Hemskrivning grundskola 1-7

Hemskrivning grundskola 1-7 Högskolan Dalarna Idrott och Hälsa 21-40 p Delkurs 4 - Idrottslära 2 Johan Schröder ll99jsc@du.se 2001-01-09

Inledning Jag, som undervisar i Idrott och Hälsa vid Bertsarvskolan år 4-7, skall med nedanstående förutsättningar planera undervisningen i en specifik idrott. Den valda idrotten skall planeras tidsmässigt under de fyra åren. Planeringen skall vara grov och inte innehålla några direkta övningar utan bara de olika momenten i en tydlig progression. Anledning till att jag har valt den idrott jag har valt och varför jag lägger upp planeringen som jag gör skall argumenteras väl. Planeringen av arbetet sker med vetskap om vissa lokala förutsättningar t.ex. idrottshallens storlek, material, hel-/halv sal, tids anspråk m.m. Val av idrott Jag har valt att planera och argumentera för undervisningen i basket. Jag har valt ett bollspel för att jag tror att man som lärare inte behöver ha samma personliga färdighet i ett bollspel, som i t.ex. redskapsgymnastik, då denna idrottsgren ställer höga krav på stil och perfektion. I ett bollspel t.ex. basket, är handlingen mer fri och det ställs inga krav på stil och elegans. Som lärare behöver man bara visa momentet och inte exakt hur det skall se ut. Med detta menar jag inte att man inte skall utesluta redskapsgymnastiken från skolidrotten, utan bara att en bollsport kan vara lättare att lära ut. Det finns många olika motiv till att använda sig av ett bollspel i undervisningen 1. Ett bollspel ger en hög aktivitetsnivå, samspel mellan med- och motspelare, en känsla av samhörighet, självuppfattning och eventuellt känslan av "flyt". Jag har valt basket för att det är en idrott som jag tycker att man kan spela med ganska enkla medel och i grupper där den individuella skickligheten inte alltid behöver spela så stor roll. Basketkorgar finns nästan på alla skolgårdar och i stort sett alla idrottshallar, dessutom går det bra att spela basketliknande spel med andra bollar än en basketbollar. Detta gör att man med små medel kan skapa sysselsättning för olika stora och små grupper. Basket är även en idrott som lätt går att anpassa till målgruppen och deras krav genom att t.ex. byta bollen mot en lättare, mindre boll eller kanske en ballong. Korgarna kan även höjas eller sänkas så att de anpassas bättre till målgruppen. Reglerna är ganska lätta från början och kan även förenklas för att passa målgruppen. I de högre årskurserna, där eleverna är bekant med fler regler och förstår innebörden av dessa, kan man eventuellt låta eleverna själva avgöra vilka regler som skall gälla. 2 Basket är dessutom en internationell idrott som ingår i de olympiska spelen och där en världsmästare koras. Basket utövas dessutom i många av världens länder och förekommer i en rad olika kulturer. Därför tycker jag att använda sig av basket i undervisningen kan vara ett sätt, även om det är litet, att knyta samman olika kulturer och olika människor i en gemensam idrott. Kanske kan man med hjälp av en idrott uppnå de krav som ställs i Lpo 94 3 om att elever skall utveckla förståelse för andra kulturer. Momentet att pricka mål med ett föremål, i det här fallet en boll i en korg, är ett moment som är vanligt förekommande i många olika idrotter. Att därför träna detta moment under roliga och ibland spännande tillfällen som i basket, är en bra start för framgång i fler bollsporter. Det finns även många varianter på basket, där den gemensamma aktiviteten är att pricka ett mål med en boll t.ex. streetbasket. Dessutom är basket en idrott med många stjärnor som eleverna ser upp till. Med dessa som förebilder kommer eleverna att få ett intresse för den specifika idrotten och uppnå ett allmänt kanske omedvetet bestående intresse för att röra sig. 4 1 Annerstedt Claes, Idrottsdidaktisk reflektion, Multicare, Halmstad 1995 (s.217) 2 Högberg Jan-Ola, Regler: Varför, vilka - och för vem? 3 Utbildningsdepartementet, Lpo 94, Fritzes, 1999 Stockholm (s.12) 4 Skolverket, Kursplaner för Idrott och Hälsa, Fritzes 2000, Stockholm (s.30) 2

Terminsplanering och lektionsupplägg Jag tror att man skall spela basket under intensivperioder vid ett par tillfällen per läsår. Detta för att försöka gynna alla elever, både dem som inte tycker att basket är roligt från början och även dem som tycker att basket är det roligaste som finns. De som tycker att basket är det roligaste som finns kommer att utvecklas snabbare vid kontinuerlig inlärning. De som inte tycker basket är roligt får goda möjligheter att snabbt vinna nya kunskaper som kanske ändrar deras uppfattning huruvida basket är roligt eller inte. Jag tror att intensivperioder inom de flesta idrottsgrenar i skolan är det bästa alternativet, oavsett om eleverna är intresserade eller inte. Man kan fördjupa sig i spelet och behöver inte repetera övningarna eller spelet då de finns kvar i minnet och varje lektion kan ses som ett nytt inlärningstillfälle och en snabbare progression kan uppnås. De olika inlärningstillfällena under de fyra åren (skolår fyra till sju) skall varvas med både praktiska och teoretiska moment. De tillfällen i månaden som klassen kommer att ha tillgång till hela hallen kommer att ägnas åt spel på den fullstora planen. Jag tror nämligen att eleverna kommer att uppleva spelet som den roligaste delen inom idrotten basket. Varje 50 minuters lektion kommer att innehålla en inledande samling, uppvärmningen (som naturligtvis syftar till att värma upp för basket) och en avslutande samlingen med stretchingen. Utöver detta kommer lektionen att innehålla olika övningar som syftar till olika delar inom basket, se nedan för upplägg. Mot slutet av varje lektion kommer de övningar som man har tränat på tidigare under lektionen att praktiseras i det "riktiga" spelet, ingen lektion skall bara innehålla övningar utan det riktiga spelet måste praktiseras för att eleverna skall kunna säga när de har gått frånlektionen att de idag har spelat basket. Att spela direkt sker även för att man skall kunna sätta in den intränade övningen i en matchliknande situation. Någon gång under lektionen, när beroende på den specifika lektionen, skall man på egen hand få träna upp sitt personliga skytte. Skyttet tränas upp genom att eleverna på egen hand får skjuta mot korgarna i några minuter. Under höstterminen är det tre basketlektioner inplanerade, under vårterminen fyra. Samplanering med de andra klasserna och lärarna kommer att ske så att man under minst ett av dessa tillfällen under varje termin kommer att disponera hela salen. Dessutom kommer samplanering att ske mellan de olika klasserna så att man i skolår sju kommer att kunna anordna en turnering mellan klasserna. Anledning till att de olika momenten kommer i den ordning de gör är den att de bygger på varandra och att man vill nå en progression i inlärningen. Momenten leder också tillsammans fram till det färdiga spelet, Jag har tänkt genomföra de olika lektionerna i de olika skolåren på följande sätt: Skolår 4 - Bollen och jag Intensivperiod 1 (3x50 min) - Bollkontakt Alla elever som inte tidigare har kommit i kontakt med basketbollar eller andra bollar skall få god bekantskap med dessa genom diverse lekfulla övningar. Dessa övningar passar i såväl hela som halva salen. Skotträning är en av de grundläggande delarna i basket varför detta moment skall upprepas under varje intensivperiod men på olika sätt. Denna övning sker under bara några minuter i början av lektionerna. I den första intensivperioden tränas i första hand skott mot korgen från nära håll, höjden på korgen anpassa av eleverna själva beroende på förkunskaper. Intensivperiod 2 (4x50 min) - Dribblingar Att öva dribblingar av olika slag tränas genom olika banor som eleverna skall dribbla igenom. Dessutom kan man göra olika par- och kullekar där eleverna skall dribbla bollen på olika sätt. Alla olika lekar och övningar skall leda till att elevernas egen personliga bollbehandling skall bli bättre så att deras egen färdighet i spelet skall bli bättre. Utöver direkta övningar där dribblingsmoment övas kan man göra övningar där eleverna skall jonglera med bollen på olika sätt och försöka att hålla den i luften utan att tappa den. Allt för att eleverna omedvetet och under roliga former skall bli bättre med bollen. De olika 3

lekarna och tävlingarna måste naturligtvis anpassas efter varje elevs individuella färdighet genom att de använder olika slags bollar och att övningar förenklas eller försvåras. Även vid detta inlärningstillfälle tränas skotträning några minuter av lektionen. Skolår 5 - Jag och mina medspelare Intensivperiod 1 (3x50 min) - Passningsträning I denna period läggs den största vikten vid passningsträning. Alla ingående moment med att passa till varandra övas. Naturligtvis sker även dessa inlärningsmoment på ett lekfullt och för eleverna nivåanpassat sätt genom att välja bollar som passar eleverna. För de elever som tycker att basketbollen är för tung och hård och inte vågar att använda den, kan lättare skumgummibollar, volleybollar, ballonger eller liknande användas. Dessa övningar går också att genomföra oavsett om man disponerar halva eller hela salen. Även vid detta inlärningstillfälle tränas skotträning några minuter av lektionen. Intensivperiod 2 (4x50min) - Anfall och försvarsspel Under den här intensivperioden läggs tyngdpunkten på att lära sig att avsluta spelet genom att sätta bollen i korgen. Layups, Kontringar, Returtagning m.m. övas. Eleverna får träna på detta genom diverse lekfulla och nivåanpassade övningar. Naturligt sker övningarna med några elever som tränar försvarsspel och några som tränar anfallsspel, eleverna tränar alltså samtidigt men olika moment. För att förändra övningen så att den mer liknar matchsituationer kan man variera antalet försvarare och anfallare. För att få en teoretisk synvinkel på anfall och försvarsspel kan man visa tidigare inspelade matcher på video där man kommenterar anfall och försvarsspelet. Om skolans ekonomi tål kan man ta med eleverna på en basket match eller uppmana föräldrarna att ta med sina barn och se en basketmatch. Även vid detta inlärningstillfälle tränas skotträning några minuter av lektionen. Skolår 6 - Jag och mitt lag Intensivperiod 1 (3x50 min) - Regler Under lektionerna inom denna intensivperiod kommer den mesta av tiden ägnas åt spel. Under spelets gång kommer eleverna att på egen hand och med lärares hjälp ta reda på och utforska regelsystemet. Detta för att de lättare skall få en insikt varför de olika reglerna finns. Även här kan man ta videoinspelningar av matcher till hjälp för att förklara regler. Eleverna själva skall även få möjlighet till att prova på att döma matcher, här får man också anpassa lektionerna efter elevernas egna förutsättningar. Vissa elever har ett större intresse för basket och dess spel än andra, därför får man anpassa sig så att undervisningen kommer att rikta sig till alla på deras egen nivå. Även vid detta inlärningstillfälle tränas skotträning några minuter av lektionen. Intensivperiod 2 (4x50 min) - Taktik Under den här intensivperioden kommer också mycket tid att ägnas åt spelet. Även här bryts spelet av för att gå igenom taktiska finesser och spelupplägg. Det är nog klokt att nivågruppera eleverna i den här intensivperioden beroende på vilken ambitionsnivå de har. Att kombinera spelet med för många finesser och finter kan göra att spelet kommer i skymundan och glädjen försvinner hos de elever som från början tycket att basket är svårt. Att istället lära sig lagom många finter gör att glädjen hos alla elever finns kvar. Till sin hjälp som idrottslärare kan man ta en coach från föreningslivet som kan berätta om olika taktiska upplägg. Dessutom kan videon användas även här för att få en mer tävlingsinriktad syn på basket, trots att tävlingsinriktning egentligen inte är skolan syfte. Även vid detta inlärningstillfälle tränas skotträning några minuter av lektionen. 4

Skolår 7 - Spelet Intensivperiod 1 - Spel I skolår sju har eleverna spelat så pass mycket basket och tränat de olika ingående momenten att de kan börja spela det riktiga spelet. Beroende på klassens förkunskapsspridning och ambitionsnivå kan man få variera hur pass hårt man skall ta på regler. För att ta bort tävlingsmomentet från idrotten kan man variera och ändra reglerna. Detta gör också att en mer skämtsam variant kan används som uppvärmning, både under basketperioden, men även under andra perioder. Förhoppningsvis har alla års individuella skotträning givit resultat. Detta kan man också göra en lättare skämttävling om, där eleverna får visa prov på sin skott skicklighet. Varför inte basketgolf? Intensivperiod 2 - Turneringar, Ligaspel Under vårterminen i skolår sju har eleverna tränat och övat sin färdighet att de kan mäta sina krafter mot de andra eleverna i skolår sju på Bertsarvsskolan. Eleverna får inte bara spela tillsammans i sitt lag utan skall även hjälpa till med att döma och sköta poängberäkningen i turneringen. För att anpassa spelet till alla elever kan varianter göras där eleverna spelar i mixade lag och kanske med speciella regler. Detta för att alla elever skall känna sig lika delaktiga i spelet oavsett ambitionsnivå och förkunskaper. Diskussion Frågan är naturligtvis om detta upplägg skulle fungera i verkligheten på en riktig skola med riktiga elever. Det tror jag! Intensivperioder - Att använda sig av intensivperioder istället för att spela utspritt under hela året tror jag gör att eleverna kommer ihåg bättre vad som hände senast och det kan själva se att de har blivit bättre, vilket resulterar i att glädjen i spelet kommer att öka. Vid koncentrerad inlärningstillfällen kan även eleverna reflektera över de nyvunna kunskaperna bättre än om inlärningstillfällena hade varit mer utspridda. Skotträning - Att använda sig av skotträning en liten stund varje inlärningstillfälle gör att eleverna kan öva på sitt sätt. De sämre eleverna behöver inte göra bort sig inför de andra eleverna. Varje elev kan använda sig av den metod till inlärning som passar dem bäst. Att öva skott kan vara en bra aktivitet att använda sig av innan själva lektionen har kommit igång. Skottet kan vara ett bra vapen inom basket för de spelare som kanske inte är bra på själva spelet eller saknar någon annan förutsättning. Spel - Att spela så mycket som möjligt och kombinera de olika övningarna med det verkliga spelet tror jag ger eleverna en mer verklig uppfattning om spelet och att de kan känna en större glädje i spelet. Naturligtvis så är inte alla elever på samma nivå, vissa elever vill dra sig undan för att de är sämre. Det gäller att vara uppmärksam och lyhörd för dessa elever så att alla elever blir lika delaktiga, kanske måste spelet anpassas och förändras för att passa alla. Turnering - En turnering i slutet av skolår sju tror jag ger mest positiva effekter. Visst finns det de elever som inte vill vara med för att de tror att de inte duger. Men dessa elever kanske är bättre på att döma, räkna poäng, göra spelschema eller att organisera hela turneringen. Jag tror att varje elev kan hitta sin nisch i en sån här turnering oavsett om de spelar eller inte. En turnering mellan klasserna på skolan eller i staden, tror jag, ökar sammanhållningen både i den egna klassen och mellan klasserna. Extern hjälp - Jag tror att det är bra att integrera föreningsidrotten i skolan, t.ex. genom en tränare eller spelare besöker idrottslektionen. Eleverna får kanske träffa sina förebilder, gästerna får göra reklam för sin organisation m.m. Men man skall inte utgå från att föreningsidrotten alltid ställer upp, då denna oftast sker på ideell grund. 5

Litteraturförteckning Annerstedt Claes, Idrottsdidaktisk reflektion, Multicare, 1995 Halmstad. Högberg Jan-Ola, Regler: Varför, vilka - och för vem? Utbildningsdepartementet, Lpo 94, Fritzes, 1999 Stockholm. Skolverket, Kursplaner för idrott och hälsa, Fritzes 2000, Stockholm. 6