärarpristagare 2000. 210 Diagnoser i NO åk 1-6 Gt, Föreläsning, NO Britt Lindahl, Lena Löfgren På uppdrag av Skolverket har vi utvecklat DiNO, ett diagnosmaterial för åk 1-6 i NO och nationella prov för åk 6 i NO som ska utprovas i april 2013. Under föreläsningen kommer vi berätta om arbetet, våra tolkningar av kursplanerna och ge exempel på uppgifter. Denna föreläsning rör främst diagnosmaterialet. Föreläsningen med programnummer 322 fokuserar på de nationella proven. Britt Lindahl och Lena Löfgren, Högskolan Kristianstad. 211 Stora och bra laborativa material Gt, Gs, Föreläsning, Ma Håkan Sollervall Seminariet behandlar två aktiviteter med egendesignat laborativt material, för lärande av geometri (konstruktion av stora figurer, samt area och omkrets) och aritmetik (addition av naturliga tal, likheter och olikheter). Materialet kan anpassas till alla grundskolans årskurser och har utformats speciellt för att stödja samarbete mellan elever och deras gemensamma matematiska konstruktioner. Håkan Sollervall är matematikdidaktiker vid Högskolan i Halmstad.

212 Learning Study i matematik Gt, Föreläsning, Ma Inger Backström, Mona Hverven Learning Study - Innehållet i fokus. Under föreläsningen beskriver vi vad en Learning Study innebär samt delar med oss av våra erfarenheter. Föreläsningen riktar sig till lärare i årskurs 1-6. Inger Backström och Mona Hverven är två lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet som har lett ett flertal kurser samt handlett lärare i Learning Studies i matematik. 213 Värdeord i kunskapskraven för matematik Gs, Arbetsseminarium, Ma Margareta Enoksson, Katarina Kristiansson, Inger Ridderlind På uppdrag av Skolverket arbetar vi med ett projekt där vi tar fram material för att ge lärare stöd i hur de kan resonera när de bedömer elevers kunskaper utifrån kunskapskraven i matematik. I materialet presenteras autentiska elevarbeten från årskurs 6 och årskurs 9. Under workshopen kommer deltagarna att få diskutera och bedöma elevlösningar som illustrerar några av värdeorden i kunskapskraven. Margareta Enoksson, Katarina Kristiansson och Inger Ridderlind kommer från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, vid Stockholms universitet. 214 Matematik på samhällsprogrammet Gy, Föreläsning, Ma Marlene Karlsson, Annica Andersson Under ett års tid arbetade vi tillsammans med ett projekt med syfte att förändra matematikundervisningen och göra den mer samhälls- och programanpassad. Marlene berättar om erfarenheter och upplevelser kring planering, genomförande, bedömning och uppföljning av projekten. Annica berättar ur sitt forskarperspektiv om hur elevernas (och lärarens) identiteter kunde ses i relation till undervisningens utformning. Marlene Karlsson är gymnasielärare och Annica Andersson är lektor på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet.

215 Världen ser inte ut som förr, men barnen är desamma! att prata om sex och samlevnad i Förskoleklass till åk 6 Gt, Föreläsning, NO Thérèse Juvall, Erik Centerwall I den nya läroplanen (Lgr11) ges mer utrymme att arbeta med frågor som rör sexualitet och samlevnad. Frågorna ska integreras i olika ämnen och sammanhang. Thérèse Juvall och Erik Centerwall har sedan många år arbetat med sexualitet och samlevnad för årskurserna F-klass till åk 6. Detta har resulterat i kurser och metodmaterial i samarbete med bland annat Stockholms landsting (Lafa). Thérèse ansvarar för Lafas skol- och utbildningsverksamhet och är redaktör för hemsidan frågachans.nu. Erik har bland mycket annat skrivit och utarbetat Skolverkets material "Kärlek känns! förstår du". Erik och Thérèse har även utarbetat Skolverkets nya stödmaterial F-klass åk 6 om sexualitet och samlevnad. 216 Historiska omöjligheter och samtal i matematikundervisningen Alla, Föreläsning, Ma Torbjörn Tambour Föredraget kommer att handla om några mer eller mindre kända omöjlighetsbevis och några idéer om hur man kan använda dem för att sätta igång samtal i matematikundervisningen. Föredragshållaren är universitetslektor i matematik och matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 217 ÄP9-resultat och Sv resp Sv2-elever Gs, Föreläsning, Ma Jöran Petersson Jöran Petersson är fil. lic. i matematik samt universitetsadjunkt och doktorand i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. I ett forskningsprojekt analyserar och jämför han andra- och förstaspråkselevers resultat på ämnesprov åk 9 i matematik.

218 Tiggy Testar Gt, Föreläsning, NO Andrea Walter de Perlet Utbildningsradion (UR) har släppt en hel del material fritt och har ett stort utbud i ämnet, vilket därmed utgör en stor pedagogisk resurs av ljud och bild för alla att använda. Tiggy Testar är en serie korta program som med utgångspunkt i barns nyfikenhet och upptäckarglädje visar experiment. Serien riktar sig till åk F-3. Föreläsare är mediepedagog Andrea Walter de Perlet. 219 Prata matematik att utveckla förmågor Gs, Föreläsning, Ma Bengt Drath Kursplanen i Lgr11 uttrycker att eleven skall ges förutsättningar att utveckla ett antal förmågor i matematik. Förutom begreppsförståelse och färdigheter i procedurräknandet skall eleven även kunna lösa problem, kommunicera och föra resonemang. Hur ser en undervisning ut som utvecklar alla dessa aspekter av matematikkunnandet? I drygt 15 år har jag försökt utveckla en metod där eleverna ges tillfälle att lösa problem ihop med varandra för att sedan redovisa sina tankar och dessutom tvingas motivera sina val av strategier. Det handlar om problemlösning i kommunikativ miljö. Välkommen! Bengt Drath arbetar halvtid som högstadielärare på Stöpenskolan i Skövde kommun och halvtid som fortbildare och lärarutbildare på Högskolan i Skövde. 220 Kombinatorik och sannolikhet Gt, Arbetsseminarium, Ma Karin Landtblom, Lisa Österling Kombinatorik och sannolikhet ett nytt innehåll för år 4-6 i Lgr11. Vi gör flera konkreta, lekfulla övningar, och visar exempel på interaktiv skrivtavla. Vi sammanfattar också några centrala principer inom området. Karin Landtblom och Lisa Österling är lärarutbildare i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet.

221 I huvudet på en matematiklärare Gy, Föreläsning, Ma Maria Wærn Med ett undersökande arbetssätt, öppna frågeställningar och allt fler diskussioner i klassrummet så ändras elevernas tänkande, lärande och attityder till matematik. I detta föredrag vill jag berätta om hur jag har ändrat min matematikundervisning under de senaste fem åren. Maria Wærn är gymnasielärare i matematik vid Åva Gymnasiums IB-program. Hon har undervisat sedan 1986 vid såväl svenska som internationella gymnasieskolor. 2011 fick hon Gudrun Malmérs Stipendium. 222 Pedagogisk dokumentation och matematik för förskolan Fö, Föreläsning, Ma Lena Thelander, Anette de Ron Att använda sig av pedagogisk dokumentation som verktyg för att följa och synliggöra barns läroprocesser och meningsskapande är ett sätt att få syn på barns matematiska lärande. För att följa och utmana barns matematiska lärande så måste vi kunna se och förstå den matematik som barnen ägnar sig åt. Då kan vi också utmana barnens lärande. Lena Thelander och Anette de Ron är Ma/NO lärare och arbetar med matematikdidaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. De undervisar på förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

223 Förskolebarns möten med grodor och kackerlackor ett naturvetenskapligt innehåll växer fram i en utforskande kontext Fö, Föreläsning, NO Cecilia Caiman I föreläsningen kommer jag att ta avstamp ifrån några micro-möten i vilka förskolebarn och pedagoger utforskar olika livsformer. Det naturvetenskapliga innehåll som växer fram i verksamheten kommer särskilt uppmärksammas. Barnens kroppsliga handlingar "zoomas in" och problematiseras och pedagogernas medverkan i lärprocesserna ställs i relation till ett förskoledidaktiskt perspektiv. Hur barnen skapar kontinuitet och förändring i de naturvetenskapliga aktiviteterna kommer mot slutet av presentationen synliggöras. Cecilia Caiman, doktorand och lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Mitt forskningsintresse handlar om förskolebarns lärande i naturvetenskap och lärande i hållbar utveckling. 224 Praktiska bedömarövningar av provuppgifter Gs, Arbetsseminarium, NO Christer Lundgren, Mattias Abrahamsson, Pia Almarlind, Göran Bergqvist Workshopen inleds med en kort presentation av principer som ligger till grund för utformningen av bedömningsanvisningarna till de nationella ämnesproven enligt Lgr11. Workshopen övergår därefter till praktiska bedömningsövningar. Övningarna inriktar sig på bedömning av förmågan att genomföra naturvetenskapliga undersökningar och bedömning av förmågan att kommunicera, granska och ta ställning. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap utvecklar på uppdrag av Skolverket de nationella ämnesproven i de naturvetenskapliga ämnena för grundskolans årskurs 9. Presentatörer: Projektgruppen för de nationella ämnesproven vid Umeå universitet; Christer Lundgren, provansvarig för biologi, Mattias Abrahamsson, provansvarig för fysik, Pia Almarlind provansvarig för kemi samt Göran Bergqvist, projektsamordnare.

225 Att lära in matematik ute Gt, Gs, Arbetsseminarium, Ma/NO Mats Wejdmark, Robert Lättman-Masch Vi vill visa hur man kan använda sig av utomhuspedagogik för att skapa lust och engagemang hos eleverna och hjälpa dem att uppnå läroplanens mål i matematik. Ni får praktiskt pröva på övningar ute från den nya boken Att lära in matematik ute 2. Mats Wejdmark och Robert Lättman-Masch arbetar på Nynäshamns naturskola och är två av författarna till boken Att lära in matematik ute 2. 226 Begreppsbubblor Gt, Gs, Föreläsning, Ma Matilda Östman, Karin Andrén Begreppsbubblor, concept cartoons, innebär att ett specifikt matematiskt område presenteras och problematiseras för eleverna i form av några seriefigurliknande personers olika uppfattningar. Med hjälp av begreppsbubblor kan vanliga missförstånd synliggöras samtidigt som eleverna vidgar sin förståelse för matematiska begrepp, laborerar och blir stimulerade till diskussion, analys och argumentation. Matilda Östman, Ma/NO lärare 1-7, Eiraskolan i Stockholm och Karin Andrén, lärarcoach i Stockholms stad och medarbetare i Nämnarens redaktion. 227 När undervisning gör skillnad Lärares lärande genom Learning Study Gs, Föreläsning, NO Pernilla Nilsson Att delta i en Learning Study innebär att fokusera på aspekter som gör det lätt och svårt för eleverna att lära vissa ämnesområden. I detta seminarium presenteras erfarenheterna från ett tvåårigt projekt där tre högstadielärare tillsammans med en forskare systematiskt reflekterade över sin egen undervisning och elevernas lärande. Pernilla Nilsson är Docent i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad. I sin forskning intresserar hon sig för klassrumsnära frågor och de utmaningar och möjligheter lärare möter i NOundervisningen.

228 Matematik och fysik för hela kroppen Gs, Gy, Föreläsning, Ma/NO Ann-Marie Pendrill Åkattraktionerna i en nöjespark innehåller mycket matematik och fysik. I denna föreläsning kommer vi att diskutera hur rörelserna kan beskrivas matematiskt och vilka krafter som verkar på den som åker och hur man kan mäta dem med enkel utrustning och även mobiltelefoner. Vi kommer även att diskutera olika former av energiomvandlingar: Spelar det roll var man sitter? Hur får tåget fart - och hur stannar det? Ann-Marie Pendrill är professor i fysik och föreståndare för Nationellt Resurscentrum för fysik, Lunds universitet. 229 Nämnaren som långsiktig kompetensutveckling Alla, Föreläsning, Ma Calle Flognman Tidskriften Nämnaren erbjuder en modell för kompetensutveckling som är kontinuerlig, diskussionsdriven och lärarägd. I föreläsningen presenteras tidskriften Nämnaren inkl. webb samt hur man kan organisera lärargrupper och -nätverk för att i dessa utveckla den egna undervisningen på sina egna villkor. Calle Flognman är redaktör för Nämnaren. 230 Likhetstecknet Hur kan man introducera likhetstecknet utan att fastna i det blir? Gt, Arbetsseminarium, Ma Elisabeth Hector, Linda Öhlund I workshopen arbetar vi tillsammans med övningar för att se hur kunskapen om likhetstecknet kan introduceras tidigt och utvecklas med hjälp av konkret material. För att befästa likhetstecknets olika betydelse arbetar vi både konkret och abstrakt. Föreläsare: Elisabeth Hector och Linda Öhlund. Båda är lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

231 Bortom IKT? Gs, Gy, Föreläsning, Ma Malin Christersson Mycket av diskussionerna kring IKT i skolan handlar om datorkunskap av allmän karaktär. När det gäller matematikämnet bör vi lyfta blicken från multimedia och börja utnyttja datorn som den beräkningsmaskin den faktiskt är. Malin Christersson har under flera års tid arbetat med datorbaserad matematikundervisning. Hon har även arbetat med att få bort miniräknarna och ersätta dem med datorer. 232 Matte är livet! Gy, Föreläsning, Ma Nihad Subasic Presentationen visar ett exempel av integrerad undervisning i gymnasiala högre kurser i matematik och fysik. Med hjälp av datorprogram GeoGebra löser vi några vardagsproblem som samtidigt får en matematisk tolkning i form av en algebraisk funktion. Genom visualisering av olika matematiska modeller visas det hur läraren kan göra undervisning i matematik intressant och vardagsnära. Samtidigt ges ett effektivt verktyg för ett laborativt arbetssätt användbart i olika intresseområden. Nihad Subasic har flera års erfarenhet av undervisning på gymnasieskola och numera undervisar han matematik och fysik på tekniskt basår på KTH, Campus Telge. 233 Matteidéer i de nya kursplanerna Gs, Gy, Föreläsning, Ma Stefan Löfwall Jag vill visa på några goda idéer i undervisningen för att tillgodose den nya ämnesplanen/kursplanerna i matematik för gymnasiet och åk 7-9. Tyngdpunkten är mot gymnasieskolan, men några exempel lämpar sig också för grundskolan och handlar bland annat om logik och argumentation, geometri och elevers förståelse. Stefan Löfwall är universitetslektor vid Karlstads universitet och undervisar i matematik och matematikdidaktik. Han har också tidigare erfarenhet av undervisning på gymnasieskola och grundskola.

234 Bedömning av Äp 6 i matematik enligt Lgr11 Gt, Föreläsning, Ma Susanne Strand, Marie Thisted Den nya läroplanen, Lgr11, ställer nya krav på bedömning av elevers kunskaper. I denna workshop kommer vi att utgå från elevarbeten i åk 6 för att få syn på olika kvaliteter i lösningarna. Vilka förmågor kan eleven visa genom att lösa uppgiften? Vilket centralt innehåll relaterar uppgiften till? Genom analysen av lösningarna kommer vi att diskutera hur dessa kan bedömas utifrån kunskapskraven i kursplanen Föreläsarna Susanne Strand och Marie Thisted arbetar på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, vid Stockholms universitet. 235 Internationella projekt verktyg för att utveckla lärandet i matematik och naturvetenskap? Alla, Föreläsning, Ma/NO Ulf Hedbjörk Kan internationellt samarbete i projektform öka lärares och skolors möjligheter att lyckas med sitt nationella uppdrag inom matematik och naturvetenskap? Vilka konkreta erfarenheter och nya perspektiv på läroplan/kursplaner, metodik, bedömning, elevmotivation, m.m. finns för dig som lärare och skolledare att inspireras av? Ulf Hedbjörk, analytiker vid Internationella programkontoret för utbildningsområdet, presenterar en ny studie över hur projekt med skolor i andra länder kan bidra till att utveckla undervisning och lärande i matematik och naturvetenskap. 236 Kan man lära sig bli intresserad av naturvetenskap? Gs, Gy, Föreläsning, NO Per Anderhag Per Anderhag, doktorand på Institutionen för matetematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, kommer att prata om elevers intresse för naturvetenskap.

237 Algebra från förskoleklass till skolår 6 Gt, Föreläsning, Ma Margareta Forsbäck Med ett utforskande arbetssätt läggs grunden för goda kunskaper i algebra. Ett förslag på struktur för undervisning i algebra från förskoleklassen till skolår 6 med konkreta exempel. Margareta Forsbäck har arbetat med lärarutbildning och fortbildning för lärare från förskolan till skolår 6 och är läromedelsförfattare. 238 Fatta katastrofen Gs, Föreläsning, NO Jenny Reichwald Utbildningsradion (UR) har släppt en hel del material fritt och har ett stort utbud i ämnet, vilket därmed utgör en stor pedagogisk resurs av ljud och bild för alla att använda. Konceptet Fatta katastrofen blandar webb och rörligt material till ett händelserikt äventyr med syftet att väcka intresse för kemi, fysik, biologi och teknik. Hela konceptet tar sin utgångspunkt i styrdokument och den nya läroplanen Lgr11 och vänder sig till åk 7-9. Föreläsare är mediepedagog Jenny Reichwald. 239 The Flipped Classroom det omvända och demokratiska klassrummet Gs, Gy, Föreläsning, Ma/NO Daniel Barker Daniel Barker är gymnasielärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm. Efter 10 år som lärare flyttade han fokus från sin egen undervisning till elevernas lärande med hjälp av IT. Metoden kallas Flipped Classroom och innebär att eleverna förbereder sig inför lektionerna genom att titta på filmade teorigenomgångar på internet. Daniel beskriver hur han får eleverna att titta på filmerna, vad som sedan händer på lektionerna och hur relationen till eleverna förändras.