Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar - Kommunstyrelsen 6 - Personalnämnden 10 - Överförmyndaren 12 - Revisionen.. 15 - Valnämnden 16 - Miljö- och Byggnadsnämnden 18 - Tekniska nämnden. 19 - Barn- och Utbildningsnämnden.. 28 - Socialnämnden... 34
Kommunfakta 2004 Antal invånare 1/1 1997 12.213 1998 12.046 1999 12.025 2000 11.937 2001 11.912 2002 11.924 2003 11.897 2004 11.891 Personal 1/1 2001 2002 2003 2004 Antal årsarbetare 712 755 764 763 Antal anställda 856 890 890 889 Politisk ställning Utdebitering Parti Mandat m 9 c 5 fp-lib 3 Kommunalskatt 22.40 kd 3 Landstingsskatt 10.50 mp 1 Summa utdebitering 32.90 s 12 v 2 totalt 35 Från och med inkomståret 2000 finns inte längre någon församlingsskatt. Den kommunala inkomstskatten består numera bara av kommunalskatt och landstingsskatt. Församlingsskatten har ersatts av begravningsavgift (som betalas av alla) och kyrkoavgift (som betalas av medlemmar i svenska kyrkan). I Kils kommun finns tre församlingar, Stora Kil, Frykerud och Boda, som alla har samma avgift: begravningsavgift 0:39 och kyrkoavgift 1:05. Summan av kommunal inkomstskatt och avgifter till kyrkan blir således: medlem i svenska kyrkan 34.34 ej medlem i svenska kyrkan 33.29 1
Nämnder/förvaltningar KILS KOMMUNS ORGANISATION Kommunala bolag 2
Ekonomisk översikt Utveckling Resultatutvecklingen från 1997 har i stort sett varit positiv med undantag för 2001, då kommunen redovisade ett underskott på 2,3 Mkr. Underskottet var hänförligt till ett obudgeterat ägartillskott till koncernbolag. Prognosen för 2003 pekar på ett nollresultat. Den ekonomiska återhämtningen har kunnat genomföras delvis genom förbättrad budgetdisciplin och framför allt kraftig tillväxt i skatteintäkter. Denna starka tillväxt under slutet av 90-talet har planat ut och den förväntade konjunkturuppgången har ännu inte tagit fart. Behoven av kommunal service t ex skola, barn- och äldreomsorg har stadigt fortsatt att öka och kräver ökade resurser. Investeringar Investeringsvolymen uppgår till 11,2 Mkr, vilket är en mycket låg nivå och knappast långsiktigt hållbar. I planen ökas dock investeringarna till 14 Mkr respektive 19 Mkr för de kommande åren. Nämndernas ursprungliga äskanden uppgick till 23 Mkr och har alltså mer än halverats i den slutliga budgeten för att undvika nyupplåning. Det är därför viktigt att överskottsmålen kommande år uppfylls för att skapa ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Osäkerhet / sårbarhet Obefintlig säkerhetsmarginal för obudgeterade behovsförändringar. Osäker konjunktur- och skattekraftsutveckling. Budget 2004 samt ekonomisk plan 2005-2006 Drift Kommunens driftbudget för 2004 visar nollresultat och uppfyller därmed minimikravet enligt kommunallagen. Nämndernas nettokostnader har kunnat tillåtas öka med 14,5 Mkr (3,6%) jämfört med 2003. I den tidigare ekonomiska planen var målet 2004 ett överskott på 10 Mkr. Det som förändrats sedan dess är högre pensionskostnader, sämre skatteutfall och att verksamhetskostnaderna ökat mer än vad som bedömdes i planen. I den nuvarande planen 2004-2006 finns överskottsmål för 2005 på 4,5 Mkr och för 2006 på 9,6 Mkr. Detta motsvarar 1% respektive 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Nämndernas nettokostnader kan enligt planen tillåtas öka med knappt 3% respektive år och innebär således en avsevärt mindre uppräkning än för 2004. Framtiden Kommunförbundet ger i sin skrift Kommunernas ekonomiska läge sin syn på perioden fram till 2007. Kommunernas ekonomi kommer att vara ansträngd de kommande åren. Genom svagare sysselsättningsutveckling än tidigare kommer skatteintäkterna att utvecklas svagare. Samtidigt kommer kraven på kommunal service att öka på grund av befolkningsstrukturella faktorer och på grund av statliga reformer. För att långsiktigt klara detta måste kommunerna bygga upp den ekonomiska styrkan genom en god ekonomisk hushållning och tydligare och troligen mer hårdhänta prioriteringar. Det måste också finnas beredskap för och förmåga att genomföra strukturella förändringar i kommunala verksamheter så att behovsförändringarna kan hanteras. 3
Resultatbudget 2004-2006 (Belopp i tkr) 2004 2005 2006 Verksamhetens nettokostnader -419 780-431 948-443 528 Kapitaltjänst 24 774 24 774 24 774-395 006-407 174-418 754 Pensioner -19 354-19 500-19 700 Avskrivningar -13 519-13 787-13 801 Verksamhetens nettokostnad -427 879-440 461-452 255 Skatter och bidrag 434 764 452 359 469 915 Finansiella intäkter 3 060 4 388 4 355 Finansiella kostnader; ränta lån -9 515-10 462-11 247 Finansiella kostnader; ränta pensionsskuld -415-1 300-1 370 ÅRETS RESULTAT 15 4 524 9 398 Finansieringsbudget 2004-2006 (Belopp i tkr) 2004 2005 2006 Årets resultat 15 4 524 9 398 Avskrivningar 13 519 13 787 13 801 Ökning långa skulder Tillförda medel 13 534 18 311 23 199 Nettoinvesteringar 11 260 14 311 19 199 Amorteringar 4 000 4 000 4 000 Använda medel 15 260 18 311 23 199 FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL -1 726 0 0 4
Sammandrag per nämnd / styrelse Driftbudget (Beloppp i tkr) Nämnd / styrelse Netto Kostnader Intäkter Kommunstyrelsen 48 765 49 971 1 206 Valnämnden 85 85 Revisionen 485 485 Överförmyndaren 325 325 Miljö- och Byggnadsnämnden 2 124 2 794 670 Tekniska nämnden 12 968 68 239 55 271 Barn- och Utbildningsnämnden 225 614 244 903 19 289 Socialnämnden 125 076 155 697 30 621 Personalnämnden 4 552 6 052 1 500 Totalt 419 994 528 551 108 557 Investeringsbudget (Belopp i tkr) Nämnd / styrelse 2004 2005 2006 Kommunstyrelsen 1 570 1 100 800 Valnämnden Revisionen Överförmyndaren Miljö- och Byggnadsnämnden Tekniska nämnden 8 915 20 920 9 162 Barn- och Utbildningsnämnden Socialnämnden 700 Personalnämnden Totalt 11 185 22 020 9 962 5