Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning



Relevanta dokument
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Välkommen till vår förskola

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Avdelningsplan! för! Havet!

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan. Markgatans enhet Markgatans förskola avd. Röd, Blå, Grön, Gul, Backstugan & Ekstugan 2015/16

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

HUSMUSEN UTSIKTENS FÖRSKOLA

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Bild Engelska Idrott

Arbetsplan Årsunda förskola

Kvalitetsredovisning Läsår

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Skolplan för Svedala kommun

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Fritidshem och skola i samspel

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan för Kometen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Lärande & utveckling.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Förskolan Skogsgläntan

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Systematiskt kvalitetsarbete

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gulmåla

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Transkript:

Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning

2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Barnen respekterar och tar hänsyn till alla barn och vuxna. De bryr sig om en kompis gjort illa sig eller behöver hjälp. De delar med sig. De försöker följa förskolans gemensamma regler. De skickar maten till varandra och undrar om någon annan vill ha innan de tar allt. De lyssnar på varandra och avbryter/stör inte andras samtal eller lek. De låter alla vara med och bestämma i leken och frågar sin kompis vad den tycker. Spelar upp dockteater varje vecka till att börja med som berör ämnet normer och värden. Vi gör detta för att tydliggöra problemet för barnen. Efteråt diskuterar vi tillsammans med barnen vad som hände och varför samt hur det kändes. Lånar temaböcker från boklådan innehållande detta ämne. Dessa använder vi i smågrupperna för att samtala och jobba kring. Ingriper inte så snabbt utan inväntar och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Är goda förebilder genom ett öppet och lekfullt sätt.

Använder oss av samtalstavlor (med tecken) för att belysa vad som är ok och inte. Leker grupplekar där turtagande och samspel tränas. De äldre barnen får möjlighet att sitta utan en vuxen vid lunchen för att se hur viktigt det är att man delar med sig och lyssnar på varandra. Vid aktivitetskorten är vi tydliga med att barnen stannar på sina stationer och hjälper och visar kompisarna som är där. Skickar hem diskussionsfrågor till föräldrarna, som berör ämnet, att samtala med barnen om. Ansvarig/Ansvariga: Bea

2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (främst -10:orna) Förmåga till nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Barnen kan föra en dialog där de lyssnar på varandra och ställer motfrågor. Barnen kan uttrycka sig med fullständiga meningar och återberätta händelser. Barnen visar intresse för varandras språk och vill gärna lära sig ord på de olika språken samt lära varandra. Tre av de äldre barnen får sitta själva under lunchen för att få större möjlighet till samtal utan en vuxen. Under aktivitetskorten är vi tydliga med hur viktigt det är att alla barnen stannar på sina stationer och samtalar med barnen där. Detta gör vi för att skaffa arbetsro och lugnare stunder vilket underlättar och gynnar barnens dialoger.

Vi läser böcker varje dag spontant och inplanerat. På lilla läsvilan startar vi med flanellograf och sagopåsar för att tydliggöra språket. Vi använder rim och ramsor, sånger och rörelselekar. Vi samtalar mycket med barnen och ställer frågor vad de gjort och liknande. De äldre barnen tränar språket genom Bornholmsmodellen flera gånger i veckan. Vi fortsätter räkna på somaliska, engelska, arabiska och svenska. Vi frågar barnen med kurdiska som modersmål hur man räknar på deras språk. Vi belyser de olika språkkunskaperna genom vårt språkträd för att skapa stolthet över sitt ursprung. Vi frågar barnen och föräldrarna vad saker heter på deras modersmål. De flerspråkiga barnen fortsätter träna sina modersmål med språkassistenterna. Vi använder tecken som stöd för att tydliggöra språket. Vi inför lärplattan i större utsträckning. Vi rensar bort onödiga appar och tillför mer lärorika sådana. Introducerar den på samlingen och börjar med att ta fram den vid aktivitetskorten och i smågrupperna. När vi ser att barnen hanterar den bra utökar vi dess användning. Anna

Mål matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Mål naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

2.3 BARNS INFLYTANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Uppföljning januari 2016 Utvärdering maj/juni 2016