en tidning fån centeptiet numme 2 2012 Hon sikt på ett kftfulle CUF Abetslös ställe Annik Qlsson mot väggen Mtilds dubbelliv följ med i livet som kommunlpolitike, läe och tebnsmmm Att tämj en elefnt Fmtidsbygget utmn vå vädeing Tävling H du en smt idé? Kom med ditt föslg på en pofilpodukt ANNIE: Vi t ungdomsbetslösheten på llv sidn 3
No2/2012 sid 4 TEMA: ungdomsbetslöshet en tidning fån centeptiet edktionen Redktionslede Penill Melnde Redktö John Håd Ansvig utgive Jenny Pesson E-post: jenny.pesson@centeptiet.se Tel: 08-617 38 00 sid 32 sid 34 Annonse Kontkt Alexnde Westesson på Advise E-post: lexnde@dvise.se Tel: 0709-71 20 83 Postdess Centeptiets iksognistion tidningen C. Box 2200 103 15 Stockholm telefon Tel: 08-617 38 00 Fx: 08-617 38 10 Steget mot göne infstuktu Innehåll Sid 4 TEMA: Ungdoms betslöshet Sid 9 Nu infös dtlgingsdiektivet Sid 10 Hnn Wgenius odfönde i Centeptiets ungdomsföbund Sid 12 Debtt medlemmn tycke till Sid 14 Hlvtid fö Fmtidsbygget Sid 15 Ett pti fö hel lndet? sid 16 Ökt smbete mot klimtpåveknde luftföoening sid 16 Fmtidsbygget en utmning tt nå utnfö centeleden i Tingsyd sid 20 Fmtidsgend fö en långsiktigt hållb politik sid 23 Histoiskt möte med Annie, Mud och Kin Mtilds dubbelliv sid 24 Blndt mottgnde v Rovdjusutedningen sid 25 Hel Sveige sk lev sid 25 Len Ek blogg: 2 miljone fle lågenegilmpo sk smls in sid 26 intentionellt: Nystt fö intentionell kommittén sid 28 Min dg: Mtilds dubbelliv sid 30 Kolumn: Vem våg vis vekligheten? sid 31 Sökes: ny, enggede ptimedlemm med vilj tt föänd sid 32 Steget mot göne infstuktu sid 34 Tävling: H du en smt idé? centeptiet.se Penumetion Medlemm i Centeptiet, Centekvinnon, CUF och Centestudente få tidningen C. gtis. Övig betl 80 kono/å (1 n/2012) Plusgio 104 63-8. Mäk kuvetet Penumetion tidningen C. och nge nmn och dess. E-post: penumetionssevice@centeptiet.se Adessänding Kontkt ditt distikt elle ing 08-617 38 00 TS-KONTROLLERAD upplg 2011 47 400 Tyck: V-TAB, Västeås Miljöcetifiede enligt ISO141001, cetn.1410718 omslgsbild Hnn Wgenius Foto: Johnn Heniksson ISSN 1651-4521 poduktion Tubin Koektu Ingid Hedenvind Bsk Elisbeth Jnsson Fö mång tidning? Få ni fle exempl v tidningen C. till smm hushåll? Det knske äcke med en tidning? B fö både ekonomin och miljön! Kontkt edktionen fö eventuell änding: tidningenc@centeptiet.se 2 tidningen c.
nnie: Vi t ungdomsbetslösheten på llv Det gå b fö Sveige. Smtidigt som mång lände i vå omväld plågs v besping och mssbetslöshet h vi sund sttsfinnse och möjlighet tt sts fmåt. De senste åen h vi utvecklt välfäden, föbättt föetgsklimtet och böjt ställ om enegisystemet. Tots det åtestå sto utmning fö Sveige. En sådn ä svåigheten fö ung människo tt få jobb. Änd sedn böjn v 1990-tlet h ungdomsbetslöshetstlen pendlt melln 15 och 25 pocent. Det hä ä ett llvligt poblem både fö enskild som beövs möjligheten tt fösöj sig själv och fö smhället som ä i stot behov v fle betde timm. Dessutom ä det ovädigt ett modent och fmgångsikt lnd som Sveige tt sätt käpp i hjulen fö en hel genetion. Det mest fustende ä tt det inte behöve se ut så hä. I lände som Tysklnd, Nedeländen och Östeike ä ungdomsbetslösheten mätt med smm måttstock endst en tedjedel v vd den ä i Sveige. Självfllet finns ingen mikelku mot ungdomsbetslösheten. Tvätom kävs ett bttei v olik efome och åtgäde. De flest ptie ä öveens om tt kvliteten på utbildningen ä oehöt viktig fö tt ung människo sk få jobb. Däfö h Centeptiet och Allinsen lgt sto kft på tt föbätt den svensk skoln. Men om töskln till jobben ä lltfö hög, mtchning melln betsgive och betstge lltfö svg och öligheten på betsmknden lltfö låg äcke inte ens en skol i bsolut väldsklss. Det ä däfö vi uppmunt pten på betsmknden tt infö intoduktionslöne fö ung och oefn. Dett ske nu också inom hndeln, kommunsekton och industin. Intentionell efenhete och ekonomisk foskning tl fö tt det komme tt sänk töskln. Dessutom ä det viktigt tt fömedlingen v jobb föbätts. Idg vis olik undesökning tt både betsgive och betstge ä missnöjd med betsfömedlingen. Genom tt infö en jobbpeng som följe den betssöknde till den betsfömedle som den själv välje kn vi få fle ktöe som specilise sig på exempelvis ungs och oefns speciell föutsättning. Slutligen behöve vi en modenised betsätt. Som tuodningseglen ä utfomde idg bli de ung lätte v med jobbet smtidigt som de älde bli obenägn tt byt jobb. I jämföelse med Dnmk ä öligheten på betsmknden b omking hälften så hög i Sveige. Självklt fösvå dett fö de ung och oefn tt få in en fot på en betsplts. I Centeptiet h vi som målsättning tt Sveige sk h lägst betslöshet i Euop fö ung och oefn. Tillsmmns sk vi t nsv fö de ungs väg till betsmknden. Med gemensmm kfte, loklt, egionlt och ntionellt ä jg övetygd om tt vi komme tt lycks gö Sveige till lndet med Euops lägst ungdomsbetslöshet. Fö om inte Centeptiet gö det vem sk då gö det? tidningen c. 3
c.tem Jobb fö ung en Tots fle sto och dy efome de senste åen se inte ungdoms betslösheten ut tt minsk. Ung människo släpps inte in på betsmknden, tots utbildning och hög mbitione. Vfö se det ut så hä och vilk lösning finns det? Text: Kin Clesten Foto: Johnn Heniksson 4 tidningen c.
c.tem politisk utmning Tidningen C. bjöd in Cecili Tengmk och Mi Bethelius, båd betssöknde, till ett smtl med Centeptiets tlespeson fö betsmkndsfågo Annik Qlsson. Vilk ä de stöst utmningn fö tt komm in på betsmknden? Cecili: Fö mig ä det definitivt tt jg inte h tilläckligt med betslivsefenhet. Den pktik jg gjode äcke inte långt. Vi fick ingen pktik lls i smbnd med utbildningen och det ä ett poblem. Mi: J, pktiken ä väldigt viktig. Unde min utbildning fick vi let pktik på egen hnd vilket inte v helt lätt. I min bnsch, tuistnäingen ä det dessutom mång som böj som eselede och jobb sig successivt uppåt. Det ä svåt tt få in en fot fö mig utn tt gå smm väg, tots min teåig utbildning. Det ä inte fö tt jäkls som vi föeslå läge intoduktionslöne, utn fö tt vi ä övetygde om tt människo komme tt vinn på det i längden, säge Annik Qlsson. Hu gö vi fö tt skp en öppne betsmknd? Annik: Jg to tt det kävs fle olik lösning. Det skulle v en självklhet tt koppl pktik till ll utbildning. Såväl utbildningsväsendet som näingslivet måste få me tyck på sig fö tt t nsv fö dett. Vi bode även öppn upp fö en mångfld v betsfömedling dä fle ktöe kn fömedl jobb. Istället fö tt h en end myndighet som sk fösök tillgodose lls behov llt ifån den som h fem ås univesitetsutbildning till den som h gundskoleutbildning sk du som betssöknde kunn vänd dig till den fömedle som ä specilised på just ditt omåde och som vet vd din utbildning innebä. Cecili: Jg nvände mig inte v Abetsfömedlingen öve huvudtget. Det finns ingen i min bekntskpskets som h fått jobb genom Abetsfömedlingen. Det ä möjligt tt det ä nnolund fö nd type v betsguppe. Mi: Jg instämme. Jg h skivit in mig på Abetsfömedlingen men det ä llt. Det voe nog effektive tt låt betsfömedle nisch sig på olik yken. tidningen c. 5
c.tem Mi Bethelius tycke tt Centeptiets föslg kn uppftts som tt ung människo sk få läge lön på obegänsd tid. Cecili Tengmk skn pktik i högskoleutbildning. Centeptiet h unde våen intoducet läge intoduktionslöne som en lösning på ungdomsbetslösheten. På vilket sätt skulle det led till fle jobb? Annik: Jg vill tt betsmkndens pte sk t nsv fö de betslös nä de nu föhndl ny lönevtl. Vi behöve se till tt töskln in på betsmknden inte ä fö hög. Lönenivåe h betydelse fö ntlet jobb, och Sveige h en väldigt smmnpessd lönekultu och en hög lägstlön. Men jg vill beton tt vi endst vill se läge löne unde en begänsd peiod nä mn ä nynställd. Mi: Jg vill inte h en läge lön unde en oviss tid, men visst, om jg skulle få ett nställningsebjudnde med läge lön skulle jg inte tck nej. Men om jg voe betsgive skulle jg även äkn in kostnden fö tt låt nd kollego tän upp den som ä helt ny på jobbet, och det knske slut med tt jg tots läge lönekostnde välje bot den oefne. Cecili: Jg tänke spontnt tt det beo på bistnde betslivsefenhet tt jg inte h fått jobb, inte på tt jg ä fö dy. Smtidigt ä jg inte helt emot tnken. Jg h studet i Stobitnnien, och dä finns ett system med kote tineetjänste med läge intoduktionslöne, som mn skulle kunn jämfö med en povnställning. Nä den tiden gå ut bli du nställd på smm villko som övig nställd. Fle v min vänne i Stobitnnien h fått in en fot på betsmknden på det sättet. Föslget om intoduktionslöne h fått kitik fö tt ök klyfton i smhället och dbb de som edn h det dåligt ställt. Hu se du på den kitiken, Annik? Annik: Fst ll fttigst ä mn nä mn inte h något jobb lls. Det ä inte fö tt jäkls med någon som vi föeslå dett, utn fö tt vi ä övetygde om tt människo komme tt vinn på det i längden. Jämfö mn en peson som gå in på en låg lön med en som ä betslös vis det sig tio å sene tt den som h gått in på en låg lön h en höge lönenivå. Cecili: Låg lön funge om du inte h fmilj tt fösöj och om du h ett billigt boende, men nns ä det nog knpet. Som student gick det b tt lev på en låg inkomst, men då v ju mycket npsst efte en studentekonomi: ingen hy på studentbostden unde sommen, studentbtt på kollektivtfik och mång nd btte. Mi: Jg to tt en v e utmning ä tt kommunice det hä föslget på ett enkelt Cecili Tengmk Ålde: 26 å. Utbildning: Kndidtexmen i sttsvetenskp, msteutbildning i politisk kommuniktion. Abetslivsefenhet: Pktik på jämställdhetsognistion i London. Jobb nu ext inom hotell- och estungbnschen och som lävikie. Mi Bethelius Ålde: 26 å. Utbildning: Kndidtexmen i tuistvetenskp. Abetslivsefenhet: Mäklssistent, hotelleceptionist. sätt. Det kn lätt uppftts som tt ni vill tt ung människo sk få läge lön på obegänsd tid. Vd h ni fö dömm fö fmtiden? Cecili: Viss stunde h jg vit nä tt ge upp och skol om mig till läe, men jg ä envis och komme tt fotsätt kämp. Mi: Jg ä lite sugen på tt stt eget även om det ä slitsmt. Då få jg bestämm öve min egen tid och min egen lön! Fle föslg och me infomtion finns på Centlen C-föslg fö fle jobb till ung Flexible betsätt - fö tt också ge ung chnsen vill Centeptiet tt tuodningseglen i LAS sk h kompetens som bedömningsgund, inte nställningstid. Läge lönekostnde om kostnden fö tt nställ minsks komme fle föetg h åd tt nställ en till peson. Centeptiet vill däfö sänk betsgivvgiften och tt det sk bli möjligt med läge intoduktionslöne. Föbätt mtchningen - Fö tt föbätt mtchningen vill Centeptiet pivtise den betsfömedlnde delen v Abetsfömedlingen. Vi vill infö en fi etbleingsätt fö betsfömedle och en jobbpeng som följe den betslös. 6 tidningen c.
c.tem Vi vill h mång väg in i ykeslivet Ulik Clsson ä iksdgsledmot och utbildningspolitisk tlespeson. Det ä länge sedn utbildning gntede bete. Smtidigt ä utbildning viktige än någonsin fö tt ge en b gund fö vuxenlivet. I Centeptiets politik gå skol och ykesliv hnd i hnd. Text: Annik Eiksson Nä vi diskute den svensk skoln låte det iblnd som den ä så föfäligt dålig, det ä den inte. Men den måste bli mycket bätte, säge Ulik Clsson, iksdgsledmot fån Skbog och utbildningspolitisk tlespeson fö Centeptiet. En sådn föbätting ä tt smhället omking eleven, ykeslivet, komme in tidigt i skoln. Det hndl om det nsv fö ykesvägledning som ll i skoln h enligt ny skollgen. Men det hndl också om näingslivets nsv fö tt skoln sk få en ktuell bild v hu betsmknden utveckls och vilk behov som finns. mång väg in i ykeslivet Ulik tycke tt lälingspogmmens blndning v pktiskt bete och skol ä ett b exempel på hu det kn funge. De biste som vist sig to hon fmföllt hndl om tt det ä en ny och i Sveige opövd veksmhet. Det viktig ä tt det finns mång väg in i ykeslivet. På smm sätt ä det viktigt tt kunn fotsätt välj sene i livet. Det ä en ättighet tt kunn komplette ykesutbildning med högskolekompetens. Kompetensplttfomn som nu byggs upp på inititiv fån Näings - deptementet ä viktig fö plneing v utbildningsutbud på både kot och lång sikt Sttegin fö entepenöskp, som sk genomsy ll del v utbildningssystemet, vis på mång ny och spännnde betssätt. lust tt lä En viktig del fö tt skp fmgångsik skolo ä både ektoe och läe. Ingen v oss vet vilket smhälle vå bn sk bet i. Det viktigste ä tt gå u skoln med fötoende fö den egn fömågn och lust tt lä. Skoln sk öppn väld fö bnen och ungdomn. MITT FÖRSTA JOBB Min föäld ä lntbuke och jg h lltid hjälpt till med betet på gåden. Men min föst nställning v ett sommjobb i köket på Känsjukhuset i Skövde. Jg v 18 å och hde vit på en ykesvägledningsdg dä jg fick kontkt med en v chefen i köket. Jg sökte jobb och fick det. Det v stessigt men spännnde och kul, ett nytt smmnhng dä jg fick jobb tillsmmns med folk i ll åld. Lönen spde jg och hde som gundplåt nä jg flyttde hemifån på hösten smm å. tidningen c. 7
c.tem Centeptiet sätte betslöshetsgend inom Allinsen Infö intoduktionslöne Riksdgsledmoten Annik Qlssons utspel om läge intoduktionslöne h skpt en öppning fö Centeptiet tt t plts i betslöshetsdebtten, och sätt bilden v Centeptiet som en modig, nytänknde och nsvstgnde uppsticke inom Allinsen. Föslget hndl om tt ge pesone som ldig hft ett jobb en chns tt skff sig betslivsefenhet. Om vlet stå melln ett jobb och inget jobb lls ä det bätte med ett jobb. Det hndl inte om tt sänk lönen fö dem som edn h bete. I smbnd med åets vtlsöelse h nu både Kommunl och Hndels pesentet liknnde föslg, smtidigt vis en fäsk undesökning fån United Minds tt 71 pocent v svenskn ä positiv till intoduktionslöne. Jobbpeng skp konkuens Tidige i å skev Annik Qlsson på Svensk Dgbldets Bännpunkt ett inlägg om tt konkuensutsätt betsfömedlingen genom tt infö en jobbpeng. I dg fömedl vje betsfömedle omking tio jobb pe å. En konkuensutsättning v betsfömedlingen skulle snnolikt bli billige än dgens system. Det skulle också fämj fmväxten v fle nischde fömedling som kn bli expete på ungs jobb, säskild bnsche elle egione. Bist på mtchning Centeptiet vill tt betsmkndspolitiken efomes i gunden genom tt se öve eglen på betsmknden; tuodningseglen skp hög töskl och stelbenthet på betsmknden. Dett dbb fmfö llt ung, lågutbildde och invnde. Smtidigt så vet ll tt ny jobb inte skps v politike utn i fle och växnde föetg. Däfö behöve Sveige ett föetgsklimt som stimule fle tt stt och div föetg. Ett stot oosmoln ä den dålig mtchningen på betsmknden. Jobben finns till exempel inom byggindustin och tillvekningsindustin, men befintlig betskft h inte i tilläckligt hög gd ätt utbildning och kompetens. Hu to du tt den snbbste vägen till full sysselsättning fö ungdom se ut? Nmn: Anki Enevoldsen Yke: Jounlist, jobb nu som politisk seketee i Dln Bostdsot: Mockfjäd, Dln Ungdom behöve me kontkt med betspltse och föetg genom hel skoltiden. Jg tycke tt eleven på de teoetisk utbildningn sk få h pktik genom hel gymnsietiden. Då få de en inblick i olik type v jobb, och så h de lätte tt få sommjobb. Centeptiets föslg om läge lön fö ungdom som inte h betslivsefenhet ä b. Helle en låg lön i böjn än ingen lön lls! Nmn: Thoms Hldsson Ålde: 26 å Yke: Administtö, politike Bostdsot: Vislnd Jg to inte tt det finns någon quick fix men jg ä övetygd om tt åtgäde som till exempel efome LAS, sänkt kostnde fö tt nställ pesone som stå långt ifån betsmknden och en utbildning som ä npssd efte vje individ och efte betsmkndens behov ä viktigt. Jg to även tt ll pte måste v villig tt diskute intoduktionslönen fö i föst hnd ungdom. Nmn: Id Stfin Yke: Smhällsväglede på Kmfos kommun Bostdsot: Ullånge Riksnivå: Änd på tuodningseglen inom LAS Loklnivå: Smbet melln Abetsfömedlingen, föetge och kommunen Individnivå: Utbildning Nmn: Hnn-Kin Linck Yke: Lndstingsåd i lndstinget Gävlebog Bostdsot: Rengsjö i Hälsinglnd Vi behöve en skol som ge eleven b och elevnt kunskp. Det ä lldeles fö mång som i dg hopp v gymnsieskoln, och inte t exmen. Sen to jg även tt sänkt betsgivvgifte fö ungdom ä ett b sätt tt minsk betslösheten. Nmn: Gustf Eiksson Yke: Oppositionslede Utbildnings- och betsmkndsnämnden, Sl kommun Om det ä den bsolut snbbste vägen vet jg inte, men jg to tt en ökd, seiös och stuktued kontkt melln eleve och betsliv/föetge ä en väg. Gän i fom v mentoskp unde gymnsietiden dä mento och elev möts ett ntl gånge pe temin. Ungdom få på det viset b kontkt med ykeslivet, få inblick i vd som kävs nä mn väl lämn skolns väld och få dessutom se tt studien lede någonstns. Föetgn å sin sid få tidigt lä känn ungdom och få inblick i des väld och föutsättning och bli däfö tygge i tt våg nställ. 8 tidningen c.
Nu infös dtlgingsdiektivet Fö en tid sedn östde iksdgen igenom egeingens föslg om infönde v EU:s dtlgingsdiektiv. Det innebä tt en lg inföts fån den 1 mj som tving opetöe fö dt och telefoni tt lg infomtion om tfiken i mximlt sex månde. Text: John Håd f Segestd Fågn h gett upphov till debtt, men Sveige ä enligt ett beslut i EU-domstolen skyldigt tt infö diektivet. Däfö östde Allinsen, med stöd v Socildemokten, fö föslget. Blnd Centeptiets ledmöte vlde dock Fedik Fedeley, Abi Al -Shlni och Rickd Nodin tt öst mot. Integitetsfågn ä knske vå genetions känkftsfåg. All ungdomsföbund v emot det hä. Då knske det inte ä så konstigt tt någ ung ledmöte öst emot, säge Rickd Nodin. Centeptiet östde nej Att lgen nu infös ä esulttet v ett beslut i iksdgen edn 2006, som då stöddes v Socildemokten, Folkptiet och Kistdemokten. Centeptiet östde nej den gången och ä fotstt motstånde till diektivet. Centeptiet h även lyckts skjut upp inföndet och fått igenom en hlveing v lgingstiden jämföt med det uspunglig föslget på tolv månde. En nledning till tt Centeptiet, inom mn fö Allinssmbetet, tots det östde j fö inföndet v tt dett ä en konsekvens v EU-medlemskpet. Lände som ä med ä skyldig tt infö EU:s diektiv. Anns fnns också isk fö tt EU-domstolen skulle utdöm kännb skdestånd fö Sveige. I och med tt diektivet ntogs bli opetöen nu skyldig tt lg tfikuppgifte om dt- och teletfik indelt i ktegoien telefoni, meddelndehnteing, intenetåtkomst och nslutningsfom i sex månde. Även uppgifte om v pesonen befnn sig Centeptiet nse tt dtlgingsdiektivet ä känknde fö den pesonlig integiteten. nä ett smtl inleddes sk lgs, liksom v de befnn sig nä smtlet elle kommuniktionen vslutdes. Syftet med diektivet ä fmföllt bottsbekämpning. Men det säge ingenting om vilken typ v bottslighet som vses. Och även fån polishåll h kitik fmkommit. Rikskiminlpolisens chef Kls Fibeg hävd tt diektivet, tvät emot vd mång föespåke säge, gö det svåe fö polisen tt komm åt bottsling. Hn men tt lgingstiden på sex månde ä fö kot i bottsbekämpningspespektivet, och tt det tidige gått tt få fm uppgifte som ä älde. pincipiellt emot diektivet Centeptiet ä fotfnde pincipiellt emot diektivet, och nse tt det ä känknde fö den pesonlig integiteten. Vi h vit en pådivnde kft fö tt mild effekten v diektivet, till exempel h vi fått igenom tt lgingstiden sk v högst sex månde istället fö tolv som utedningen föespåkde, säge Centeptiets ättspolitiske tlespeson John Linnde. Den ktuell fågn nu och fmöve ä hu diektivet sk infös. Fö opetöen ä det egentligen ingenting nytt, säge John Linnde. De h ju länge vett om tt dett skulle komm. Komme vnligt folk tt mäk v det hä på något sätt? Nej, egentligen inte diekt, säge John Linnde. Det hä beö ju fämst opetöen och polisen. Och opetöen h också edn möjlighete tt lg tfikinfomtion fö egn behov, med stöd v nnn lgstiftning. Till exempel nä det hndl om fktueing och vtlsfågo. Nu fotsätte Centeptiet tt div fågn i EU. Vi tycket tt dtlgingsdiektivet ä dåligt, vå kitik bestå och vi komme fostt ktivt tt vek fö tt få bot det, säge John Linnde. tidningen c. 9
Vi sk inte v så ädd fö tt bli htde, ll behöve inte älsk oss Vje mogon ull Hnn Wgenius in på Stockholms centl med pendeltåget fån Uppsl. Sedn t hon tunnelbnn till Sto Nygtn. Dä hon h sitt skivbod på Centeptiets ptiknsli. I juni 2011 tog hon öve ollen som odfönde i Centeptiets ungdomsföbund, CUF. Text: Penill Melnde FOTO: Johnn Heniksson 10 tidningen c.
enggemnget i ptiet sttde edn 2005 då Hnn upptäckte tt ett politiskt pti ä den bäst enn fö tt div föänding. Jg h lltid hft mycket åsikte och genom tt gå med i ett politiskt pti fick jg möjlighet tt tyck ske i en ognised fom som fktiskt kn gö skillnd på sikt. I gund och botten binne jg fö en fie, göne väld. I den politisk välden finns vektygen fö tt påvek smhället och v opinionsbildnde, säge Hnn. Uppväxten v fntstisk Uppväxten på släktgåden i byn Flon i Häjedlen med kusinen, fmo och ff unt knuten, upplevde Hnn som en fntstisk tid. Runt köksbodet diskutede Hnn och hennes ppp smhällsfågo och politik. Och dä såddes ett fö som nu h ott sig i CUF. Min oll ä tt fö ut CUF och vå politik inom ptiet men också i smhället i stot. Jg to och hopps tt CUF bli en kft tt äkn med, vi sk t me plts och ge me kftfullt, säge Hnn. Hon tvek inte på fågn om vilken mkt hon och CUF egentligen h, och pek på sitt medlemskp i ptistyelsen. CUF h också två pltse i Fötoendeådet och vid ptistämmo. Hon beton även vikten v infomell nätvek, och nämne sin god eltion till Annie Lööf som känne CUF och vet vilken oll ungdomsföbundet h. Vi h definitivt inflytnde genom vå kft och våt mod tt säg vd vi tycke. Vi våg v obekväm och säg snningen även om inte ll hålle med och det måste vi fotsätt tt gö. Ett exempel ä nä iksdgsledmöten östde om dtlgingsdiektivet och CUF tog diskussionen, dev på och stöttde de ledmöte som vlde tt öst mot ptiets linje. intoduktionslönen skpde debtt Ett nnt ktuellt utspel ä intoduktionslönen som skpt debtt och esultet i både is och os. Vi sk inte v så ädd fö tt bli htde, ll behöve inte älsk oss. Med tnke på ådnde opinionssiffo så vinne vi om 20 pocent gill oss, även om 80 pocent ht oss. Hon bli uppöd med FRA-fågn i minnet och de vhopp som ptiets politik esultede i, till vilken nytt då? Mn måste stnn kv i ptiet och div på fö tt kunn föänd och på sikt lnd någon nnnstns. Det kävs tt mn ä ognised fö tt få genomslg och skp föänding. Hnn ä oolig öve sin egen genetions bist på enggemng: I dg ä det mång ung som stt Fcebook-guppe om olik ske, men det föänd sälln någonting. Men knske ä det tempot i politiken som skämme bot ynge? Mång vill se esultt hä och nu, inte vänt ett å elle två. fmtiden i Häjedlen Med visionen om en göne, fie väld finns hennes egen fmtid sne hemm i Häjedlen än i Stockholm. Jg hopps tt min fmtid bn få väx upp i smm tygg miljö. Om tio å bo jg på lndet med fmilj och leve ut hästdömmn, men gän i kombintion med ett intessnt politiskt uppdg. Hnn Wgenius ä odfönde i CUF. ä smbo i ny bostdsätt i Uppsl. ä snt utexmined juist. gill ktte och häst. tidningen c. 11
c.debtt VS. Vilken ideologi h Centeptiet? På tiden med Tobjön Fälldin i spetsen, så v det ingen tvekn om tt Centeptiet v ett lndsbygdspti. Decentliseing och miljöfågo v viktig. Nä Olof Johnsson, som själv v Stockholme, tog öve gjode hn nlysen tt eftesom llt fäe människo bo på lndsbygden, så måste mn npss sitt pogm fö tt komm in i städen och bedd väljundelget. Så h det också blivit. Eftesom demokti åde så måste mn nu t hänsyn till vilk fågo som dess medlemm tycke ä viktigst. Vill mn div lndsbygdsfågo så måste mn div sådn fågo som stostdsbon gill, något nnt ä omöjligt. Unde jkten på fle medlemm h ptiet enligt min mening fölot både fokus och sin själ. Det ä tveksmt vilken ideologi som Centeptiet stå fö - me än tt mn sk v lite lgom "i mitten". Dett ä inte mycket till ideologi. Någon lndsbygdspofil syns definitivt inte till. mjoiteten v medlemmn (stostdsbon) tycke. Jg h lltså kommit till slutstsen tt vi måste böj om fån böjn med ett nytt pti. Skff medlemm fån höge till vänste som vän om lndsbygden och småoten. Ett pti som fö des tln i iksdgen. Det hde inte behövts om Centeptiet stnnt kv vid sin gundvädeing. Det ä svåt tt kitise den egn ognistionen. Säskilt nä mn som jg h vit medlem i me än 40 å. Det ä lätt tt mn bli uthängd som illojl. Ändå måste det gös. Kitiken ikt sig inte mot de lokl centepolitiken, som säket gö vd de kn fö både lndsbygd och småote med imlig hänsyn till budgetläge och befolkningsundelg. Kitiken ikt sig mot bisten på inititiv hos ptiet centlt. I ptipogmmet Dä människo få väx finns inte ens odet lndsbygd nämnt. Jg kn inte påminn mig nä Centeptiet kom med något lndsbygdspolitiskt utspel. Någon nnn som kn? Jg kn inte se hu lndsbygden och småoten sk kunn åtet inititivet och mkten inom ptiet. Annie Lööf måste ju b gö som Ane Gunnsson Gäsholm Politik fö en hållb utveckling Centeptiet bö gö en U-sväng i sin politisk fmft. Ptiet behöve möt sin histoi igen och funde öve vilk gundläggnde vädeing det v som gjode tt ptiet växte. Nä jg gick med i ptiet gjode jg det på gund v 1) miljöpolitiken 2) demoktifågon och det decentlisede smhället 3) kvet på gundtygghet 4) ptiets kmp fö ättssäkehet 5) egionlpolitiken med lndsbygdsfågon i centum och intentionell soliditet med stkt fokus på nodism. Ä inte dess fågo lik elevnt nu som då? Att änd ett ptipogm innebä inte tt mn änd de gundläggnde vädeingn, utn tt mn tänke in det moden smhällets föeteelse och i smklng med smtiden utveckl ny metode. Idg finns endst en vision som bö led våt pti: politik fö en hållb utveckling. Det ä inte hållbt med fö mycket åt höge och inte helle med fö mycket åt vänste. Hde Centeptiet stått kv i mittenfån v svensk politik, hde vi vit ett självklt ltentiv fö mång, men idg efte divese svävnde föst åt vänste och sedn åt höge, så vet ju ingen iktigt v vi stå. Nä nu ett nytt ptipogm sk utfoms så låt oss slipp en mss icke föpliktnde od. Skiv i stället ett tydligt visionät pogm med tydlig vädeing och målbilde. Fullfölj pogmmet med lik tydlig delmål och hndling som kävs fö dess delmål. Då bli det nvändbt i pktisk politik inte enbt i politisk etoik. Centeptiet behöve ingen libeliseingsvåg. Vi h vit fihetsälsknde och det behöve inte lls jämställs med libel. Fihet få ingen utn tygghet. Fihet fö individen existe inte fö otygg människo. Göel Thudin f.d. miljöministe och vice tlmn 12 tidningen c.
Centeptiet h vit lndsbygdens och de små tätotens pti. Den öknde ovdjustmmen h minskt intesset fö tt bo och lev på lndsbygden i fmföllt Mellnsveige. Mång fåg sig om Centeptiets intesse fö lndsbygden h minskt. Mn h lgt sig pltt fö EU i en fåg som bode vgös i lndet. Delt i debtten! Mejl in ditt debttinlägg till: tidningenc@centeptiet.se Insänd bidg kn bli edigede, ekommended textlängd ä mximlt 1 500 tecken pe bidg. Vgen hot livskvlitet på lndsbygden Nähetspincipen h dessutom fmföts v Centeptiet i ll smmnhng. Vå två minist få nu bä nsvet fö tt iksdgsbeslutet på mximlt 225 vg h köts öve och licensjkten upphöt. Den så kllde skyddsjkten ä ingen esättning. Byåktin ä lltfö omfttnde. Atikeln - Att lev i vglnd - ge en b bild v vd vekligheten hndl om. Djuhållning, det öppn lndskpet och glesbygdsboende ä hott. Vem vill låt sin bn lek i skogen på sikt om vgntlet fotsätte tt ök och vgen bli me och me oädd fö människn? Kostnden fö tt inhägn betes- och hgmke bli stonomisk. Vi måste h en ovdjuspolitik som i föst hnd se till människon som bo på lndet. Fö mång ä det jkten och hundintesset som gö tt mn bo på lndet. Med ökd ovdjustm bli det llt minde dju tt jg men fmföllt hots löshundsjkten, som ä det sto intesset hos mång jäge. Avslutningen på tikeln - En hållb ovdjuspolitik- dä mn fmfö tt egeingen måste tckl både lndsbygdsbefolkningens ilsk och fusttion och EU-kommissionens kitik ä ett hån mot lndsbygden. Lndets bäst måste väl gå föe EU-kommissionens synpunkte, nä vi dessutom inte vet om fågn fölots i domstol. Böje Emilsson Kistinstd Kpitlism elle Nodkoe? Det vek v poppis tt ck ned på mknden. Komme vi tt få det bätte om vi vskff kpitlismen? (Michel Athusson i C. #1 2012). Mot kpitlism ställs Nodkoe! Centeptiets vumäke h inte vit svt elle vitt. Det finns mång lägen melln mkndslibel kpitlism och Nodkoe. En blndekonomi dä socil, miljömässig och egionlpolitisk hänsyn vägs in. Vå tdition h vit, och bö v, tt fitt fån ismen pöv fågo ifån dgens veklighet. Om en ism måste nvänds så ligge socillibel nämst. Det finns mång exempel på biste i mkndens funktion som ptiet bode funde me öve. Exempel fån C. #1: All h tillgång till en b välfäd (Annie Lööf i leden). Nej. Guppe som inte h ett bete h fått sto fösäming. Den libel teoin v tt de ökde skillnden skulle led till mång fle i bete. Det h inte intäfft elle yttest begänst. Konkuens ge bätte kvlitet (ubik u tikeln om lgen om vlfihetssystem, LOV). Nej, inte geneellt. Konkuens sänke kostnde, fst inte helle det ä helt säket. Kostnde fö upphndling och uppföljning knske uppväge. Den öknde betoningen på mkndsutsättning och konkuens ä en stkt bidgnde nledning till fösäming fämst på lndsbygden och småoten inom mång seviceomåden. Jg hopps tt Centeptiet inte nmm ll mkndslibel lösning som dyke upp. Centeptiet skll v en lednde kft fö föetgnde med tonvikt på små föetg och smtidigt kunn ngip biste i mkndens funktion. Tosten Sndbeg Medlem Klix No Centeptivdelning, f d plneingschef tidningen c. 13
c.fmtidsbygget Hlvtid fö Fmtidsbygget All byggen böj med en stbil gund, och Fmtidsbyggets föst etpp test gjutningen fö tt se vd den hålle fö. Rppote, tikl, kommente på nätet, llt sk smmnftts innn idépogmmet t näst steg. Vi h täfft Pe Ankesjö, odfönde fö Fmtidsbygget, fö tt få en vstämning. Text: Annik Eiksson Våt föst uppdg ä tt få människo tt böj pt. Det hä bli ett test på om vi lyckts med det, säge Pe Ankesjö. Föutom sitt uppdg med Fmtidsbygget ä hn också stdsmiljöbogåd i Stockholms std och vi sitte vid det tung Pe Ankesjö lede Fmtidsbygget. bodet i hns ämbetsum. Utnfö fönstet glitt Riddviken och det känns tt våen ä på väg. Människos politisk intesse ä det inget fel på, det ä ptien som inte fång upp det. Men så h de också sett nästn likdn ut i ungefä hund å. ett sätt tt hitt ny knle Hn beskive Fmtidsbygget som ett sätt tt hitt ny knle, men också som slutfsen i ett bete som böjde nä ptiet bytte nmn fån Bondeföbundet till Centeptiet. En es som hndl om tt gå fån intessepti till vädeingspti. Men det hndl inte om tt sök vädeing, sne tt gö de vädeing tydlig som hel tiden buit ptiet. Nä hn ese unt och pesente Fmtidsbygget buk hn t upp det föst ptipogmmet fån 1912, och det ä lltid lik slående hu väl det stå sig. Regelföenkling, sund sttsfinnse, sttens eltion i föhållnde till den enskilde, llt finns dä. Till ll som säge tt Centeptiet fölot sin själ säge jg: Läs det föst ptipogmmet och kom tillbk så sk vi pt me om det. Hn men tt Centeptiet ä ett pti med pgmtike, vn tt led kommune med 14 tidningen c.
c.fmtidsbygget tydlig ine kompss. Nu sk den kompssen fomules, fö tt kunn del med sig v den och fö tt kunn pöv givn efeensm. Än så länge ä det fö tidigt tt säg något om innehållet i det som smlts in, men det ä tydligt tt intesset vit stot. Det som öveskt Pe Ankesjö mest hittills ä hu lätt det vit tt nmm det hä sättet tt bet. Det vek till och med v något mn välkomn. Möjligheten tt pln ut stuktue och ge ll möjlighete tt gö sig höd, det stämme b med Centeptiets gundvädeing om lls lik väde. Men också den tdition som finns v debtte med högt i tk. Diskute och skiv Föutom möjligheten tt diskute och skiv egn föslg på nätet h mn också utbildt två pocesslede i vje distikt som ese unt och uppmunt till diskussion både på nätet och vid veklig möten. Fö tt inte spåklig begänsning sk hind någon fån tt delt lägge mn ne ext bete på tt nå ut vi nätvek och ognistione, och kommunketsn uppmunts säskilt till uppsöknde veksmhet. Diskussione i bygdegåd och på möten smmnftts i ppote som sedn skicks in till pojektguppen, och det pllell betet med nätet och tditionell möten väcke också tnk. Den som ä ktiv på nätet h en knl diekt in till ptiet, medn mötesdeltge ä beoende v tt det ppotes in på ett ättvist sätt. Knske h det hä lltid vit ett poblem. Tänk på hu mycket som sotes bot nä något lnd i ett potokoll. Oft skns det som v hjätt i diskussionen på vägen dit, säge Pe Ankesjö. en bed flod v åsikte Till sist h olik opinionsbilde och kdemike fått skiv texte som också finns på Centeptiets hemsid, och i böjn v mj pågick betet med tt smmnftt det hel fö tt sedn pesente ett nytt undelg till idépogm. Wikin öppnde igen i böjn v mj. Vi skev ett gundföslg som vi släppte lös i febui. Det v som tt hopp öve klippknten, men vi h lndt i en bed flod v åsikte. Pe Ankesjö to tt det hä sättet tt bet, dä medlemm och icke-medlemm uppmunts tt bid till både fom och innehåll, ä så gott som oundvikligt. Det ä 2012, pocessen ä lik viktig som slutpodukten. Vi sk tl om vfö Centeptiet sk finns i ett nytt åhundde. Våt sätt tt gö det på ä böjn till svet. Ett pti fö hel lndet? Elefnten i ummet ä poblemet ll känne till och ingen vill pt om. Men en tisdgskväll i mj tog Fmtidsbyggets idépogmsgupp inititivet till en diskussion king ämnet, unde ubiken Ä Centeptiet ett pti fö hel lndet?. Text: Annik Eiksson Den inbjudn pnelen fick böj med tt pesente sin tnk king ämnet. Redn dä blev en klyft tydlig. John Hedin, Stueplncenten, tlde om tt bet med idée fö tt kunn håll säintessen stången. Lz Dnielsson, Rgund, beättde däemot om besvikelsen öve tt Centeptiet inte blivit en öst fö småkommunen i Allinsen. vå egent Mi Leiflnd, Vänmo, ställde sig fågn om Centeptiet bli fö inåtvänt och gö konflikten stöe än den ä, medn Håkn Lsson, Kokom, plcede in den i ett histoiskt pespektiv, vi h lltid stått fö decentlism, det ä vå egent. StigBjön Ljunggen, sttsvete fån Uppsl Univesitet, smmnfttde och fågde sig om det knske hndl om en stuktuföänding, publikdemokti, dä ll ptie slits melln tt följ med i det ny elle fösök håll fst vid det gml. hndfst lösning Efte sten öppnde kvällens smtlslede, Mi Kistoffeson, Vilhelmin, och Fedik Fedeley, Stockholm, golvet fö fågo. Tonen v vänlig och fågon konket, nästn omedelbt kom hndfst lösning. Utflyttning v myndighete, flyttde skttebse, beskttde sommhus. Även Lz Dnielsson uttyckte hopp och tillfösikt på slutet. StigBjön Ljunggen dive diskussionen. tidningen c. 15
Ökt smbete mot klimtpåveknde luftföoening Den 23 25 pil stod Miljödeptementet och Utikesdeptementet väd fö den intentionell konfeensen Stockholm+40 Ptneship Foum fo Sustinble Development - till minne v FN:s föst globl konfeens om den mänsklig miljön i Stockholm 1972. Text: John Håd f Segestd foto: Mtin Hube Jg hopps tt konfeensen sk bid till konket steg i ätt iktning mot ett hållbt smhälle, blnd nnt måste vi hnte kemiklie på ett kloke sätt, bli bätte på esusutnyttjndet och slut nvänd subventione som ä skdlig fö miljön, s miljöministe Len Ek i sitt tl på miljökonfeensen Stockholm+40. Fmtidsbygget en utmning tt nå utnfö På ullnde sten växe ingen moss, och i Tingsyds centekets ä stenn en. Mitt i budget bete och med nyvld ketsodfönde h mn edn kommit igång med Fmtidsbygget. Text: Annik Eiksson Vi vill tt budskpet sk hinn uppeps mång gånge, då gälle det tt komm igång, säge Ann Johnsson, ketsodfönde i Tingsyd. Hon tl om möjligheten fö ll tt delt i Ann Johnsson, ptiets idéutveckling, spide ideé om Fmtidsbygget. och hon se det som en säskild utmning tt nå icke-medlemm. Det gälle tt v tovädig fst mn stå dä med gönt pply med centeklöven på jckn. Att vi fktiskt öppn fö lls åsikte, utn tt bind upp någon till något. på plts i hel kommunen Men Fmtidsbyggets fokus på vädeing gö det lätte. Infö de lokl vlen hndl det om lokl fågo, nä mn diskute vädeing beö det ll. Redn i mitten v pil stod centeketsen på toget och delde ut flygbld, och det v inte svåt tt hitt ingång fö smtl. 16 tidningen c.
Runt 500 deltge näingslivsepesentnte, beslutsftte, ungdom och foske fån 72 olik lände fick möjlighet tt täffs, lyssn på och delt i pneldiskussione, seminie, undbodssmtl och föstås spontn smtl. Det övegipnde syftet v tt diskute hu en hållb utveckling kn nås i välden. föbeedelse fö Rio+20 Konfeensen v också en föbeedelse fö FN-konfeensen Rio+20 i Rio de Jneio, som nges i juni i å. Jg hopps tt konfeensen sk bid till konket steg i ätt iktning mot ett hållbt smhälle, blnd nnt måste vi hnte kemiklie på ett kloke sätt, bli bätte på esusutnyttjndet och slut nvänd subventione som ä skdlig fö miljön, s miljöministe Len Ek i smbnd med tt konfeensen öppnde. Ett inslg v ett föst ministemöte i den intentionell kolitionen fö tt minsk utsläppen v kotlivde klimtpåveknde luftföoening, exempelvis sot, metn och mknä ozon. En fotsättning v det inititiv som tidige i å togs v blnd nd Len Ek och USA:s utikesministe Hilly Clinton. Sveige h tgit ett ntl inititiv fö tt minsk utsläppen både på hemmpln och utomlnds. På ntionell nivå pågå ett bete med tt identifie åtgäde som kn minsk utsläppen yttelige. Vedeldning ä centeleden i Tingsyd Unde sommen plne de tt v på plts i hel kommunen, inte minst unde sommmknden i Tingsyd, med ungefä 3 000 besöke. Efte semestn komme de tt sätt igång studiecikl, och då hopps hon tt tilläckligt mång h mött Fmtidsbygget tilläckligt mång gånge fö tt vilj delt. föeläse och lede diskussione Studiecikln komme tt leds v ketsens vice odfönde, Mikel Andesson, som gått pocessledutbildningen. Hn en sto käll till utsläpp v sot i Sveige, även dieseldivn fodon och betsmskine ge sto utsläpp. Att minsk den hä typen v luftföoening h sto betydelse fö luftkvlitet, häls, klimtpåvekn och livsmedelsfösöjning, säge Len Ek. Föbättd teknik fö pnno och kmine skulle kunn minsk sotutsläppen ejält. "the Stockholm Cll fo Action" Nu h även Colombi, Jpn, Nigei, Noge, Euopeisk Kommissionen och Väldsbnken nslutit sig till kolitionen, som fån böjn omfttde Sveige, Bngldesh, Knd, Ghn, Mexiko och USA smt FN-ognet UNEP. Vid den vslutnde ceemonin fö Stockholm+40 övelämnde Len Ek och biståndsministe Gunill Clsson "the Stockholm Cll fo Action" till Sh Zukng, genelseketee fö RiO+20 och Bsiliens vice miljöministe Fncisco Getni. Nu h även Colombi, Jpn, Nigei, Noge, Euopeisk Kommissionen och Väldsbnken nslutit sig till kolitionen delt på olik möten, föeläse och lede diskussione king vädefågon. En nnn viktig peson ä Helen Spännäi, distiksombud i Konobegs län, som gått mentoskpsutbildningen. Hon ä i full gång med tt let upp ung depte fån länet som kn v intessede v tt ställ upp på listo till olik vl. I Tingsyd ä vi en blndd gupp v ung och gml, vi h både fmtid och histoi, vi se möjlighete och tänke efte. All vek hitt sin del i Fmtidsbygget. Hllå dä Ann-Kin Htt Ann-Kin Htt, it- och egionministe Centeptiet dive fågn om en fossilobeoende fodonsflott till å 2030. Hu mäktes det i egeingens våpoposition? Vi h i våpopositionen tgit tydlig steg fö tt föveklig denn pioiteing. Nu ök vi låginblndningen v fönyb bänslen i bensin och diesel vilket innebä en kftig mbitionshöjning fö de fönyb divmedlen i Sveige. Infö våpopositionen fötydligde Len Ek och jg också tt Centeptiet vill tt egeingen sk åtekomm i god tid med besked om hu vi sk fotsätt gynn de höginblndde biodivmedlen som biogs och etnol i god tid innn nuvnde skttebefielse löpe ut. Inom kot komme egeingen dessutom tt tillsätt en utedning fö tt identifie yttelige åtgäde som kävs fö tt komm dit. I hösts pesentede du den digitl gendn. Hu h betet fotstt unde våen? Vi bet nu fö fullt med tt genomfö åtgäden och föveklig målsättningn i den digitl gendn och det pågå bete inom ll deptements omåden. Ett exempel ä betet med tt fomule en ny e-fövltningssttegi. Myndigheten ä till fö tt ge medbogn sevice. Men som medboge ä byåkti och kångel mång gånge det bestående intycket. Det måste vi änd på. Den sevice myndigheten ge sk v enkel och tillgänglig fö ll medboge. Du sk kunn gö din myndighetsäenden enkelt och nä det pss dig bäst nä bnen gått och lgt sig elle efte söndgspomenden. tidningen c. 17
ANNONS
ANNONS
Fmtidsgend fö en långsiktigt hållb politik Centeptiet sk åteigen bli det lednde politisk ltentivet i svensk politik. Fmtidsgend 2020, som ä ett tydligt esultt v den föändingspocess som inleddes efte vlet 2010, sk t oss dit. Text: Kin Clesten 20 tidningen c.