Årsredovisning 2007 Naturbruksgymnasiet Östergötland

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Naturbruksgymnasiet Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer Handlingsplaner

2 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 1 Presentation av enheten 2 Uppdrag och vision 3 Omvärldsanalys 4 Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 5 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET 5 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET 6 PROCESSPERSPEKTIVET 7 MEDARBETARPERSPEKTIVET 8 EKONOMIPERSPEKTIVET 9 BILAGOR RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSANALYS OCH INVESTERINGSREDOVISNING BALANSRÄKNING VERKSAMHETS-, EKONOMI- OCH PERSONALSTATISTIK

3 1 /2. Förvaltningsberättelse 2.1 Enhetschefens reflektion Med år 2007 i backspegeln kan vi ännu en gång konstatera att vi tagit ytterligare några steg mot att förverkliga vår vision att vara Landets ledande aktör inom naturbruk. Elevmässigt har vi under året haft en välfylld organisation och antalet producerade elevveckor är det högsta någonsin i vår organisation jämfört med föregående år. Av elevutvärderingen att döma får våra verksamheter ett gott betyg även om den också pekar på områden som behöver förbättras. Den kvalificerade yrkesutbildningen - KY - är i full gång och kurserna har mötts av stort intresse. Även påbyggnadsutbildningarna efterfrågas liksom våra olika uppdragsutbildningar. Den planerade uppbyggnaden av gymnasiesärskolan har fortsatt planenligt på Vretagymnasiet i samverkan med den redan väletablerade på systerskolan Himmelstalundsgymnasiet. Djurhusprojektet på Himmelstalundsgymnasiet har utvecklats ytterligare och varit i funktion under drygt två år med gott resultat. Skolan är ett lyft på många områden såsom pedagogik, arbetsmiljö, ergonomi och djurhållning. Det ännu större projektet Vreta är i full gång med planeringsarbetet. Om allt följer planerna kommer en ny gymnasieskola att stå klar på Järngårdsområdet höstterminen Parallellt med detta arbete utvecklas också klusterplanerna för att möjliggöra en sametablering med andra aktörer inom den gröna näringen. Det första steget är redan taget genom den forskningsanläggning för höns som uppförts och som invigdes för drygt ett år sedan. Nästa steg är den styrgrupp som nyligen tillsatts och den pågående förstudien med uppdrag att kontakta tänkta intressenter och efterhöra deras intresse och behov. Ett annat mycket intressant utvecklingsområde är vårt engagemang i Agro Öst forskning och utbildning AB, där vi är representerade i styrelsen. Våra olika processer är alltid föremål för utvärdering och analys. Förväntningarna och kraven är många från elever, föräldrar, branscher, kommuner, myndigheter och ägare. Det gäller att hitta en gyllene medelväg då alla dessa inte alltid drar åt samma håll. Dock är det så att tillgången på elever utgör förutsättningen för vår verksamhet. Nyckeln till framgång är och kommer alltid att vara en engagerad och motiverad personal. Lyckligtvis har vi kunnat attrahera en kompetent och kunnig stab av medarbetare. Personalomsättningen är mycket låg. Våra chefer har ett mycket viktigt uppdrag i att leda och utveckla våra olika team av arbetslag för att i nästa led förverkliga målet att utveckla eleverna individuellt, socialt och kunskapsmässigt. I ekonomiskt avseende blev resultatet bra om än inte så bra som vi planerat på grund av en del oförutsedda kostnader. Genom en välfylld elevorganisation har utbildningskostnaden per elev kunnat hållas på en rimlig nivå. Vi har kunnat genomföra de investeringar vi planerat och har ett bra utgångsläge inför Det egna kapitalet har fått ytterligare ett tillskott. Norrköping Roland Nilsson

4 2 2.2 Presentation av enheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland är genom Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta anläggningar av sitt slag. Regionens ungdomar och vuxna erbjuds här högkvalitativ grund- och vidareutbildning inom olika naturbrukssektorer i nära samverkan med branscherna. Verksamheten bedrivs av Landstinget i Östergötland på uppdrag av länets kommuner som genom samverkansavtal reglerar villkoren för innehåll, omfattning, kvalitet och ekonomi. Naturbruksprogrammet är ett av de sjutton nationella gymnasieprogrammen med inriktningarna jord, maskin, djur, hästhållning, skog, trädgård och djurvård. Varje gren erbjuder olika profiler. Under året har vi samarbetat med ett drygt åttiotal olika kommuner i landet. Vid Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping erbjuds inriktningarna trädgård med markbyggnad, djurvård samt djurvård i djurpark och tropisk anläggning. Den senare har fr.o.m. lå 07/08 riksrekrytering. Djurvårdsinriktningen innehåller profilerna djursjukvård, sällskapsdjur och företagande. Vid båda inriktningarna finns dessutom naturvetenskaplig profil. På skolområdet finns en omfattande anläggning med bl a skolhus, djurhus, markbyggnadshall, verkstad, flera växthus, frilandsodling och rosarium. Inriktningen inom djurparksdjur bedrivs i nära samverkan med Kolmårdens Djurpark och Tropicarium Kolmården. Skolans egen nya djuranläggning inrymmer fem olika avdelningar med de vanligaste sällskapsdjuren. Den mest iögonfallande avdelningen är tropikdelen som med sina stora terrarier genast fångar en besökares uppmärksamhet. Vidare finns utrymmen för elever och personal samt undervisningslokaler och grupprum. I anslutning till Himmelstalundsgymnasiet finns Himmelstahus som erbjuder skolrestaurang samt elevboende för långväga studerande. Vid Himmelstalundsgymnasiet finns också en gymnasiesärskola med trädgårdsinriktning och vuxenutbildning inom trädgård och markbyggnad. Särskoleutbildningen omfattar såväl det fyraåriga nationella programmet som individuellt program. Vuxenutbildningen erbjuder kurser inom trädgård och markbyggnad inom ramen för vuxnas lärande och fr.o.m ht 05 även som Kvalificerad Yrkesutbildning - KY - omfattande 65 p. Därutöver bedrivs uppdragsutbildningar inom trädgård. Vretagymnasiet är beläget vid Vreta Kloster, strax norr om Linköping. Här finns naturbruksprogrammets inriktningar mot jord, maskin, djur, transport, skog och hästhållning. Vårt skoljordbruk - Järngården - innehåller en modern anläggning för nöt, svin, får och häst. På gården brukas ca 300 ha mark som företrädesvis används för eget foderbehov. Den brukade marken är egen eller arrenderad. Djurbesättningen består av ett drygt hundratal kor och ungdjur, ett hundratal suggor och ca 600 slaktsvin, ett trettiotal får samt ett sjuttiotal hästar. Skolan har också tillgång till ett mindre skogsbestånd men merparten av våra skogsövningar bedrivs i en angränsande häradsallmänning och bolagsskog. Hästutbildningen är riksrekryterande och bedrivs på såväl grundläggande som påbyggnadsnivå. Vid skolan finns också en gymnasiesärskola under uppbyggnad med jord- skoginriktning. Vuxenutbildningen erbjuder ett brett och omfattande utbud inom jord- och skogsektorerna där delar också kan läsas på distans. Fr.o.m finns numera också Kvalificerad Yrkesutbildning inom jord 85 p, skog 40 p och häst 80 p. Skolan bedriver en omfattande uppdragsutbildning. Skolans ca 150 långväga gymnasieelever erbjuds boende i anslutning till skolområdet, skoljordbruket och i Ljungsbro.

5 3 Skolornas nära samverkan med naturbruksnäringarnas branscher utgör ett mycket värdefullt inslag i vår verksam Samarbetet med LiU fortsätter i allt fastare former. En etologiprofessor med doktorander bedriver forskning på våra nöt- och svinbesättningar och numera även på fjäderfä i den nyuppförda hönsanläggningen. Faktaruta Naturbruksgymnasiet Östergötland Antal anställda omräknat till heltid: 172 Omsättning mkr: 124,3 mkr Resultat mkr: 0,6 mkr Eget kapital mkr: 11,9 mkr Antal årselevplatser: Naturbruksprogrammet: 679 Övrig utbildning: 167 Uppdragsutb: 43 Produktion försäljning: Mjölk: ca 900 ton/år Kött: ca 225 ton/år Spannmål, grönsaker, blommor mm 2.3 Uppdrag och vision Naturbruksgymnasiet är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2007 var ca 10 miljarder kronor.

6 4 2.4 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Vår vision är att vara Landets ledande aktör inom naturbruk. Detta är ett högt uppsatt mål men fungerar som en stark drivkraft för vår verksamhet att utvecklas mot ständiga förbättringar. År 2007 blev ännu ett händelserikt år. Våra båda skolanläggningar kompletterar varandra väl och utgör en helhet med ett brett utbud av utbildningar inom naturbruksområdet för ungdomar och vuxna i regionen. Genom dessa kompetensförsörjer vi i princip hela den gröna sektorn inte bara i länet utan även i viss utsträckning långt utanför dess gränser. Naturbruksgymnasiet arbetar under villkor som även fortsatt ställer mycket stora krav på vår organisation. Omvärlden förändras snabbt såväl i bransch- som myndighetsperspektiv. Vi måste noggrant följa och bevaka denna utveckling. Privata aktörer har börjat etablera sig på marknaden och utmanar oss alltmera i synnerhet inom hästutbildningen. Kommande treårsperiod blir intressant i många avseenden. Den väntade gymnasiereformen gy 07 blev ju som bekant avblåst och ersatt av en ny utredning. I slutet av mars denna månad väntas dess betänkande för remiss och beslut under senhösten. Vi är mycket spända på innehållet eftersom det kan få konsekvenser för oss inte minst för Vretaprojektet. Under planperioden räknar vi med att byggnationen av den nya gymnasieskolan på Vreta mer eller mindre avslutats. I samband med detta pågår en process kring skolans inre arbete och värdegrund. En delvision i Vretaprojektet är att på området också erbjuda andra aktörer att etablera sig för att bilda ett kluster med gröna sektorn som gemensam nämnare. Intresset för våra utbildningar är stort och merparten av vårt utbildningsutbud fylls av behöriga sökande. Detta är naturligtvis den mest strategiska frågan och ständigt föremål för vår uppmärksamhet liksom att de elever som kommer är nöjda och fullföljer sin utbildning. Av erfarenhet vet vi att detta i sin tur genererar nya elever till våra utbildningar. Vår ambition är att tidigt möta kundernas intresse och behov samt att därefter optimalt anpassa vår organisation så att vi effektivt utnyttjar våra anläggningar, lokaler och kompetens. Inom ramen för vårt avtal kommer vi även att söka nya målgrupper för att i än högre grad nyttja befintliga resurser och säkra underlaget för verksamhetens framtid. Naturbrukstransportutbildningen på Vreta, som erbjuds till hösten 08, är ett sådant exempel. Skolverksgranskningen under hösten gav våra verksamheter ett gott betyg vilket stärker vårt självförtroende och utgör ett bra argument i marknadsföringen. Vuxen- och uppdragsutbildningarna kommer även fortsättningsvis att utgöra mycket viktiga delar i vår helhet. Alla våra fyra kvalificerade yrkesutbildningar ( KY ) inom Jord, Skog, Häst och Trädgård har mötts av stort intresse och fått goda vitsord vid inspektioner och utvärderingar. Den statliga finansieringen är en fördel jämfört med de tidigare påbyggnadsavdelningarna vilka finansierades kommunalt. I begränsad utsträckning fortsätter vi driva vissa av dessa på uppdrag av kommunerna. Gymnasiesärskolan är en annan viktig del av vår verksamhet. Intresset för våra inriktningar av denna skolform ökar samtidigt som eleverna blir i större behov av speciella stödinsatser. För att genomföra vårt ambitiösa program av grenar och profiler krävs en unik kombination av kompetenser och ett rikt nätverk av kontakter med branscher och experter. Det är angeläget för oss att kunna behålla och kompetensutveckla denna kår av goda medarbetare. Att förebygga god hälsa och arbetsmiljö är också mycket angeläget. Hälsoinriktade utvecklingsprojekt kommer även fortsättningsvis att bedrivas i samverkan med företagshälsovården och externa kompetenser. Arbetet med miljö- och kvalitetssäkringen av vår produktion fortsätter. För sjunde året i följd uppvisar verksamheten ett överskott. Avsikten är att bygga upp ett

7 5 eget kapital som trygghet inför ev omställningskostnader i framtiden. Även inför Vretaprojektet är detta en tillgång. Investeringstakten förväntas bli något lägre de närmaste åren för att sedan ökas i samband med inredning och utrustning av det nya Vretagymnasiet. Med tillförsikt ser vi fram mot det nya budgetåret Redovisning av genomförd verksamhet Kund/medborgarperspektiv: Vårt primära mål i detta perspektiv är som tidigare att genom vår verksamhets olika delar skapa förutsättningar för att få nöjda och motiverade elever. Vi är väl medvetna om att detta i sin tur genererar nya elever till våra skolor genom den positiva bild som då förmedlas. Det gångna året har kännetecknats av strävanden att infria dessa mål. Elevutvärderingarna pekar tydligt i den riktningen även om vi där också finner viktiga områden att vidareutveckla. Volymmässigt har vi producerat 889 årselevplatser. Detta motsvarar vår högsta produktion någonsin se produktionsstatistiken mot slutet av årsrapporten. Resultatanalysen i den lagstadgade kvalitetsrapporten ger värdefull information om våra elevers prestationer uttryckt i siffror och jämfört med andra skolor lokalt och nationellt. På utvärderingsområdena Trivsel och Trygghet är våra elever i stort nöjda med verksamheten och genomförda åtgärder. Prestationsmässigt förbättras verksamheten sakta men säkert. Det samlade kvalitetsindexet har ökat varje år sedan utvärderingsmodellen infördes. Vad gäller delområdet Inflytande är läget emellertid inte tillfredsställande. Här finns våra lägsta värden och fortsatt kraftfulla insatser behövs för att förbättra den upplevda situationen i detta avseende. Då resultatet på detta delområde också är en viktig faktor vad gäller motivationen och därmed också kvaliteten i lärandet är det nödvändigt att ha en fördjupad dialog mellan eleverna och berörd personal i frågan. De kursutvärderingar som genomförs på skolorna är också en viktig del i utvecklingen av elevernas inflytande och dialogen med lärarna i de olika kurserna bör fördjupas och utvecklas. Analys och reflektion: Sammanfattningsvis håller skolorna en hög standard på de områden som mäts. Det finns dock undantag på vissa delområden där förbättring och utveckling måste ske enligt nedan. Metoden att systematiskt arbeta med elevutvärderingar i förhållande till uppsatta mål börjar nu finna sina fasta former i det dagliga arbetet. Övergripande områden för utveckling: Relationsbetingade frågor mellan elever och personal samt mellan elever och elever ska ägnas ett särskilt intresse där signifikanta avvikelser förekommer. Inflytandet från eleverna och deras möjlighet att påverka processen på olika plan måste förbättras. Elevernas studieresultat måste följas noggrant spec med avseende på högskolebehörighet där en av skolorna uppvisar en alltför stor avvikelse. Boendet är ett tungt ansvar för unga människors fritidsmiljö. Ett lugnt och tryggt boende är en förutsättning för goda studieresultat och en sund individuell utveckling. Åtgärder behöver vidtagas för att förbättra miljön i vissa boenden. Värdegrundsfrågor behöver fokuseras mera och all personal omfattas av uppdraget att förmedla dessa värden

8 6 Bedömning av måluppfyllelse: Generellt sett bedömer jag att vår måluppfyllelse i detta perspektiv är god men det finns delområden enligt ovan som är i behov av förbättring och föremål för extrainsatser. Förnyelseperspektiv Bilden av framtiden både skrämmer och fascinerar. Vägen kantas av många osäkra faktorer men också många möjligheter. Det femåriga samverkansavtalet ger oss en stabil grund för planering och utveckling. Det nya samverkansorganet utvecklingsrådet ger oss en starkare beställarförankring och har bidragit till en god förankring av vår verksamhet på kommunal nivå. Gymnasiereformen 07 uteblev och den nya regeringens utredningsförslag kommer i slutet av mars månad. Nu avvaktar vi utfallet. Här finns en oro för vårt sätt att organisera verksamheten. Vårt samverkansavtal begränsar tydligt vårt uppdrag till ett program, vilket gör oss sårbara. Samtidigt har vi ännu inte helt utnyttjat de möjligheter som programmet erbjuder enligt programbeskrivningen. Även närbelägna studievägar på andra program är av intresse. Maskininriktningen på Vreta med start ht -07 är ett intressant sådant exempel. Utbildningsplatserna fylldes redan första året. Kommande höst erbjuds på samma sätt en naturbrukstransportutbildning som också verkar tilldra sig ett stort intresse. Djurhusprojektet blev en stor framgång och detta märks inte minst i ett ökad elevintresse. Skolan har rönt ett stort intresse från andra naturbruksskolor med många studiebesök som följd. Vi arbetar också med att hitta helt nya målgrupper för försäljning av tjänster och kortare utbildningar. Utvecklingen av distansutbildning har fortsatt. Den tekniska sidan har släpat efter och därför har vi under året skaffat ett kraftfullt pedagogiskt IT-verktyg för detta ändamål. Vretaprojektet har under 2007 fortsatt på allvar och projektansvarig medarbetare är utsedd för att samordna detta mycket omfattande projekt med alla konsulter och myndigheter. Nu väntar ett stort planeringsarbete med målet att på sikt kunna samla all skolverksamhet och boende på Järngårdsområdet. Parallellt med detta har klustervisionen utvecklats och förankringsarbetet påbörjats. En styrgrupp har utsetts sammansatt av tjänstemän från Nu-Link AB, AgroÖst, Östsam och LiÖ. En kvalificerad utredare har engagerats att genomföra en förstudie och undersöka intresset hos aktörerna inom den gröna sektorn att etablera sig på området. Vårt engagemang i det under förra året bildade Agro Öst har fördjupats och utgör en intressant möjlighet för oss att i än högre grad följa branschutvecklingen och befästa vår position på marknaden. Analys och reflektion Personalen och våra chefer är genom vår organisation och allt tydligare affärsmässighet väl medvetna om vikten av ett ständigt förbättringsarbete. Vi inser alla tydligt att framtiden i många avseenden ligger i våra egna händer. Konkurrensen hårdnar om eleverna och därför är utvecklingen av våra verksamheter livsnödvändig i den riktning som förväntas av kunder, branscher, ägare och myndigheter. De som lyckas bäst i detta avseende kommer att finnas kvar i framtiden. Bedömning av måluppfyllelse Vi har ett gott förtroende och en mycket bra relation med länets kommuner och branscher. Genom detta och en välskött ekonomi har vi kraft att bedriva ett kostnadskrävande utvecklingsarbete avseende lokaler och utrustning. Här bedömer jag måluppfyllelsen mycket god.

9 7 Processperspektiv Ett kännetecken för metodiken vid NBG är det organiska lärandet där gränsen mellan teori och praktik flyter ihop liksom mellan olika ämnen. Organisationen ska möjliggöra ett arbetssätt där de professionella ska förfoga över resurserna på ett sådant sätt att hinder och begränsningar i ett flexibelt pedagogiskt perspektiv minimeras. Samverkan och ämnesintegration inom arbetslaget skapar en helhetsbild för eleverna som underlättar förståelsen och ger verktyg att söka ny information i ett livslångt lärande. På Vretagymnasiet har under året ett omfattande utvecklingsarbete påbörjat med avseende på grundläggande värderingar och arbetsformer. Arbetet har fått en extra aktualitet med anledning av byggprojektet eftersom lokalutformning och framtida arbetssätt intimt hör samman. Således måste personal och ledning först utforma de arbetsformer som lokalerna ska anpassas för. På Himmelstalundsgymnasiet har på motsvarande sätt under året också genomförts omfattande processinriktat inre utvecklingsarbete. Samverkan med andra skolor och med näringslivet vidgar vyerna med avseende på aktuella yrkeskunskaper och metodik. Lära av andra är en bra och billig metod. Under året har flera studiebesök för olika personalgrupper genomförts till skolor med väldokumenterad verksamhet. Att marknadsföra våra varumärken är en strategisk fråga av högsta prioritet. I detta arbete har alla medarbetare ett stort ansvar eftersom våra elevers helhetsintryck är grund för den bild de förmedlar till andra. Vi har medverkat i åtskilliga mässor och utställningar samt genomfört många skolbesök. Elevgrupper har också besökt oss för öppna hus, prova på dagar, prao och läger. Frågor kring miljö, resurshushållning och långsiktigt hållbara beteenden är naturliga inslag i allt arbete i vår verksamhet. Ett flertal konkreta internationella projekt med personal- och elevutbyte pågår kontinuerligt vid båda skolorna och vidgar perspektiven samt tillför ny erfarenhet. Alla världsdelar är föremål för våra kontakter. Internationell praktik blir allt vanligare och viktigare när de nationella gränserna alltmera suddas ut för arbetsmarknad och kontakter. Olika program på nationell och EU-nivå möjliggör ekonomiskt bidrag till detta arbete. Under året har förutom de europeiska länderna även Japan, Afrika, Australien och Nya Zeeland varit föremål för besök. Vi har även haft besök från Kina samt från olika europeiska länder. Analys och reflektion Generellt bedömer vi att eleverna trivs i våra verksamheter och genom våra olika processer utvecklas efter såväl egna som samhällets förväntningar på ett bra sätt. Däremot så finns det ett antal delområden som enligt våra utvärderingar behöver följas upp noggrant vilket beskrivits i elevperspektivet ovan. Vissa av våra inriktningar har av traditionen en mycket stark profil av yrkesidentitet där individens förväntningar och samhällets krav inte alltid är helt förenliga. Sådana iakttagelser kräver analys och ett fördjupat arbete med värderingar, attityder och metodutveckling. Bedömning av måluppfyllelse Våra olika processer måste ständigt vara föremål för stor uppmärksamhet. Detta gäller i synnerhet analysen av sambandet mellan resultat och arbetssätt.

10 8 Medarbetarperspektiv En förutsättning för nöjda och motiverade elever är självklart en nöjd och motiverad personalgrupp. Detta uppnår vi på olika sätt. Lönen ska vara individuell och svara mot prestation och kvalitet enligt givna kända kriterier samt vara i nivå med motsvarande tjänster i jämförbara sammanhang i vår omvärld. Regelbundna medarbetarsamtal ger möjlighet för anställd och arbetsledare till feedback och reflektion tillsammans, stöd och uppmuntran samt underlag för en individuell kompetensutvecklingsplan. Särskilt avsatta resurser skall finnas för detta i form av tid och pengar. SIFO:s medarbetarenkät har ånyo gett oss viktig återkoppling om vilka områden som vi behöver prioriteras. Hit hör framförallt just kommunikations- och relationsfrågor framför allt genom förbättrade medarbetar- och lönesamtal. Ett utvecklingsarbete kring detta har påbörjats under Samarbetet med företagshälsovården har varit mycket omfattande under året med förebyggande arbete och uppföljningar av medarbetares hälsoprofiler. Sjukfrånvaron under 2007 var 4,7 % jämfört med 4,4% året innan. Lönekostnadsutvecklingen under 2007 var 6,6 % jämfört med 7,0% året innan. Aktuell kunskap och tillgång till modern utrustning och läromedel förutsätts för att hålla jämna steg med utvecklingen i branschen och för att vi ska vara intressanta för våra avnämare. Investering i nya pedagogiska IT-verktyg har därför skett under året. Arbetsmiljön på den personliga arbetsplatsen skall vara ändamålsenlig och välutrustad liksom i klassrum och övriga utrymmen där arbetet bedrivs. En tydlig och decentraliserad organisation skapar delaktighet, engagemang och kostnadsmedvetenhet. Ytterligare kompetensutveckling av personalen har genomförts under året för att hantera nya situationer och för att öka medvetenheten om och behovet av kommande förändringar. Det nya länsstudiedagsnätverket kompletterar motsvarande för naturbruk inom NUM- och SAMSregionerna. Vi är mycket aktiva i alla dessa. Analys och reflektion Av SIFO utvärderingen att döma så behöver vi bli ännu tydligare att ange våra mål och framför allt att följa upp dem. Kompetensutvecklingsplanen måste också bli tydligare liksom dess koppling till målen för verksamheten. Chefens roll att driva utvecklingsfrågor betonas liksom förmågan att ge återkoppling på utfört arbete. Medarbetarsamtalen och särskilt då lönedelen i dem behöver utvecklas i samverkan med facken. Vidare bör medarbetarnas medvetenhet om helhetens betydelse stärkas genom ökad samverkan mellan enheter och skolor. Bedömning av måluppfyllelse Resultatet av medarbetarenkäten gav vår verksamhet ett gott betyg men pekar också ut enskilda delområden där insatser är nödvändiga.

11 9 Ekonomiperspektiv En förutsättning för att framgångsrikt driva och utveckla Naturbruksgymnasiet är en affärsmässig ekonomi i balans, årligt tillskott till det egna kapitalet genom positivt resultat och en väl avvägd investeringsnivå. Bokslutet för år 2007 visar ett överskott på 0,6 miljoner kronor vilket är lägre än vad som prognosticerats under året. Förklaringen är bl.a. att vi fått oförutsedda utgifter på personalsidan samt lite mera elevbortfall än beräknat. Det egna kapitalet uppgår nu till ca 12 miljoner kronor. Investeringarna under 2007 uppgick till 5,2 miljoner. Stabila planeringsförutsättningar, effektivt resursutnyttjande, korta ställtider och en stor ekonomisk medvetenhet bland all personal är kritiska framgångsfaktorer i detta arbete. Täta uppföljningar ger underlag för en god analys. En decentraliserad budget med ekonomiansvar i linjen ger inblick i sambanden och skapar delaktighet i den ekonomiska processen. Analys och reflektion Vår ekonomi har utvecklats väl under 2000-talet. Från ett nollställt eget kapital har vi nu en god egen förmåga att möta ev. omställning. Tack vare god elevtillströmning har vi lyckats genomföra vårt uppdrag utan några större höjningar av elevpriset. Detta är också en bra utgångspunkt i relationen till kommunerna inför framtiden och de investeringar som väntar. Det återstår en del att utveckla vad gäller den ekonomiska medvetenheten ute i vår organisation. Bedömning av måluppfyllelse Genom ekonomisk nyckeltalsanalys har den ekonomiska medvetenheten ökat och planeringsförutsättningarna förbättrats. Lönekostnadsutvecklingen ligger inom angivna gränser och vår investeringsförmåga är god. Vi har under året i stort nått våra ekonomiska mål.

12 Naturbruksgymnasiet Resultaträkning, tkr Bokslut Budget Bokslut Intäkter Koncernbidrag Not 1) Ersättning såld utbildning Not 2) Försäljning av övriga tjänster Not 3) Statsbidrag, EU-bidrag Not 4) Ersättning naturbruksproduktion Not Bidrag för personal Not 6) Övriga bidrag Not 7) Sålda material, varor, övriga intäkter Not 8) Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Not 6) Arbetsgivaravgifter Not 6) Övriga personalkostnader Not 6) Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet Not 9) Verksamhetsnära material och varor Not 10) Lämnade bidrag Not 11) Övriga verksamhetskostnader Not 12) Summa övriga kostnader Summa kostnader Avskrivningar Netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat

13 Förklaring till noter till resultaträkningen: Not 1) Koncernbidrag till finansförvaltningen. Not 2) Fr om 1999 har skatteväxling skett vilket innebär att all ersättning för naturbruksprogrammet erhålls från elevernas hemkommuner. Denna ersättning uppgår till tkr Not 3) I försäljning av övriga tjänster ingår hyresintäkter med ca 2,6 miljoner kronor samt ersättning kost med ca 700 tkr. Not 4) EU-bidrag uppgår till tkr Not 5) Intäkter avseende jordbruk, skogsbruk, frilands- och växthusodling. Not 6) Ersättning för lönebidragstjänster samt plusarbetare motsvarande kostnad återfinns under personalkostnader. Not 7) Bidrag till internatinalieringsarbete samt elevers internationella APU-resor. Not 8) Ingår ersättning för försålda inventarier, kontorsmtrl etc. Not 9) I kostnader för köpt verksamhet ingår kostnader för köpt utbildning, APU. Not 10) I verksamhetsnära material och varor ingår kostnader för utbildningsmaterial samt kostnader för naturbruksproduktion. Not 11) I gruppen lämnade bidrag ingår fri skollunch med tkr. Not 12) I övriga verksamhetskostnader ingår kostnader för fastigheter, utrustning, fordon, tele, data, köpta administrativa tjänster mm.

14 Naturbruksgymnasiet Finansieringsanalys, tkr Tillförda medel Bokslut Bokslut Årets resultat Justering för avskrivningar Ökning av kortfristiga skulder Minskning av kortfristiga fordringar Försäljning av anläggningstillgångar bokfört värde Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Summa använda medel Förändring av likvida medel Investeringsredovisning, tkr Bokslut 2007 Inventarier 503 Datorutrustning 314 Fordon Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner

15 Naturbruksgymnasiet Balansräkning, tkr Tillgångar Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Inventarier Datorutrustning Fordon Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserat eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital, se not Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, okomp övertid Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Bankkonto hos finansförvaltningen Not Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Not till eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital Förklaring till balansräkningens noter: Not 1) Bankkontot hos Finansförvaltningen redovisas under kortfristiga skulder då saldot är negativt.

16 Produktionsstatistik Årselever Naturbruksprogrammet Uppdragsutbildning Övrig utbildning Totalt antal årselever Elevveckor Naturbruksprogrammet Uppdragsutbildning Övrig utbildning Intagningsstatistik Naturbruksprogrammet Utexaminerade Naturbruksprogrammet Personalstatistik Antal anställda Antal anställda omräknat till heltid Andel kvinnor i % 48% 47% 46% 48% 46% 47% 48% Andel män i % 52% 53% 54% 52% 54% 53% 52% Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Åldersfördelning år 37 20% 40 22% 38 22% år 55 31% 46 25% 46 27% år 49 27% 55 30% 53 31% år 39 22% 41 23% 35 20% 30