ÅRSREDOVISNING 2004 NATURBRUKSGYMNASIET www.lio.se
Naturbruksgymnasiet i Östergötland en presentation Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning Naturbruksgymnasiet i Östergötland är genom Himmelstalundsskolan och Vreta- Västerbyskolan en av landets största och mest kompletta anläggningar av sitt slag. Regionens ungdomar och vuxna erbjuds här högkvalitativ grund- och vidareutbildning inom olika naturbrukssektorer i nära samverkan med branscherna. Verksamheten bedrivs av Landstinget i Östergötland på uppdrag av länets kommuner som genom samverkansavtal reglerar villkoren för innehåll, omfattning och ekonomi. Naturbruksprogrammet är ett av de sjutton nationella gymnasieprogrammen med inriktningarna jord, djur, hästhållning, skog, trädgård och djurvård. Varje gren erbjuder olika profiler. Under året har vi samarbetat med ett drygt sjuttiotal olika kommuner i landet. Vid Himmelstalundsskolan i Norrköping erbjuds inriktningarna trädgård med markbyggnad, djurvård samt djurvård i djurpark och tropisk anläggning. Djurvårdsinriktningen innehåller profilerna djursjukvård, sällskapsdjur och företagande. Vid båda inriktningarna finns dessutom naturvetenskaplig profil. På skolområdet finns en omfattande anläggning med bl a skolhus, markbyggnadshall, verkstad, flera växthus, frilandsodling och rosarium. Inriktningen inom djurparksdjur bedrivs i nära samverkan med Kolmårdens Djurpark och Tropicarium Kolmården. Skolans egen djuranläggning finns vid Folkets Park i Norrköping där den också står öppen för allmänheten och är ett populärt utflyktsmål för bl a barnfamiljer och förskolor. Där finns ett mindre tropikhus samt stallar för får, getter, svin, höns, kaniner, fåglar mm. Folkets Park anläggningen kommer att flyttas till skolområdet när nybygget är klart vid terminsskiftet 2004-2005. I anslutning till Himmelstalundsskolan finns Himmelstahus som erbjuder elevboende för långväga studerande. Vid Himmelstalundsskolan finns också en gymnasiesärskola med trädgårdsinriktning och vuxenutbildning inom trädgård och markbyggnad. Särskoleutbildningen omfattar såväl det fyraåriga nationella programmet som individuellt program. Vuxenutbildningen erbjuder kurser inom trädgård och markbyggnad inom ramen för vuxnas lärande och fr.o.m ht 05 även som Kvalificerad Yrkesutbildning KY omfattande 65 p. Därutöver bedrivs uppdragsutbildningar inom trädgård. Vreta-Västerbyskolan är belägen vid Vreta Kloster, strax norr om Linköping. Här finns naturbruksprogrammets inriktningar mot jord, djur, skog och hästhållning. Vårt skoljordbruk -Järngården innehåller en modern anläggning för nöt, svin, får och häst. På gården brukas ca 400 ha mark som företrädesvis används för eget foderbehov. Den brukade marken är egen, arrenderad eller med skötselavtal på närliggande gård. Djurbesättningen består av ett drygt hundratal kor och ungdjur, ett hundratal suggor och ca 600 slaktsvin, ett trettiotal får samt ett sjuttiotal hästar. Skolan har också tillgång till ett mindre skogsbestånd men merparten av våra skogsövningar bedrivs i en angränsande häradsallmänning och bolagsskog.
Hästutbildningen är riksrekryterande och bedrivs på såväl grundläggande som påbyggnadsnivå. Vid skolan finns också början till en gymnasiesärskola med jord- skog-inriktning. Vuxenutbildningen erbjuder ett brett och omfattande utbud inom jord- och skogsektorerna där delar också kan läsas på distans. Fr.o.m. 2005 finns numera också Kvalificerad Vuxenutbildning inom jord, skog och häst. Skolan bedriver en omfattande uppdragsutbildning. Skolans ca 150 långväga gymnasieelever erbjuds boende i anslutning till skolområdet, skoljordbruket och i Ljungsbro. Skolornas nära samverkan med naturbruksnäringarnas branscher utgör ett mycket värdefullt inslag i vår verksamhet. Under året har samarbetet med LiU funnit fastare former. En etologiprofessor med doktorander bedriver forskning på våra nöt- och svinbesättningar och planer finns att utveckla denna att även omfatta fjäderfä. Naturbruksgymnasiet är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2004 var ca 8 miljarder kronor."
Produktionsenhetschefens kommentarer Vår verksamhetsidé är att vara landets ledande aktör inom naturbruk. Detta är ett högt uppsatt mål men fungerar som en stark drivkraft för vår verksamhet att utvecklas mot ständiga förbättringar. År 2004 blev ett händelserikt år. Våra båda skollanläggningar kompletterar varandra väl och utgör en helhet med ett brett utbud av utbildningar inom naturbruksområdet för ungdomar och vuxna i regionen. Genom dessa kompetensförsörjer vi den gröna sektorn inom regionen. Naturbruksgymnasiet arbetar under villkor som även fortsatt ställer mycket stora krav på vår organisation. Snabba förändringar i vår omvärld kräver stor lyhördhet mot bransch och myndigheter. Kommande treårsperiod blir intressant i många avseenden. En ny gymnasiereform skall genomföras fr.o.m. läsåret 07 08. Förberedelsearbetet inför kommande förändringar har redan börjat i länet och vi deltager aktivt i detta utvecklingsarbete i bl.a. Östsams regi. Vi deltager också i debatten lokalt i Linköpings och Norrköpings kommuner. Branscherna utvecklas snabbt genom marknaden och politiska beslut. I denna kontext ska vi fortsätta driva och utveckla vår verksamhet på affärsmässiga villkor. Intresset för våra utbildningar ökar sakta men säkert och merparten av vårt utbildningsutbud fylls av behöriga sökande. Detta är naturligtvis den mest strategiska frågan och ständigt föremål för vår uppmärksamhet liksom att de elever som kommer är nöjda och fullföljer sin utbildning. Av erfarenhet vet vi att detta i sin tur genererar nya elever till våra utbildningar. Vår ambition är att tidigt möta kundernas intresse och behov samt att därefter optimalt anpassa vår organisation så att vi effektivt nyttjar våra anläggningar, lokaler och kompetens. Inom ramen för vårt avtal kommer vi även att söka nya målgrupper för att i än högre grad nyttja befintliga resurser och säkra underlaget för verksamhetens framtid. Profileringen inom animalieproduk-tion på Vreta-Västerbyskolan har blivit ett sådant lyckat exempel. För närvarande pågår planering för profilen Natur och miljövård på Himmelstalundsskolan för start lå 06 07. Förväntningarna är höga inför invigningen av den nya djurhusanläggningen. Genom denna unika satsning kommer förhoppningsvis intresset för detta utbud att öka ytterligare. Uppbyggnaden av gymnasiesärskola vid Vreta-Västerbyskolan förväntas fortsätta planenligt. Vuxen- och uppdragsutbildningarna kommer även fortsättningsvis att utgöra mycket viktiga delar i vår helhet. De har hittills mest genomförts som påbyggnadsutbildningar men denna möjlighet försvann vid årsskiftet 2004-2005 då reglerna ändrades. Lyckligtvis kröntes vårt intensiva omställningsarbete med framgång då KY myndigheten vid årskiftet meddelade att alla våra fyra ansökningar beviljats. Därigenom har vi det unika läget i landet att inom samma organisation kunna erbjuda kompetensförsörjning via kvalificerad yrkesutbildning till regionens hela gröna sektor Jord, Skog, Häst och Trädgård. Dessa utbildningar har planerats i nära samverkan med näringslivet. För varje KY-utbildning finns en styrelse med majoritetsrepresentation från bransch och högskola. KY myndighetens tillståndet gäller för 3 4 år.
För att genomföra vårt ambitiösa program av grenar och profiler krävs en unik kombination av kompetenser och ett rikt nätverk av kontakter med branscher och experter. Det är angeläget för oss att kunna behålla och kompetensutveckla denna kår av goda medarbetare. Att förebygga god hälsa och arbetsmiljö är också mycket angeläget. Under 2005 kommer Himmelstalundsskolans personal att genomgå hälsoprofilundsersökning vilket skedde med Vreta-Västerbyskolans under 2004. I samband med dessa kartläggs också arbetsplatserna och en rad förbättringsåtgärder genomföres. Naturbruksgymnasiet nuvarande konstruktion mellan huvudman och uppdragsgivare har ingen riktigt tydlig ägarstruktur. Detta gör sig särskilt tydligt gällande då strategiska frågor behöver diskuteras och långsiktiga investeringsbeslut ska fattas. Det nya samverkansavtalet, som gäller fr.o.m. årskiftet, innebär vissa nyheter av utvecklande karaktär. Ett sådant exempel är utvecklingsrådet där fem av länets skolchefer kommer att utgöra ett bollplank för Naturbruksledningen. Vidare har landstingsledningen tagit olika initiativ med företrädare för de båda största kommunerna och representanter för branscherna i frågan om det långsiktiga investeringsbehovet. En större satsning är nödvändig på Vreta-Västerbyskolan inom kort. I sammanhanget aktualiseras också frågan om driftsformen. På samma sätt behöver också relationerna med såväl andra naturbruksgymnasier som vanliga gymnasier utvecklas för ökad samverkan. Många frågor är gemensamma och kan hanteras i ett gemensamt perspektiv samtidigt som erfarenheter kan delas för att avlasta, utveckla och skapa större samsyn. Den kommande gymnasiereformen påskyndar också detta arbete. Våra näringar är stadda i en snabb utveckling och personalen måste ständigt följa vad som händer i branscherna. Även metodiskt måste undervisningsformerna utvecklas med kunskap om forskning kring lärande inte minst vad gäller elever i behov av särskilt stöd. Nyligen tagna kontakter och kompetensutveckling ska förhoppningsvis ge inspiration till nya grepp och utvecklingsprojekt. Arbetet med miljö- och kvalitetssäkringen av vår produktion fortsätter. För fjärde året i följd uppvisar verksamheten ett överskott. Förhoppningsvis är nu kostymen anpassad efter uppgiften så att det egna kapitalet kan börja återställas igen inför kommande utvecklingsbehov. Investeringstakten förväntas bli oförändrad de närmaste åren dvs 3.0 miljoner kronor i genomsnitt per år. Med tillförsikt ser vi fram mot det nya budgetåret 2005. Norrköping 2005-02-28 Roland Nilsson Skolchef
Verksamhetsgenomgång i BSC-perspektiv Strategiska mål Kundperspektiv Vårt primära mål i detta perspektiv är att genom vår verksamhets olika delar skapa förutsättningar för att få nöjda och motiverade elever. Vi är väl medvetna om att detta i sin tur genererar nya elever till våra skolor genom den positiva bild som då förmedlas. Det gångna året har kännetecknats av strävanden att infria dessa mål. Elevutvärderingarna pekar tydligt i den riktningen även om vi där också finner viktiga områden att vidareutveckla. Våra uppföljningar visar tydligt att kamrater och föräldrar är den vanligaste informationskanalen om våra verksamheter. Skolbesök av vårt informationsteam är en annan framgångsrik väg att nå ut på skolorna gärna kompletterat av hemvändande naturbrukselever. En tredje väg som visat sig effektiv är den via studie- och yrkesvägledarna. Grundbulten i vårt arbete är en kompetent personal och en allsidig och elevfokuserad metodik. Med en helhetssyn på individen och lärandet skapas förutsättningar för en bättre förståelse och ett växande. I metodutvecklingsarbetet har vi tagit hjälp av en systerskola i norr. Elevernas livsvillkor styr i stort deras möjligheter att lära. Skolan måste därför ständigt aktualisera sin kunskap om unga människors värderingar och attityder för att kunna stötta deras utveckling individuellt och socialt. Elevmående, kunskapssyn och bedömning är därför även fortsättningsvis våra huvudteman för personalens kompetensutveckling. Specialpedagogisk kompetens underlättar för de av våra elever som är i behov av stöd och hjälp. Rekryteringen av specialpedagog på Himmelstalundsskolan har gett mycket positiva erfarenheter och följs nu av ytterligare en anställning på Vreta-Västerbyskolan som hittills saknat dylik formell kompetens. Tillgång till annan elevstödspersonal i form av syv, kurator och skolhälsovård är också mycket väsentlig liksom välfungerande stödprocesser. Inflytande över undervisning, fritid och boende skapar ansvarskännande och demokratifostran. Bra boende och aktiv fritid för våra långväga elever är ytterligare strategiska mål för vår verksamhet. Vuxennärvaron runt vårt boende förstärktes på prov under året och dessa insatser kommer att fortsätta. Arbetsmiljön i klassrum, elevutrymmen, matsal etc är mycket väsentlig för en god arbetsprestation. Den nya skolbyggnaden på Himmelstalundsskolan kommer väsentligt förbättra arbetsmiljön jämfört med förhållandena på Folkets Park området. Kommande planeringsperiod kommer fokus i detta avseende att riktas mot Vreta- Västerbyskolans skollokaler, som idag inte erbjuder ändamålsenliga lokaler vare sig ur arbetsmiljö- eller metodanpassat avseende. Processperspektiv Ett kännetecken för metodiken vid NBG är det organiska lärandet där gränsen mellan teori och praktik flyter ihop liksom mellan olika ämnen. Organisationen ska möjliggöra ett arbetssätt där de professionella ska förfoga över resurserna på ett sådant sätt att hinder och begränsningar i ett flexibelt pedagogiskt perspektiv minimeras.
Samverkan och ämnesintegration inom arbetslaget skapar en helhetsbild för eleverna som underlättar förståelsen och ger verktyg att söka ny information i ett livslångt lärande. Samverkan med andra skolor och med näringslivet vidgar vyerna med avseende på aktuella yrkeskunskaper och metodik. Att marknadsföra vår verksamhet är en strategisk fråga av högsta prioritet. I detta arbete har alla medarbetare ett stort ansvar eftersom våra elevers helhetsintryck är grund för den bild de förmedlar till andra. Frågor kring miljö, resurshushållning och långsiktigt hållbara beteenden är naturliga inslag i allt arbete i vår verksamhet. Ett flertal konkreta internationella projekt med personal- och elevutbyte pågår kontinuerligt vid båda skolorna och vidgar perspektiven samt tillför ny erfarenhet. Internationell praktik blir allt vanligare och viktigare när de nationella gränserna alltmera suddas ut för arbetsmarknad och kontakter. Olika program på nationell och EU-nivå möjliggör ekonomiskt bidrag till detta arbete. Förnyelseperspektiv Bilden av framtiden både skrämmer och fascinerar. Vägen kantas av många osäkra faktorer men också många möjligheter. Det nya femåriga samverkansavtalet ger oss en stabil grund för planering och utveckling. Det nya samverkansorganet utvecklingsrådet ger oss en starkare beställarförankring. Gymnasiereformen år 2007 utgör inte längre det hot mot vårt program som vi upplevde att det ursprungliga förslaget gjorde med åtta sektorer istället för separata program. Nu kan utvecklingsarbetet inriktas mot program och inriktningar. En av våra enhetschefer ingår i skolverkets utvecklingsgrupp för skogsinriktningen framtida utformning. Vårt samverkansavtal begränsar tydligt vårt uppdrag till ett program, vilket gör oss sårbara. Samtidigt har vi ännu inte helt utnyttjat de möjligheter som programmet erbjuder enligt programbeskrivningen. Inom miljö- och naturvårdssidan återstår en profilering som vi kommer att undersöka intresset för och behovet av. Den nya djurhussatsningen vid Himmelstalundsskolan blir i många stycken unik och erbjuder stora möjligheter för nytänkande och utveckling. Utvecklad metodik kan anpassa verksamheten till de nya krav som ställs av våra målgrupper. Så kan exempelvis distansutbildning vara ett sätt att tillgodose yrkesverksammas utbildningsbehov. Ytterligare kompetensutveckling av personalen behövs för att hantera dessa nya situationer och för att öka medvetenheten om och behovet av kommande förändringar. Det nya länsstudiedagsnätverket kompletterar motsvarande för naturbruk inom NUM- och SAMS-regionerna. Vi är mycket aktiva i alla dessa. Det är också angeläget att utveckla vårt kontaktnät på andra nivåer. Goda branschkontakter är en förutsättning för ett ömsesidigt ut- och inflöde av signaler och för skolornas legitimitet. Samverkan med andra naturbruksskolor i landet och gymnasieskolor i regionen är andra viktiga exempel på nätverk. Skolornas organisation måste hela tiden utvecklas mot en alltmera decentraliserad form som möjliggör helhetstänkande, temaarbete och ämnesintegration. Medarbetarperspektiv En förutsättning för nöjda och motiverade elever är självklart en nöjd och motiverad personalgrupp. Detta uppnår vi på olika sätt. Lönen ska vara individuell och svara mot prestation och kvalitet enligt givna kända kriterier samt vara i nivå med motsvarande tjänster i jämförbara sammanhang i vår omvärld. Regelbundna PoU - samtal ger möjlighet för anställd
och arbetsledare till feedback och reflektion tillsammans, stöd och uppmuntran samt underlag för en individuell kompetensutvecklingsplan. Särskilt avsatta resurser skall finnas för detta i form av tid och pengar. Aktuell kunskap och tillgång till modern utrustning och läromedel förutsätts för att hålla jämna steg med utvecklingen i branschen och för att vi ska vara intressanta för våra avnämare. Arbetsmiljön på den personliga arbetsplatsen skall vara ändamålsenlig och välutrustad liksom i klassrum och övriga utrymmen där arbetet bedrivs. En tydlig och decentraliserad organisation skapar delaktighet, engagemang och kostnadsmedvetenhet. Teknikstöd för modern informationsteknologi underlättar och avlastar personalens vardag och ger lättillgänglig och tillförlitlig information. Ekonomiperspektiv En förutsättning för att framgångsrikt driva och utveckla Naturbruksgymnasiet är en affärsmässig ekonomi i balans, årligt tillskott till det egna kapitalet genom positivt resultat och en väl avvägd investeringsnivå. Bokslutet för år 2004 visar ett överskott på 3,0 miljoner kronor vilket överträffar budgeten med 1,0 milj kronor men stämmer med gjorda prognoser under året. Orsaken är att färre gymnasieelever avbrutit sin utbildning och att flera vuxenelever har valt studier vid Naturbruksgymnasiet. Det egna kapitalet uppgår nu till 7,2 miljoner kronor. Investeringarna under 2004 uppgick till 2,0 miljoner kronor vilket var 1,0 mindre än planerat. Orsaken var förseningar i djurhusbygget. Därför planerar vi att investera 4,0 miljoner kronor under 2005 för att därefter på nytt återgå till investeringsnivån 3,0 miljoner kronor under 2006 och 2007. Stabila planeringsförutsättningar, effektivt resursutnyttjande, korta ställtider och en stor ekonomisk medvetenhet bland all personal är kritiska framgångsfaktorer i detta arbete. Täta uppföljningar ger underlag för en god analys. En decentraliserad budget med ekonomiansvar i linjen ger inblick i sambanden och skapar delaktighet i den ekonomiska processen.
Naturbruksgymnasiet Resultaträkning, tkr Bokslut Budget Bokslut Intäkter 20004 2004 2003 Koncernbidrag Not 1) -60 0 55 Ersättning såld utbildning Not 2) 94 585 92 106 84 745 Försäljning av övriga tjänster Not 3) 4 364 4 303 4 159 Statsbidrag, EU-bidrag Not 4) 1 194 943 1 120 Ersättning naturbruksproduktion Not 5 5 671 5 861 5 246 Bidrag för personal Not 6) 1 048 697 734 Övriga bidrag 11 0 169 Sålda material, varor, övriga intäkter Not 7) 789 732 1 138 Summa intäkter 107 602 104 642 97 366 Kostnader Lönekostnader Not 8) -40 173-39 171-38 259 Arbetsgivaravgifter Not 8) -18 110-17 716-17 033 Övriga personalkostnader Not 8) -492-925 -358 Summa personalkostnader -58 775-57 812-55 650 Kostnader för köpt verksamhet Not 9) -1 341-1 261-1 137 Verksamhetsnära material och varor Not 10) -6 428-6 308-5 917 Lämnade bidrag Not 11) -1 695-1 412-1 285 Övriga verksamhetskostnader Not 12) -34 399-34 125-30 271 Summa övriga kostnader -43 863-43 106-38 610 Summa kostnader -102 638-100 918-94 260 Avskrivningar -1 810-1 330-1 615 Netto 3 154 2 394 1 491 Finansiella intäkter 95 10 82 Finansiella kostnader -285-404 -437 Årets resultat 2 964 2 000 1 136
Förklaring till noter till resultaträkningen: Not 1) Koncernbidrag från finansförvaltningen. Not 2) Fr om 1999 har skatteväxling skett vilket innebär att all ersättning för de reguljära utbildningarna erhålls från elevernas hemkommuner. Not 3) I försäljning av övriga tjänster ingår hyresintäkter med ca 2,6 miljoner kronor samt ersättning kost med ca 900 tkr. Not 4) EU-bidrag uppgår till 963 tkr. Not 5) Intäkter avseende jordbruk, skogsbruk, frilands- och växthusodling. Not 6) Ersättning för lönebidragstjänster. Not 7) Ingår försäljning av inventarier med 575 tkr. Not 8) I övriga personalkostnader ingår ersättning för försåld arbetskraft med 497 tkr. Motsvarande kostnad återfinns under lön samt sociala avgifter. Not 9) I kostnader för köpt verksamhet ingår kostnader för köpt utbildning, APU. Not 10) I verksamhetsnära material och varor ingår kostnader för utbildningsmaterial samt kostnader för naturbruksproduktion. Not 11) I gruppen lämnade bidrag ingår fri skollunch, Himmelstalundsskolan med 1 553 tkr. Not 12) I övriga verksamhetskostander ingår kostnader för fastigheter, utrustning, fordon, tele, data, köpta administrativa tjänster mm.
Naturbruksgymnasiet Finansieringsanalys, tkr Tillförda medel Bokslut Bokslut 2004 2003 Årets resultat 2 964 1 136 Justering för avskrivningar 1 810 1 615 Försäljning av anläggningstillgångar -- 20 Nedskrivning av anläggningstillgång -- 24 Minskning av förråd 211 -- Minskning av kortfristiga fordringar' 3 532 2 512 Summa tillförda medel 8 517 5 307 Använda medel Nettoinvesteringar 1 989 3 456 Ökning av förråd -- 2 Minskning av kortfristiga skulder 6 461 -- Ökning av kortfristiga fordringar -- 2 004 Summa använda medel 8 450 5 462 Förändring av likvida medel 67-155 Investeringsredovisning, tkr Bokslut Bokslut 2004 2003 Inventarier 1 317 2 297 Datorutrustning 369 560 Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 304 599 1 990 3 456
Naturbruksgymnasiet Balansräkning, tkr Tillgångar Bokslut Bokslut 2004 2003 Anläggningstillgångar Inventarier 6 052 5 587 Datorutrustning 622 499 Fordon 164 233 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 1 442 1 782 Summa anläggningstillgångar 8 280 8 101 Omsättningstillgångar Förråd 3 978 4 189 Kundfordringar 2 801 2 879 Övriga kortfristiga fordringar 700 1 669 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 1 871 4 356 Kassa och bank Not 1 177 110 Summa omsättningstillgångar 9 527 13 203 Summa tillgångar 17 807 21 304 Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserat eget kapital 4 225 3 089 Årets förändring av eget kapital 2 964 1 136 Summa eget kapital, se not 7 189 4 225 Summa eget kapital 7 189 4 225 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 119 2 963 Semesterlöneskuld, okomp övertid 1 097 988 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 915 329 Övriga kortfristiga skulder 491 1 154 Bankkonto hos finansförvaltningen Not 1 4 996 11 645 Summa kortfristiga skulder 10 618 17 079 Summa skulder 10 618 17 079 Summa skulder och eget kapital 17 807 21 304 Not till eget kapital varav rörelsekapital -1 091-3 876 varav anläggningskapital 8 280 8 101
Förklaring till balansräkningens noter: Not 1) Bankkontot hos Finansförvaltningen redovisas under kortfristiga skulder då saldot är negativt.
Produktionsstatistik 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Årselever Naturbruksprogrammet 613 569 527 528 540 547 Komvux 19 46 34 51 41 49 Påbyggnadsutbildning 142 74 109 89 78 71 Uppdragsutbildning 47 31 27 35 26 28 Totalt antal årselever 821 720 696 703 685 695 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Elevveckor Naturbruksprogrammet 24 520 22 620 21 080 21 120 21 600 21 880 Komvux 760 1 840 1 343 2 240 1 617 1 940 Påbyggnadsutbildning 4 290 2 970 4 340 3 364 3 135 2 855 Uppdragsutbildning 1 887 1 256 1 073 1 397 1 012 1 133 31 457 28 686 27 836 28 121 27 364 27 808 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Bruttokostnad per årselev 127 452 132 667 129 257 122 465 136 238 133 786 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Intagningsstatistik Naturbruksprogrammet 235 247 234 198 226 201 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Utexaminerade Naturbruksprogrammet 124 150 144 151 179 160 Personalstatistik 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Antal anställda 160 154 165 161 166 173 Antal anställda omräknat till heltid 148 146 151 147 143 163 Andel kvinnor i % 48% 46% 47% 48% 45% 47% Andel män i % 52% 54% 53% 52% 55% 53% Antal Andel i % Antal Andel i Antal Antal % Åldersfördelning 2004 2004 2003 2003 2002 2001-35 år 35 22% 38 25% 47 45 36-45 år 45 28% 41 27% 40 39 46-55 år 50 31% 49 32% 58 56 56-65 år 30 19% 26 17% 20 21