Smärtmekanismer och samsjuklighet



Relevanta dokument
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Klinisk smärtfysiologi

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Vad gör vi med smärta?

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Behandling av långvarig smärta

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Akut och långvarig smärta (EB)

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?


behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Akut och långvarig smärta (JA)

Hur förklarar man störd central

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Effektiv behandling av smärta

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Vårdorsakat läkemedelsberoende

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

Den vidunderliga smärtan

Akut och långvarig smärta (MF)

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Smärta 2016 T6 läkarprogrammet. professor Torsten E Gordh

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Vad säger vi idag? Smärtans komplexitet. Det onda börjar gå mig på nerverna. Psykologiska aspekter på långvarig smärta

Smärtfysiologi Samband fysiologi och psykologi vid långvarig smärta. Åsa Ringqvist 2019

När akut smärta blir långvarig

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

13 nov -12 Shane MacDonald

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Smärta palliativa aspekter

Artros Ickekirurgisk behandling

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

Långvarig smärta OLM 1

Hur gör man en smärtanalys?

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

När det gör ont innehåll

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Ätstörningar vid fetma

Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Palliativ vård vid olika diagnoser

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Motivation till förändring

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Kropp själ eller mittemellan?

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Kronisk smärta biopsykosocialt perspektiv

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Keele StarT Back Screening Tool

BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Vad är smärta? T5 Intro Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Åter i arbete efter stress

Transkript:

Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet

Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen mekanism Heterogena konsekvenser Långvarig smärta ökad förekomst av oro, depression Långvarig smärta ökad förekomst av andra somatiska symptom 30% av sjukskrivningar beror på smärta

Smärtklassifikation IASP En sensorisk och emotionell upplevelse korrelerad till verklig eller potentiell vävnadsskada eller uttryckt i termer av skada

Smärtklassifikation Nociceptiv smärta Neurogen/Neuropatisk smärta Psykogen smärta Idiopatisk/Smärta utan känd orsak

Definition av smärta Akut/kronisk/långvarig Lokalisation Intensitet Organ eller sjukdom Fysiologisk definition

Akut smärta Blodtrycksstegring Pulsökning Flykt Reflexer Medicinsk behandling

Kronisk/Långvarig smärta Undvikandebeteende Katastrofberedskap Sömnstörningar Trötthet Köldkänsla Nedsatt aptit/ökad aptit Nedsatt lust Depression

Smärta och psykiska sjukdomar konvergerar över tid Debut av smärta och psykisk ohälsa Symtomen ökar Symtom konvergerar Somatic origin Psychiatric origin Neuropatisk smärta Nociceptiv smärta Huvudvärk WAD Ländryggssmärta Artros Vulvodyni RA Depression PTSD Ångest Sömnstörning Utmattningssyndrom Neuropatisk smärta Nociceptiv smärta Huvudvärk WAD Ländryggssmärta Vulvodyni RA Depression PTSD Ångest Sömnstörning Utmattningssyndrom PTSD Neuropatisk smärta Huvudvärk Ångest Omgivningsfaktorer Fibromyalgi WAD Depression TID 8

Gamla diagnoser och nya TOS Burn Out Oral Galvanism El allergi Somatiseringssyndrom ME EDS Maladaptiv stress/utmattningssyndrom/

Smärtrevolution

Smärtrevolution?

Fysiologens nociception

Biologens smärta AJJJ!

Den kliniske smärtforskarens smärta

Ortopedens smärta AJ!

Patientens smärta

What works for whom?(moore A. Pain 154(2013)S77-S86) Managers and trialists may be happy for treatments to work on average; patients expect their therapists to do better than that Behind the desperate patient is not just the pain, but the poor sleep, fatigue, depression and the multitudes of ways that pain interfere with the simple activities of everyday life Chronic pain is associated with a markedly lower quality and quantity of life

Smärtmekanismer och diagnostik

Ländrygg- refererad smärta

Ländrygg- projicerad smärta

Sensitisering

Summation Temporal summation-upprepad stimulering av C-fiber över tid, ökad smärtintensitet vid samma stimuli Spatial summation-ökad smärta i utbredning vid samma stimuli 22

Perifer sensitisering

Perifer sensitisering

Central sensitisering

Central sensitisering PG syntes NK1-receptor AMPA receptor NO Gliaceller NMDA receptorn 26

Central sensitisering/generaliserad smärta/fibromyalgi Central sensitisering är ett fysiologiskt begrepp! Generaliserad smärta- smärtan är spridd till alla fyra kvadranter på smärtteckningen Fibromyalgi- 11/18 tender points enl ACR+ trötthet

Men leder ett lokaliserat smärttillstånd till Fibromyalgi? Häuser et al, PAIN 2013

Neuronalt nätverk S1, S2 ACC, Insula (obehag) Lidande PF PPC, Insula (hot) Amyg, hypot (autonoma reaktioner)

Mekanismbaserade faktorer långvarig smärta efter kirurgi? Duration av operationen Kvinnligt kön Ålder? Högt skattad preoperativ smärta Högt skattad postoperativ smärta Preop rädsla för ingreppet Experimentellt ökad smärtkänslighet Katastroftankar

Psychological factors = pain mechanisms Catastrophizing Sensitization Coping strategies Desensitization Distraction Pain inhibition (Brodda Jansen 2012)

Fear Avoidance Model(Vlaeyen 1995)

Bio-psycho-social

Figure 2 The pathological chronic pain circle Diatchenko, L. et al. (2013) The phenotypic and genetic signatures of common musculoskeletal pain conditions Nat. Rev. Rheumatol. doi:10.1038/nrrheum.2013.43

För bättre smärtdiagnostik Mindre röntgen Mer klinisk undersökning Definiera WAD grad I, II, III (uteslut 0 och IV) Comorbiditet som risk