Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

Relevanta dokument
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

BARNKONVENTIONEN. Vimmerby kommun

Riktlinjer för medborgardialog

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Skolplan för Svedala kommun

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Systematiskt kvalitetsarbete

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Ekonomistyrning: förstudie Sollefteå kommun

Arbetsplan Jämjö skolområde

Syftet med en personlig handlingsplan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Systematiskt kvalitetsarbete

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Framgångsrika skolkommuner SKL

Arbetsplan för Kometen

Skolinspektionen Nyanlända 2016

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy för bedömning i skolan

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Botkyrka kommuns medarbetarundersökning. Resultatrapport

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Likabehandlingsplan 2015

Idrotten och FN s barnkonvention

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Verksamhetsplan 2014

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Kvalitetsrapport Så här går det

Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr

Anvisning om psykosocial skyddsrond

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Vi skall skriva uppsats

En gemensam bild av verkligheten

Hälso- och sjukvårdslagen

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

VI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat. Samverkan. Förankrat. Mätbara resultat

BROMMA ARBETSMILJÖENKÄT 2014

Mål och budget för Tomelilla kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Rutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

MBL-förhandling Vad gäller på HP

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Beslut för gymnasieskola

En förskola med barnen i centrum

Kiwiböckerna metod och begrepp

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Är upplevelser geodata?

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin

Utvecklingsprojekt i Södermanland

Du behöver ha tillgång till: Olika typer av material som man bearbetar på El- och energiprogrammet, Olika typer av plugg.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Ledarskap , Såstaholm

Handlingsplan för barn och unga

METODVERKTYG. för att skapa en inkluderande organisation/arbetsplats. SWOT-analys Problemanalys Målanalys Deltagande observation + djupintervjuer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Transkript:

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning är det överhuvudtaget möjligt?

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se

Rättighetsbaserat arbete Om du är politiker fatta bra beslut som går att genomföra Om du är chef skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare använd rätt metoder för att genomföra rättigheterna bland barn och unga Förstå kunna vilja

Kunskapsutveckling

Kunskap Ja, då måste man ju känna till alltihop om man ska kunna föra ut den i verksamheten. Nu tror ju jag, som jag har sagt, att vi gör mycket av det här för att vi är så barninriktade och är så medvetna om barns villkor och rättigheter. / / Jag tror ju att de flesta av oss kan det här i princip, men inte i grunden. (Förvaltningschef)

Implementering Beslut om uppföljning till politiken

Barnets bästa Men ofta är det så att vi fattar beslut utan att ägna det den minsta lilla tanke om jag ska vara riktigt ärlig. (Politiker)

Tillämpning

Ideologi Jag ser ju mer på de stackars barnen utomlands i vissa länder. Det är väl där jag tycker det är viktigast. (Politiker)

Implementering

Metoder Verktyg

Tillämpning Då tycker väl kanske vi och många som jobbar här att det här med barn, det har vi hållit på med i trettio år, så det kan vi. / / Så därför kommer det här med barnkonventionen inte som några sensationer. (Förvaltningschef)

Fundera på följande: Vilka beslut finns rörande arbetet med barnets rättigheter i din organisation? Om du skulle skatta kunskapsnivån om barnets rättigheter i din organisation, skulle du beskriva den som hög, på en mellannivå eller låg? I vilka styrdokument på din arbetsplats finns barnets rättigheter nämnda? Hur skrivs barnets rättigheter fram i de styrdokument du arbetar eller beslutar utifrån?

Vad behöver vi kunskap om? Grundprinciperna Artikel 2, 3, 6, 12 Generella implementeringsartiklarna Artikel 4, 42 Generell kommentar nummer 5

Konventionens krav på offentlig verksamhet Artikel 2 - rätten till icke-diskriminering Datainsamling och kartläggning Artikel 3 - barnets bästa i främsta rummet Prövningar av barnets bästa Artikel 6 - rätten till liv, överlevnad och utveckling Helhetssyn och samverkan Artikel 12 rätten till delaktighet och inflytande Former för barns delaktighet och inflytande

Konventionens krav på offentlig verksamhet Artikel 4 - barn ska prioriteras aktivt Politisk vilja Artikel 42 - rätten att få kunskap om sina rättigheter Information och kunskap

Generell kommentar 5 Internationella konventioner Lagstiftningen överensstämmer 1. Utveckling av strategi och handlingsplan 2. Koordination av arbetet 3. Uppföljning av genomförandet 4. Datainsamling och kartläggning 5. Samarbete med civila samhället 6. Internationellt samarbete 7. Oberoende institutioner 8. Utbildning/Kompetensutveckling 9. Information och medvetenhet

Besluta om Att arbeta i enlighet med konventionen. Att policy och handlingsplan för barnkonventionen tas fram och revideras regelbundet. Att återkoppling till politisk nivå ska ske.

Utveckla handlingsplaner och policys, artikel 4, 42 Satsa på det som redan finns! Hur skrivs rättigheterna fram i budget? Ta fram handlingsplan och policy för arbetet med konventionen. - utbildningsplan med tydliga mål - att möjligheterna för kontinuerlig dialog med barn och unga inom samtliga förvaltningar och nämnder utreds Skriv fram barnets mänskliga rättigheter vid revidering av befintliga planer.

Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Strategiskt Öka kunskapen om barnkonventionen i hela organisationen. Informera, vägled och stötta samtliga nämnder, förvaltningar och funktioner i kommunen/landstinget för att utveckla arbetet inom ramen för barnkonventionen. Utvärdera genomförandeprocessen.

Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Operativt Kunskapsbank på intranätet. Utbildning för nyanställda. Internationella barndagen, konventionens födelsedag. Filmer om rättigheterna. Använd Luppen.

Övervaka arbetet artikel 4 Gör barnkonsekvensanalyser vid större policybeslut. Följ upp arbetet med rättigheterna. Behöver organisationen ändra riktning? Är alla med?

Datainsamling och kartläggning artikel 2 Fritidsvaneundersökningar Skolenkäter Brukarundersökningar Skolresultat flickor pojkar Kvalitetsuppföljning Placerade barns skolgång Folkhälsoenkäter Närvaro i skola och förskola Luppens resultat Delaktighet i sociala barnavårdsutredningar

Samarbete med det civila samhället, artikel 4, 12 Ta reda på vilket samarbete som finns med det civila samhället. Bygg vidare på det för att stärka barnets rättigheter. Vilken roll kan NGO:s ha vid tillämpning av rättigheterna? Villkora bidrag till organisationer barns och ungas inflytande.

Internationellt samarbete artikel 4, 12 Samarbete ska vara rättighetsbaserat. Finns det samarbete med andra länder centralt eller inom skolan? Fadderverksamhet, brevväxling, filmer med mera.

Oberoende institutioner, artikel 4 Här syftar kommittén på olika typer av institutioner på nationell nivå som ska främja arbetet med rättigheterna utan att vara styrda av stat, kommun eller landsting. Lokala barnombud? Funktion som samordnare för ett rättighetsbaserat arbete?

Utbildning, kompetensutveckling, artikel 12, 42 Introduktion för nyanställda. Grundkurs och fördjupningskurser för samtliga anställda. Utbildning om delaktighet, hur man kan bygga upp strukturer för inflytande bland barn och unga. Utbildning om samtal med barn. Kunskapsbank på Intranätet.

Informera och medvetandegöra 2, 4, 42, 12 Systematiskt och strategiskt arbete Aktiviteter på olika nivåer och av olika karaktär Jippobetonade aktiviteter Filmskapande på temat rättigheter Internationella barndagen Aktiviteter på nätet för barn och unga

Hur ser strukturerna för ett rättighetsbaserat arbete ut i din organisation?

Att fundera på Hur kan vi arbeta rättighetsbaserat? Vad är vi beredda att satsa? Hur ser våra strukturer för ett rättighetsbaserat arbete ut? Vilka metoder använder vi för att arbeta rättighetsbaserat? Hur följer vi upp arbetet? Vilken kunskap har vi om barn och unga? Hur använder vi oss av den kunskapen? Vad tror vi att unga kan lära oss?

Bra att använda Grundprinciperna och implementeringsartiklarna Barns, ungas och vår egen kompetens Generell kommentar 5 Concluding Observations FN-kommitténs synpunkter på Sveriges arbete med konventionen

Fundera på följande: Vilka beslut finns rörande arbetet med barnets rättigheter i din organisation? Om du skulle skatta kunskapsnivån om barnets rättigheter i din organisation, skulle du beskriva den som hög, på en mellannivå eller låg? I vilka styrdokument på din arbetsplats finns barnets rättigheter nämnda? Hur skrivs barnets rättigheter fram i de styrdokument du arbetar eller beslutar utifrån?

Att tänka på Det finns inga genvägar och inga quick fix Tillfråga dem det berör, det vill säga barn och unga Det rättighetsbaserade arbetet pågår ständigt, blir aldrig färdigt