Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker i otakt Ökad osäkerhet: Grekland, Ryssland, Ukraina
Relativt god utveckling i svensk ekonomi Normal BNP-tillväxt Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt Arbetsmarknaden stärks Procent av arbetskraften 15-74 år Anm. Säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken
Tecken på att inflationen har bottnat och är på väg upp Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Viktigt med förankrade förväntningar Anm. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer, procent. Källa: TNS Sifo Prospera
Riksbanken ger stöd åt inflationsuppgången Expansiv penningpolitik Reporäntan -0,10 procent Räntorna på Riksbankens finjusteringar med bankerna: repo +-/0,10 Köp av statsobligationer för 10 miljarder Krävs det mer gör vi mer!
Anm. Genomsnittliga räntor på nya lån. Lånens löptider varierar både över tid och mellan länder. Lånen till hushåll avser bolån. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve, Mortgage Bankers Association (MBA) och SCB Räntor till svenska hushåll och företag är låga Hushåll Procent Företag Procent
Lågt ränteläge länge ökar riskerna Bopriser Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Skulder Andel av disponibel inkomst Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken
Riksbankens roll i makrotillsynen FI Makrotillsynsmyndighet Beslutsmakt Makrotillsynsverktyg Riksgälds- kontoret Finansiella stabilitets- rådet Finans- departementet Ordförande Riksbanken Analys
Hushållens skulder - dubbla risker Realekonomisk instabilitet Hushållen konsumerar mindre Finansiell instabilitet Finansieringsproblem för banker Kreditförluster på bankers utlåning Hög skuldsättning i utgångsläget medför att effekterna av en kris blir större
Sårbarheterna i banksystemet gör att risken med hushållens skulder ökar Bankernas tillgångar i förhållande till BNP Schweiz Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Frankrike Danmark Cypern Österrike Tyskland Portugal Grekland Luxemburg Medelvärde Irland Italien Belgien Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Tjeckien Slovakien Litauen Rumänien Estland 0 100 200 300 400 500 Anm. Data avser december 2013. De svenska storbankernas utländska verksamheter Stort och sammanlänkat banksystem Beroende av marknadsfinansiering i utländsk valuta Påtagliga likviditetsrisker Litet eget kapital i relation till tillgångarna Källor: ECB, nationella centralbanker och Riksbanken
Skuldsättning: var hittar vi balansen? Risker för samhällsekonomin Välfärdsvinster av krediter
Tar tid att bromsa skuldutvecklingen Andel av disponibel inkomst 190 185 180 175 170 165 160 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skuldkvot Prognos, februari Sänkt ränteavdrag (20%) Sänkt bolånetak (80%) KALP-buffert (3000kr) FI:s förslag till amorteringskrav Källa: Riksbanken
Verktygslåda för att hantera riskerna Efterfrågeåtgärder Bolånetak Skuldkvotstak Skuldtjänstkvot Kvar-att-leva-på-kalkyl (KALP) Amorteringskrav Räntebindningstid Ränteavdrag Utökad boendebeskattning Reporäntan Utbudsåtgärder Kapitalkrav Kontracykliska kapitalbufferten Sektorsvisa kapitalkrav Förbättra utbudet av bostäder
Ökning i räntekostnad (kr/månad) Räntehöjningar får stora effekter Räntekostnader i kronor 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1 2 3 4 5 Ränteökning (procentenheter) 1 miljon 2,5 miljoner 5 miljoner Källa: Riksbanken
Viktigt att hantera riskerna med hushållens skulder Risker har ökat under en lång tid och visar tecken på en snabbare ökningstakt igen Med låga räntor länge är det brådskande att andra policyområden hanterar dessa risker Åtgärder för att hantera drivkrafter bakom hushållens skuldsättning Ytterligare makrotillsynsåtgärder Europeiska kommissionen, OECD och IMF har upprepade gånger påpekat riskerna
Tack!