Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 Fastställd 2014-06-11 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 1
Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 Region Blekinge Dnr: 501-119-2013 Fastställd av regionstyrelsen 11 juni 2014 2014-04-25/Pether Foto framsida uppifrån och ned, vänster till höger: Mats Samuelsson, Joakim Lenell, Joakim Lenell, Olof Fredholm samt Hans-Peter Blom 2 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Förord Den regionala tillväxtarenan förändras allt mer. Regionerna får större ansvar och möjlighet att arbeta strategiskt utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller inte minst inom området infrastruktur och transporter som utgör en viktig del i att skapa ett attraktivt Blekinge. I Blekingestrategin 2014 2020 anges den gemensamma färdriktningen för hur vi ska utveckla länet. Länsplanen för transporter har sin utgångspunkt i Blekingestrategin och ska medverka till god tillgänglighet som bl. a gör det möjligt att utveckla länets strategiska läge i södra Östersjöregionen. Goda transportmöjligheter är en förutsättning för en fortsatt god regional utveckling i Blekinge, för såväl medborgare som för näringsliv och besökare. Genom vår strategiska placering vid Östersjön med närhet till växande ekonomier i östra Europa, Centraleuropa och till den dynamiska Öresundsregionen är ett välfungerande transportsystem av stor betydelse ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Detta ställer dock höga krav på välfungerande infrastruktur i form av effektiva, tillgängliga och säkra kommunikationsmöjligheter. I ett funktionellt transportsystem måste det finnas sammanhängande stråk av tillräcklig kvalitet. Ett betydligt ökat godsflöde över Östersjön via Blekinges hamnar ställer därför krav på förbättringar som åtgärdas via länsplanen och den nationella transportplanen i samverkan. Ökad rörlighet och ökade pendlingsströmmar medför samtidigt en negativ miljöpåverkan. Målkonflikten mellan tillgänglighet och miljömässig hållbarhet blir tydlig. Genom planförslaget bidrar vi till att skapa ett hållbart transportsystem genom att stödja en utveckling där godstransporter i högre utsträckning sker med sjöfart kopplat till järnvägen. Vidare avsätter vi medel i planen för att utveckla och bygga ut kollektivtrafiken för att knyta samman kommunerna i länet och med grannlänen i större och mer kompletta arbetsmarknads- och utbildningsområden. Utbyggnaden av cykelvägar i pendlingsavstånd gör det möjligt för flera att välja bort bilen och att cykla säkert till jobb och utbildning. Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 3
Innehåll Sammanfattning 5 1. Bakgrund 6 1.1 Process 6 1.2 Länstransportplan 6 2. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden 8 3. Nationella planens samverkan med länsplanen 12 3.1 Regional systemanalys 12 3.2 Vikten av samverkan 13 4. Transportpolitiken 15 4.1 De transportpolitiska målen 17 4.2 Transporterna och miljön 18 4.3 Fyrstegsprincipen 19 4.4 Nytt planeringssystem från 2013 20 4.5 Trafikverkets hastighetsöversyn 21 4.6 Principer för sam- och medfinansiering 22 5. Den regionala politiken 24 5.1 Blekingestrategin 25 5.2 Klimat- och energistrategi för Blekinge 26 5.3 ReDA den regionala digitala agendan 28 6. Länets transportsystem 29 6.1 Det överordnande vägnätet 29 6.2 Järnvägarna 31 6.3 Sjövägarna 32 6.4 Flyget 32 7. Godstransporter 33 7.1 Mål 33 7.2 Länets hamnar i TEN-T -nätverket 33 7.3 Prognos för utvecklingen i Östersjöregionen 38 8. Resor 42 8.1 Mål 42 8.2 Trafikförsörjningsprogrammet 44 8.3 Resvaneundersökningen 2012 46 8.4 Pendling och övrigt resande 46 8.5 Prognoser och utveckling 52 9. Ekonomisk översikt 54 9.1 Utgångspunkter och motiv för prioriteringar 54 9.2 Plansammanställning 57 10. Stråkbeskrivning 62 10.1 Riksväg 15 62 10.2 Riksväg 27 65 10.3 Riksväg 28 68 10.4 Riksväg 29 70 10.5 E22 71 10.6 Blekinge Kustbana 73 10.7 Kust till Kustbanan 76 10.8 Sydostlänken 78 Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning (separat handling) 4 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Sammanfattning Blekinges länsplan för transportinfrastruktur för åren 2014 2025 omfattar investeringar på det regionala vägnätet som utgörs av samtliga vägar utom E22. Utöver investeringar i vägnätet har en överenskommelse tecknats med Trafikverket om samfinansiering av kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana. Länstransportplanen syftar till att skapa ett attraktivt och hållbart transportsystem och utgör därmed en viktig del i den regionala utvecklingsstrategin för länet, Blekingestrategin 2014 2020. OECD rapporten om Småland-Blekinge pekar på brister i infrastrukturen där länet har sämre tillgänglighet via väg- och järnvägnätet till EU-marknaderna än regioner som ligger geografiskt längre bort. Emellertid har Blekinge ett strategiskt läge i södra Östersjöregionen som är en styrka för länet. Vår position som den naturliga porten mot stora befolkningscentra i östra Europa och Centraleuropa gör länet till ett viktigt transitlän för ökade godstransporter mot dessa växande marknader. Emellertid är Blekinge en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera för att stödja transportsystemets utveckling. Betydelsen för Sverige av att erhålla ett funktionellt transportnät över Östersjön via Blekinge måste därför ge avtryck i Nationell plan för transportsystemet. Medlen i länsplanen går främst till att öka tillgängligheten mellan länets båda TEN-T hamnar i Karlshamn och Karlskrona och landets utpekade väg- och järnvägsnät för gods. Riksvägarna i länet har i detta en framträdande roll i att knyta samman transportsystemet där rv 27 har betydande NETHERLANDS NORWAY Frederikshavn DENMARK Aarhus Fredericia Hamburg Travemünde Hannover GERMANY SWEDEN Gothenburg Karlshamn Helsingborg brister som behöver åtgärdas. Närheten till jobb och utbildning ställer krav på god kollektivtrafik. Det ska gå att bo och verka i Blekinge eller att pendla till arbete och utbildning i grannlänen. Närheten till Öresundsregionen och mellan länens universitets- och högskoleorter är viktig för länets Oresund Ystad Trelleborg utveckling. Därför vill vi öka kapaciteten på Blekinge kustbana och bidra till investeringar i kollektivtrafikens utbyggnad. Tillsammans med kommunerna kan vi med gemensamma Sassnitz Karlskrona resurser fortsätta att bygga ut cykelvägnätet för ökad pendling. Baltijsk LATVIA Klaipeda Kaliningrad POLAND Warsaw Riga ESTONIA LITHUANIA Kaunas Vilnius BELARUS Minsk UKRAINE RUSSIA I kapitel 9 redogörs för vilka utgångspunkter som ligger till grund för prioriteringarna i länsplanen. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 5
Bakgrund 1. Bakgrund Regeringen har uppdragit åt de regionala länsplaneupprättarna att under 2013 upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2014-2025. Syftet med dessa planer är att beskriva länets transportsystem med dess funktioner och brister, utifrån mål och behov. Vidare syftar de till att utgöra underlag till infrastrukturåtgärder inom länet. De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomiska nytta, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken. Regeringens förslag till inriktning utgår från ett trafikslagsövergripande synsätt. Trafikåtgärderna ska på bästa möjliga sätt komplettera varandra för att skapa ett effektivt transportssystem till gagn för näringsliv, medborgare och besökare. Ett väl fungerande transportsystem nyttjar alla trafikslag på ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart sätt. Planen ska också vara jämställd, dvs. beakta olika resmönster och transportbehov hos män respektive kvinnor. Länsplaneupprättarna ska redovisa de remitterade och sammanställda förslagen till Näringsdepartementet senast den 16 december 2013. 1.1 Process Framtagningen av länstransportplanen har skett under de knappa tidsramar som regeringen i praktiken givit planupprättarna. Dialogen mellan Trafikverksregionen och Region Blekinge har varit tät med underhand lämnade underlag och uppgifter åt båda håll. Underhandskontakter har skett med angränsande län. Regionstyrelsen har via arbetsutskottet kontinuerligt följt och styrt arbetet. Samverkan har skett med länets kommuner, i de så kallade kommundialogerna under mars och april. Samråd har skett inför miljöbedömningen av planen. Tid för en bredare dialog har däremot saknats. Inriktningen har varit att remittera planförslaget i juni samtidigt som den nationella planen remitteras för att ge remissinstanserna rimlig tid att ta del av planen och lämna synpunkter. 1.2 Länstransportplan Den nya planperioden gäller åren 2014 till och med 2025. Anslagen från tidigare plan är indexuppräknade, och förlängs för åren 2022-2025 med de genomsnittliga årliga nivåerna från tidigare år. Regeringen har i beslut 2014-04-03 fastställt den ekonomiska ramen för Blekinge till 514 mkr. Planen är utifrån Trafikverkets nya planprocess indelad i tidsintervaller, där år 1-3 är projekt klara att genomföras och 4-6 är planerade projekt. Från år 7 och framåt benämns åtgärderna som brister där åtgärdsvalsstudie ska påbörjas, såvida det inte är projekt som redan nu ligger i något planeringsskede. Tidsindelning gör planeringen mer överskådlig 6 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Bakgrund och avsikten är att projekten i större utsträckning ska ha följsamhet till finansieringen. Namngivna projekt är de med en budget på 25 mkr och däröver. Enligt riksdagsbeslut upprättar planeringsorganen på länsnivå tillsammans med Trafikverket förslag till hur de ekonomiska ramarna inom länstransportplanen ska disponeras under planperioden. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 7
Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden 2. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden Blekinges läge i södra Östersjöregionen är en tillgång. Sveriges huvudsakliga handelsvägar har historiskt sett löpt från norr till söder på grund av västeuropas ekonomiska betydelse. De globala ekonomiska axlarna och handelsvägarna har flyttats och fler länkar till och igenom Blekinge är i allra högsta grad motiverade. Allt sedan efterkrigstiden har infrastrukturen i sydöstra Sverige varit lågprioriterad. Detta har lett till en föråldrad och ineffektiv infrastruktur. Blekinges geografiska läge invid Östersjön bör utnyttjas bättre, främst som port mot de växande ekonomierna i östra Europa. OECD- studien för Småland-Blekinge bekräftar att efterkrigstidens politik har gynnat ett västligt transportnät och negligerat de mer östliga, vilket visat sig i form av ett järnvägsnät i Sydöstra Sverige, som är både glest och av dålig kvalitet. I början av denna planperioden är det 25 år sedan järnridån upplöstes. Med utvidgning av EU och nya handelsvägar har situationen radikalt förändrat förutsättningarna för en ny politik i södra Östersjöområdet. Trafiken över Blekinges hamnar har utvecklats och färjelinjer och kontakter över Östersjön har etablerats. Emellertid saknas en nationell strategi som visar hur sydöstra Sveriges infrastruktur ska utvecklas för att möta upp utvecklingen. Regionens viktiga hamnar och infrastruktur är dåligt anslutna till det övergripande transportsystemet, båda gällande väg- och järnvägsanslutningar. Skillnaden i väg- och järnvägstillgänglighet jämfört med övriga Sverige är oroande enligt studien. Slutsatsen var att Småland och Blekinge, på grund av brister i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger geografiskt längre bort. I Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (även kallad kapacitetsutredningen) med prognoser för 2050 framgår att den internationella handeln förväntas öka, särskilt mot östra Europa, men EU-marknadernas tillgänglighet från svenska regioner, 2006. Siffrorna väger in befolkningstäthet, BNP och restid mellan svenska regioner och alla andra regioner i EU där lägre värden innebär sämre tillgänglighet till de andra EU-regionerna. Källa: Småland Blekinge OECD-rapport och Europeiska kommissionen 8 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden även vidare mot Ryssland och Asien. Importen och exporten österut förväntas växa förbi den som riktas västerut. Detta kommer innebära en kraftig ökning av godstransporter genom sydöstra Sverige och Blekinge i synnerhet. Import och export 2006, övre kartan, respektive prognos 2050. Källa Trafikverkets kapacitetsutredning Våra grannländer i Östersjön har på senare tid genomgått en explosionsartad utveckling och vi ser hur denna fortsätter att öka. Samtidigt fortsätter de att prioritera transportstråken, både på väg och järnväg, mot Sverige och Skandinavien genom korridorerna mot Gdynia/Gdansk i Polen, Järnvägar och hamnar i Ten-T Core och Comprehensive Network i södra Östersjöregionen. Källa EU Kommissionen. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 Klaipeda i Litauen och Ventspils i Lettland. 9
Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Detta sker utan att Sverige tillvaratar denna strukturförändring och anpassar sig till densamma. Transportsystemet är inte anpassat för att möta de expanderande marknaderna i Öst- och Centraleuropa, Asien och Ryssland. Med ökad handel kommer sydöstra Sverige spela en mer strategisk roll än tidigare, men en nationell strategi saknas för att möta dessa utmaningar. Den potential som redan finns i form av hamnar, väg och järnväg måste därför nyttjas på ett mer effektivt sätt, genom att förstärka och bygga ut där det behövs. I Kapacitetsutredningen konstateras att det utpekade väg- och järnvägsnätet för gods ska vara utgångspunkt för åtgärder att möta en sådan utveckling som prognoserna visar. Hamnarna i Karlshamn, Karlskrona och Oskarshamn är utpekade som centrala hamnar för gods. Utredningen konstaterar dessutom att fler godstransporter bör utföras via järnväg och sjöfart för att uppnå klimatmålen. Detta skulle också stärka företagens konkurrenskraft och motverka kapacitetsbristen på våra vägar. Vidare konstateras att transportsystemet som helhet behöver infrastruktur av god kvalitet såväl inom som utanför det utpekade nätet! Detta för att binda samman och förstärka transportinfrastrukturen. Blekinge förutsätter att regionens hamnar får en framskjuten roll i ett sammanhållet nationellt godstransportnät, i synnerhet Karlshamn och Karlskrona som ingår i TEN-T nätets Motorways of the Sea (MoS) korridorer. Sydöstra Sverige förväntar sig att se ett strategiskt väg- och järnvägsnät med funktionella anslutningar till regionens hamnar och att staten medverkar kraftfullt i en sådan för hela nationen viktig utveckling. I det avseendet har vi valt att verka för en sådan funktionalitet genom prioriteringar av medlen i länstransportplanen så långt det varit möjligt. Källa: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050, Trafikverket 10 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Trots vår geografiska närhet till de växande marknaderna på andra sidan Östersjön så kan Blekinge alltså inte utan nationellt stöd vidta åtgärder i infrastrukturen och medverka till ett mer robust transportsystem. Detta gör att Sverige riskerar att bromsa utvecklingen i södra Östersjöområdet genom att negligera transportplaneringen och därmed gå miste om stora tillväxtmöjligheter. Begränsningarna i infrastrukturen minskar inte bara möjligheterna att dra fördel av läget nära Europa utan påverkar också den interna dynamiken inom regionen. NORWAY ESTONIA SWEDEN RUSSIA Frederikshavn Gothenburg LATVIA Riga DENMARK Aarhus Fredericia Karlshamn Helsingborg Oresund Karlskrona Klaipeda LITHUANIA Kaunas Ystad Trelleborg Baltijsk Kaliningrad Vilnius Sassnitz Minsk Hamburg Travemünde GERMANY POLAND BELARUS NETHERLANDS Hannover Warsaw UKRAINE Skiss över transporter, östra Europa och Centraleuropa. Källa: Region Blekinge Vår strategi för ett robust och miljömässigt hållbart system bygger på att Sverige använder det väg- och järnvägsnät som faktiskt finns, förstärker detta och bygger ut där så behövs. Tillkomsten av den upprustade järnvägen mellan Alvesta och Karlskrona skapar nya möjligheter för såväl gods- som persontrafik vilket är ett viktigt tillskott, men inte tillräckligt. En saknad länk i transportnätet är Sydostlänken som stärker den regionala och nationella konkurrenskraften genom transportslagsövergripande lösningar mellan järnvägssystemet och sjöfarten. En fördelning av flera funktionella stråk i södra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet. Det finns många små företag i regionens näringsliv men också många stora industrier som i större utsträckning skulle kunna använda järnvägen för transporter men hindras av brister i systemet. Det är också en hjälp för att åtgärda de kapacitetsproblem som redan idag finns i sydvästra Skåne och som i Trafikverkets prognos dessutom förväntas öka. I de större transportstråken och i storstadsregionerna innebär dessutom dessa kapacitetsproblem svårlösta miljöoch klimatutmaningar som mildras om transportsystemet kan utnyttja flera funktionella stråk. Vi behöver knyta samman oss med våra grannar runt Östersjön och de transportvägar som nu byggs ut och som leder vidare ner i Centraleuropa och österut. Redan nu rullar det tåg mellan Gdynia i Polen och Adriatiska havet på upprustade järnvägsnät som bara fanns i tanken för några år sedan. Kiev Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 11
Nationella planens samverkan med länsplanen 3. Nationella planens samverkan med länsplanen Den nationella transportplanen för perioden 2014-2025 innefattar investeringar, drift och underhåll av det statliga stamvägnätet samt järnvägarna. För Blekinges del omfattar den nationella planeringen E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Blekinge Kustbana och Sydostlänken mellan Olofström och Älmhult med en ev. förlängning till Blekinge kustbana. Vilka investeringar i Blekinge som den nya planperioden omfattar framgår av planen efter regeringens beslut 2014. I planförslaget finns redovisat ett antal brister i två av de stråk som berör länet. I stråk 3 (Malmö-Kristianstad-Karlskrona-Kalmar-Norrköping/ Linköping) tas E22 Sölve-Stensnäs (klar 2014) och Lösen-Jämjö upp som namngivna åtgärder därutöver planskildhet i Bergåsa och som namngiven brist kapacitetsbrist på Blekinge kustbana med fördjupad utredning under 2014-16. E22 Lösen-Jämjö föreslås byggas 2020-2025 vilket är en senareläggning jämfört med nuvarande plan. Sträckan Björketorp-Nättraby bedöms vara en kvarstående brist efter20205. I stråk 7 Göteborg-Växjö-Kalmar/Blekinge tas bristen upp att det saknas en nationell väg från Blekingehamnarna mot E4 och Västsverige och att det saknas en gen järnvägsförbindelse norrut från hamnen i Karlshamn, att godstågen på Sydostlänken drivs med diesel, eftersom banan inte är elektrifierad. En utbyggnad av Sydostlänken skulle vara lösningen på de två sistnämnda bristerna men Trafikverkets bedömning är att bristerna kvarstår efter 2025. Den ekonomiska ramen för åtgärder inom den statliga transportinfrastrukturen uppgår till 522 miljarder kr för planperioden. Planeringsramen består av tre större delar; 86 miljarder kr för drift och underhåll av statliga järnvägar. 155 miljarder kr för drift och underhåll av vägar. 281 miljarder kr för utveckling av transportsystemet 3.1 Regional systemanalys Systemalysen för transportinfrastrukturen i östra Götaland 2008 var ett underlag för investeringar inför planperioden 2010-2021. Systemanalysen kompletterade länstransportplanerna varvid mellanregionala och nationella stråk gav en enhetlig bild av transportsystemets viktigaste samband i regionen. Systemanalysen är i högsta grad fortfarande aktuell och visar på behovet av att förstärka de viktiga stråken. Särskilt pekas på vikten av regionförstoring, att kollektivtrafiken blir ännu mer attraktiv och att transportinfrastrukturen hänger samman i Sverige men även stödjer den ökande internationaliseringen inom transportområdet. Genom regionen går bl. a Södra stambanan, E4 och E22. Att förstärka dessa stråk har betydelse för hela Sveriges utveckling av ett robust och hållbart transportsystem. Kapaciteten på järnvägsnätets huvuddel i regionen, Södra stambanan är begränsad. 12 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Nationella planens samverkan med länsplanen Matningen till denna måste fungera och för ett robust system med redundans behövs avlastande förbindelser. Det järnvägsnät vid sidan om Södra stambanan som förbinder, eller har potential att förbinda, städer och hamnar kan om de förbättras dels lösa nationella problem på Södra stambanan och dels bidra till tillväxt i regionen. En fördelning av flera funktionella stråk för godstransporter i Sydöstra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet och med fler hamnar mot omvärlden. I detta avseende spelar de centrala hamnarna i Karlshamn och Karlskrona en viktig roll mot bakgrund av den allt ökade handeln med östra Europa, Centraleuropa och Asien. De viktigaste sambanden för östra Götaland. Rött = Stråk till de viktigaste kunskapsoch tillväxtnoderna. Blått = Stråk mellan de viktigaste godstransportnoderna för transporter till nationella och internationella destinationer. Grönt = Stråk till de viktigaste turistområdena. Lila = Stråk i södra Sveriges glesbygd. Källa: Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 2008 3.2 Vikten av samverkan Det regionen ser som kanske allra viktigast är att förverkliga det transportsystem som svenskt näringsliv och arbetsmarknad behöver för att vi ska följa med utvecklingen som sker i vår omvärld. Det innebär inte enbart att transportera varor och gods utan också människor i utbildning och till och från arbete. Ökade godstransporter och ökat resande medför ett ökat ansvarstagande för att klara miljö- och klimatmål. Region Blekinge arbetar aktivt i Södra Östersjöregionen via EU-finansierade Interregprojekt med fokus på gröna transporter. Blekinge är en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera i infrastruktur. Viktiga anslutningar till centralt utpekade hamnar är av värde inte endast för länets utveckling utan också för övriga delar av landet. På motsvarande sätt som staten tar ett ansvar för nationella flygplatser och terminalbyggnader bör också staten ta ett ansvar för investeringar i centralt utpekade hamnar. Det kan inte enbart vara en regional och lokal uppgift att finansiera deras utbyggnader. En titt i backspegeln på tidigare planperioder visar att upptagna objekt och åtgärder inte kunnat förverkligas i den takt som var tänkt när planerna fastställdes. Denna omständig- Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 13
Nationella planens samverkan med länsplanen het har fått till följd att Region Blekinge inför planperioden 2010 2021 tagit initiativ eller medverkat till att genomföra för Blekinge viktiga förbättringar i statlig infrastruktur som annars skulle ligga i nationell plan. Byggnation av ett mötesspår, Ångsågsmossen, öster om Karlshamn på Blekinge kustbana 2012 för ca 60 mkr. Förstudie och järnvägsutredning för Sydostlänken Älmhult Olofström Blekinge kustbana i samverkan med andra intressenter. Förstudie och vägutredning för E22 Karlskrona Kalmar, delen Lösen Jämjö. Transportsystemet fungerar bäst om den nationella planens satsningar samverkar med den regionala planen. I länstransportplanen för Blekinge prioriterar vi de viktigaste riksvägarna jämte Blekinge kustbana i syfte att stödja hamnutvecklingen och knyta samman hamnarna med det nationella transportsystemet och med Nordiska Triangeln inom TEN-T. Att förbättringar sker i följande nationella stråk är av väsentlig betydelse för transportsystemet i regionen; E22 ingår i förslaget till TEN-T i det stödjande nätverket (Comprehensive Network) och förbinder flera centrala hamnar längs Östersjön. Två sträckor i länet är i stort behov av förbättring; E22 Lösen - Jämjö ligger i plan 2010-2021 för möjlig utbyggnad 2019, beslut efter vägutredning är tagen. Tvåfältsväg med nedsatt hastighet och mycket jordbrukstrafik går genom Jämjö samhälle. E22 Björketorp - Nättraby, väster om Karlskrona. Till övervägande delen mötesfri landsväg med begränsad hastighet och delvis dålig väggeometri, årsdygnstrafik 13 000 varav tung trafik 9 %. Vägutredning med förordat alternativ för begäran om tillåtlighetsprövning. Viktig länk till och från hamnen och för arbetspendling gemensam med riksväg 27 mellan Karlskrona och Ronneby. Förbättring av Sydostlänken samt förlängning av järnvägen med anslutning till Blekinge Kustbana som en viktig åtgärd för att uppnå målen om mer gods på järnväg. Avlastar det hårt trafikerade skånska järnvägsnätet och ger näringslivet möjlighet att använda fler transportvägar för gods med färjeförbindelser kopplat till östra Europa och med fartyg till andra destinationer. Kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge Kustbana för att möta ökat resande i kombination med ökad godstrafik till och från hamnen i Karlshamn. Sjöfartsverket har lämnat förslag till prioriterade sjöfartsprojekt inom ramen för den nationella transportplanen. Större gods- och passagerarvolymer på färjelinjen mellan Karlskrona och Gdynia har lett till större fartyg. Därför bör farleden rätas och breddas mellan Karlskrona angöring och Västra Försänkningen. Sjöfartsverkets förslag har inte prioriterats i förslaget till nationell plan. 14 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Karlskrona - Gdynia E20 E6 Gislaved E22 Varberg 27 Värnamo Kust till kustbanan Transportpolitiken Falkenberg Alvesta Växjö Västkustbanan Halmstad E4 Upprustning befintligt spår Södra stambanan 27 28 Emmaboda Kalmar E20 E6 Skånebanan Helsingborg Eslöv E20 E6 Lund Köpenhamn Malmö 15 Ny järnväg 29 Olofström Blekinge kustbana Hässleholm Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Mötesstation Gammalstorp Kust till kustbanan Mötesstation Kallinge Ronneby Utbyggnad Björketorp - Nättraby Ny sträckning Lösen - Jämjö Karlskrona Karlshamn - Klaipeda Angelägna Åtgärder föreslagna åtgärder i plan i Blekinge i det nationella Färjelinje transportsystemet. Järnväg med koppling till Blekinge E22 Europaväg 29 Riksväg med koppling till Blekinge 4. Transportpolitiken 0 15 30 60 km Regeringen har i sitt direktiv till länsplaneupprättarna framhållit vikten av att anpassa transportsystemet och tillhörande infrastuktur till de krav som en långsiktigt hållbar utveckling ställer, såväl ekonomiska, miljömässiga och sociala. Åtgärderna ska riktas mot att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. Vidare ska de viktigaste stråken stärkas för att främja hållbara arbets- och godstransporter. Länsplaneupprättarna ska därtill i sin prioritering inta ett länsöverskridande, nationellt och internationellt perspektiv. I propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem 2012/13:25 presenteras Regeringens ställningstagande, samt förutsättningar och utgångspunketer för den fortsatta infrastrukturplaneringen, som särskilt ska beaktas vid val och prioriteringar av åtgärder under arbetet med den regionala trafikplaneringen. Propositionen syftar till att skapa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Detta för att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. Vägledande är att skapa goda möjligheter till arbetspendling genom att arbeta bort flaskhalsar och öka kapaciteten, samtidigt som klimat- och miljömålen måste beaktas. Viktiga aspekter för propositionen är utvecklingen av gränsöverskridande trafik och bättre tillgänglighet såväl inom som mellan regioner. Transportsystemet ska vara jämställt och utformas så att det svarar både mot kvinnors och mot mäns transportbehov. Män använder exempelvis bilen mer än kvinnor för arbetspendling. Kvinnor reser mer kollektivt lokalt medan män tenderar att köra bil längre sträckor. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 15
Transportpolitiken Åtgärder som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykelvägar ger bättre valmöjligheter att utnyttja transportsystemet på ett mer jämställt sätt. Den nationella transportplanen samt länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Ett trafikslagsövergripande synsätt på infrastrukturen är angeläget för att kunna uppfylla de transportpolitiska målen. Ett välfungerande transportsystem innefattar att alla trafikslag var för sig ska fungera väl, men ska därtill kunna samverka med andra trafikslag för att hela resan eller transporten ska kunna fungera optimalt. Det är viktigt att cykel ses som ett eget trafikslag bl. a eftersom åtgärder som inverkar på att nå de miljöpolitiska målen innefattar överförande av korta bilresor till cykel, vilket också har positiv påverkan på hälsa. Kapacitetsutredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (Trafikverket publ. 2012:101) utgör ett viktigt underlag till regeringens infrastrukturproposition och åtgärdsplaneringen. Den fastslår att samtidigt som såväl person- som godstransporterna förväntas öka kraftigt till år 2050, finns det stora kapacitetsbrister i transportsystemet. Bristerna är störst i storstadsregionerna och på starkt trafikerade järnvägar och vägar. Att öka kapaciteten och minska trängseln ligger i ökad kollektivtrafik och i cykel- och gångtrafik. För godstrafiken prioriteras åtgärder inom ett strategisk utpekat nät av vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Till grund för kapacitetsutredningen ligger även Trafikverket Region syds Målbild 2050 där Trafikverket tillsammans med regionförbunden i södra Sverige skapar en gemensam målbild för 2020-25 och perspektivet 2050. Här sammanfattas omvärldstrender som spelar roll för regionens fortsatta utveckling. Utifrån socioekonomiska och geografiska perspektiv delar de in regionen i: -Storstad, Öresundsregionen. Detta är södra Sveriges viktigaste tillväxtmotor. Det är idag landets näst störst FA-område, näst efter Stockholm. Kan till 2050 gått om beroende på vilken harmonisering som sker mellan Danmark och Sverige. -Högskole- och universitetsorter utanför storstad; Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad. Dessa är viktiga regionala motorer för näringsliv, utbildning och handel. Det anses viktigt att stärka sambanden mellan dessa orter liksom kontaktvägarna till storstaden. Här finns en betydande potential till omställning från bilberoende till kollektivtrafik eller cykling. -Små arbetsmarknadsregioner med glesbygdskaraktär. Flera företag har svårigheter att få tag på kvalificerad arbetskraft trots utbud av tjänster. Här finns en betydande tillväxtpotential inom besöksnäringen som idag är Sveriges största näring. Regeringens framtidskommission har i sin slutrapport Svenska framtidsutmaningar Ds 2013:19 särskilt fokuserat på fyra samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre 16 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
Transportpolitiken sikt; den demografiska utvecklingen, hållbar tillväxt, integration m.m. samt rättvisa och sammanhållning. Slutrapporten har i någon mån behandlat transporter dels ur ett tillväxtperspektiv och dels transportbehovet utifrån den demografiska utvecklingen. Koncentrationen av växthusgaser har stigit varje år samtidigt som redan gjorda utsläpp som finns kvar i atmosfären bedöms leda till fortsatta temperaturökningar. Regeringen har antagit visionen att Sverige år 2050 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det betyder inte att vi ska handla mindre. Fortsatt globalisering och ökad frihandel kommer att vara avgörande för välståndsutvecklingen i de flesta länder. För att klara ökad handel på hållbara villkor är internationella miljöregler och överenskommelser nödvändiga. En allt större andel av, en dessutom åldrande befolkning, bor i storstäder och glesbygden avfolkas. Det ställer bland annat krav på att kollektivtrafiken kan ta en större andel av biltrafiken i redan hårt belastade städer. 4.1 De transportpolitiska målen Det övergripande målet för åtgärdsplaneringen inom transportpolitiken kan sammanfattas genom ställningstagandet i Funktions- och hänsynsmålen, där det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet förtydligas genom två jämbördiga delmål, ett funktionsmål Tillgänglighet, samt ett hänsynsmål Säkerhet, Miljö och Hälsa. Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela Källa: Trafikverket landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Säkerhet, miljö och hälsa Transportpolitiken och transportsystemet ska utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och att ökad hälsa uppnås. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 17
Transportpolitiken 4.2 Transporterna och miljön Klimat- och miljöfrågor är några av vår tids största utmaningar. Här behöver Sverige vara ett av föregångsländerna. En viktig målsättning för Sverige är att bryta sambandet mellan fler transporter och en negativ miljöpåverkan. Den svenska transportsektorn svarar för ungefär en tredjedel av växthusgasutsläppen. Riksdagen har beslutat att Sverige bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen till 2030. Samtidigt har Regeringen en vision om ett klimatneutralt Sverige år 2050. Detta ska uppnås stegvis genom ökad energieffektivitet och brutet fossilberoende. Idag minskar utsläppen trots ett ökat antal fordon på vägarna, tack vare teknikutveckling och ökad andel biodrivmedel. Men hittills beslutade åtgärder och styrmedel kommer inte att vara tillräckliga utan ser man framåt bedöms det inte bli någon minskning av transportsektorns utsläpp bl. a på grund av förväntad trafikökning. (Trafikverkets miljörapport 2012) I sin rapport Vision för Sverige 2025 fastslår Boverket att transportsektorn står inför mycket stora utmaningar för att minska utsläppen av klimatgaser och bidra till att nå klimatmålen. Sektorn har ökat sin energianvändning med 71 % sedan 1970. För att vända trenden behöver kraftfulla åtgärder vidtas. Teknisk utveckling av fordon och drivmedel kan bidra till minskning av utsläppen, men räcker inte, enligt Boverkets prognos. För att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre fossilberoende, krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet. Samhället som helhet måste bli mer transporteffektivt och transportsnålt. För att uppnå detta måste andelen bilresor minska. Detta genom åtgärder som minskar bilismens attraktivitet över andra trafikslag, så som införande och ökning av olika former av avgifter, samt fysiska åtgärder för att motverka bilismen. Som svar på mins kad bilanvändning vill man samtidigt se ökade satsningar på kollektivtrafiklösningar samt utökade gång- och cykelstråk. Man ser en framtid där regioner sammanbinds genom välfungerande kollektivlösningar. Detta ger människor större tillgång till arbetsmarknader och svarar mot att uppnå miljökraven trots en allt större befolkning. Hållbara städer och regioner i samspel Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en mycket stor roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transportpolitiska målen. Ett effektivt transportsystem är å andra sidan en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional utveckling och hållbar tillväxt. Det är nödvändigt med en samordning av de olika planeringsprocesserna för trafik, trafikinfrastruktur samt övrig fysisk samhällsplanering på olika organisatoriska nivåer i samhället, d.v.s. nationell, regional och kommunal nivå. 18 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025
4.3 Fyrstegsprincipen Transportpolitiken Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen av förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet vilket ställer ökade krav på ett effektivt, klimat- och miljöanpassat transportsystem. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Regeringen anser att användningen av befintlig infrastruktur bör optimeras före nybyggnation, det vill säga få ut mesta möjliga kvalitet och kapacitet i det befintliga transportsystemet. Källa: Trafikverket Fyrstegsprincipen i länsplanen I planen hanteras fyrstegsprincipen på två sätt. Dels ingår principen som en naturlig del i åtgärdsvalsstudierna i arbetet med identifierade projekt. Dels kan man använda en steg ett eller två åtgärd för att förstärka en om- eller tillbyggnad. Exempelvis ett cykelpendlingsstråk, där en steg 1 åtgärd skulle kunna vara en cyklingskampanj för att uppmuntra folk till ökat cyklande eller en informationskampanj för att informera om att det nu går att cykla mellan två punkter där denna möjlighet tidigare saknats. I planen avsätts en särskild pott för steg 1 och 2 åtgärder. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 19
Transportpolitiken 4.4 Nytt planeringssystem från 2013 Syftet med det nya planeringssystemet är göra processen mer effektiv och att förkorta ledtiderna. Den ekonomiska planeringen kommer att knyta infrastrukturplaneringen tydligare till den statliga budgetprocessen. Den nya modellen för den ekonomiska planeringen innebär att en rullande planering kommer att tillämpas där det finns möjlighet att årligen ändra i regeringens planbeslut när ny information kommer fram eller när projekt blir fördröjda. De långsiktiga åtgärdsplanerna följs därmed upp genom årliga beslut om vilka åtgärder som ska genomföras med hänsyn till anslagna budgetramar och aktuellt planeringsläge. År 1-3(2014-2016 i den nya planen) är projekt som Trafikverket anser klara för byggstart. Här är även de ekonomiska ramarna fastställda. År 4-6 (2017-2019) är projekt som är planeringsklara och väntar på att flyttas upp till grupp år 1-3. År 7-12 beskrivs som projekt som inte är klara för byggstart då de inte är utredda eller där finansiering inte ännu är fullt klarlagd. Dessa ska istället beskrivas som namngivna brister. Regeringens förslag innebär att planeringen sker i en sammanhållen process i stället för som tidigare, process i flera steg (förstudie, utredning och plan) samt att en förberedande studie görs inom ramen för den långsiktiga ekonomiska planeringen. Denna kallas åtgärdsvalsstudie. Källa: Trafikverket, Handbok för Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudien ger underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga resurser och bidrar till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en del i en hållbar samhällsutveckling. De ska ses som ett förberedande steg i valet av åtgärder. Den kan, kopplad till fyrstegsprincipen, bidra till tydligare metodik för de tidiga planeringsstadierna. Det kan innebära en arena för dialog för berörda aktörer, där också lösningar kan framkomma som inte direkt har med trafik och transporter att göra. Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1 i fyrstegsprincipen) har hittills saknat en naturlig finansiering. I planen kan nu steg 1 åtgärder från genomförda åtgärdsvalsstudier prioriteras och finansieras genom en särskild pott vilket kan var viktigt i de fall studien inte alls eller i närtid leder vidare till en investering. Prioriterade satsningar är de som leder till minskat bilresande, ökad cykling och ökad kollektivtrafik. 20 Länstransportplan för Blekinge 2014-2025