Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Relevanta dokument
Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Barn i migration. - trauma och psykisk ohälsa - behandling och bemötande. Ericastiftelsen,13/4-16

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Barn och unga på flykt Trauma, reaktioner och förhållningssätt. Göteborg

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

Integrativ traumafokuserad psykoterapi med ensamkommande flyktingungdomar

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

- hur kan vi alla hjälpa till?

Skolplan för Svedala kommun

Kris och Trauma hos barn och unga

Vad är trauma. och vad får det för konsekvenser?

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Hälso- och sjukvårdslagen

Flyktingbarnteamet Göteborg

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kvalitetsarbete i förskolan

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

P-02/03 säsongen 2016

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

TIPS 1: Att hantera arbetslöshetsrelaterad stress Möt dina känslor

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

Tränarguide del 1. Mattelek.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Avdelningsplan! för! Havet!

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Kvalitetsredovisning Läsår

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Inkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Utgå ifrån det positiva

Matematiken har alltid funnits omkring

Motiverande Samtal MI introduktion

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Fritidshem och skola i samspel

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Föreläsning: Konflikthantering i en BRF. Fastighetsägarna Stockholm, Fastighetsägarnas Hus

Motivation. Emotion och motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Motivation och kognition. Ebba Elwin.

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Ensamkommande barn och ungdomar -omsorg och bemötande vid trauma. Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Varför just jag? Olof Risberg. Om våld, övergrepp och funktionshinder. Olof Risberg Leg. Psykolog / Psykoterapeut 1

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Min resa som chef på Hagalidsgården

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Hur motiverad är patienten?

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Kiwiböckerna metod och begrepp

Work in peace. Information och övningar. Av Pål Dobrin, Empaticus AB Work In Peace var en ADA-kväll på Sockerbruket i Göteborg den 31/

Affektteori och affektsmitta

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Schematerapi & Samsjuklighet

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

IT, etik och organisationer

Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Transkript:

Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen 1

Karin.thorell@telia.com 2

Agenda för dagen Bakgrund Traumaförståelse Traumamedveten omsorg Sammanfattning 3

Ensamkommande flyktingbarn CSN Skatteverket Försäkringskassan Skolverket Tolkar Skatteverket Länsstyrelserna Sjukvården Socialstyrelsen Marcus Wihk, Rädda Barnen 4

Jag känner mig ensam. Du kanske inte tror mig, men jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 5

Jag vill lägga till en diagnos brist på omsorg! Ensamkommande, 17 åring från Afghanistan 6

Bakgrund 7

Kompetensutvecklingsprogram i Traumamedveten omsorg Implemetering Traumamedvet en omsorg Workshop Konsultation Omsorgströtthet Sekundärtraumatisering Organisationskultur Vidmakthållande Möte med uppdragsgivaren om villkor, ramar, ansvar och riskanalys Föreläsningar för personal Praktisk träning av relevanta metoder och verktyg för personalen. Tema- eller situationsbaserad konsultation utifrån aktuella problem ställningar. Löper från och med nu och framåt. Processarbete med personal med fokus på reflektion, ansvar och kommunikation Omsorgströtthet, sekundärtraumatisering och stresshantering. Avslutande möte med uppdragsgivaren med fokus på vidmakthållande och vidareutveckling. 8

God medveten omsorg är den bästa terapin som finns! (Mogens Albaek RVTS, Norge) 9

Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 10

Dr Howard Bath Three pillars of transforming care Creating a context for healing in the other 23 hours Clinican psychologist Tidigare Childrens s Commissioner, Northern territory, Australien 11

Utbildning med Howard Bath, Lund 12-15 januari 2016 12

Traumamedveten omsorg (TMO) - Ett förhållningssätt Kunskap och färdigheter för vuxna som arbetar direkt med barn och ungdomar som varit med om svåra påfrestningar och trauma. Parents, counsellors, teachers, coaches, direct-care workers, case managers, and others are all in a position to help a child heal Greenwald, 2005 13

Att skapa en läkande vardagsmiljö genom att stärka skyddsfaktorer Skyddsfaktorer Sårbarhet/ Riskfaktorer Stress 14

Traumarelaterade behov Generella behov (tillhörighet, autonomi, kompetens, meningsfullhet) Traumarelaterade behov Individuella behov 15

16

Smärtuttryck (pain based behaviours) Barnets/ungdomens beteende Barnets/ungdomens känslor, tankar, forväntningar och uppfattningar 17

Åtgärder Metod Teori Värderingar 18

Traumamedveten omsorg- Traumaförståelse Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 19

Vad är trauma? En extremt påfrestande händelse (innehållande hot, våld, skräck) som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade kan orsaka skada (van der Kolk) Biologiska, kognitiva och känslomässiga överlevnadsreaktioner aktiveras (stress-respons systemet) 20

Typer av trauma Typ 1 Avgränsad psykisk traumatisering Ex misshandel, bilolycka eller våldtäkt Typ 11 (komplex) Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Ex långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. 21

Utvecklingstrauma (relationstrauma) Sviktande regleringsstöd från anknytningsperson Traumatisk stress Traumatisk stress + brist på hjälp att reglera affekt är en mycket olycklig kombination! Barnet blir hänvisat till sig själv att lugna sig En omöjlig uppgift 22

Symtom efter trauma Ångest/oro Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordsbenägenhet Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Fobier Tvång Sömnsvårigheter 23

Regleringssvårigheter efter komplex trauma Affekter och kroppsliga sensationer Uppmärksamhet och beteende Socialt och emotionellt 24

Effekter av potentiellt traumatiska händelser beroende av Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner (före, under, efter) Socialt stöd (före, under, efter) RISKFAKTORER SKYDDSFAKTORER 25

PTSD Posttraumatic Stress Disorder Tillstånd som kan drabba traumatiserade människor Återupplevande Genom ex. drömmar, flashbacks eller i lek. Undvikande Försök att undvika tankar, känslor eller samtal rörande situationen. Undvikande av aktiviteter platser eller personer som kan påminna om situationen. Minnesflykt. Förändringar i tanke och sinnesstämning ex. minnessvårigheter, självanklagelser, skam, skuld, svårigheter att känna positiva känslor Förhöjd vakenhetsgrad - Svårt somna, ständigt uppvaknande under sömnen, hyperuppmärksamhet, överreaktion på överraskande stimuli, irritabilitet, vredesutbrott, självdestruktivt beteende Specificera med eller utan dissociativa symptom (depersonalisering, derealisation) Barn under 6 år, notera ex. mer återupplevade i lek, begränsat intresse för lek 26

Vad händer i vår hjärna vid stress och trauma? 27

Logikhjärnan/tänkande hjärnan Känslohjärnan Sinnesförnimmande hjärnan/överlevnadshjärnan 28

Kapt ein (Prefrontal Cortex) Den tenkende hjernen Maskinist (Det limbiske system) Følelseshjernen RVTS Sør, etter ide av Brown & Cahill, 2006 Fyrbøt er Lillehjernen, øvre del av ryggmargen Den autonome, selvstyrte hjernen 29

Omedelbara reaktioner vid fara 30

Mentalt tillstånd påverkar hjärnan 31

Gör omsorg skillnad? God sensitiv omsorg påverkar samma strukturer i hjärnan som vid hot, fast i positiv riktning Hur ge god omsorg i överdos samtidigt som just det kan upplevas som utmanande? (Dag Nordanger) 32

Träna på att se samband mellan trauma, trigger och reaktion 33

Traumamedveten omsorg- Trygghet Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 34

Trygghet och tillit är grundläggande Maslow 35

Harlow 36

Anknytning https://www.youtube.com/watch?v=apzxgeb Zht0 37

Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet Social/relationell trygghet Kulturell trygghet Gender trygghet Identitetstrygghet Andlig trygghet UPPLEVD trygghet 38

Barnet som var där på båten är hos oss nu... 39

Vad kan du göra för att skapa trygghet för just det här barnet? 40

Traumamedveten omsorg- Relation Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 41

Bath 42

Relation (connections) Skapa nya trygga relationer med anknytningskvalitet Skapa relationer till omgivningen (ekologin); skola, kamrater, fotbollslaget etc Stärka känslan av normalitet Relationer för att få hjälp att reglera sina känslor, sitt beteende och sina impulser Resilience via känsla av tillhörighet 43

Connections skapar förändring 44

Hur skapar vi connections? The power of play! Tillgodose behov Uppmärksam på när barnet bjuder upp till relation (bids) Bjud in till gemensam aktivitet som är rolig, som skapar framgång och som ger positiv erfarenhet LEK, turtagning 45

Uppmärksamma när barnet/den unge bjuder in till relation Barnet bjuder in till relation Den vuxne ger en positiv respons Den unge känner sig accepterad och förstådd (Bath) 46

Traumamedveten omsorg- Bemästring -Stärka adaptiva bemästringsstrategier för att hantera både yttre och inre stressorer Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 47

Affektreglering att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser. 48

Det vi vet: Barn kan inte reglera på egen hand Om barnet är rädd eller frustrerad måste det finnas någon där som reglerar Barn behöver regleringsstöd för att kunna utvecklas på ett positivt sätt Att kunna bemästra stress, träna på reglering, skapar känsla av egenmakt 49

Verktyg för att hjälpa till med affektreglering Skapa förståelse för vad ligger bakom beteendet Time in Samreglering Toleransfönstret Söka efter och förstå triggers 50

Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, stadig ton Möta barnets behov Ej agera på barnets verbala kränkningar Time in Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 51

Barnet upplever stress 52

icke traumamedveten omsorg 53

Traumamedveten omsorg 54

Brist på samreglering 55

Samreglering 56

Empati Vår förmåga till inlevelse i en annan persons tankemässiga eller känslomässiga situation Vårt viktigaste verktyg för att hjälpa andra Tveeggat svärd känslor är smittsamma 57

Filmklipp Kramer vs kramer Billy acts ut http://www.youtube.com/watch?v=ew6gys3hf a0&feature=em-share_video_user 58

Konfliktcirkeln, negativ interaktion Stressfylld situation Den vuxnes respons Barnets känslor Den vuxnes känslor Barnets beteende (Efter Bath, Long) 59

Traumamedveten samreglering Icke traumamedveten reglering Medveten om egna känslor Ej medveten om egna känslor Fokus på barnets känslor Fokus på barnets beteende Mål: Hjälpa barnet att få ro Mål: Att stoppa olämpligt beteende Empatisk kommunikation (lugn, bestämd ton) Situationskonfronterande kommunikation (hög, aggressiv ton) Bl.a. Bath 2006, 2011 60

Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Toleransfönstret Område av optimal aktivering Hypoaktivering (Efter D. Siegel, 1999) 61

Självinsikt- Vad triggar mig? 62

Sammanfattande tips Träna på att möta smärtuttrycket bakom det yttre beteendet Träna på att se koppling mellan trauma, trigger och reaktion (vad stressar? vad lugnar?) Ingen idé att tala till rätta om kaptenen (logikhjärnan) är satt ur spel Prioritera att skapa trygghet, till exempel via samreglering Skapa konsekvenser utan bestraffningslogik så att barnet och du själv kan gå ur situationen med bevarad känsla av värdighet Både den unge och du själv behöver komma tillbaka in i toleransfönstret för att kunna prata igenom situationen och hitta nya lösningar Var uppmärksam på när den unge bjuder in till relation Bjud själv in till relationsbyggande aktiviteter 63

Sammanfattning https://www.youtube.com/watch?feature=pl ayer_embedded&v=jfq6-ns65ry 64

Tack för mig! Anna Thom Olin Leg psykolog Rädda Barnen 08-698 92 65 anna.thom.olin@rb.se 65