A Kategori Anamnes Basal kompetens i klinisk handläggning och diagnos Kompetens Att skilja onormalt från normalt genom att ta en anamnes som är relevant för rörelseorganen (smärta, instabilitetskänsla, stelhet, svullnad och begränsning av funktion och aktivitet). Att genom en screening anamnes som en del av en allmän undersökning fråga om smärta stelhet, svullnad och funktionell begränsning. Att kunna ta en relevant anamnes för huvudtillstånden: Skelett, inkluderande fraktur, malignitet, infektion, osteoporos Leder, inkluderande artros, reumatoid artrit, andra artriter och degenerativa ledsjukdomar Bindväv, inkluderande bursit, tendinit, tenosynovit, entesopathi Nervvävnad, inkluderande nervinklämning, perifer neuropati, radiculopathi Muskelvävnad inkluderande kongenitala tillstånd, inflammatorisk eller neurologisk påverkan Att kunna ta en relevant anamnes i förhållande till hög och låg energetiska skador. Att kunna utvärdera akut och kronisk smärta i förhållande till svårighetsgrad, typ och modulerande faktorer. Att förstå hur kronisk sjukdom i rörelseorganen påverkar individen vad gäller begränsning i funktion, aktivitet och möjlighet att delta i samhällslivet. Undersökning Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Att kunna genomföra en screeningundersökning som en del i en allmän patientundersökning genom att tex använda GALS (Gait, Arms, Legs and Spine) Att kunna göra en relevant undersökning vid muskuloskeletalt trauma (inspektion, palpation, rörelseomfång, distalstatus, (färg, cirkulation, sensibilitet, motorik)). Att kunna utföra en relevant undersökning av större leder (knä, höft, skuldra) och kunna beskriva smärta, ömhet, svullnad, deformitet, muskelatrofi, svaghet, onormalt rörelseomfång och funktionell begränsning. Att kunna genomföra en relevant undersökning av halsrygg, bröstrygg, ländrygg och sacroiliacaleder. Professionellt förhållningssätt Att kunna visa att det förhållningssätt och den kommunikationsförmåga som behövs för att handlägga personer med så väl akuta som kroniska muskeloskelettala problem. och kommunikationsförmåga Att ha en förståelse för de problem som personer med muskeloskelettala problem har och den betydelse det har för individen och för de som deltar i vården. Att ha ett holistiskt synsätt på patienten. B Handläggning av specifika problem. Problemområde Akuttillstånd/red flags Att kunna göra. Att veta när man omedelbart skall remittera en patient till specialist för handläggning. Detta ska göras utifrån anamnes, klinisk undersökning och eventuellt andra relevanta undersökningar (tex röntgen) vad gäller : Öppen fraktur Fraktur med nerv- eller kärlpåverkan Cauda equina syndrom Compartment syndrom/kärlpåverkan Ledinfektion Mjukdelsinfektion Skelettinfektion Temporal artrit VT-08 1
Extremitets trauma Att kunna identifiera, karaktärisera och differentiera genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man ut ifrån baskunskap kan: Ta en relevant anamnes utifrån kunskap kring trauma och fraktur. Identifiera och karaktärisera tex skador som inkluderar frakturer på rörben, lednära frakturer, ledluxationer, stukningar och sträckningar. Utvärdera energin i traumat och dess betydelse för typen av skada, behandling och läkningsförlopp. Extremitetsproblem Icke traumatiska Att kunna identifiera, beskriva och differentiera genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man ut ifrån baskunskap kan: Ta relevant anamnes i förhållande till större icke traumatiska extremitets problem. Ledsjukdom (artros, reumatoid artrit) Mjukdelsskador (bursit, tendinit, tenosynovit, enthesopati, nervinklämning) Muskelsjukdomar (kongenitala, inflammatoriska och neurologiska). Skelettsjukdomar (malignitet och infektion) Att kunna identifiera och karakterisera tillstånd som inkluderar: Ledinflammation och/eller ledskada så som artros (osteoartrit) och reumatoid artrit Mjukdelstillstånd så som bursit, tendinit, tenosynovit, enthesopati och nervinklämning. Muskeltillstånd så som kongenitala inflammatoriska och neurologiska tillstånd Skelettsjukdomar så som malignitet och infektion Rygg problem Att kunna identifiera, karaktärisera och differentiera genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man ut ifrån baskunskap kan: Ta relevant anamnes för: Ospecifik ryggsmärta och lumbago Ryggsmärta med påverkan på ryggmärg eller nervrötter Kotkompression orsakad av trauma Kotkompression av osteoporotiskt ursprung Inflammatorisk ryggvärk (spondylit) Spinal deformitet, tex skolios Destruktion (infektiös eller tumör relaterad) ryggsmärta (tex tuberkulos, metastas, vissa primära skelettmetastaser). Problembaserad symtomatiskt synsätt Med utgångspunkt från detta ska man också konstruera tillämpliga differentialdiagnoser och relatera till utlösande mekanismer. Muskuloskeletalt trauma Ledsmärta poly-, mono- och periartikulär Ryggsmärta Regional smärta och stelhet Generell smärta och stelhet Nedsatt eller förlust av rörelseförmåga och svaghet Förändrad känsel Deformitet Resistens/Massa Detta ska sättas i relation till möjliga orsaker (detta tas också upp nertill i kunskap): Traumatisk (tex lågenergi som vid osteoporos, arbetsskador eller sportskador) Vaskulär/ischemisk (tex kompression eller lasseration av kärl) Neurologiskt (tex kompression) Infektiös (tex led eller skelett) Degenerativ (tex led eller rygg) Autoimmun eller immunmedierad (tex reumatoid artrit) Metabol - toxisk (tex osteoporos och gikt) Ärvd/kongenital (tex skolios) Neoplastisk (tex myelom) Psykologisk (tex kroniskt smärtsyndrom, fysiologisk VT-08 2
C Kunskapsbasen kring huvudkaraktäristiska och principer för handläggning och rehabilitering av vanliga muskuloskelettala sjukdomar. Problemområde Fraktur/skada/trauma Kunskapsfält Specificera symtom, och omedelbara komplikationer. Beskriva handläggning på kort och lång sikt av en patient med: Vanliga vuxen frakturer Ledluxation Mjukdelsskada Akut ryggskada, inkl ryggmärgskada Multitraumapatient Ledinstabilitet (tex knä, finger) Man skall tillägna sig klinisk erfarenhet från alla stadier av skada och läkning. (Från akutvård till rehabilitering). Led- och mjukdelstillstånd Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerande faktorer Beskriva handläggning och relevant utredning Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser Beskriva principerna för omhändertagandet av patient med: Artros Kroniska inflammatorisk artrit tex reumatoid artrit, spondyloartrit (optional) Mjukdelslesioner entesopathi tex rotatorcuff och/eller tennisarmbåge (andra mjukdelslesioner, (optional)) Fibromyalgi/kroniskt generaliserad smärta. Kristall artropartier Reumatisk feber Autoimmunbindvävsjukdom tex SLE Viral artrit (inkl HIV) Polymyalgia reumatica (opitional) Rygg Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerande fakta. Beskriva handläggning och relevant utredning Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser Beskriv principerna för handläggning av en patient med: Ländryggsmärta och ischias Tumörer Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerade fakta. Beskriva principer för handläggning av en patient med: Metastasering till skelett Primär skelett och mjukdelstumör (optional) Benmetabolasjukdomar Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerade fakta. Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser. Beskriva principer för handläggning av en patient med: Osteoporos Osteomalaci Pagets sjukdom (optional) VT-08 3
Barnortopedi Beskriva de kliniska fynden och beskriva principerna för omhändertagande av barn med problem från rörelseorganen inklusive: Vanliga barnfrakturer (handled, underarm, armbåge, femur) Muskeloskeletala infektioner hos barn Höftledssjukdomar hos barn. (höftledsluxation, coxitis simplex, Perthes sjukdom, epiofysiolys) Juvenil kronisk idiopatisk artrit Kroniska pediatriska tillstånd som ofta är i behov av ortopedisk handläggning (klubbfot, skolios, neuromuskulära sjukdomar (optional)). Relaterad kunskap Kunna beskriva den relativa prevalensen, effekten på hälsa och ekonomi, prognos och utgång av tillstånd i rörelseorganen. Fraktur på grund av hög respektive låg energi våld. Ländryggsmärta. Vanliga mjukdelslesioner så som rotatorcuffbesvär och tennisarmbåge. Artros höft och knä. Reumatoid artrit. D Kärnkunskap som stödjer diagnos och handläggning. A) Basal kunskap. Att kunna identifiera ben och leder i det humana skelettet. Att kunna specificera större muskelgrupper, deras funktion samt innervation. (även relaterad till nervrötter) Att kunna specificera större kärl och nerver relaterade till muskuloskeletala problem. Att beskriva basal fysiologi, cellbiologi och patologi relaterad till rörelseorganens sjukdomar. Detta inkluderar effekten av ålder, skada och läkningsprocesser. (inklusive mekanisk, traumatisk, metabol, vaskulär, degenerativ, inflammatorisk, immunt medierade tillstånd, neoplasma, arv och utveckling). B) Kunskap kring metoder för handläggning och behandling. Strategi för handläggning Kunna beskriva strategier för handläggning inklusive rehabilitering vid akut respektive kronisk sjukdom i rörelseorganen. Detta inkluderar utbildning, läkemedelsbehandling, fysioterapi, avslappning, psykosocial och social intervention samt indikationer för remiss till specialist vilket även inkluderar specialist inom allmänmedicin. Att känna till vilka faktorer som påverkar compliance vid handläggning. Farmakologi Att känna till huvudindikationerna, biverkningar, interaktioner och kontraindikationer för de läkemedel som vanligen används vid handläggning av patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Akut och kronisk smärtbehandling Disease modifying treatment Detta inkluderar analgetika, NSAID, antidepressiva vid smärtbehandling, steroider, hypouricaemiska läkemedel, disease modifying och cytotoxiska läkemedel samt behandling för osteoporos. Detta innefattar också kännedom om effekten av placebo och medvetenhet kring särskilda situationer i samband med användande av dessa läkemedel så som graviditet. Icke kirurgisk behandling vid trauma Att kunna beskriva principerna för frakturhandläggning, reposition, fixation och immobilisering samt multitrauma. Att känna till de vanligaste icke operativa procedurerna för fraktur och luxation. Detta inkluderar sluten reposition, användning av externfixation i form av gips och elastiskt bandage. Vanliga skador inkluderande fraktur av handled, proximala humerus, axelluxation och fotledsdistorsion. Kirurgisk behandling Att kunna beskriva kirurgiska principer för reduktion, fixation och immobilisering för fraktur och handläggning av multitrauma. Detta inkluderar kännedom om behandling av de vanligaste frakturerna så som höft, handled och fotled. VT-08 4
Att känna till de vanligaste operativa procedurerna för frakturer och luxation. Detta inkluderar öppen reduktion, användning av interna och externa fixation metoder. Att kunna beskriva de vanligaste operationerna för rörelseorganens sjukdomar. Artroskopi av knä Höft eller knäledsartroplastik Ryggkirurgi tex diskbråck Amputation, synovektomi, osteotomi, artrodes, karpaltunnel klyvning Att kunna beskriva fördelar och eventuella komplikationer vid höft- och knäledsplastik. Dessa inkluderar djup ventrombos, infektion och lossning samt förväntad implantat överlevnad. Andra procedurer Att kunna indikationerna samt fördelar och risker med: Ledpunktion Injektion i led, mjukdelar och rygg. Rehabilitering Att känna till fördelarna med rehabilitering vid rörelseorganens sjukdomar och hur de påverkar slutresultatet samt patientens totala funktion. Detta gäller vid olika rörelseorganens sjukdomar så som vid amputation, spinal skada, trauma, fraktur, osteoporos, artros, reumatoid artrit, mjukdelslesioner (senor, senfästen), nack- och ryggsmärta samt artrofier vid långvarig immobilisering. Rehabilitering så som fysioterapi och arbetsterapi. Skillnaden i problem som uppstår vid amputation av övre respektive nedre extremitet. Att känna till de vanligaste ortoserna samt andra hjälpmedel. Till exempel användande av gips, kryckor, käpp, rollator, korsett och hjälpmedel för ADL. Prevention Att känna till preventionsstrategier för de vanligaste sjukdomarna i rörelseorganen. Strategierna inkluderar fördelar och risker avseende livsstilsfaktorer, fysisk aktivitet, immobilisering och undvikande av specifika risker. Specifika exempel kan inkludera trauma, fraktur, osteoporos, artros, skelett- och ledinfektioner, mjukdelsproblem samt hals- och ländryggsmärta. C) Kunskap kring metoder för att underlätta diagnostisering och utredning. Laboratorieundersökningar Att visa att man kan använda och tolka laboratoriesvar för att underlätta diagnos. Blod - Hb och vita. Akut fasreaktion. Sänkningsreaktion (SR) Reaktivt protein (CRP) Immunologisk undersökning Reumafaktor ANA Serum biokemi inklusive kalcium, alkaliska fosfataser, kreatinin och albumin. Analys av ledvätska (vita, glucos, kristaller, odling). Bildtolkning Att visa hur man korrekt använder röntgenundersökningar för att understödja diagnostik. Tex. Röntgen, CT, MRI, ben densitometri, scintigrafi, ultraljud. Kristina Åkesson VT-08 5