ÅDALS BANAN TÄVLING MAGASINET OM PROJEKT ÅDALSBANAN #2 09 FÖRETAGEN SOM BLOMSTRAR I BYGGETS SPÅR Välkommen till underjorden Flyg och far! Gemensam satsning vid flygplatsen JÄRNLADYN Stina gillar utmaningar Europas modernaste signalsystem Hett för Räddningstjänsten Patrik är bergsäker
vi börjar planera för invigning att provåka tåg i 250 km/tim på Botniabanan var en av sommarens höjdpunkter. Det var hur häftigt som helst. Sträckan som tidigare tagit närmare en timme att åka med bil avverkades på drygt tio minuter. Det gav mig en föraning av vad som komma skall. Med den färdiga Ådals och Botniabanan kommer uppfattningarna om avstånden i området att förändras. Umeå hamnar bara en och en halv bekväm tågtimme från Kramfors! Järnvägen kommer att få ytterligare potential med ett avtal om ett byggande av en hållplats vid Västeraspby. Stationen kopplar samman Ådals och Botniabanan med Kramfors/Sollefteå flygplats. Som ni vet kommer Botniabanan att högtidligen invigas den 28 augusti nästa år med ett tåg som avgår från Kramfors resecentrum. Vi har just inlett vår planering av invigningen av Ådalsbanan som planeras att ske ett år senare. Härligt! Projektet har passerat sin kulmen och är nu på väg in i ett byggande av annan karaktär. Antalet stora grävmaskiner och borrmaskiner minskar och vi kommer in i en fas när räls ska läggas och kontaktledningar hängas upp. Jag vill ta tillfället i akt och varna för att vistas på eller i närheten av järnvägen. På den nya rälsen kommer tågen att gå nästan ljudlöst och så småningom med väldigt hög hastighet. Var vänlig respektera att man aldrig ska passera eller uppehålla sig på rälsen, det är livsfarligt! På vissa håll har vi gjort intrång som gör att det uppstår störningar i vardagen, jag tänker i första hand på Kramfors. Mycket börjar vara klart men vi kommer fortsatt att märkas av under ytterligare något år. Det är omöjligt att undvika, men tänk på att ur röran kommer något positivt. Jag vill rikta ett stort tack till alla er som berörs av bygget och som haft fördragsamhet med oss och visat oss förståelse. Snart kan vi alla åka tåg på en bana med modern standard. kenneth nordstrand projektchef Ådalsbanan ÅDALSBANAN nyheter Av Marie Lundqvist Det tysktillverkade tåget har en toppfart på 180 km/tim. Elva nya persontåg har köpts in När Ådalsbanan är klar för trafikstart i augusti 2011 kommer den bland annat att trafikeras av Norrtåg som har köpt elva nya tågset för persontrafik. De nya tågen går 180 kilometer i timmen, är toppmoderna och handikappanpassade. På sikt räknar Norrtåg med att köra tolv dubbelturer dagligen mellan Sundsvall och Umeå. När den nya Ådalsbanan är klar kommer du att kunna kliva av och på tågen i Sundsvall, Timrå, härnösand, Kramfors och kanske även vid Kramfors/Sollefteå flygplats. FÄrDigT resecentrum i härnösand härnösand resecentrum är i det närmaste klart med ny gång- och cykeltunnel under järnvägen, nya spår och nya plattformar för av- och påstigning. Mindre efterarbeten kan förekomma. 2 Ådalsbanan
Den viktiga länken När upprustningen av Ådalsbanan är klar 2011 kan det, efter några år, bli upp emot 60 tåg dagligen som trafikerar banan. Ådalsbanan utgör då den viktiga länken mellan Botniabanan i norr och Ostkustbanan söder om Sundsvall. Tillsammans bildar banorna en sammanhängande järnväg för snabbare, säkrare och miljövänligare transporter. Så här är det tänkt att den nya hållplatsen vid Kramfors/Sollefteå flygplats ska se ut. Satsning planeras vid flygplatsen Spårläggning pågår på sträckan Härnösand Veda. För att skapa ett nav för flyg, tåg, bil och buss har ett förslag för utformning av en hållplats vid Kramfors/ Sollefteå flygplats tagits fram av berörda parter. Banverket får bland annat i uppdrag att bygga en plattform. Vägverket ska ansvara för en ny anslutning av flygplatsvägen till väg 786. Kramfors och Sollefteå kommuner ska bland annat ordna parkeringsplatser vid hållplatsen. Norrtåg AB och Länstrafiken ska sköta trafiken med tåg och buss och i största möjliga mån anpassa förbindelserna mellan tåg, buss och flyg. Diskussioner om avtal pågår och de berörda parterna förväntas teckna avtal i höst. Från bygge till järnväg Längs de nya järnvägssträckorna är alla åtta nya tunnlar färdigsprängda, de flesta mark- och broarbetena börjar bli klara och projektet går in i en ny fas. Nu börjar spåret läggas samt el, signal och tele att installeras. För boende längs de nya järnvägssträckorna innebär det att de mest bullrande och störande arbetena är över och för många fler innebär det att Ådalsbanan närmar sig sitt färdigställande och det blir möjligt att åka tåg. Med Ådalsbanan och den nybyggda Botniabanan förbättras restiderna betydligt, den ungefärliga restiden mellan Sundsvall och Umeå beräknas bli 2 timmar och 40 minuter i jämförelse med dagens 4 timmar. MÖTESSTATiONEr och renovering av broar För att fler tåg ska kunna trafikera Ådalsbanan så byggs 11 mötesstationer, de flesta längs befintlig järnväg. En mötesstation i Dynäs strax norr om Kramfors återstår. Där har en del arbeten kring spåret redan påbörjats men bygget av mötesstationen planeras komma i gång i början av 2010. Längs befintlig järnväg pågår även renoveringsarbeten av ett antal stålbroar, bland annat bron över Indalsälven norr om Timrå som du kan läsa mer om på sid 15. Upprustning av spåren vid Timrå station Just nu pågår en upprustning för att förlänga och förstärka spåren vid Timrå station. Stationen får två nya plattformar för av- och påstigning. En ny gång- och cykeltunnel har byggts under järnvägen och skapar en säker passage till Klingerfjärdens rekreationsområde. En del arbeten med spåret återstår, likaså bygget av en vägbro över järnvägen och in till SCA:s Östrandsfabrik. Om detaljplanen för vägbron vinner laga kraft i höst så startar bygget under 2010 och beräknas vara färdig sommaren 2011. Nästa år bygger Banverket även gång- och cykelvägar samt bussangörelser vid stationen på uppdrag av Timrå kommun. Läs mer om arbetet vid Timrå station på sidorna 10-11. Korsningar byggs bort För att öka säkerheten vid befintlig järnväg bygger vi om ett antal plankorsningar där väg och järnväg korsar varandra. I Stavreviken, norr om Timrå, har Vägverket, i samarbete med Banverket, byggt en ny vägbro över järnvägen. Bron öppnar för trafik i oktober. Lite längre norrut, i Härnösand, ökar vi säkerheten vid Bondsjöleden där järnväg och väg korsar varandra. Vägen dras under järnvägen strax norr om dagens korsning och den den nya vägen beräknas vara klar sommaren 2010. Närmare Bollstabruk pågår bygget av en vägbro över järnvägen och in mot Bollstasågen. Den beräknas öppna för trafik i november. Ådalsbanan 3
fakta StINa namn: Stina Dahlberg Ålder: 23 år Bor: Lägenhet i Stockholm. Familj: Mamma och pappa i Finnmarken, Kramfors. Två systrar varav en tvillingsyster. Yrke: Pluggar till civilingenjör På KTh, gör praktik på Ådalsbanan. Fritidsintresse: Åka skidor, löpning. Åkte vasaloppet i våras och planerar för en ny start nästa år. Bok: Mest studentlitteratur, men också Mari Ljungstedts deckare "i denna ljuva sommartid". Film: Sommaren med göran. Jag gillar svensk film. mat: Jag är allätare, men gillar särskilt kött i alla former.
bollstabruk Visste du att 2011 är året då den nya Ådalsbanan invigs för trafik. stina gillar stora byggen Hon är 23 år, har åkt Vasaloppet och gillar stora byggprojekt. Stina Dahlberg är Kramforstjejen som är med och bygger den nya Ådalsbanan. stina dahlberg går systematiskt runt den gigantiska stenhögen. I handen har hon en 2,5 meter lång pinne. Pinne är kanske fel ord i sammanhanget för det handlar om en högteknologisk mätsticka med inbygd GPS och millimeterprecision. Uppdraget är att inventera hur mycket bergmassor som bildats vid sprängningarna av den intilliggande Snarabergstunneln. En del av bergmassorna kan återanvändas i andra delar av Ådalsbanan, men det blir även en hel del sten över eftersom det är så pass mycket sprängning av tunnlar i det här projektet, förklarar hon. Mätningen är bara en av arbetsuppgifterna för Kramforstjejen Stina Dahlberg, som gör praktik på Ådalsbanan. Hon har bland annat varit med och avsynat sprängningar, fungerat som sekreterare vid samrådsmöten och gjort droppkartering för tunnlarnas dränering. För mig är det en jättebra merit att få kunskap om hur det fungerar i verkligheten. Jag får kunskaper om hur det fungerar på ett bygge som inte går att läsa sig till. Sedan är det också kul att få vara med på ett sånt här stort projekt på hemmaplan, säger hon. Stina Dahlberg läser till civilingenjör med inriktning mot väg och vatten på KTH i Stockholm. Att det blev just en ingenjörsutbildning påstår hon var mer av en slump. Men jag gillar branschen och att få vara med att bygga nåt konkret. Den här järnvägen kommer ju att finnas i många år. hennes arbetsplats är Ådalsbanans platskontor i utkanten av Bollstabruk. Från en gul villa kan Stina Dahlberg blicka ut över både vägbyggen, ny dragning av järnväg samt ett tunnelbygge. Det här är ett av de mest intensiva avsnitten av Ådalsbanan just nu. Från Bollstabruk och norrut till anslutningen av Botniabanan får järnvägen en helt ny sträckning på totalt 8 kilometer. Bygget omfattar två tunnlar på totalt 3,2 kilometer och innebär även att flera av vägarna i området byggs om. Ett jättebra ställe att göra praktik på i och med att det är så många olika saker som pågår samtidigt, berömmer hon. På kontoret finns sju kollegor, samtliga är män. Tyvärr är det en väldigt mansdominerad bransch, men stämningen är jättebra och jag är imponerad över vilken kompetens alla har. något hon särskilt noterat är förmågan att ta tag i och lösa de problem som kommer upp. Trots att det görs en noggrann planering och upprättas handlingar så är det ändå hela tiden en mängd små detaljer som kommer upp och som måste lösas. Jag hade inte väntat mig att byggledarna ägnar så mycket tid åt problemlösning. Stina Dahlberg är en sportig tjej som både åker skidor och springer. Ett Vasalopp har hon redan åkt men höstens planerade Lidingölopp blir tyvärr inställt eftersom hon har skadat foten. Hon beskriver sig själv som ganska målmedveten och kan definitivt tänka sig att jobba i branschen. Ja, och jag tror att jobbutsikterna är ganska goda. Jag kan tänka mig att jobba som byggledare på ett sånt här projekt som Ådalsbanan. Det vore också roligt att få arbeta hos en entreprenör och se hur de jobbar. Den enda nackdelen hon kan se med stora infrastrukturprojekt som Ådalsbanan är att många jobbar långt ifrån hemorten och ligger ute under veckorna. Det går nog bra ett tag men jag kan tänka mig att det är påfrestande i längden. Ådalsbanan 5
Ingela Lundgren är butikschef på Dollarstore som etablerade sig i Kramfors för två år sedan. Fotohandlaren Christer Westin tror på handeln i Kramfors även om han ser vissa negativa följder under byggtiden. kramfors Ursäkta röran vi bygger om Järnvägen går rakt igenom centrala Kramfors och bygget av Ådalsbanan påverkar förstås hela stadsbilden. Men samtidigt håller hela centrum på att få ett lyft och handeln ser ljust på framtiden. redan vid infarten till Kram fors finns skylten med det humoristiska budskapet Ursäkta röran vi bygger om. Och på torget finns en annan skylt som upplyser att "Nu bockar vi av utvecklingen i cent rum" med stora bokstäver. Och det är mycket på gång i Kramfors. Bygget av Ådalsbanan är inne i sitt mest intensiva skede (se faktaruta). Kramfors kommun bygger ett nytt resecentrum intill järnvägen där buss, tåg och taxi ska samlas. Dessutom håller bland annat en bowlinghall på att byggas i centrum och planerna på en ny galleria i nuvarande Konsums lokaler är långt framskridna. Det är brist på större affärslokaler i centrum i dag och den bristen vill vi råda bot på genom att skapa en galleria. Den är också nödvändig för att vi ska kunna locka till oss någon av de stora handelskedjorna till stan, säger Åke Sundqvist, vd för det kommunala bostadsbolaget Krambo. Tanken är att Konsum ska bygga nytt vid nuvarande bussstationen, som i sin tur flyttar till det nya resecentrum som byggs i anslutning till Ådalsbanan. det faktum att delar av centrum under tiden förvandlats till en byggarbetsplats tar Kramforsborna med ro, enligt Åke Sundqvist. Folk har haft stor tolerans och accepterat störningarna som en nödvändighet för att vi ska få det så mycket bättre sedan. Jag har inte hört något av den vanliga klagosången, säger han. Han får medhåll av Ingela Lundgren, butikschef för Dollarstore. Många tycker att det är kul att det händer saker. Vi har inte påverkats nämnvärt av bygget. Våra kunder hittar hit ändå, säger hon. Christer Westin, ordförande för Svensk Handel i Kramfors och ägare till fotobutiken Polyfoto på Torggatan, ser dock farhågor att handeln kommer att påverkas negativt under byggtiden. Det som oroar honom är att södra infarten till centrum via Ringvägen stängdes av i mitten av juni. Den kommer att ersättas av en ny vägbro över järnväg och väg 90. Men den blir inte klar förrän hösten 2010 och under tiden får bilisterna välja andra vägar, via norra Ringvägen eller via Torggatan. när bygget väl står klart nästa höst kommer hela centrum att få ett lyft, ingen tvekan om det. Men fram till dess måste vi göra allt vi kan för att minska de 6 Ådalsbanan
negativa följdverkningarna av bygget, menar Christer Westin. Han vill se en kraftsamling under byggtiden av alla aktörer, såväl handel som kommun och Banverket, inte minst vad gäller information och marknadsföring. Det blir ännu viktigare att lyfta fram och marknadsföra Kramfors som handelsplats. På sikt ser Christer Westin ljust på Kramfors potential som handelsstad. Handel föder handel, säger han och konstaterar att etableringen av Dollarstore har bidragit till en uppgång för handeln totalt i centrum. Ingela Lundgren på Dollarstore ser också ljust på framtiden. Handeln i Kramfors är på väg uppåt. Det är mycket på gång och Ådalsbanan kommer att ge ett uppsving för hela stan när den är färdig. fakta kramfors Byggföretaget PEAB ansvarar för Banverkets entreprenad genom Kramfors. Det här är de stora åtgärderna: Under våren och sommaren har järnvägsspåren byggts om och sänkts med upp till två meter. Två nya gångtunnlar har byggts under väg 90 och järnvägen mellan Nätgatan och Bäckgatan. Södra infarten till centrum ersätts med en ny vägbro över väg 90 och järnvägen. Den ska stå klar hösten 2010. Samtidigt bygger Kramfors kommun bland annat en ny byggnad för bussgods och ett nytt stationshus med ett heltäckande tak. resecentrumet ska vara klart i augusti 2010. Gamla träsliprar har ersatts med nya betongsliprar och helsvetsad räls. Spåret har också sänkts med upp till två meter. arbetet med upprustningen och nedsänkningen av järnvägen genom Kramfors är i stort sett avslutat. Och i höst startar det sista stora delprojektet för Banverkets del i Kramfors en ny vägbro över både järnväg och väg 90 vid södra infarten. Bygget av bron kommer kramforsborna att märka mycket mindre av. Det är framför allt församlingshemmet och en bilfirma som ligger i anslutning till ena brofästet som kan uppleva störningar och där försöker vi skärma av arbetsplatsen för att minimera buller och andra problem. Det kommer också att periodvis bli sänkt hastighet på väg 90, säger Reinhold Hemp hälä som är Banverkets arbetschef för entreprenaden i Kramfors. Han berättar att man under hela byggtiden iakttagit särskild omsorg för att bygget ska störa vardagslivet i Kramfors så lite som möjligt. Vi försöker till exempel att inte stänga av gator mer än absolut nödvändigt, men ibland måste vi tyvärr stänga av exempelvis Torggatan. Ett antal informationsmöten har hållits med boende, handlare och andra berörda. Banverket annonserar också i förväg om exempelvis gator måste stängas av. Det är alltid känsligt när så här stora byggprojekt genomförs mitt i stan och störningarna gäller inte bara trafiken. Vi har exempelvis ålagt entreprenören att lägga extra resurser på Visste du att projekt Ådalsbanan är ett av Sveriges största järnvägsprojekt och omfattar 13 mil järnväg från Sundsvall i söder till Botniabanan i norr. BYggBoom i CiTY Den nya järnvägen genom Kramfors är färdig men även under det kommande året kommer delar av centrum att vara en byggarbetsplats. dammbindning med vatten för att inte centrum ska bli ett enda stort dammoln i samband med markarbetena. Det har fungerat väldigt bra. Den södra infarten till centrum vid Ringvägen har dock varit avstängd sedan i mitten av juni och kommer så att vara till den nya bron står färdig nästa höst. Där fanns det inget annat realistiskt alternativ. Att göra en provisorisk väg över järnvägen gick inte, dels är det ju en byggarbetsplats och dels är terrängen så brant att det skulle bli svårt för bilar att ta sig fram, konstaterar Reinhold Hemphälä. klara är också de nya gång och cykeltunnlarna under väg 90 och järnvägen mellan Nätgatan och Bäckgatan. De ersätter en gammal gångväg över järnvägsspåren och kommer att göra det mycket enklare och säkrare för fotgängare och cyklister att ta sig till och från centrum, påpekar Reinhold Hemphälä. Som en följd av Ådalsbanan görs också andra satsningar, vilket gör att centrala Kramfors delvis kommer att vara en byggarbetsplats ytterligare en tid. Bland annat bygger Kramfors kommun ett nytt resecentrum samtidigt som Stationsgatan rustas upp. Även den nuvarande busstationen kommer att bli en byggarbetsplats. Ådalsbanan 7
Patrik är bergsäker har koll på bygget av längsta tunneln Patrik Seppälä är byggledare för Ådalsbanans längsta tunnel, 4,5 kilometer rakt genom Kroks berget söder om Utansjö. hans uppgift är att hålla koll på över hundra personer och en mängd olika arbetsuppgifter. Ekonomi, säkerhet och tidsplan är några av de områden han ansvarar för. står man utanför är det bara ett hål i berget. Visserligen ett stort hål, men någon större verksamhet ser man inte till. Men skenet bedrar. Här i Överdal ligger den södra porten till Ådalsbanans längsta tunnel som sträcker sig 4,5 kilometer genom Kroksberget. För närvarande är det cirka 110 personer som jobbar med tunneln, uppdelade i nio olika etapper. Det är ett 20 tal olika arbetsområden i gång samtidigt vilket sysselsätter en mängd olika yrkeskategorier, berättar Patrik Seppälä. Som byggledare är han Banverkets ansvarige gentemot entreprenören Lemminkäinen och dess underleverantörer som utför själva arbetet. Kroksbergstunneln är färdigsprängd och nu pågår inredningsarbeten. Att lägga spåren är bara en del av det fortsatta arbetet. Det handlar om allt från att klä väggar med betong och skapa dränering till att bygga rännor för elkablar. Det ställs stora krav på logistik för att få arbetet att flyta eftersom in och utgångarna är begränsade. Annars kan det bli knöligt för alla att ta sig till rätt sektion inne i tunneln, påpekar han. Patrik Seppäläs uppgift som byggledare är att hålla koll på bland annat säkerhet, budget, kvalitet och tidsplan. Han utstrålar norrländskt lugn och trygghet och det är kanske en fördel för det tycks hela tiden vara små och stora frågetecken som ska rätas ut. mycket måste lösas på plats hur bra underlag och handlingar du än har. Men problemlösning är en stimulerande del av jobbet. Det gör också att man använder och utökar sin kunskap. Han pekar också på att det finns mycket erfarenhet bland Banverkets byggledare. De är organiserade så att varje byggledare ansvarar för var sitt avsnitt av Ådalsbanan och följer det under hela byggtiden. Det innebär att vi får en kontinuitet och att entreprenörerna möter ett och samma ansikte hela tiden och behöver inte tänka på att uppdatera nya människor hela tiden. Han tycker att Banverket är en mycket trevlig arbetsplats. Vi har också ett väldigt bra samarbete mellan oss byggledare. Ett nytt problem för mig är ofta ett gammalt problem för någon annan så vi har stor nytta av våra samlade erfarenheter, påpekar han. Sprängningarna har gått bra och vi har hållit tidtabellen. Vi har inte heller haft några allvarliga tillbud, sammanfattar han och påpekar vikten av att ha en säker arbetsmiljö. Här finns inga alternativ. Det är jag benhård på. Tidigare har det kanske funnits lite macho kultur där man tagit lite lätt på säkerheten, men det har ändrats och i dag är alla mycket säkerhetsmedvetna. patrik seppälä har tidigare jobbat med Botniabanan och i malmfälten i Norrbotten och känner väl till hur urberget beter sig och hur man spränger i det. Det är egentligen ingen större skillnad att spränga för att komma åt järnmalm eller att namn: Patrik Seppälä Ålder: 44 år Yrke: Byggledare för Kroksbergstunneln, Ådalsbanans längsta tunnel Familj: Sambo, en dotter samt dvärgschnauzern Kajja Bor: radhus i Luleå Fritid: Jakt, sommarhuset i hembyn Junosuando, Pajala Bok: Peter robinsson En bit av mitt hjärta Film: En harry Potter-film tillsammans med min dotter spränga för att göra en järnvägstunnel. Den stora skillnaden är väl att det här blir något bestående som kommer att användas i många, många år, säger han och pekar mot det mörka hålet in i berget. fakta kroksbergstunneln Kroksbergstunneln är en av sex tunnlar på den nya sträckan mellan härnösand och veda. Arbetet började i juni 2007 och beräknas vara färdigt i april 2010. Kroksbergstunneln är med sina 4,5 km Ådalsbanans längsta tunnel. Entreprenör är Lemminkäinen. 8 Ådalsbanan
ÅDALSBANAN notiser Stig Johansson och Marian Edholm (till vänster) var två av de drygt 450 besökarna som passade på att uppleva det historiska Ådalsbanebygget. En mycket bra dag, genomtänk och välordnad, tyckte de. Folkvandring över älandsbron Många tog chansen att för första (och enda) gången få gå över Älandsfjärden på den nybyggda bron och genom den intilliggande gårdbergs- tunneln strax norr om härnösand en promenad på cirka 2 kilometer. Drygt 450 personer deltog i de guidade turer som ordnades varje halvtimme för allmänhet, projektanställda och deras familjer. Visste du att den längsta av de 16 järnvägsbroar som byggs går över Älandsfjärden och är 785 meter lång. Nytt signalsystem på Ådalsbanan sverige ska införa ett nytt trafikstyrningssystem för järnvägen enligt europeisk standard och Ådalsbanan är ett av Banverkets sex pilotprojekt. Det nya systemet ErTMS (European rail Traffic Managemant System) är ett trafikstyrningssystem som övervakar och styr trafiken på järnvägen. Fördelarna är flera. Den största är att man kommer att kunna köra tåg obehindrat mellan EU:s länder. i dag har olika länder olika system vilket innebär att man i princip måsta stanna och byta lok vid varje gräns, säger göran Persson, projektets ErMTSansvarige. Det slipper vi i framtiden och det är ett sätt att öka järnvägens konkurrenskraft. Det finns flera nivåer på ErTMS-systemet. Sverige kom- mer att införa samtliga nivåer. På Ådals- banan införs nivå 2 som bland annat innebär att kommunikationen till lokföraren kommer via gsm-r, det vill säga radio. Dessutom består det nya systemet av färre delar vilket kommer att leda till färre störningar på grund av signalfel, säger göran Persson. Även tiden som bommarna är nedfällda i väntan på tåg kommer att minskas något. Och på nybyggda banor kommer tågen att kunna hålla hastigheter på över 200 km/h. Ådalsbanan är ett pilotprojekt i Sverige, och redan i höst kommer systemet att testas på sträckan Sprängviken Frånö. vi kommer att stänga av sträckningen under ett par helger för att provköra, säger göran Persson. nya entreprenader längs ÅDalsbanan Balfour Beatty, spårbyggnad härnösand veda, 2009 2010 Balfour Beatty, ban-, el-, signal- och telearbeten västeraspby, 2009 vr track, kontaktledning, mars 2009 december 2010 Banverket produktion, installering av reservelverk, 2009 augusti 2010 Banverket produktion, nätstationer, 2009 november 2010 katrineholms elektortjänst, elinstallationer tunnlar härnösand-veda, 2009 maj 2010 axell Wireless tunnelradio, härnösand-veda, 2009 sommaren 2010 Banverket produktion, kabelförläggning härnösand veda, 2009 sommaren 2010 Ådalsbanan 9
Visste du att kroksbergstunneln norr om härnösand blir den längsta av de åtta nya tunnlar som byggs. Den är 4,5 kilometer lång. timrå Håkan Enerud räddade havsutsikten från sin villa på Backgatan i Timrå. Det är en demokratisk process Vägbro Drogs om efter samråd En ny infart till Östrandsfabriken ska byggas, ett färdigt förslag fanns. Då reagerade de närboende: bullernivån skulle bli för hög. Men har man någon chans? Mot något, av myndigheter, redan bestämt? Absolut. Det här är en demokratisk process, förslag är till för att diskuteras. Det är Timrå och infart Östrand ett tydligt exempel på, säger Mats Svensson, Banverket. håkan enerud föddes 1947 på Backgatan 1 i Timrå, i ett villaområde med härlig utsikt över havet. 28 år senare, 1975, köpte han huset bredvid sitt föräldrahem och flyttade in med sin familj. De hade inga planer på att någonsin flytta därifrån. Fram till i fjol. Då ställde de sig i tomtkö på andra sidan kommunen. När jag växte upp fanns fotbollsplaner och boningshus på andra sidan järnvägen. Men industrin har krupit närmare och närmare med åren. När det här förslaget kom blev det droppen. Vi skulle ha en vägbro utanför huset där flera hundra timmerbilar skulle passera varje dag. Jag bryr mig inte om utsikten, men bullernivån skulle jag inte stå ut med. Min första känsla var att jag inte orkade bråka, säger Håkan Enerud men tillägger leende: Sedan ångrade jag mig. Bakgrunden är denna: en ny infart till SCA:s Östrandsfabrik med vägbro över järnvägen ska byggas och många olika förslag till lösningar har diskuterats i flera år. Det förslag som gick ut på samråd i december 2008 innebar att bron skulle byggas i höjd med bostadsområdet (se skiss). Håkan Enerud gick runt till grannarna och till slut var de åtta som bildade en närboendegrupp. Det fick till följd att jurister kopplades in, skrivelser skrevs. Länsstyrelsen engagerades, likaså Naturvårdsverket samtidigt som Banverket och kommunen förde diskussioner med SCA och närboendegruppen. Knäckfrågan var bullret. SCA var först väldigt tysta, de ville inte alls diskutera, men när de insåg att det kunde bli körförbud nattetid på grund av bullernivån så ändrade de sig, säger Håkan Enerud. Då, i början, var det många som sa till Håkan att han skulle lägga ner. Att det var vansinne att lägga ner så mycket arbete och tid för något som inte skulle funka, som redan var bestämt. Jag fick kritik både av min fru och mina vänner. Ingen trodde det var möjligt utom jag. boendegruppen med håkan Enerud i spetsen tog fram ett eget förslag som diskuterades. Banverket och kommunen kallade till flera möten där för och nackdelar diskuterades. Till slut enades man: vägbron skulle flyttas hundra meter söderut, närmare fabriken. De boende hade fått sin vilja igenom. Vi fick inte igenom vårt ursprungliga förslag, men även det här känns bra. Man måste alltid kompromissa. Men vi har blivit kor 10 Ådalsbanan
TIMRÅ STATION HÅKANS HUS SAMRÅDSFÖRSLAG NYTT FÖRSLAG JÄRNVÄG rekt bemötta och nu känns det positivt, säger Håkan Enerud. Mats Svensson är projekteringsledare på Banverket och en av dem som arbetat med utvecklingen i Timrå. varje gång vi presenterar ett förslag skickas det ut på samråd: det här föreslår vi, finns det några synpunkter? Sedan sammanställer man synpunkterna och bemöter dem. De som är omöjliga att ta hänsyn till bemöter man med motiv till varför det inte är möjligt. I det här fallet kom vi fram till att det faktiskt gick att flytta vägbron 100 meter söderut. Det är inte alltid utslaget blir så positivt för dem som haft synpunkter, men här var det möjligt. Och då kan man ju verkligen säga att demokratiprocessen fungerat, säger han. Håkan Enerud bor kvar. Han har till och med börjat bygga på ett garage. Han tänker sig bli kvar ett bra tag till på sin barndoms gata. I föräldrahemmet bredvid har en brorson flyttat in. Kanske, tror Håkan Enerud, kan bygget till och med bli ett lyft för området. Det ska ju bli en ny station och de ska bygga en gång och cykelväg nedanför oss. Det är en uppryckning av området som sker, tidigare var det mest slyskog mellan järnvägen och oss. Jag tror det kan bli bra. Och så fick vi ju till och med behålla utsikten också fakta demokratiprocessen Så går den till: Parterna (i det här fallet Banverket, kommunen och SCA) projekterar olika alternativa lösningar. informationsmöten hålls med allmänheten. Ett förslag tas fram och skickas ut på samråd, dvs. sprids och ställs ut. Förslaget publiceras också på webben. Allmänheten har möjlighet att komma med synpunkter. Synpunkterna sammanställs och gås igenom. Projekteringsarbetet fortsätter med hänsyn till de inkomna synpunkterna. Möten hålls med närboende med flera. Nytt justerat förslag ställs ut. Allmänheten har möjlighet att komma med synpunkter. Parterna projekterar vidare på förslag med hänsyn till inkomna synpunkter. (i det här fallet kom inga ytterligare synpunkter in.) Det färdiga förslaget antas av kommunfullmäktige. Den som inte fått sina synpunkter tillgodosedda kan överklaga. Ådalsbanan 11
Ovanför tunneln måste berget vara minst halva tunnelns bredd för att undvika ras. Bergväggarna kläs med ett lager betong vars tjocklek beror på bergets kvalitet. Spårbredden 1,435 meter är europeisk standard. Där det finns risk för dropp kläs väggarna med särskilda dränmattor som liknar tjocka liggunderlag. En gångbana gjuts längs hela tunneln på båda sidor om spåret. I väggen sätts även en handledare. Kabelränna för el- och teleledningar. Botten på tunneln lutar tre grader för att leda undan vattnet och här läggs brandvattenledning och dräneringsrör. Lutning: 3 Botten på tunneln fylls med 80 cm ballast, som är krossat berg från sprängningen. fakta murbergstunneln Anläggningsföretaget Oden har entreprenaden för tre tunnlar i anslutning till den nya Ådalsbanan. Murbergstunneln är med sina 1 635 meter den längsta av de tre. Den började byggas i augusti 2007 och ska stå färdig vintern 2010. Oden bygger även Gårdbergstunneln (835 meter) och Svedjebergstunneln (150 meter), båda i Svedje- Ulvvik norr om Härnösand. Bygget av Murbergstunneln innebär också förändringar för biltrafiken då Hamnleden har fått en ny dragning över Murbergstunnelns södra infart. 12 Ådalsbanan
Svedjebergstunneln Gårdbergstunneln Älandsfjärden härnösand tunneln så funkar det ÄLANDSBRON Murberget Murbergstunneln i MUrberget HÄRNÖSAND Tunneln genom Murberget är färdigsprängd. Men en hel del arbete återstår innan de första tågen kan susa igenom den 1 635 meter långa tunneln. nere i underjorden pågår arbetet för fullt. Långt inne i berget görs så kallade inredningsarbeten, vilka består av många olika arbetsmoment. Berget förstärks, rännor för olika kablar läggs, underballast och makadam läggs på botten för sliprar och räls. I ena änden gjuts väggar för själva infarten till tunneln. Längre in håller Patrik Wiklund på att lyfta ett stort betongblock med sin traktor. Det är en kabelränna där el och teleledningar ska ligga, förklarar han och berättar att han tillhör Wiklunds Entreprenad, ett av de många lokala företag som är engagerade i bygget. Järnvägstunneln är alltså drygt 1,6 kilometer lång, men dessutom byggs en 720 meter lång servicetunnel som knyts ihop med huvudtunneln via tre tvärtunnlar. Det finns också en väg in för räddnings och underhållsfordon i mitten av servicetunneln. I en tvärtunnel som förbinder tågtunneln med servicetunneln förbereds för en sluss med två brandväggar. Om det skulle uppstå en brand i tågtunneln så ska den inte kunna spridas vidare till servicetunneln, säger Tuomo Orpana medan han kör längs den blivande servicetunneln. Han är Banverkets byggledare för Murbergstunneln. när tunneln är sprängd görs en besiktning av en geolog hur hållfasta bergväggarna är. Berget delas in i olika förstärkningsklasser från 1 till 5 där 1 betyder att urberget är så starkt att det inte behöver förstärkas och 5 att berget är poröst och behöver maximal förstärkning. Murbergstunneln domineras av förstärkningsklass 4, vilket betyder att väggar och tak måste förstärkas med 12 centimeter sprutbetong. Vi skruvar också in 1,5 meter långa bultar i berget för att ytterligare stärka konstruktionen. På en sträcka på 30 meter har vi också tvingats sätta in speciella stålbågar som kläs in i betong, säger Tuomo Orpana. En annan utmaning är att hindra vatten från att droppa ner i tågtunneln. Kraven är hårda. Det får inte droppa något vatten alls ner på spåret. Vintertid är det annars risk att det bildas istappar som kan vara riktigt farliga. Därför görs en speciell undersökning av tunneln. Där det droppar vatten klär man in väggar och tak med speciella grå mattor som påminner om tjocka liggunderlag. mattorna bultas fast i berget och täcks sedan med 8 centimeter sprutbetong som brandskydd. På det sättet leds vattnet längs väggarna och ner i marken där dräneringsrör tar hand om vattnet och leder det ut ur tunneln. Totalt kommer vi att sätta upp cirka 23 000 kvadratmeter dränmattor och det är ett ganska tidsödande jobb som vi nu gör dygnet runt sju dagar i veckan, berättar Göran Storensten, arbetschef för Oden, det anläggningsföretag som på Banverkets uppdrag bygger tunneln. Ungefär 70 personer är sysselsatta med tunnelbygget och många lokala företag fungerar som underleverantör till Oden. De lokala entreprenörerna har ställt upp verkligt bra. Vi har som mest haft ett 15 tal lastbilar och 3 4 traktorer från regionen på plats. En svårighet vid längre tunnelbyggen är logistiken. Göran Storensten konstaterar att det är svårt att ha flera aktiviteter på gång samtidigt inne i tunnel eftersom det bara finns två ingångar. Vi har ändå kunnat jobba parallellt med olika moment. Exempelvis inleddes mark och inredningsarbeten i den norra delen samtidigt som sprängningarna pågick i den södra delen. Ådalsbanan 13
ÅDALSBANAN MOT SOLLEFTEÅ OCH LÅNGSELE BOTNIABANAN MOT ÖRNSKÖLDSVIK sista länken på Ådalsbanan rustas Mötesstation i Västeraspby. Här kan godstågen växla spår. ÅNGERMANÄLVEN Nu rustas även den sista sträckan av Ådalsbanan mellan Nyland och Långsele. i första hand ger det stora vinster för godstrafiken, men grunden läggs även för en förbättrad persontrafik. Planerat triangelspår för enklare och snabbare växling. ÅDALSBANAN MOT KRAMFORS ådalsbanan sträcker sig de 18 milen mellan Sundsvall och Långsele där den anknyter till Norra stambanan. Men i projekt Ådalsbanan ingår enbart upprustning och nybyggnad av 13 mil järnväg mellan Sundsvall och Nyland. Anledningen till detta är förstås behovet att ansluta till den nya Botniabanan i Västeraspby norr om Nyland. De fem milen järnväg norr om Nyland är precis som hela Ådalsbanan gammal och de tyngsta tågen kan därför inte köra på sträckan. Och de tåg som kan köra där tvingas gå på låg hastighet. Därför har en upprustning av sträckan länge funnits på önskelistan, något som nu äntligen blir av. Nästa år blir det byggstart där vi kommer att rusta upp hela sträckan med bland annat nya spår och ny elektrifiering, berättar Kenth Nilsson, regional direktör på Banverket. investeringen ryms inom Banverkets drifts och underhållsbudget för de kommande åren och bygget beräknas stå färdigt 2013. Kenth Nilsson påpekar att projektet är samhällsekonomiskt lönsamt. Den här satsningen görs främst för att underlätta för godstrafiken. Den kommer att medföra att mer gods kan föras över från lastbil till järnväg. Det blir också stora fördelar för flera av regionens industrier. Tunga transporter av bland annat timmer som i dag tvingas gå över Sundsvall till industrierna vid kusten får en genväg på tio mil. I detaljplanen för sträckan finns också ett så kallat triangelspår inritat vid Västeraspby där Ådalsbanan och Botniabanan möts. Det är en spårslinga som skulle göra det enklare för tåg både norrifrån Botniabanan och söderifrån Ådalsbanan att växla in mot Långsele och stambanan. Men det finns inget beslut om att bygga triangelspåret i den här etappen, vilket är nödvändigt för att framtida persontrafik ska kunna växla på sträckan. när det gäller godstrafiken spelar det inte så stor roll. De tågen kan köra in på mötesstationen i Västeraspby och växla genom att sätta loken i den andra änden, förklarar Kenth Nilsson som påpekar att grunden dock läggs även för persontrafiken genom upprustningen. Den ger även större möjligheter att leda om tåg. Vi får en ökad säkerhet i trafiksystemet. Blir det någon trafikstörning på stambanan kan tågen i stället ledas om via kustbanan och vice versa. läs mer om Ådalsbanan på webben! nu kan du prenumerera på nyheter som läggs ut på hemsidan. www.banverket.se/adalsbanan 14 Ådalsbanan
Foto: Sundsvalls museum "Det måste vara en av de äldsta järnvägsbroarna i trakten. Och de visste vad de gjorde på den tiden, det är ett utmärkt utfört arbete" vingar av stål Den är ståtlig och vacker och stod klar redan 1929. Nu får Bergeforsbron en kärleksfull och välbehövlig ansiktslyftning. i två omgångar, en i år och en nästa sommar, restaureras den gamla järnvägsbron i stål. det måste vara en av de äldsta järnvägsbroarna i trakten. Och de visste vad de gjorde på den tiden, det är ett utmärkt utfört arbete, säger Reinhold Hemphälä, arbetschef på Banverket. Men även välbyggda broar blir till slut trötta, och nu restaureras stålbron för att bereda väg för Ådalsbanan. Det är ett omfattande arbete som görs i två etapper, halva bron i år, halva nästa år. Detta görs: Förstärka delar av bron ovanpå pelarna Rostskyddsmålning Byte av brolager (det bron står på under pelarna) Byta gångbanorna som är av trä och även ska vara det fortsättningsvis Dessutom byter man en vattenledning på uppdrag av Mittsverige Vatten Det är ett spännande jobb, det är ovanligt med så här stora stålbroar, i den här storleken brukar det vara betong, säger Reinhold Hemphälä. Innan den kan målas måste bron blästras för att få bort gammal färg. I och med blästringen frigörs kemikalier och därför har man klätt bron i presenning. All blästersand samlas in och körs till deponi, säger Hemphälä. Trots renoveringarna har bron varit i gång hela tiden även om man sänkt hastigheten till 40 km/h. Enda gången den tillfälligt måste stängas av är när brolagret ska bytas. Nästa höst ska arbetet vara färdigt. Ådalsbanan 15
Visste du att För varje långtradare som flyttar sin last till järnväg minskar slitaget på vägarna motsvarande 10 000 bilar. nyland Företaget som har Järnkoll Bygget av Ådalsbanan drar entreprenörer till regionen. Och de i sin tur skapar jobb åt lokala företag. Fråga bara Nylands Järnhandel. De har fått massor av jobb, och även sådant de inte räknat med. Hur många ringer järnhandeln och ber om 20 dunkar bensin, säger Harry Laurila och skrattar. finska lemminkäinen är den största enskilda entreprenören längs med bygget av Ådalsbanan. Och det är inte alltid så lätt att som utländsk arbetskraft komma till en främmande trakt. Framför allt om du inte talar svenska, kanske inte ens engelska. Vi fick bra kontakt med dem från början. Jag talar finska och min bror som arbetar i butiken i Kramfors likaså, sen har det bara rullat på. Det säger Harry Laurila som tillsammans med Per Hallin äger och driver Nylands Järnhandel, en butik med lång tradition och ett sorts nav för byggarbetare i regionen. Därför är det inte konstigt att entreprenörer som kommer till trakten vänder sig till dem. Förutom att Lemminkäinen handlar sådant de behöver i arbetet hos dem, som armering, betong, stål och liknande, så har Nylands Järnhandel även fått agera en sorts inflyttningslots. När de kom visste de inte ens var de skulle handla tuggummi någonstans. Den första kontakten blev vi, och det är klart man hjälper till. Sedan dess har de fortsatt vända sig till oss. Det innebär att Harry och hans personal, förutom de nämnda bensindunkarna, även fått leverera tårtor till födelsedagskalas. För att inte tala om soppåsar, plastbestick och mycket annat. Vi levererar allt de ber om, så funkar det. Vore ju vansinne om vi inte ville hjälpa dem, säger Harry Laurila. Men det är förstås inte hela sanningen till varför Lemmikäinen Harry Laurila på Nylands Järnhandel har bråda dagar. Företaget har blivit en servicefunkt fixa allt från tårtor till betong. vänder sig till dem och till och med tagit med sig järnhandeln in i nästa upphandling, en jätteorder för Storfinnsforsens kraftverk. Vi har språket, det är ju en slump, men vi har även mycket god logistik och ett suveränt lager. Tillsammans med bra leverantörer blir det ett mycket bra koncept, säger Harry Laurila. han hymlar inte med att Lemmikäinen är en mycket stor och bra kund. Men även utan dem skulle järnhandeln klara sig. Vi har haft en bra utveckling och inte märkt av någon lågkonjunktur. Vår omsättning ökar stadigt för varje år och sedan vi köpte konkurrenterna och öppnade butik i Kramfors 2002 har vi haft fullt upp. EnBe Fastigheter, med lägenheter i Utansjö, är också ett exempel på ett företag som skördar frukter av Ådalsbanan. Vi köpte företaget för ett och ett halvt år sedan och i dag har vi 10 12 lägenheter som är uthyrda till folk som jobbar längs med 16 Ådalsbanan
Högtryck för näringslivet Både Kramfors och Härnösands kommun är just nu i kraftig utveckling. Tack vare bland annat Ådalsbanan är företagsklimatet positivt någon lågkonjuktur är svår att skönja. det anser de två kommunernas näringslivschefer. Hela den här satsningen med Botniabanan och Ådalsbanan i synnerhet är som vi ser det vår stora möjlighet att få det stora lyftet, säger Conny Eriksson, näringslivschef i Kramfors. Någon lågkonjunktur har vi inte märkt av. Jag tror aldrig vi har haft så många byggen under ett och samma år. Och jag tror även att småföretagen dras med, säger Uno Jonsson, Erikssons kollega i Härnösand. Bägge kommunerna tror på en ljus framtid. I Kramfors hoppas man att bygget av Ådalsbanan, hållplatsen vid flygplatsen och det lokala resecentrumet ska göra att man lockar folk till Kramfors/Sollefteå flygplats. Vi ser möjligheten att bli ett regionalt nav. Det är långt kvar och alla slåss med näbbar och klor, men helt klart finns möjligheten. Det skulle innebära att flygplatsen, som tidigare bara servat Kramfors och Sollefteå, nu även kan nå Örnsköldsvik med sina 60 000 invånare. Uno Jonsson i Härnösamd pekar på de många bieffekter bygget av banan ger. Ta Folktandvården, till exempel. Den måste flyttas i och med banan och den flytten skapar arbetstillfällen. Maskinuthyrningsfirmor, flyttfirmor, schaktfirmor, rivning, el och bygg, alla har de fått ta del av ringarna på vattnet. on för entreprenörerna i bygget med Ådalsbanan och Harry och hans medarbetare får banan, säger Görgen Björklund, en av ägarna. Skulle ni klara er utan dem? Förmodligen, men det skulle vara gränsfall. EnBe har även köpt upp ett gammalt hotell och gjort om till vandrarhem, Sophia Mört. Görgen Björklund tror att den nya Saltviksanstalten i Härnösand också ska kunna generera affärer i framtiden. dels hoppas vi kunna hyra ut lägenheter till personalen, dels vill vi locka folk som besöker anstalten att bo på vandrarhemmet. Görgen Björklund säger att det märks att samhället andas framtidstro, något man inte varit bortskämd med under lång tid. Trakten har ju drabbats hårt de senaste 30 40 åren med nedläggningar av fabriker, skolor, post, affärer och liknande. Men nu känns det som om det här är starten på något nytt, att det händer något. Det har till och med öppnat ett kooperativt dagis i byn, med fritids! fakta nylands järnhandel Grundades 1901. Drivs sedan 14 år tillbaka av Harry Laurila och Per Hallin. 2002 öppnade de butik i Kramfors också. Omsättning: 52 miljoner kronor (2008) Personal: 22 (11 i Nyland, 11 i Kramfors) fakta enbe fastigheter ab Ägs sedan 2008 av Görgen Björklund och Peter Nordén. Har 54 lägenheter i Utansjö och Veda samt Sophia Mörts vandrarhem med 9 rum. Ådalsbanan 17
ådalsbanan notiser Slut med köbildning Banverket bygger om Björknäsvägens järnvägskorsning i Frånö vid anslutningen mot väg 90. Ombyggnationen sker för att öka säkerheten och skapa mer utrymme för bilar vid bomfällning så att köbildning på väg 90 ska undvikas. Ombyggnationen beräknas vara färdig i början av sommaren 2010. Upplev ett av Sveriges största järnvägsprojekt Kom till Ådalsbanans förnyade visningslokal i Härnösand. Där får du senaste nytt om bygget. I visningslokalen kan du: se film om de nya järnvägssträckorna och om Kramfors resecentrum gå längs Ådalsbanans sträckning ta del av information i datorer få en presentation av projektet av vår visningsvärd delta i en tävling för hela familjen ta en kopp kaffe i nya caféhörnan Grupper, kan boka tid för visning. Öppet: Tisdagar 13-19 Första lördagen i månaden 10-15 Adress: Varvsallén 13, Härnösand Tfn: 060-18 32 50 Välkommen Visningslokal i ny skrud I Härnösand finns projekt Ådalsbanans visningslokal som är öppen för dem som vill veta mer om det historiska järnvägsprojektet. Lokalen är helt omgjord i sommar med utställningar, datorer, karta på golvet och bilder från projektet. I den nya caféhörnan bjuds det på kaffe. Det är också möjligt att se film om de nya järnvägssträckorna och om Kramfors nya resecentrum. Vi har en biosalong med plats för cirka 40 personer, säger Marie Lundqvist, informatör på Banverket. I sommar har visningslokalen haft en hel del turister på besök men även boende i Västernorrland. Vi ser att det finns ett intresse för att visa upp projektet för släkt och vänner och det är roligt. Det är också roligt att se att intresset för projektet finns utanför länet och Sveriges gränser. Vi har bland annat haft besökare från Tyskland, Österrike och Norge, säger Marie Lundqvist. Visningslokalen är öppen för allmänheten på tisdagar 13 19 och första lördagen i månaden 10 15, men det också möjligt för grupper att boka tid för att få en presentation om projektet kostnadsfritt. Magasinet Ådalsbanan ges ut av Banverket och delas ut av Posten till samtliga hushåll i Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå kommuner. Ansvarig utgivare: Kenneth Nordstrand. Projektledare: Marie Lundqvist, 060-18 32 54, marie.lundqvist@banverket.se Produktion: Journalisthuset i Sundsvall. Texter: Thomas Ekenberg, Marie Lundqvist och Andreas Stickler. Foto och illustrationer: Bo Fernström, Marie Lundqvist, Annie Palmgren och Helena Shutrick. Form: Ulrika Lönnberg. Tryck: Colorprint, 2009. www.banverket.se/adalsbanan www.banverket.se/adalsbanan TRYCKSAK 341 147 18 Ådalsbanan
mondi satsar vidare på Järnvägstransporter Mondi Dynäs AB, med en produktion av cirka 200 000 ton oblekt kraftpapper, har ett stort behov av ett fungerande industrispår med tillräcklig kapacitet för fabrikens godshantering. Därför har Banverket tillsammans med Mondi analyserat och föreslagit åtgärder för att åstadkomma bra och hållbara lösningar för Mondis järnvägstrafik. i slutet av augusti tecknade Mondi och Banverket ett avtal. i samband med om- och tillbyggnaden av Dynäs station kommer Banverket att bygga ett industrispår som ska ägas och förvaltas av Mondi. Cirka 80 procent av allt gods som lämnar fabriken går i dag via järnväg, detta motsvarar cirka 3 200 tågvagnar per år. Banverket påbörjar om- och tillbyggnaden av Dynäs station med förarbeten under 2009 och i mars 2010 beräknas bygget starta. När arbetet är klart hösten 2010 har stationen fått fyra spår, en gångtunnel under järnvägen och en väg parallellt med järnvägen som ansluter till Dynäs/Sandvikens (Föreningsvägens) befintliga utfart. Med utbyggnaden av stationen har Banverket ytterligare förbättrat möjligheterna till klimatsmarta och säkra transporter i regionen. I dagens övning misstänks en person finnas kvar i källaren medan röken pyr ut från huset. Rökdykare Tony Berglund skyndar in i fastigheten med vattenslang. Het övning i inlöst FastigHet räddningstjänsten höga Kusten-Ådalen har fått en unik möjlighet att öva i verklighetstrogen miljö i en av Banverkets inlösta fastigheter i härnösand. Under ett par månader kommer totalt fyra brandlag att få betydelsefull träning i fastigheten. Bland annat ska soteld och källarbrand övas. Övningarna består i första hand av livräddning. Men de innehåller även sökteknik, rökdykning, radiokommunikation, att lära sig hantera vattenslang och att ta sig in och ut via stegar och balkonger. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Stefan Norell, befäl och räddningsledare, ansvarig för övningen. ÅDALSBANAN notiser nya vägar i vik i samband med byggnationen av den nya vägen mellan Bollstabruk och järn- anslutningen till Botniabanan har Banverket byggt ett nytt vägavsnitt för väg 786 i vik. vägen har flyttats västerut och passerar den nya järnvägen på en bro och vidare norrut mot befintlig väg. Under vecka 42 (12 16 oktober) öppnas vägen för trafik. väg 789 får också ett nytt vägavsnitt som går väster om järnvägen och väg 786. Den ansluter till väg 786 norr om den nya vägbron över järnvägen. En del av denna väg kommer att användas som byggväg för bergtransporter från Snarabergstunneln och öppnas därför för trafik sommaren 2010. Tävling vad kan du om Ådalsbanan? Svara rätt på följande frågor och du har chansen att vinna fina priser. Du kan bland annat vinna en kapsylöppnare gjord av en rälsspik, en ryggsäck för resan och frågesportboken På spåret. ringa in rätt svar. Vinn kapsylöppnare! 1. Hur snabbt kan tågen max köra på Ådalsbanans nya sträckor? 1. 150 kr/tim X. 250 kr/tim 2. 80 km/tim 2. vad är en dränmatta? 1. isolering i tunnlar mot dropp X. Underlag för rälsen 2. Bullerskydd 3. vilken stad kommer hon ifrån? 1. kramfors X. sollefteå 2. Härnösand Namn:... Adress:... Postadress:... Skicka in ditt svar till Ådalsbanan, Box 293, 871 26 härnösand. Märk kuvertet med Tävling. Du kan också maila ditt svar till tavling.adalsbanan@banverket.se. Senast den 15 november vill vi ha ditt svar för att du ska kunna delta i tävlingen. Här är vinnarna i förra numrets tävling. Grattis! Ulla-Britt Strömberg (ryggsäck), Sundsvall, Åsa Nordström (kapsylöppnare), Näsåker och Jorma Andersson (På spåret-bok), väja. Ådalsbanan 19
ÅDALSBANAN JUst nu stambanan genom Övre norrland långsele sollefteå sista Delen rustas Nu rustas även järnvägen mellan botniabanan Nyland och Långsele. Läs mer på sidan 14. nav FÖr resande i planerna på att skapa ett nav för tåg, flyg, bil och buss vid Kramfors/Sollefteå flygplats ingår bland annat en ny hållplats. ny Vägbro i timrå Efter synpunkter från de boende har den planerade vägbron över järnvägen vid Timrå station flyttats hundra meter söderut. Läs mer om hur beslutsprocessen fungerar på sid 10 11. ny sträckning bollstabruk veda oringen kramfors ny sträckning härnösand sista salvan Sista salvan har sprängts på Ådalsbanan i Snarabergstunneln, som därmed blev sist färdigsprängd av de totalt åtta nya tunnlarna. elva MÖtesstationer i början av 2010 beräknas utbyggnaden av Dynäs mötesstation strax norr om Kramfors komma i gång. Den är en av totalt 11 mötesstationer som byggs längs Ådalsbanan för att underlätta för tågen att möta och passera varandra. spåret läggs Arbetet med att lägga spår har kommit igång på sträckan härnösand veda. timrå broar rustas Ett antal broar rustas upp, bland annat stålbron över indalsälven i Bergeforsen. Läs mer om den på sidan 15. sundsvall länken Mellan norr och söder Ådalsbanan är den viktiga länken mellan Botniabanan i norr och Ostkustbanan i söder. Längs den 13 mil långa sträckan rustas den befintliga järnvägen upp längs tio mil medan tre mil är helt ny järnväg. www.banverket.se/adalsbanan