Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Relevanta dokument
Planera och organisera för Matematiklyftet

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundsärskola

Implementeringsinsatser för lärare i samarbete med RUC

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Beslut för fritidshem

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Policy för bedömning i skolan

Skolplan för Svedala kommun

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Beslut för vuxenutbildning

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Skolverkets utvecklingsinsatser på matematikområdet

Statens skolverks författningssamling

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Lärarlönelyftet

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i praktiken

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan SKOLVERKET GER FÖRSKOLECHEFEN STÖD

Södertäljes skolor lyfter. Antagen av kommunstyrelsen 3 september 2010

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Svensk författningssamling

Förskollärarprogrammet

Beslut för förskoleklass och grundskola

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Särskilt stöd i grundskolan

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Arbetsplan för Kometen

Barn- och Utbildning Skolbiblioteksplan

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd

Beslut för förskoleklass och grundskola

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Riktlinjer nyanlända och flerspråkighet

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Tällbergs skola och fritidshem

Två rapporter om bedömning och betyg

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Svar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas"

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

TCO Stockholm. Yttrande över promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet, U 2014/4873/S

Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning I ansökan om certifiering beskriver skolan: Tolkning och kommentarer

Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp)

Samhällskunskap 1 9 hp

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

XX Kommun. YY.YY 2016 Professor Tomas Kroksmark

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Transkript:

Matematiklyftet kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna 1

ISBN: 978-91-7559-227-5 Form: Typisk Form designbyrå Illustration: Tobias Flygar Bild: Elke Welzbacher Tryck: Elanders 2016

Välkommen till Matematiklyftet! Vad: Kompetensutvecklingsinsats i didaktik för lärare som undervisar i matematik och för förskollärare som arbetar med matematik i förskolan eller förskoleklassen. Hur: Kollegialt lärande med stöd av handledare och material på lärportalen för matematik. Materialet diskuteras, aktiviteter planeras och prövas därefter i den egna verksamheten. Varför: Stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen samt öka elevernas måluppfyllelse. Var: Insatsen organiseras av rektor eller förskolechef och genomförs lokalt på den egna skolan/förskolan. Den är tätt knuten till lärarnas och förskollärarnas ordinarie arbete. För vem: Lärare som arbetar i: grundskola grundsärskola sameskola specialskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna samt lärare och förskollärare som arbetar i: förskola förskoleklass. 3

Målet med Matematiklyftet Målet med Matematiklyftet är att utveckla undervisningskulturen och kulturen för kompetensutveckling. Det innebär bland annat att lärarnas och förskollärarnas kunskap i matematikdidaktik utvecklas och befästs lärarnas och förskollärarnas lärande utmanas, fördjupas och befästs matematikundervisningen utgår från forskning och beprövad erfarenhet 4

matematikundervisningen utvecklas utifrån lokala behov i en dynamisk lärandemiljö alla barn och elever ges förutsättningar att utvecklas mot de nationella mål som anges i skolans och förskolans styrdokument kollegialt lärande används rektor och förskolechef ger förutsättningar, synliggör och följer upp lärares och förskollärares lärande huvudman, rektor, förskolechef, lärare och förskollärare arbetar långsiktigt med kompetensutveckling utifrån lokala behov. 5

6

Så fungerar Matematiklyftet Matematiklyftet är en kompetensutvecklingsinsats som genomförs kontinuerligt under en längre tid och med stöd av en handledare. Rektor och förskolechef har en viktig uppgift att, tillsammans med huvudman, skapa organisatoriska förutsättningar för insatsen. Hur ofta och när man ses för kollegiala träffar, bestäms av rektor och förskolechef i samverkan med lärare och förskollärare. Tanken är att att Matematiklyftet genomförs på arbetstid. Som stöd för insatsen finns ett webbaserat material, fritt tillgängligt, på lärportalen för matematik. http://matematiklyftet.skolverket.se Modulerna det matematikdidaktiska materialet Materialet är indelat efter skolform och presenteras i så kallade moduler. Modulerna, som är kärnan i Matematiklyftets kompetensutvecklingsmodell, är framtagna i samarbete med drygt 20 lärosäten samt Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). De baseras på kurs- och ämnesplaner, forskning om lärande och undervisning i matematik samt analyser av svenska elevers resultat i nationella och internationella undersökningar. Kompetensutvecklingsmodellen bygger på att kollegor diskuterar undervisningssituationer och didaktiska frågor, lyfter upp problem och svårigheter, kritiskt granskar både andras och sin egen undervisning samt ger och får återkoppling från kollegor. Modellen har starkt stöd i forskning om skolutveckling och kompetensutveckling för yrkesverksamma. 7

Handledare stödjer de kollegiala träffarna Vid de kollegiala träffarna är det tänkt att en handledare leder diskussionerna. Handledaren är en person som stödjer gruppen att fokusera på och samtala om de matematikdidaktiska frågeställningarna som finns i modulerna. Handledaren kan vara en kollega eller en matematiklärare/förskollärare från en annan skola/förskola, som tidigare gått någon handledarutbildning. Det kan även vara en matematikutvecklare eller en förstelärare. Så organiseras Matematiklyftet Huvudman och rektor eller förskolechef ansvarar för att dela in deltagarna i grupper som varken blir för stora eller för små. De ansvarar även för att schema lägga så att lärarna och förskollärarna samt handledaren kan träffas. Man kan arbeta med en modul intensivt under en termin eller sprida ut träffarna under ett läsår. Det är möjligt att använda tekniska lösningar exempelvis videokonferenser vid de kollegiala träffarna. Att organisera deltagandet i Matematiklyftet kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar. På Skolverkets hemsida finns artiklar om hur skolor och huvudmän valt att arbeta med insatsen och lärportalen för matematik. Du hittar dem via länken: http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/ matematiklyftet/fortsatt-med-matematiklyftet 8

9

Så arbetar man med modulerna Inför de kollegiala träffarna förväntas deltagarna ta del av materialet på lärportalen för matematik. Materialet består bland annat av texter, klassrumsfilmer, mallar, lektionsförslag, diskussionsfrågor och förslag på aktiviteter. Varje modul består av åtta delar, förutom förskolans och förskoleklassens moduler som har tolv delar. Varje modul har en röd tråd vilket innebär att modulens delar ska läsas i ordning, från del ett till del åtta / tolv. Varje del är indelad i fyra moment: A, B, C, D. Modul Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 9 Del 10 Del 11 Del 12 Del 9 12 finns bara i förskola och förskoleklass Del 1 Moment A Moment B Moment C Moment D 10

MOMENT A individuell förberedelse I moment A förbereder man sig individuellt inför den kollegiala träffen genom att ta del av materialet som finns under A-fliken. Tidsåtgång: 45 60 minuter MOMENT B kollegialt arbete Under denna kollegiala träff diskuteras först innehållet som man tagit del av, utifrån det diskussionunderlag som finns under flik B. Därefter planeras gemensamt en aktivitet som sedan genomförs i klassrummet eller barngruppen (moment C). Under denna kollegiala träff bör handledaren delta. Tidsåtgång: 90 120 minuter MOMENT C aktivitet I moment C genomförs aktiviteten/lektionen som planerades i moment B. Aktiviteten ska ingå i den ordinarie undervisningen. Om möjlighet finns kan man dessutom auskultera hos en kollega. Tidsåtgång: ingår i den ordinarie undervisningen. MOMENT D gemensam uppföljning Under denna kollegiala träff diskuterar och reflekterar man tillsammans över den genomförda aktiviteten/lektionen, utifrån det diskussionunderlag som finns i flik D. Man ger återkoppling på varandras undervisning och avslutar med att sammanfatta det man lärt sig under arbetet med den aktuella delen. Vad har gått bra? Mindre bra? Vad kan utvecklas? Under denna kollegiala träff bör handledaren delta. Tidsåtgång: 45 60 minuter. 11

Moment A Individuell förberedelse Moment B Kollegial träff med handledare Moment D Kollegial träff med handledare Moment C Genomförande av lektion / aktivitet Tidsåtgång Förskolans och förskoleklassens moduler tar cirka 45 timmar att genomföra under två till tre terminer. Övriga modulerna tar cirka 30 timmar att genomföra under en till två terminer. 12

Didaktiska perspektiv I varje modul behandlas ett begränsat matematiskt innehåll utifrån ett antal didaktiska perspektiv, exempelvis klassrumsnormer och sociomatematiska normer undervisa matematik utifrån förmågorna bedömning för lärande och undervisning i matematik rutiner och interaktion i klassrummet. Det finns även andra perspektiv. Valet av didaktiska perspektiv har baserats på läroplaner, kurs- och ämnesplaner i matematik, aktuell och relevant matematikdidaktisk forskning och på samråd med lärare och forskare. Det didaktiska stödmaterialet och det kollegiala lärandet ska tillsammans bidra till att lärare och förskollärare uppmärksammar sin egen undervisning reflekterar mer över varför man undervisar på ett visst sätt får en bredare uppsättning undervisningsmetoder. 13

Förskollärare i förskolan Materialet följer läroplanen för förskolan, Lpfö98. Lärare och förskollärare i förskoleklassen Materialet följer läroplanen för grundskolan Lgr11. Lärare i grundskolan Materialet följer läroplanen, och kursplanen i matematik, Lgr11. Modulerna är kategoriserade efter matematiskt innehåll och årskurser, till exempel Taluppfattning och tals användning årskurs 1 3 och Problemlösning årskurs 7 9. Lärare i gymnasieskolan Materialet följer gymnasieskolans läroplan och ämnesplaner i matematik, Lgy11. Modulerna är kategoriserade efter olika didaktiska perspektiv i matematikundervisningen, exempelvis Undervisa matematik utifrån problemlösning och Undervisa matematik utifrån förmågorna. Lärare i kommunal vuxenutbildning Materialet för kommunal vuxenutbildning följer läroplanen och kurs- och ämnes planerna i matematik. Lärare i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Materialet utgår från kurs- och ämnesplanerna i mate matik samt ämnesområdet verklighets uppfattning. Materialet i modulerna är gemensamt för alla målgrupperna. 14

Läs mer om Matematiklyftet: www.skolverket.se/matematiklyftet 15

Lärportalen för matematik Didaktiskt stödmaterial Diskuterar, reflekterar, ger återkoppling Lokalt på förskolorna och skolorna Kollegialt lärande med handledare Lärares och förskollärares lärande i fokus Aktiviteter prövas i den egna undervisningen