Full fart. Stämmobesluten från ord till handling. Anders W Jonsson + brinner för välfärden. på Framtidsresan

Transkript

1 en tidning fån centeptiet numme Full ft på Fmtidsesn + Stämmobesluten fån od till hndling Andes W Jonsson + binne fö välfäden Vi bli fle! Medlemsntlet på väg upp. ANNIE: Vi sk väx med en långsiktig och medveten sttegi sidn 3

2 No4/2011 sid 10 sid 25 Andes W Jonsson vill t plts i den politisk debtten sid 4 håd och mjuk pket TEMA: Fmtiden ä hä en tidning fån centeptiet edktionen Tf edktö: John Håd E-post: tidningenc@centeptiet.se Tel: Ansvig utgive: Jenny Pesson E-post: jenny.pesson@centeptiet.se Tel: Annonse Kontkt Alexnde Westesson på Advise E-post: lexnde@dvise.se Tel: Postdess Centeptiets iksognistion tidningen C. Box Stockholm telefon Tel: Fx: Penumetion Medlemm i Centeptiet, Centekvinnon, CUF och Centestudente få tidningen C. gtis. Övig betl 80 kono/å (4 n/2011) Plusgio Mäk kuvetet Penumetion tidningen C. och nge nmn och dess. C. finns även som tltidning. Kontkt edktionen om du vill h en sådn! E-post: penumetionssevice@centeptiet.se Adessänding Kontkt ditt distikt elle ing Innehåll Sid 4 Följ Annie på Fmtidsesn Sid 8 Entepenöens önskelist Sid 9 Idépogmsbetet ä igång Sid 13 Ny divkfte fö politiskt enggemng Sid 15 Decentlisede ognistionen t fom Sid 16 Åsmöten, ketsmöten, distiktsstämmo Sid 18 Stämmobesluten bli konket Sid 22 Socil föetg skp jobb i Dln Sid 26 Kent Johnsson ä Euopplmentike Sid 28 Stick Annies möss! Sid 30 Mud tck fö sig centeptiet.se TS-KONTROLLERAD upplg 2010: Tyck: V-TAB, Västeås Miljöcetifiede enligt ISO141001, cetn omslgsbild: Andes W Jonsson Foto: Jennife Nemie ISSN Redigeing och poduktion: John Håd och Tubin Koektu: Ingid Hedenvind-Bsk och Elisbeth Jnsson Fö mång tidning? Få ni fle exempl v tidningen C. till smm hushåll? Det knske äcke med en tidning? B fö både ekonomin och miljön! Kontkt edktionen fö eventuell änding: tidningenc@centeptiet.se 2 tidningen c.

3 nnie: Tydlige och stke Ingenting ä omöjligt en del ske t b lite länge tid. Det ä mitt motto. Centeptiet sk v de obotlig optimisten. Som säge möjlighete nä nd säge hinde. Som säge människo nä nd säge myndighete. Och som säge utmning nä nd säge svåighete. Med en tydlig smhällskitik, vädeingsbsed kompss och pssionet ledskp unt om i lndet sk vi väx. Inte på ett bäde elle öve en ntt utn med en långsiktig och medveten sttegi. Jg h nu vit ptilede i två och en hlv månd och ptiledningen h unde hösten på llv dgit igång betet med tt gö Centeptiet stke. Vi bet nu på en Fmtidsgend 2020, en smmnhållen sttegi fö en tydlige politik, en modene ognistion och en poffsige kommuniktion. En ny pofileingssttegi hålle på tt utbets, det viktig idépogmsbetet h stt igång och vi h sttt ett omfttnde bete fö tt syste mtiskt genomfö och följ upp ll hundtls beslut Åestämmn tog. Det ä enbt genom gemensmt håt och långsiktigt bete som vi tillsmmns kn stäk Centeptiet unt om i lndet. Fö tt skp en moden och stk folköelse i hel lndet gö vi nu en histoisk stsning på den lokl nivån. Vi ä nu inne i slutfsen v föst steget i tt etble Centeptiets decentli sede iksognistion. Det bli sex egionl konto med kompetens inom politik, veksmhets utveckling och kommuniktion som sk stött och komplette et bete i distikt och kets så tt vi växe unt om i lndet i vlet Centeptiet ä på väg på en es mot fmtiden. I denn gö också jg min Fmtidses fö tt få enegi och inspition till vå fotsätt idéutveckling. En till två dg i veckn komme jg fylld v nyfikenhet och intesse tt es unt i lndet och täff vdgshjält inom både näings livet, ideell sekton, på betspltse och inom det offentlig. Om vi i Centeptiet sk lycks med mbitionen tt bli både tydlige och spel en stöe oll i människos vdg, ä jg övetygd om tt vi måste lägg öt mot mken och lyssn, fö fle och me smtl med människo fö tt t ed på vd som upplevs som viktig fågo och utmning. Vi sitte inte på ll tänkb lösning. Vi knske entv inte ens uppleve elle uppftt det mång människo i Sveige idg uppleve som smhällspoblem. Däfö ä jg mån om tt ägn tid och kft på fmtidsesn och jg hopps också ni gö e fmtidses. Steg fö steg sk vi bygg Centeptiet tydlige och stke. Inte fö tt just Centeptiet sk bli stöe. Utn fö tt Sveige behöve en möjlighetspolitik som skp fihet fö fle, tygghet fö ll och en hållb tillväxt i hel lndet. Det betet gö vi tillsmmns steg fö steg. Jg vill till sist önsk e en god jul och ett iktigt gott nytt centeå! tidningen c. 3

4 c.tem 4 tidningen c.

5 c.tem Fmtidsesn besökte Nyköping Fmtiden ä på väg, och det ä Centeptiet också. Det mäks inte minst på den Fmtidses ptileden Annie Lööf påböjt, med egelbundn besök ute i lndets centekets. Men hu pesente mn sin veklighet på en eftemiddg? Och hu mycket kn en ptilede t in, melln egeingssmmntäden och deptementsäenden? Tidningen C. följde med till Nyköping fö tt t tempen. Text: Annik Eiksson Foto: Jn Lindbld j Jg sitte i ett vcket men gnsk litet gådshus i centl Nyköping. Mitt emot mig se jg Annie Lööfs ygg och ncke, medn hon engget lyssn på städentepenöen Ev Fediksson som beätt om sitt bete med jouhem och fmiljehem. Snett bkom mig sitte Annie Lööfs stb. Intill mig sitte Dgens Nyhetes jounlist på en likdn stol, och bedvid henne stå två fotogfe och let vinkl. Ev Fediksson se lite obekväm ut, och jg und fö mig själv hu Annie Lööf se ut. Då gipe de lokl centeptisten in. Nu få ni flytt om, säge Lisbet Jonsson, Centeptiets ketsodfönde. Det bli ing b bilde hä, säge Ev Andesson, gupplede fö Centeptiet i Nyköpings kommun. Hon sitte bedvid Ev Fediksson i soffn, och böj genst lyft undn ske så Annie Lööf sk ymms bedvid henne. Nu bli det nog lätte fö e, säge Inge Fediksson, distiktsodfönde fö Centeptiet i Ktineholm, och klpp en fotogfen på xeln. stolt och enggede Sedn bli det inte stelt igen på hel dgen. Det ä te stolt och enggede centeptiste som t emot sin ny ptilede, och det pägl vje punkt i det välfylld schemt. Efte det inlednde smtlet med Ev Fediksson följe ett guppsmtl med sex ung entepenöe fån Ung Föetgsmhet, däefte en intevju med en ettig loklepote. Nä till sist Olof Jonmyen, politisk edktö på tidningen Södemnlnds Nyhete, slå sig ned fmfö Annie Lööf be pesseketee Jons Pettesson oss jounliste tt gå ut en stund. Vid det lget h ottingstolen stt sin spå, och det ä skönt tt komm ut i novembe kyln. Vi hutt tillsmmns med Jons Pettesson, och fåg lite skeptiskt hu Annie Lööf sk hinn v både näingsministe, pti lede och dessutom es unt i lndet ett p gånge i veckn. Hn tvek inte nä hn sv tt hon hinne. Hn beätt tt Annie Lööf gjot de hä eson unde hel sin tid som iksdgsmn, det ä en inbetd utin. Och det låte knske konstigt, men det ge me än det t tt gö det hä. Vi få sådn enegi v ll människo vi möte, säge hn. Lotsd melln möten Nä vi komme in igen ä smtlet pecis på väg tt vsluts, men Annie Lööf nteckn lik intesset som hon gjot hel efte middgen. Jg und fö mig själv hu det känns tt bli lotsd melln edn uppgjod möten på det hä sättet. Nä jg få en chns fåg jg Annie Lööf om det smyge sig in någon känsl v distns iblnd. Det h hon ldig känt. Det ä en viktig del v Fmtidsesn, tt inte lägg sig i vd ketsn i lndet vill t fm. Inte minst ä det betydelsefullt tt möt människo som ä kitisk. Jg möte kitik mot mig, mot Centeptiet och mot Allinsen. Det hjälpe tidningen c. 5

6 c.tem Ev Andesson, gupplede Centeptiet i Nyköping mig tt v nävnde, och jg tvings bli tydlige, säge Annie Lööf. Mång intevjue Vi sitte i soffn hemm hos Ev Andesson, dä vi få en bit mt i skven melln eftemiddgens möten och kvällens pneldebtt. Annie Lööf h just vslutt en länge intevju med Dgens Nyhete, men hon sktt nä jg fåg om hon ok fle fågo. Jg kom hit novembetött, men jg få sådn kft v de hä eson. Det ä likdnt vend gång. Jg fåg vd som hänt med folköelseptiet nä ptileden känne tt hon måste ut och es fö tt t ed på vd som hände i lndet. H gml knle slmmt igen? Annie Lööf ät på yggen och sv med eftetyck: Absolut inte, Centeptiet ä bett och levnde. Det hä ä inte något som kompense, det ä något som komplette. tydlig vädeing Hon beätt hu hon nvände efenheten fån de möten hon h unde eftemiddgn fö tt gö Centeptiets vädeing tydlig unde de öppn täff som vslut vje Fmtidses. Det ä ett sätt tt påminn medlemmn om vd Centeptiet stå fö och tt vis utomstående vilken iktning Centeptiet h. Efte smtlet gå vi till den vslutnde pneldebtten i stdens kultuhus. Det h hunnit bli mökt på iktigt, och vi gå tillsmmns i ljuskäglon fån bilen som säkehetsvkten kypkö bkom oss. Men det ä ljust i otundn dä ett femtiotl nyköpingsbo edn stt sig till ätt. Fem epesentnte fö det lokl näingslivet t upp poblem och ställe fågo till näingsministen och ptileden. Annie Lööf sv ll och knyte ihop det till en centeptistisk smhällses, dä ketivitet, mod och envishet kn skp föetg, jobb och lösning på hu vi bygge ett smhälle som vän både miljö och människo. Ingen kn v obeöd nä hon beskive visionen om ett smhälle som ge utymme fö människo tt nvänd sin skpkft fö tt åstdkomm llt dett. Reson betyde mycket Pecis innn vi lämn ummet i Ev Andessons hus, nä fotogfen böjt pck ihop och pesseketeen hunnit knuff på mig någ gånge, lut sig Annie Lööf fm och se uppmäksmt på mig. De hä eson betyde så mycket fö mig pesonligen. Det hjälpe mig tt håll blicken på min politisk kompss. Mitt bete, ll beslut som sk ts, llt skulle bli mycket svåe utn min möten i vekligheten. FAKTA Centeptiet i Nyköping Medlemsntl: 120. Resultt i senste vlet: Fy mndt, näst stöst bogelig pti i kommunen. Ketsodfönde: Lisbeth Jonsson Gupplede: Ev Andesson Någ viktig fågo Centeptiet i Nyköping dive: Byggplne i std och lndsbygd, vän skolo i std och lndsbygd, nvänd lgen om offentlig upphndling så tt även småföetg kn lämn nbud. Effektivt gepp i senste vlkmpnjen: Använde socil medie, både blogg och Fcebook. Det ä svåt tt vet hu mycket det betydde, men det v en ny möjlighet fö tt diskute politiken. FAKTA Dett ä Fmtidsesn Fmtidsesn inleddes i och med tt Annie Lööf tog öve som ptiodfönde. Det ä en fotsättning på de eso hon gjot som iksdgsledmot, dä hon gjot ett elle två besök pe veck i olik loklvdelning. Det stå vje loklvdelning fitt tt nge dgen föutom ett p önskemål fån Annie Lööf själv, nämligen ett möte med en vdgshjälte och ett öppet möte dä även icke centeptiste ä inbjudn. Målet med esn ä tt ge ptiodfönden möjlighet tt t del v de poblem och lösning som finns i hel lndet, smt tt fötydlig Centeptiets vädeing och hu de lede vide i fmtiden. 6 tidningen c.

7 Annie och Ev Andesson i intensivt smtl. Till höge Jons Pettesson, pesseketee. Hon utstål sådn kft och fmtidsto Vi uppsktt vekligen tt Annie Lööf h tid tt täff oss, säge Ev Andesson. Som Centeptiets gupplede i kommunen ä hon dgens ngö, och mitt i det späckde schemt h hon bjudit in oss ll till sitt hem, en pästgåd fån 1800-tlets slut, med geneös um och hög fönste. Text: Annik Eiksson Foto: Jn Lindbld j c.tem Kommission sikt mot fmtiden Regeingen tillstte nyligen en fmtidskommission som sk jobb med olik utmning fö smhället. De fy ptiledn i Allinsen ingå och kommissionen leds v sttsministe Fedik Reinfeldt. Ptiledn komme tt h hnd om vsin utedning inom mn fö kommissionens bete: Sveiges demogfisk utveckling. Koodines v sttsministe Fedik Reinfeldt. Integtion, jämställdhet, demokti och delktighet. Koodines v utbildningsministe Jn Bjöklund. Hållb tillväxt i globliseingens tid. Koodines v näingsministe Annie Lööf. Rättvis och smmnhållning. Koodines v socilministe Gön Hägglund. Det hä ge oss möjlighet tt lyft blicken nä det gälle smhällsutmningn, säge Centeptiets odfönde, Annie Lööf. En v de sto utmningn ä hu vi sk kunn skp jobb och föetg, smtidigt som vi bid till en långsiktigt hållb utveckling. Hu vi kn nvänd klimtfågon som en hävstång i dett. Senst i ms 2013 sk kommissionen pesente esulttet v betet, det sk sedn bli undelg fö egeingens i dess löpnde bete. Jg kn hö esten v guppen sktt i en flygelummet, fån den nd hös ett svgt mummel nä Annie Lööf bli intevjud v Dgens Nyhete. Mittemelln sitte Ev Andesson och jg med vsin bit smögåståt. Och tots det hög tempo jg sett henne håll hel eftemiddgen ä våt smtl lugnt och koncentet. Ev Andesson beätt tt hon b hft två vecko på sig tt sätt ihop ett pogm, men tt det inte vit något poblem. Centeptiet i Nyköping h länge önskt ett besök, och hon visste vilken bit v vädeingsktn hon ville lyft fm. Nämligen föetgsmhet, entepenöe, och vd de kn utätt i smhället. Möjligen hde de önskt me egen tid med Annie Lööf, smtidigt ä det en poäng med tt hon få täff så mång som möjligt. Det kändes säskilt viktigt tt få med de ung föetgn, tt ge dem chnsen tt täff näingsministen. Ev Andesson h hft fi hände, även om det funnits viss önskemål. Annie Lööf ville täff en vdgshjälte, men Ev Andesson fick själv vgö vd det skulle stå fö. Det fnns också en önskn om ett vslutnde möte öppet fö ll, även icke Centeptiste. Riksognistionen h skött medi, och Ev Andesson beätt tt det h vit lätt tt nå ut loklt. Det ä som med den öppn nomineingspocessen, det bli tydligt tt Centeptiet inte ä ett toppstyt pti. Mn känne sig stolt öve tt h henne hä. Hon le nöjt och ätt till den utig kvjen. Sedn h Centeptiet en kft loklt som iblnd kn skns på iksnivå. Jg to nog det hä besöket kn ge skjuts åt det hållet också. Fmtidskommissionen bestå, utöve ptiledn, också v: Vivec Ax:son Johnson, styelseodfönde i Nodstjenn Kls Eklund, ekonom och pofesso Lunds univesitet Helen Jonsson, odfönde i LRF. Pekk Mellegåd, docent i neuokiugi och högskoleekto Ev Nodmk, odfönde i TCO John Rockstöm, i pofesso ntuesushushållning vid Stockholms univesitet Menosh Stchi, vd Humblestom Ls Tägådh, pofesso Est Sköndl högskol Stin Westebeg, geneldiektö Sttens musikvek tidningen c. 7

8 c.tem Coolt tt v föetge Fågo king föetgnde och entepenöskp stå högt på Centeptiets dgodning. Tidningen C. kollde med någ exten föetäde om tende och tendense. Text: John Rpp Elisbeth Thnd Ringqvist V hitt mn sv om fmtiden, om inte hos ungdom: Vill de div föetg? Vill de helle v nställd? Tillväxtveket (tidige Nutek) h ställt fågn till ett stot ntl åing två gånge hittills de senste tio åen. Och något stot hände i Sveige: ttityden till föetgnde h kftigt föbättts. Andelen ungdom som säge sig helle v föetge än nställd ökde melln 2003 och 2008 fån 29 pocent till 38 pocent. Tenden ä tydlig och stk. Att stt föetg h blivit som tt stt ett popbnd. Det ä coolt och gnsk lätt gjot, säge Elisbeth Thnd Ringqvist, vd på Föetgn. Säme fö Så v det vekligen inte fö. John Nobeg, libel debttö och föftte till 15 böcke, växte upp i en föot till Stockholm i slutet v 1980-tlet. Hn v en evoltö på den tiden, en svtocke med inslg v punk, beätt hn. Jg minns i högstdiet. Jg fick fågn: Vd sk du gö nä du bli sto? och fö tt jäkls, som en potest, svde jg: Jg sk bli egen föetge. Idg finns msso v småföetg. Elisbeth Thnd Ringqvist se en ny genetion föetge komm, med ny ttityde: De ä ännu me ifågsättnde och ickekonfom. Egensinnigheten spide sig. Men ttityd ä föstås b en v fle fktoe bkom ett ökt föetgnde. John Nobeg ä tveksm till hu tillväxten bli. Det ä mycket enmnsbnd, säge hn. Det ä inte så mång som växe och nställe utnfö fmiljen. Hinde ä blnd nnt tygghetssystem och byåkti. Oft stnn mn vid ett fåtl nställd fö tt slipp slå i betsättstket. Mång föetg som stts v ungdom fösvinne i ett tidigt skede. Allt ä så himl npsst fö de sto föetgen, som betsätten. Det ä lätt tt komm öveens med fcken på Volvo, inte så lätt på ett minde föetg, säge John Nobeg. Ol Stngewys Hn nse tt det bode v mycket enkle tt fiställ. Nuvnde betsättssystem h gått i bklås: tygghet skp otygghet. Rölighet på mknden, däemot, ä b både fö föetgen och fö den nställde, John Nobeg men hn. Tygghet ä tt vet tt det finns nd jobb, inte tt sitt fst i ett jobb dä mn vntivs, säge hn. Monteingsjobb flytt till Kin Thoms Lindh ä pofesso i ntionlekonomi vid Växjö Univesitet och foske vid Institutet fö Fmtidsstudie. Hn säge tt den llt älde svensk befolkningen och fotstt globliseingen sty eftefågn på tjänste och utbildning de nämste åen. Tjänstesekton ä i hög gd lämpd fö egn föetge och en älde befolkning komme tt behöv sevice i sto utstäckning. RUT-vdgen spä på en pågående stuktuföänding, säge hn. Smtidigt fotsätte enkle monteingsjobb tt flytt till Kin och nd låglöne lände. Vd sk svensk föetg sts på? Kunskpskävnde poduktion. Veksmhet som käve me utbildning komme tt v kv i Sveige, to Thoms Lindh. Elisbeth Thnd Ringqvist spå en llt stke tend mot speciliseing och nischning. Fö ägde föetg hel vädekedjn. Idg utfös mängde v tjänste, som tidige gjodes i föetget, utnfö föetget: v undeleventöe. Föetgen bestå v llt fle fistående pusselbit som outsoucs, vilket öppn upp fö tillväxt v ny föetg. Hon se också en fotstt tend mot utflyttning v jobb till låglönelände, men tenden ä inte ensidig. En hel del som outsoucts komme tt ts hem igen, nä mn föstå hu jobbigt det v tt h poduktion så långt bot. Smtidigt komme vumäkesdivnde bit, som design- och mkndsvdelning tt flytts till lände som Kin, i tkt med tt des Sofi Nebnd medelklss bli tongivnde, globlt sett. Den knske mest omvälvnde föändingen de nämste 5-10 åen ske i smbnd med tt den sto eftekigsgenetionen, 40-tlisten, pensione sig. Thoms Lindh Det lämn sto hål i betskften och dämed möjlighete fö ny föetg och konstelltione. Det också bli poblem. Thoms Lindh, som fosk specifikt om befolkningsstuktuens betydelse fö ekonomin, säge tt gnsk få v de ledig jobben kn du sätt en 20-åing på. Det komme däfö tt skns kompetens och betskft på fle håll. Men hn ä inte bekymd. Åldesstuktupoblemen ä väsentligt svåe i lände som Jpn, Tysklnd och Kin. Och Sveige h vit dä föut. Vi v väldens äldst lnd på 1980-tlet. Det gick ju gnsk b. Regeingen fösöke dämp effekten v vgångn genom invnding och föslg på höjd pensionsålde. Svensk jobb edn längst i Euop med en eell pensionsålde på 63 å och länge föväntd livslängd ök intesset fö fotstt bete. Minst pocent spås fotsätt jobb efte nuvnde pensionsålde i synnehet egn föetge. Men fy v fem 40-tliste slut tots llt tt jobb. Sto svensk fmgångsföetg få utländskt ägnde. Poduktion flytts till utlndet. En del föetg konkues ut och fösvinne. Hu bli det med åteväxten? Vi h en ketiv genetion med intentionell blick på välden. Det inge hopp. Vi h väldig potentil i fom v foskning, ptent och ny idée, säge John Nobeg. Men fö tt lycks, säge hn, måste föutsättningn fö kommesiliseing föbätts. Mång ptent ligge kv i skivbodslådn. Vi måste bli bätte på tt p ihop kdemisk foskning med kommesiell veksmhet. Att det inte ske beo på en kombintion v Jnte och dålig egelvek, nse hn. 8 tidningen c.

9 c.tem FAKTA Så sk idépogmmet bli veklighet Hä ä gänget som sk fix ny idée! Bke den fån vänste: Emil Källstöm, Kl-Eik Olsson, Bosse Svensson och Pe Ankesjö. Fäme den fån vänste: Ev Nypelius, Mi Kistoffesson, Kin Enlund och Ulik Liljebeg. Fedick Fedeley skns på bilden. Stk idée och öppenhet så möte Centeptiet fmtiden Inte nog med ny ptiodfönde, på ptistämmn i Åe bestämdes också tt Centeptiet sk få ett nytt idépogm. Text: Annik Eiksson Foto: John Håd Guppen som sk t fm föslget till nytt idépogm bestå v: Pe Ankesjö, odfönde Emil Källstöm Ulik Liljebeg Kl-Eik Olsson Kin Enlund Mi Kistoffesson Fedick Fedeley Bosse Svensson Ev Nypelius Michel Athusson ä huvudseketee och John Pettesson ä pogm seketee. Abetet inleddes med ett möte måndg den 5 decembe 2011, och ett föslg sk övelämns till ptistyelsen ett å sene, den 9 decembe Ptistyelsen gå sedn vide med föslget som undelg och komme tt pesente ett eget undelg på Fmtidsstämmn i ms Däefte ftt stämmn det slutgiltig beslutet om ett nytt idépogm. Pogmguppen komme så snt som möjligt tt pesente fågo fö kommunketsn, blnd nnt fö tt medlemm sk kunn diskute dess på kommunketsmöten. Vfö finns Centeptiet, det ä den fågn vi sk besv, säge Pe Ankesjö, stdsmiljöbogåd i Stockholms std, distiktsodfönde fö Stockholmscenten och nu också odfönde i idépogmsguppen. Föst mötet hölls den 5 decembe i å och ett föslg sk övelämns till ptistyelsen den 9 decembe Föslget bli undelg fö ptistyelsen som pesente sitt föslg på Fmtidsstämmn i ms Stämmn komme sedn tt ftt beslut om det fädig idépogmmet. Öppenheten fån ptiledvlet sk pägl betet. Medlemmn få mång tillfällen tt delt, men i uppdget ingå också tt nå smhällsintessede medboge i llmänhet. Det gö mn med eso och ktivitete unt om i lndet, men också genom tt utnyttj socil medie. Och även om debtten sk fös långt utnfö inten centesmmnhng komme ptiets känvädeing tt v tydlig. Dä hopps Hnn Wgenius, odfönde i CUF, tt mn våg t ut svängn. Mn sk utgå fån dgens poblem, självklt, men inte begänss v dgens lösning. Inte pt till exempel om v -kssns esättningsnivå sk ligg, utn funde på om det ä -kssn som ä bäst lösningen. Och något liknnde säge Pe Ankesjö: Vi sk inte fstn i detlje om tewttimm elle pocentstse i esättningsnivåe, debtten sk hndl om hu fmtidens smhälle sk byggs och vilken plts Centeptiet h i det betet. Digitl gend gö Sveige väldsbäst Sveige sk v bäst i välden på tt nvänd digitliseingen möjlighete. Ett tufft mål som egeingen slgit fst. Sttegin bygge på den digitl gend som it- och enegiministe Ann-Kin Htt jobbt med unde sitt föst å som ministe. Resulttet ä en list på öve 140 olik it-eltede ktivitete som sk undelätt människos liv och vdg. Digitl gend fokuse fy sttegisk omåden: It sk v lätt och säket tt nvänd Tjänste som skp nytt Det behövs infstuktu It:s oll fö smhällsutvecklingen Läs me om Digitl gend på och på intnätet Centlen. tidningen c. 9

10 c.pofil Med hjät fö välfäd Andes W Jonssons entusism fö politik gå inte tt t miste på. Hn pt engget och med sto väme om sin ny oll som Centeptiets föste vice odfönde, en oll hn h hunnit h i knppt te månde. Text: Kin Clesten Foto: Jennife Nemie I den vlnlys som Centeptiet gjode 2010 kom vi fm till tt det hde vit fö mycket llinsegeing och fö lite centepti. Vi hde en ptilede som smtidigt v näingsministe och dessutom vice sttsministe. I det läget v det väldigt svåt fö henne tt pt både fö egeingen och Centeptiet. Som ministe måste llting du säge v öveenskommet med övig llinsptie och du kn inte t dig någ fihete. Däfö kom vi fm till tt Centeptiet behöve en peson som ä lednde i ptiet men som inte inneh en ministepost. Det gö det möjligt tt tydlige fö fm Centeptiets politik utn tt ständigt behöv t hänsyn till vå llinskollego, fökl Andes. Som exempel nämne hn enegiöveenskommelsen. Det v enligt Andes visseligen en b kompomiss, men om Centeptiet hde fått bestämm självt hde föslget sett nnolund ut. Istället fö tt fmfö dett v Mud Olofsson i egenskp v näingsministe tvungen tt fösv öveenskommelsen. Om jg hde vit vice odfönde då så hde min oll vit tt beätt hu föslget hde sett ut om Centeptiet hde fått bestämm. Min oll ä med nd od tt enodlt fö ptiets tln. En svå blnsgång Andes men dock tt det ä en svå blnsgång. Det skulle inte v säskilt tovädigt om Centeptiet kitisede vend egeingsbeslut fö tt inte v tilläckligt centeptistiskt, och däfö måste tillfällen väljs med omsog. Ett omåde dä Centeptiet skulle kunn v tydlige med sin politik ä välfädsfågon, enligt Andes. Andes W Jonsson 10 tidningen c.

11 c.pofil Centeptiste unt om i lndet känne ett stkt enggemng fö dess fågo. Det mäke jg inte minst på ll som hö v sig till mig och vill tt jg sk besök dem i kets och distikt fö tt diskute just dett. Centeptiet h en unik syn på välfädsfågon och den hästmm fån en v ptiets stkste ideologisk tåd, nämligen ätten tt bestämm själv. Det ä viktigt tt vi fö in me v dett synsätt i Allinsens politik och vis väljn tt även vi h b politisk idée på dett omåde. Bnläke i Gävle Inspitionen hämt hn till sto del fån sitt bete som bnläke på Gävle sjukhus, dä hn bet en gång i månden. Dä möte hn mång olik sotes fmilje, vv viss h det väldigt svåt. Det ge honom idée till ny politik som skulle kunn föbätt människos liv. Min oll som läke pägl mig mycket i mitt politisk bete och jg h tgit med mig mång lädom. Läkyket h lät mig tt ftt snbb beslut och det ä en nödvändighet även i politiken. Även ledskpsollen h jg med mig fån mitt yke. Andes ledskpskunnnde komme väl till pss i hns nd ny oll, den som gupplede fö Centeptiets iksdgsgupp. Vi ä 23 oehöt enggede ledmöte som bet stenhåt. Min oll ä tt fösök få oss tt d åt smm håll och inte spet lltfö mycket. Målet ä tt vi sk t me plts i den politisk debtten och få stöe inflytnde. Det ä ett fntstiskt oligt uppdg, säge Andes. Med två så viktig och tidskävnde olle i ptiet kn det tycks svåt tt få tid fö fmiljen och fitidsintessen. Men Andes, som bo i Vinnesjö i Gävle kommun, åke hem vje kväll och kn täff sin fmilj vje dg, och de fösöke tt tillbing fitiden tillsmmns. Min fu och jg t idlektione tillsmmns vje fedg. Dä få vi lä oss dessy, hoppning och mkbete. Som tu ä hände det inte så mycket i politiken på fedgskväll, och h mn dött som ä 17 och 19 å så ä de inte lltid hemm då, säge Andes och sktt. Hel lndet sk lev Andes enggemng i Centeptiet väcktes edn på 1970-tlet då hn gick med i Jämtlnds CUF. De sto fågon som fick Andes tt bli engged v känkften, kmpen mot ptheid och ptiets devis tt hel lndet sk lev. Te å som vice föbundsodfönde fö CUF följdes v ett långt enggemng i Lndsådet fö Sveiges ungdomsognistione. Hn h dessutom suttit i kommunfullmäktige i Gävle och vit distiktsodfönde i Gävlebog i mång å. Åen innn vlet 2010 betde hn som politiskt skkunnig på sttsådsbeedningens smodningsknsli dä Ann-Kin Htt v sttsseketee. Vi jobbde väldigt Vi sk t me plts i den politisk debtten. nä vnd i fy å, så nä vi båd blev vld till ptiets vekställnde utskott visst e jg tt smbetet skulle funge. Att få bet med både henne och Annie ä ett iktigt dömläge, fö de ä så imponende pesone. Dessutom komplette vi vnd väldigt b. Ann-Kin ä fullständigt unik med sin efenhete och kunskpe om llinssmbetet änd sedn mötet i Högfos fm till idg. Annie h en stk ideologisk kompss och h en fömåg tt sätt sig in i fågo oehöt snbbt. Däutöve ä de väldigt vm människo båd två. Jg själv h b koll på ptiognistionen efte 10 å som distiktsodfönde och mång eso untom i centesveige, säge hn ödmjukt. En sto del v livet Politiken ä en sto del v Andes liv och enggemnget en självklhet, och på fågn vd som dive honom sv hn utn tt tvek. Att täff människo, diskute poblem och lösning och sedn smmnväv det med det politisk beslutsfttndet, det ä det oligste med mitt jobb, vslut Andes. KORT om Andes W Jonsson Ålde: 50 å Det stå W fö: Wedin Uppvuxen i: Kälne, Jämtlnd Bo i: Vinnesjö, Gävle kommun Fmilj: Hustu, två dött på 17 och 19 å, te hund, två häst, en ktt Politisk uppdg: Föste vice föbundsodfönde i Centeptiets ungdomsföbund Odfönde i Lndsådet fö Sveiges ungdomsognistione Ledmot i Gävles kommunfullmäktige Ledmot i utlänningsnämnden Distiktsodfönde fö Centeptiet i Gävlebog Utbildning och bete: Läkpogmmet på Kolinsk institutet, exmenså H sedn dess bett som bnläke, öveläke, veksmhetschef och klinikchef. Politiskt skkunnig i Sttsåds beedningens smodningsknsli. 5 snbb fågo: 1. Kött elle fisk? Kött 2. Fjällsemeste elle cityweekend? Fjäll 3. Slips elle flug? Slips 4. Tåg elle bil? Tåg 5. Läke elle iksdgsledmot? Läke tidningen c. 11

12 c.debtt Delt i debtten! Mejl in ditt debttinlägg till: tidningenc@centeptiet.se Näst Apple föds i Svensk sjukvåd! Steve Jobs såg fö Apple en unik vision som hndl om integtion, tt jämfö med Micosofts och Google Andoids fgmentede system. Jobs tes som hn dev med nämst övemänsklig fenesi v tt llt sk integes - hådv - mjukv - upplevelse. Vi sk sälj en helhet, vå nvände sk inte behöv funde på hu det sk funk, hu mn sk koppl ihop ske elle om olik del funk ihop - det sk vi (Apple) gö som ä expete. Dett helhetstänk ä öveföbt till sjukvåden och vi men tt det ä än me viktigt dä! En v de stöst bisten vi h i sjukvåden idg ä tt ptiente elle des nhöig själv måste ställ kv fö tt få ätt utedning elle behndling. Elle som det iblnd lite slvigt sägs i folkmun mn måste v gnsk fisk fö tt ok med sjukvådens ll del. Vid sidn v utmningen tt höj kvlitet och ptientsäkehet i våden, ä den sto fågn hu vi säkeställe integtion med smmnhängnde vådkedjo och helhetssyn så tt de sjuk, de som ä svgst, själv sk behöv ligg på fö tt inte hmn melln stoln nä nsvet flytt fån en vådgive till en nnn. Smtidigt skp integtion höge kvlitet och effektivitet. Vi to nämligen inte tt det ä en slump tt Apples koncept h vit extemt fmgångsikt och tt fmgången beo just på helhetssyn och integtion. Svet på sjukvådens utmning ä tt gå bot fån en ognistion med fokus på ogn och specilistklinike, till tt stimule vådpocesse och vådkedjo som t sin utgångspunkt i en helhetssyn med ptienten i centum. Genom tt bet fö en integed våd kn vi nvänd vå gemensmm esuse effektive. Hä list vi någ viktig punkte som sjukvåden behöve. Fö tt åstdkomm dett behövs politiskt mod. Ett ntionellt sjukvådssystem som uppmunt innovtion. Ökt fokus på föebyggnde våd. Långsiktighet i kontkt, ltentivt vådvl på fle omåden, fö tt en vådgive sk våg och ok håll i investeing i hel vådkedjn. Incitment fö smbete öve gänse fö ptientens bäst. Esättning som utgå fån vådpocess i stället fö esättning bset på åtgäd elle ognbehndling. Ansv fö hel vådkedjn fö vje enskild vådgive. Bisten på innovtione i det ntionell vådvlet i pimävåden ä en viktig kitik som blnd nnt Konkuensveket föt fm. Med vådgive som t nsv fö hel vådkedjn ök innovtionen unt ptienten. På sikt få vi effektive vådkedjo och sänkt kostnd men fmfö llt få vi en helhetssyn dä vi se vje ptient utifån dess speciell behov. Vi hopps tt egeingen t intyck v vd Steve Jobs h gjot fö Apple och åtekomme med skp föslg på ett integet tänknde med fokus på ptienten, effektiv vådkedjo och innovtion. Då knske näst Apple kn föds i Svensk sjukvåd. Hns Dhlgen ffäsutvecklingschef Hälso- och sjukvåd och medlem i Centeptiet Hns Dhlgen Debtten fotsätte på Centlen T tillbk de gml eglen fö fjälljkten Det ä b tt Centeptiet vill se öve eglen fö småviltjkten på sttens mk ovn odlingsgänsen. Men jg nse tt de gml eglen sk ts tillbk dä svensk jäge h fötu unde de två föst veckon fån fågelpemiäen den 25 ugusti. Jg nse också tt det bode infös guidetvång fö icke-svensk jäge. På så sätt kn de lätte lä sig hu den svensk jkten funge, och vi minsk isken fö iittion och konflikte. Ett guidetvång skulle även öppn fö möjlighete tt stt fle småsklig föetg med iniktning på jkt ett b sätt tt få me ft på hjulen i no, fmföllt i inlndet. c.debtt Ett gundläggnde poblem ä tillgången på jkt. Jg kn till exempel inte åk öve till Finlnd och jg husomhelst. Fö få jg dä måste jg bli inbjuden v någon dä som h jktätt. I Sveige, däemot, kn ll komm och jg genom lös jktkot. Det lede oft till det bli fö mång jäge i mken, säskilt i fjällänen. Däfö bö tidige eglen med fötu fö svensk jäge ts tillbk. Pete Fosbeg Centeptist fån Kusmk, Västebotten 12 tidningen c. Jg hopps tt den ny centeledningen t till sig denn fåg och lyssn på oss jäge. Det hä ä en fåg fö våt pti tt div fö visst ä vi ett pti som sk jobb och kämp fö lndsbygden? Vi h mång öste tt vinn hä i no om vi dive fågo som beö oss som bo och vek hä.

13 Ny väg fö fmtidens ptie Intesset fö politik ök medn ptiens medlemstl kympe, det ä en gåt mång fösökt lös. Men fö två svensk foske böj smbnden kln. Fågn ä om ny uttyck fö intesse yms i etblede politisk mönste. Text: Annik Eiksson Vi kll det stnd-by citizens i pojektet. Medboge som känne fötoende fö institutione och folkvld, h ett stot smhällsintesse, men som ge föst nä en fåg bli tilläckligt viktig, säge Eik Amnå, pofesso i sttsvetenskp vid Öebo univesitet och edktö fö boken New Foms of Citizenship Pticiption, (Nomos 2010). Boken ä esulttet v ett EU-pojekt med smm nmn, dä 44 ländes foske fån mång olik discipline jämföt och nlyset sin olik studie. Tidige h vi ptt om ktiv elle pssiv medboge, men då miss mn den stk undestöm v enggemng som bä så mycket v dgens demoktie, säge Eik Amnå. Ett fihetspojekt Hn se mönstet som en del v ett individuellt fihetspojekt som pågått sedn 1800-tlets slut. Dä spelde folköelsen och de bed medlemsptien en viktig oll, de undelättde fö fihet och föveklignde. Idg vek de sne upplevs som tång och begänsnde. Svend Dhl, doktond i sttsvetenskp vid Stockholms univesitet, titt på det hel fån ett nnt håll i sin vhndling Efte folköelseptiet: Om ktivism och politisk föänding i te svensk iksdgsptie, (Stockholms univesitet, 2011). Istället fö tt fåg sig vfö så mång välje tt inte gå med i politisk ptie h hn fågt någ ptimedlemm i Miljöptiet, Modeten och Socildemokten vfö de ä ptiktiv. Och till skillnd fån den vnlig föeställningen om tt medlemmn ä styd v visione och vädeing visde de sig v Eik Amnå, pofesso i sttsvetenskp vid Öebo univesitet. både sttegisk och iniktde på tt i föst hnd mxime inflytnde. Svend Dhl to tt det ä ett tecken på tt ptien utveckl en specifik kultu som pss pesone med en me funktionell syn på ptibete, och som knske ä iniktde på en politisk kiä. Medn den som divs v vädeing och visione söke sig någon nnnstns. Nä Svend Dhl inledde sitt bete såg hn det inte självklt som ett poblem, men med tiden h hn blivit llt me bekymd. Det h lltid funnits elite som kommunicet med vnd, men de bed ptien gjode tt fle släpptes in i politikens finum, fle fick påvek inifån. Den motvikten gå vi miste om. Se upp med utvecklingen Eik Amnå tycke också det finns nledning tt se upp med utvecklingen, även om det finns mång som se födel med ett system dä pålitlig elite få vek ifed melln vlen. Våt demoktisk system bygge på tt människo se en mening med tt engge sig även melln vlen, säge Eik Amnå. Det utveckl medbogn och det skäpe fövltningens uppmäksmhet. Men mn sk komm ihåg tt det utveckl ptien också. tidningen c. 13

14 Foto: Scnpix Föbättd plttfom fö lokl webbsido och blogg Det sk v enkelt tt skp snygg och besökvänlig hemsido. Däfö h Centeptiets iksognistion unde 2011 jobbt med en föbättd plttfom fö lokl webbsido och pesonlig blogg. I böjn v 2012 beäkns det ny systemet v igång. Idg ä det mång som blnd ihop Centenätet och Centlen. Nu komme du som ä edktö tt gå in vi Centlen istället fö tt nvänd olik lösenod till skild system. Redktöskp fö ognistiones sido läggs till som ett uppdg i medlemsegistet, vilket innebä tt medlemsegistets dministtöe i kets och distikt kn lägg till och t bot edktösättighete utn tt behöv hjälp fån iksognistionen. Me infomtion finns på Centlen unde ubiken Stöd & Vektyg Vid fågo kontkt Jespe Oveeem: jespe.oveeem@centeptiet.se Bätte kvlitet i välfäden Vådskndle, smutsig sjukhus, botglömd bn på dgis. Välfäden vek osäke, och i medi och i ikspolitiken op mn på åtgäde. Men Sveiges Kommune och Lndsting (SKL) ligge steget föe. Text: Annik Eiksson Vd ä kvlitet, det måste mn gö klt. Ä det öppettide, ntl dusch elle b tt någon hålle min hnd nä jg behöve det?, säge Len Svensson Len Svensson som lede SKL:s pojekt Kvlitetssäkd välfäd. Smbetet med pivt ltentiv h gjot det tydligt tt fövltningen behöve en systemtised kontoll och uppföljning v veksmheten. Som utomstående kn mn fåg sig vfö den kontollen inte finns edn, men Len Svensson beätt tt det se väldigt olik ut. Viss kommune h betsfome som funge, medn nd stå utn. I pojektet bet mn med tt t fm två enkl vektyg. Ett som hndl om självutvädeing v kommunens ledningsfunktione, hu väl kl mn tt gö kvlitetsgnskning, och v finns kunskpsluckon? Det nd ge en enkel vägledning i hu mn sköte kontktsuppföljning. Dessutom h mn tgit fm en skift som vis hu Skttemyndigheten kn bid med infomtion. Men det ä viktigt tt det inte bli ett polisbete utn ett smbete. Vi stäv ll efte en pålitlig välfäd. LOVnde pojekt fö lndsbygden Centeptiet d nu igång ett pojekt tillsmmns med Vådföetgn som sk lyft fm god exempel på hu LOV, Lg Om Vlfihetssystem, kn bli en divkft fö utvecklingen i glesbygd och minde kommune. Pojektet d igång unde vinten och sk blnd nnt utmynn i en ppot om hu LOV kn funge som en hävstång fö utvecklingen v lndsbygden. Vid Centeptiets kommundg i böjn v febui komme en föst vppoteing. Fkt Dett ä LOV Lgen ä vsedd tt funge som ett vektyg fö de kommune och lndsting som infö vlfihet och öppn fö pivt ltentiv inom blnd nnt vådsekton. Centl del ä tt kommunen/lndstinget öppet sk nnonse nbudsgive, godkänn och skiv kontkt med ll som leve upp till de ställd kven smt tt ll utföe esätts på smm sätt och dämed konkue med enbt kvlitet inte pis. Den enskilde kn fitt välj melln ll godkänd leventöe och kommunen/ lndstinget h det övegipnde nsvet fö veksmheten. Läs me på Centlen 14 tidningen c.

15 Röste om decentlised ognistion I fö numet v tidningen C. kunde ni läs om ptistyelsens sto stsning på fmtiden genom den decentlisede iksognistionen, DRO. Tidningen C. ä nu nyfiken på vd föetäde i ognistionen tycke om stsningen och bestämde sig fö tt hö med någ föetäde i centeöelsen. Väst Nolnd Gävle/Dl Mäldlen Stockholm/ Gotlnd Bigitt Andesson, distiktsodfönde Västmnlnd. Vd tycke du om stsningen på tt decentlise iksognistion? Jg tycke tt det ä en jätte b stsning! Fmföllt vi som inte h iksdgsledmöte kn känn oss lite utnfö iblnd, dett ä ett sätt som få oss tt komm näme ikspolitiken. V to du tt de medbete som nu nställs, fö tt finns näme öelsen loklt och egionlt, kn bid med? Jg to tt de h mycket kompetens tt bid med och kn v ett stöd fö oss i distikten och kommunketsn. Jg to även tt de kn lyft oss i kets och distikt så tt vi våg sts och gö ske vi inte gjot föut. To tt dett komme tt spo oss och ge ext bänsle och enegi. Vd to du ä den stöst utmningen? Det bli en sto utmning i och med tt vi se olik ut, h olik bkgunde och olik kultue i både kets och distikt. Det bli en utmning tt få oss tt bet tillsmmns och smtidigt stött oss. En nnn utmning ä tt få oss som ä fötoendevld i kets och distikt tt föstå tt det ä vi tillsmmns som sk gö jobbet, inte de nställd inom den decentlisede iksognistionen. Jg hopps också tt de nynställd komme tt känn tt vi t väl hnd om dem nä de komme ut till oss. Åke Sndstöm, föe dett iksdgsledmot och ketsodfönde i Vännäs, och med mång å inom Centeptiet. Du välkomn den ny decentlisede iksognistionen. Vfö ä den så viktig? Det ä en pincipiellt viktig fåg tt vi kn decentlise esusen. Jg h i mång å divit tt de sk decentlises. Vd to du bli de stöst utmningn fö de nställd? Det bli en sto mängd ny kontkte och det gälle tt v lyhöd fö olikheten, det ä sto kontste. Exempelvis ä Doote och Umeå väldigt olik och behöve olik stöd, det gälle tt se olikheten. Vd to du tt iksognistionen i Stockholm kn få ut v tt h kollego på fle konto unt om i Centesveige? Riksognistionen kn nu vläs hel lndet. De ny kollegon bli viktig känselspöt som komme tt känn hu centeöelsen må i olik del v lndet, och vilk behov som finns. Jg to det bli enkle tt få in god exempel både vd gälle politik och ognistion. Syd Mtin Cling, kommunlåd, Dls-Ed. Vd ä din föväntning på DRO? Det hä stödet till de ideell kften behövs vekligen, min föväntn ä tt det komme till nytt. Sydost Vfö to du tt ptistyelsen vlde tt sts på den hä ognistionen? Jg föutsätte tt de h gjot en nlys öve vd som behöve gös. Den följe ju även vå politik i stot med tt ske sk utgå fån det lokl och egionl. Till sist, vd to du bli den stöst utmningen? Jg utgå ifån mitt omåde Väst, det ä en sto egion och vi i egionen måste h espekt fö tt det ä så. Det bli en tuff utmning tt fång upp ll behov. Inventeingen som stsningen sk inleds med ä väldigt viktig fö tt se vilk behov som finns och vd som behöve gös. Jg men också tt styningen v DRO ä centl, det finns isk fö tt det bli mång dubbelkommndon nns. Mång komme tt h åsikte om hu esusen sk nvänds. tidningen c. 15

16 Åsmöten Till ll medlemm i CENTERPARTIET, CENTERKVINNORNA, CENTERPARTIETS UNGDOMSFÖRBUND OCH CENTERSTUDENTER All medlemm i Centeöelsen klls till och h östätt på Centeptiets ketsåsmöten i den kommun mn hö hemm. På distiktsstämmn h endst vld ombud östätt, men smtlig medlemm h nävo-, yttnde- och föslgsätt. De kets och distikt som vlt tt nnonse sin åsmöten i tidningen C. hitt ni hä. Utöve denn nnons komme det också tt skicks en kllelse till dig. Skiv in dtumet i klenden och vmt välkommen på ett spännnde åsmöte! INFORMATION OM PERSONUPPGIFTER I CENTERRÖRELSENS MEDLEMSREGISTER Som medlem i Centeptiet, Centekvinnon, Centeptiets Ungdomsföbund och Centestudente egistes din pesonuppgifte i centeöelsens medlemsegiste. Vilk pesonuppgifte egistes? Nmn, dess, telefon, mobil, mejl, webbdess, pesonnumme, födelsedtum, kön, ognistoisk tillhöighet, betlning v medlemsvgift, smhushåll, uppdg, tillgång till intnät ä exempel på uppgifte som ä elevnt fö centeöelsens veksmhet. Pesonnumme ä en fivillig uppgift, med undntg fö medlemm som kndide i llmänn vl. Om du som medlem välje tt vslut ditt medlemskp enss din pesonuppgifte bot. Syfte Pesonuppgiften nvänds endst inom men fö centeöelsens veksmhet på lokl, egionl och centl nivå. Exempelvis till: medlemsinfomtion, kllelse, medlemstidning, tillgång till intnät, sändlisto fö mejl och SMS, nomineing och kndidtue. Uppgifte lämns ej vide till tedje pt utn smtycke (med undntg fö uppgifte som edn ä offentlig). Vem h åtkomst till pesonuppgiften? Pesonl och fötoendevld medlemsnsvig kn ges nsv tt dministe medlemsegiste i vdelning, kets, distikt och på iksognistion. Åtkomsten ä begänsd till det geogfisk/ognistoisk omåde som medlemsnsvet gälle fö. Pesonuppgifte i nd system Pesonuppgifte fån centeöelsens medlemsegiste kn fö viss medlemm viss på Centeptiets intnät Centlen, och i e-postsystemet smt sändlisto fö mejl och SMS. Dett gälle fö: ktived nvände på Centlen, ktived e-postdess hos centeptiet.se, fötoendeuppdg/nställning dä det ä imligt tt du ä sökb fö nd medlemm i systemen. Synlighet fö pesonuppgifte kn ediges v medlemmen på Centlen (unde inställning). Vid fågo kontkt medlemssevice Vid fågo om medlemskp, dessänding, vslut v medlemskp, egisteutdg, medlemsvgifte elle inlogg ning till intnät ä du vmt välkommen tt kontkt medlemssevice på Centeptiets Riksognistion. Medlemssevice nås vi e-post medlemssevice@centeptiet.se elle telefon (tisdg till tosdg kl ). Ketsåsmöten Ale , kl Stkäs bygdegåd, Stkä Boel Holgesson, boel.holgesson@centeptiet.se Bollnäs , kl Mud Kvnäng mud.kvnng@centeptiet.se Boås , kl Rångedl fösmlingshem Alv Hjät, lv.hjt@centeptiet.se Flköping , kl Gästgiveiet Floby Cl-Eic Gbielsson, cl-eic.gbielsson@.lf.se Folke (Avest) , kl Koskogens bygdegåd Kin Pees, kin@pees.se Ggnef , kl Ggns Inn, Gnefs Kykby Anki Enevoldsen nki.enevoldsen@centeptiet.se Hninge Peti Slonen, peti.slonen@centeptiet.se Hjo , kl Söd Fågelås fösmlingshem Get Fnzén get.fnzen.hjo@folkbildning.net Håbo , kl Kommunhuset, Bålst Håkn Jonsson, hc.jonsson@teli.com Hänösnd , kl Domkykns fösmlingsgåd, Hänösnd Ol Svnqvist, ol.svnqvist@gmil.com Höö , kl Tjönps fösmlingshem Ls Nihlén ls.nihlen@swipnet.se Klskog , kl Ing-Lill Andesson, ing-lill.ndesson@centeptiet.se Kind , kl Tjällmo, Hon Gön Olsson, mjolsefll@hotmil.com Klippn Bowlinghllen, stkpsvägen Tosten Johnsson, tosten.hugo.johnsson@compqnet.se 16 tidningen c.

17 Knivst , kl Sevicehuset Knivst, sl 1 Boo Östbeg, boo@veten.net Kungsbck , kl Evenemngshllen, ungdomshuset Elektonen Fedik Hnsson, fedik.hnsson@centeptiet.se Lholm , kl Ysby Bygdegåd Gunbitt Emilsson, gunbitt.emilsson@centeptiet.se Linköping , kl Collegium, Mjädevi Linköping Kim Svensson, kim.svensson@centeptiet.se Luleå , kl Sessionsslen, Stdshuset Ove Bucht, ove.bucht@sbils.se Lycksele , kl Pk Hotel Lysekil , kl SAIS klubbhus, Bstd Siw Lycke, siw.lycke@hotmil.com Motl , kl Högby Sp och Konfeens, Boensbeg Jn Avidsson, jn.vidsson@e.lf.se Nodmling , kl Gäsmys bygdegåd Kestin Sjöstöm kestin.sjostom@centeptiet.se Os , kl Åbeg-Mickelvål bygdegåd Mikel Thlin, mikel.thlin@clenmil.se Oust , kl Vuxenskoln, Henån Hns-Eik Sundvkt hns-eik.sundvkt@centeptiet.se Ronneby , kl Tim Svnbeg, tim.svnbeg@centeptiet.se Skövde , kl Begs bygdegåd, Timmesdl Gun Edin, g.edin@teli.com Sollefteå , kl Rmsele Konfeens & Foskcentum, Rmsele Ingbitt Hedin, ingbitt.hedin@centeptiet.se Stömsund , kl Hembygdsgåden, Kyktåsjö Gön Espmk, gon.espmk@noskog.se Säte , kl Folkets hus, Säte Kl-Eik Finnäs finns@teli.com Tidholm , kl Stdshusets cfetei Anneli Sndstedt, sndstedt@tele2.se Timå , kl Lögdö buk, Lögdö Anit Hellstnd, nit.hellstnd@centeptiet.se Uppsl , kl Böje Idottsgåd, Böje, Uppsl John Känbo, john.knbo@uppslcenten.se Vdsten , kl Fösmlingshemmet, Källstd Jn Engholm, jn.engholm@bet.telenodi.se Vbeg , kl Skällingegåden, Skällinge Mogn Andesson, mogn.ndesson@centeptiet.se Vilhelmin , kl Studieföbundet Vuxenskoln, Vilhelmin Mi Kistoffesson, mi.kistoffesson@centeptiet.se Vågåd , kl Dgcentlen Flogtn Vågåd Stig-Olov Tingbtt, tingbtt@teli.com Vännäs , kl Hotell Vännäs Åke Sndstöm ke.sndstom@vnnsmil.se Västeås , kl IOGT-NTO, Slottsgtn 6, Västeås Iéne Sndbeg, iene.sndbeg@centeptiet.se Yde , kl Ing Anell Lindgen, Ing.nell.lindgen@centeptiet.se Åsele , kl Sylvi Smuelsson sylvismuelsson@teli.com Ängelholm , kl Hembygdspken, Ängelholm Gunill Bengtsson, gunill.bengtsson@centeptiet.se Öebo Helen Netz, helen.netz@centeptiet.se Önsköldsvik , kl Rådhuset Bbo Olsson, bbo.olsson@centeptiet.se Östhmm , kl JUF-loklen, Dnnemo Betil Alm, betil.lm@centeptiet.se Öst Göinge Bolts bygdegåd, Bolt Len Segeholm, len.segeholm@tele2.se Distiktsstämmo Bohuslän Folkets hus, Tollhättn (viss del tillsmmns med N Älvsbogs distikt) Nikls Dhlgen, nikls.dhlgen@centeptiet.se Gävlebog , kl Kultuens Hus, Södehmn Ann-Helen Pesson, nn-helen.pesson@centeptiet.se Götebog , kl Redbegsteten, Götebog Kin Geenbeg, kin.geenbeg@centeptiet.se Jämtlnd , kl Monic Heniksson monic@centeptiet.se Konobeg , kl Alvest Helen Spännäi, Helen.spnni@centeptiet.se Medelpd Anit Hellstnd nit.hellstnd@centeptiet.se No Älvsbog Folkets hus, Tollhättn (viss del tillsmmns med Bohusläns distikt) Nikls Dhlgen, nikls.dhlgen@centeptiet.se No Älvsbog , kl Centekvinnon Folkets Hus, Tollhättn (Föedg om etoik v Ås Abelin) Ing-Lill Schwtz, Ing-lill.schwtz@eum.se Skbog , kl Wågåden, Flköping Ulik Johnsson, ulik.johnsson@centeptiet.se Stockholm std Stockholms innestd Dvid Beg, dvid.beg@centeptiet.se Uppsl län , kl Tiep Betil Alm, betil.lm@centeptiet.se Vämlnd , kl Gums Linné Johnsson, linne@centeptiet.se Västmnlnd , kl Centeptiet och Centekvinnon Lindgåden, Fgest Bigitt Andesson, bigitt.ndesson@centeptiet.se Västmnlnd , kl Lindgåden, Fgest Iéne sndbeg, iene.sndbeg@centeptiet.se Östegötlnd , kl Liljeholmens Folkhögskol, Rimfos Rosmie Nelson Ekeå, osmie.nelson@centeptiet.se tidningen c. 17

18 Andes W Jonsson, föste vice odfönde i Centeptiet se fm emot tt få jobb vide med stämmobesluten. Stuktuet bete sk föveklig ptistämmns beslut På ptistämmn i Åe fttde de 522 ombuden 311 olik beslut. Nu ä det dgs tt gå fån od till hndling och gö centepolitik v dem. Fkt Så hä komme du till Centlen Om du ännu inte h inloggning till Centeptiets intnät Centlen beställe du inloggningsuppgifte hä Om-centeptiet/Centlen Centlen ä till fö ll medlemm. Text: Cin Lundgen FOTO: Jennife Nemie Med oss fån stämmn h vi fått fntstiskt mång klok och oft spännnde beslut som vi stuktuet sk bet med fö tt föveklig, säge Andes W Jonsson, föste vice ptiodfönde. En modell fö uppföljning h tgits fm dä nsvig iksdgsledmöte initilt h fått i uppdg tt t fm en pln fö hu vi fö ut och videutveckl politiken utifån stämmobesluten. De sk också se vilk nd pesone elle ktöe inom ptiet som h ett nsv tt genomfö den. I viss fågo h exempelvis Kommunl sektionen en tydlig uppgift. Nä plnen genomföts och esultt uppnåtts sk det åteppotes till medlemmn. Medlemmn sk självklt få en tydlig åtekoppling llteftesom vi uppnå esultt, säge Andes W Jonsson. All medlemm komme tt kunn följ utvecklingen. På intnätet Centlen komme infomtion om smtlig beslut som blivit genomföd, elle dä god esultt på nnt sätt uppnåtts, tt publices. Fö tt politiken som fös ut tydligt sk vis ptiets ideologi komme de vädeing som Annie Lööf tog upp i sitt linjetl på stämmn löp som en öd tåd i kommuniktionen. Det hndl om fihet, tt kunn själv, tygghet, fokus på solidisk gundtygghet smt hållbhet och hu ett gönt smhälle kn säks. Ptistämmns beslut lägge gunden fö llt våt politisk bete. Det ä ett viktigt och mycket inspiende bete vi gemensmt h fmfö oss, säge Andes W Jonsson. 18 tidningen c.

19 TILLS Vi måste Bli BÄttRE PÅ tt REKRYtER FoRsKninGsPtiEntER. och tt GÖR DEt snbbt. lott lind ÅstRnD foskningssjukskötesk med nsv fö kontkt med foskningsptiente Som foskningssjukskötesk h jg en centl oll i utvecklingen v ett läkemedel. Jg ä spindeln i nätet i den klinisk pövningen dä ny läkemedel povs ut. Jg ä kontktpunkten melln ptienten, läkn som de sk täff, läkemedelsföetget mn smbet med och foskguppen i övigt. I min oll ä kontkten med foskningsptienten centl. Ptienten måste kunn ing mig så fot de h någ fågo som ö studien. Om de känne sig oolig? Min pesonlig efenhet ä tt de känne sig tygg fö de vet tt vi lltid finns tillgänglig. De kn nå oss diekt på telefon, de behöve inte vänd sig till något kösystem, växel elle ing uppepde gånge. Det ä viktigt tt vi fömedl den hä tyggheten. Vi ge dem tid tt ställ fågo, tt diskute med mig elle läken. I stot tycke jg det känns som tt vi i Sveige ä positiv till tt medvek i foskningsstudie. Men de sist två-te åen h jg upplevt tt det h blivit lite svåe tt ekyte foskningsptiente, och vi h fundet på vd det beo på. Nä det gälle fmtiden to jg tt vi i Sveige måste bli bätte på tt ekyte ptiente och tt gö det snbbt. Fö vi konkue med lände dä mn kn få fm mång ptiente på väldigt kot tid. Vi bode hitt ett bätte ekyteingssystem och utveckl smbetet melln klinike fö tt snbbe hitt foskningsptiente. Tempot ä viktigt, eftesom det lltid ä tid mn jg fö tt foskningspocessen inte sk bli fö dy. Så det ä en viktig utmning lott ä en v länkn i kedjn som gö det möjligt tt utveckl läkemedel i Sveige. En livsvgönde kedj om vi vill behåll läkemedelsfoskningen. tillsmmns ÄR BÄst medicinen tidningen c. 19