Dyslexi och biologi Av professor Richard Olson. University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström



Relevanta dokument
Vi skall skriva uppsats

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Sammanfattning på lättläst svenska

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Interventionsstudie i syfte att främja läsutvecklingen. Linda Fälth Linnéuniversitetet

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Repetitivt arbete ska minska

Lathund, procent med bråk, åk 8

Syftet med en personlig handlingsplan

Kiwiböckerna metod och begrepp

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Lathund till Annonsportalen

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Skriva B gammalt nationellt prov

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Skolplan för Svedala kommun

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Utvärdering APL frågor till praktikant

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Vad fanns det i ägget? - om mötet mellan skola och förskoleklass

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Projektet har liksom Wången många år på nacken. Redan på 1950-talet bedrevs här forskning på brukshästarnas hovar.

Arbetsplan Jämjö skolområde

Hävarmen. Peter Kock

Upplägg och genomförande - kurs D

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Fakta om Malala Yousafzai

Systematiskt kvalitetsarbete

Artikel/reportage år 9

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om

Beräkning av inavelsgrad

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Kvalitetsrapport Så här går det

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Systematiskt kvalitetsarbete

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

4-6 Trianglar Namn:..

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi. Dyskalkyli och matematiska möjligheter

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Mål Blå kurs Röd kurs

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

Stimulated recall En forskningsmetod

Världshandel och industrialisering

Väga paket och jämföra priser

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

Minoritetsspråk Åk 9

Befolkningsuppföljning

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: :32:26

Kristendomen i världen och i Sverige

Experimentell metodik

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Avgifter i skolan. Informationsblad

Transkript:

Dyslexi och biologi Av professor Richard Olson. University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström "Dyslexi" har under de senaste åren blivit alltmer erkänt som ett speciellt biologiskt problem och ett undervisningsproblem när det gäller läsutveckling. Ändå hör jag lärare uttrycka tvivel om att svårigheter med att lära sig läsa skulle kunna bero på något annat än ett svagt miljöstöd för läsning. Givetvis ansvarar miljöfaktorer i många fall för att barn misslyckas med att lära sig läsa, men begreppet dyslexi tyder på att det finns unika biologiska förklaringsgrunder och pedagogiska behov för många barn med läsproblem. I den här artikeln kommer jag att i korthet presentera några biologiskt grundade bevis för att det genetiska arvet bidrar till dyslexi och för att barn med dyslexi är i behov av speciella pedagogiska insatser. I en anknytande artikel på denna hemsida, Dyslexi och IT, fokuserar jag den viktiga roll som datorteknologin kan spela vid diagnostisering och när det gäller att möta de dyslektiska barnens behov såväl i skolan som i hemmet. Dyslexiforskningen vid Colorado Center for the Study of Learning Disabilities har varit en höggradigt samarbetande kraft på tvärs över åtskilliga laboratorier. Den har inbegripit undersökningar av barns specifika lässvårigheter, relaterade perceptions- och språkliga färdigheter, hjärnans aktivitet, hjärnans struktur samt deras genetiska och miljömässiga ursprung (DeFries m fl, 1997). Arvets och miljöns inflytande har studerats genom att jämföra beteendelikheter hos enäggstvillingar och tvåäggstvillingar av samma kön samt genom att direktundersöka DNA hos barn med dyslexi och hos deras föräldrar och syskon. Data från enäggstvillingar och tvåäggstvillingar kan vara unikt informativa ifråga om hur gener och miljö relativt sett bidrar till individuella skillnader i läsförmåga och till de grava läsbrister man finner vid dyslexi. Enäggstvillingar härstammar från samma sperma och ägg och delar sålunda alla sina gener. Tvåäggstvillingar utvecklas från två olika sperma-äggbefruktningar och delar alltså i medeltal hälften av sina segregerande gener (den lilla minoritet av gener som varierar från

individ till individ). Detta innebär att tvåäggstvillingar i medeltal har samma grad av genetisk likhet som vanliga syskon, men liksom enäggstvillingar delar de samma livmodersmiljö, de föds vid samma tidpunkt och de delar samma familjemiljö. Barn hjälper förstås till med att skapa sin egen miljö både inom och utanför familjen, så det kan tänkas att tvåäggstvillingarnas olikartade gener leder till att deras miljöskillnader blir större än de miljöskillnader som enäggstvillingar får uppleva. En tvåäggstvilling kan exempelvis ha normala gener i förhållande till läsutveckling medan den andra har gener som har förbindelse med dyslexi. Tvillingen med dyslexirelaterade gener kan ha större problem med att lära sig att läsa, uppleva ringare grad av läsnöje och slutligen välja att läsa mindre än tvillingen med för läsutveckling normala eller goda gener. På så sätt kan dyslektiska tvillingars mindre mått av läsövning medverka till deras lässvårigheter, men för lite läsövning är inte huvudorsaken i de flesta fall av dyslexi. Faktum är att barn med dyslexi typiskt sett behöver läsöva betydligt mer än normalt utvecklade barn för att uppnå normal läsnivå (Ehri & Saltmarsh, 1995; Reitsma, 1983). Så vad är då det unika med dyslektiska lässvårigheter och vad är det som orsakar just dessa svårigheter? När vi nalkas dessa båda frågor beteendegenetiskt, identifierar vi tvillingar i Colorado med läsproblem på basis av deras skolbetyg. De bjuds sedan in till laboratoriet för att testas ytterligare ifråga om specifika läsfärdigheter, IQ, uppmärksamhet, minne och språkförmåga. Vi har funnit att de flesta barn med läsproblem har unika brister ifråga om en läskomponent som kallas fonologisk avkodning eller "tackling" av ord (Rack, Snowling & Olson, 1992). Denna förmåga mäts på så sätt att barnen läser uttalbara bokstavsslingor av nonsensord (framble, tegwop). Vi har också funnit att dyslektiska barn har stora brister ifråga om en speciell språkförmåga som kallas fonemisk medvetenhet, definierad som förmågan att isolera och manipulera de abstrakta talspråksljuden. Vi ber exempelvis barnen att ta bort ljud från nonsensord och sedan säga det ord som blir resultatet utifrån de kvarvarande ljuden. Om uppgiften är att säga "prot" utan r- ljudet, så blir det rätta svaret "pot". (Inga bokstäver visas vid denna typ av uppgift.) Liknande fonologiska brister har rapporterats hos dyslektiska barn i

Sverige och andra länder (Lundberg, 1999). Dessa brister hindrar utvecklingen av precision i ordigenkänningen vid enskild läsning, eftersom god fonologisk förmåga förser läsaren med en "självlärande" mekanism för att avkoda obekanta ord i skrift (Share, 1995). Våra jämförelser mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar i Colorado har uppenbarat en stark genetisk påverkan när det gäller den dyslektiska gruppens bristande fonemiska medvetenhet. Beviset för detta genetiska inflytande kan ledas tillbaka till det faktum att om en tvilling har brister ifråga om fonemisk medvetenhet, är det betydligt mer sannolikt att den andra tvillingen också har dessa brister om paret är genetiskt identiska enäggstvillingar än om paret är tvåäggstvillingar och sålunda bara delar 50 procent av sina gener. Ärftlighet förklarar genom olika mätningar i medeltal 60-70 procent av den fonologiska medvetenheten och lämnar kvar 30-40 procent av gruppens brister att förklaras av miljöfaktorer (Gayan & Olson, under tryckning). På samma sätt förklaras i medeltal 60-70 procent av gruppens brister också ifråga om fonologisk avkodning (läsning av nonsensord), och vi har visat att bristande fonologisk avkodningsförmåga och fonemisk medvetenhet i stort hänför sig till samma gener. Den genetiska påverkan tycks vara något lägre när det gäller gruppens bristande ordläsningsförmåga (50-60 procent) men merparten av denna genetiska påverkan är gemensam med påverkan ifråga om bristande fonemisk medvetenhet och fonologisk avkodning. Ovanstående beräkningar av genetisk påverkan är begränsade på två sätt. För det första har den miljömässiga räckvidden i vårt tvillingurval avsiktligt inskränkts på så sätt att vi har uteslutit barn som i miljöhänseende är uppenbart underprivilegierade, som t ex är i avsaknad av normal skolgång eller som har engelska som sitt andraspråk. Hade vi inkluderat barn med sådana miljömässiga bromsar för läsutveckling, så hade miljöpåverkan spelat en större roll och generna en mindre roll för gruppens läsbrister. En andra begränsning är att våra beräkningar om ärftlig påverkan och miljöpåverkan gäller medeleffekter för gruppen som helhet. Inom den dyslektiska gruppen kan enskilda individers läsproblem mycket väl i hög grad eller helt och hållet ha miljöorsaker (t ex lindrig hjärnskada på grund av forlossningsskada eller sjukdom). För andra barn i den

dyslektiska gruppen kan orsaken vara starkt relaterad till genetiska faktorer. Deras dyslexi kan vara allvarlig trots normalt miljöstöd ifråga om läsning och näraliggande kognitiva förmågor och trots frånvaro av påverkan av olyckshändelser eller sjukdom. För att veta något om genetisk påverkan hos en specifik individ, så måste vi ha direktbevis från deras gener eller DNA. Länkanalys av DNA hos dyslektiker och deras syskon har avslöjat ett område på den korta armen hos kromosom 6 som bär på en eller flera gener vilka påverkar de bristande fonologiska färdigheterna hos gruppen (Gayan & Olson, 1999). Andra studier har funnit bevis för ärftlig påverkan vid dyslexi som kan kopplas till områden av kromosomerna 2, 15 och 18, så det är sannolikt att det finns olika genetiska vägar till dyslexi hos olika individer. Ännu har emellertid inga bestämda dyslexirelaterade gener kunnat identifieras i något av dessa områden. Vi hoppas att genom framtida forskning kunna identifiera specifika gener och förstå hur variationer hos dessa gener leder till dyslexi hos olika individer och i olika miljöer. När väl specifika gener har identifierats kan deras närvaro i en individs DNA rentav användas för att fastställa en diagnos för ärftlig risk för dyslexi före födelsen. Miljömässig intervention som berikande språk- och skriftspråkserfarenheter kan då ges för att minska risken att misslyckas med läsningen när skolans formella läsundervisning tar vid. Mer direkt genterapi skulle under vissa omständigheter kunna bli en möjlighet. När barnen börjar sin formella läsundervisning kan datorteknologi utnyttjas för att diagnostisera specifika läsbrister och tillhandahålla extraordinärt miljöstöd för att utveckla läsförmågan. Resultat från vår forskning om datorbaserad undervisning för att avhjälpa läsbrister beskrivs i en anknytande artikel, Dyslexi och ITteknologi. Dessa studier visar att även om det finns ett starkt genetiskt inslag i många fall av dyslexi, så kan extraordinär miljöintervention påtagligt förbättra läsfärdigheten hos barn med dyslexi. rolson@psych.colorado.edu Referenser Defries, J C, Filipek, P A, Fulker, D W, Olson, R K, Pennington, B F, Smith, S D & Wiseee, B W (1997). Colorado Learning Disabilities Research Center.

Learning Disabilities, 8, 7-19. Ehri, L C & Saltmarsh, J (1995). Beginning readers outperform older disabled readers in learning to read words by sight. Reading & Writing: An Interdisciplinary Journal, 7, 295-326. Gayan, J & Olson, R K (under tryckning) Genetic and environmental influences on orthographic and phonological skills in children with reading disabilities. Developmental Neuropsychology. Gayan, J & Olson, R k (1999). Reading disability: Evidence for a genetic etiology. European Child & Adolescent Psychiatry, 8, 52-55 Suppl 3 Lundberg, I (1999). Learning to read in Scandinavia. In M Harris, G Hatano et al (Eds), Learning to read and write: A cross-linguistic perspective, pp 157-172. New York: Cambridge University Press Rack, J P, Snowling, M J & Olson, R K (1992). The nonword reading deficit in developmental dyslexia: a review. Reading Research Quarterly, 27 (1), 28-53 Reitsma, P (1983). Word-specific knowledge in beginning reading. Journal of Research in Reading, 6, 41-56 Share, D L (1995). Phonological recoding and self-teaching: Sine qua non of reading acquisition. Cognition, 55 (2), 151-218 (Språka loss 2001) www.fungerandemedier.se