Hälsoval Skåne ACG Magnus Kåregård 1
HÄLSOVAL SKÅNE - hörselvård 1 oktober 2008 - barnavårdscentral 1 januari 2009 - vårdenhet inkl. rehab 1 maj 2009 - kognitiv beteendeterapi 1 oktober 2009 - multimodal smärtbehandling 1 oktober 2009 - mödrahälsovård 1 september 2011 2
Uppdraget en paketlösning 98 % utgör en fast ersättning (inkluderande patientavgifter) som påverkas uppåt eller neråt beroende på hur patienterna konsumerar vård. 2 % ersätts för måluppfyllelse. Stort kostnadsansvar; 75 % av de basläkemedel medborgaren konsumerar, 100 % medicinsk service, hjälpmedel mm. 3
Resurser efter behov 80 % av vårdersättningen viktas efter relativ vårdtyngd, ACG, baserad patienternas samtliga medicinska diagnoser från hela den skånska sjukvården de senaste 18 månaderna. Spridning 0,70 1,50. Sjuka patienter behöver mer resurser till vård! 20 % av vårdersättningen viktas efter relativ risk för ohälsa (socioekonomi), CNI, baserad på bl.a. t ex arbetslöshet, inkomst, utbildningsnivå. Spridning 0,55 2,35 Riskgrupper behöver mer resurser till förebyggande vård! 4
. 5
. 6
Uppföljning Hälsoval 2011 VI. Jämlik Hälso- och sjukvård. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren granskar; Antal slutenvårdsdagar i genomsnitt per år för de förtecknade medborgarna vid vårdenheten som tillhör de 2 % av skåningarna som har störst vårdbehov enligt ACG. 7
Slutenvårdsdagar/år för de ACGtyngsta på respektive vårdenhet Stor i Malmö 8,8 Medelstor i liten kommun NV 7,3 Liten landsbygd NO 6,9 Stor i Malmö 6,7 Stor i Malmö 5,6 ------------------------------------------------------------------ -------------- Stor i Malmö 1,8 Liten landsbygd SO 1,8 Medelstor i liten kommun Mellersta 1,8 Liten landsbygd NV 1,6 Medelstor i större kommun NO 1,3 8
Erfarenheter Ersättningssystem med stor professionell legitimitet. Verktyg för verksamhetsbeskrivning också i relation till den specialiserade vården. Synliggöra förekomsten av co-morbiditet i diskussioner specialistsjukvården. Generalistperspektivet - behovet av avvägda individuella vårdplaner. 9
Respektive vårdcentrals sjukdomspanorma införs under 2011 som standard i Qlik View. MEDC VC Åhus vs Total 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Administrative Allergy Cardiovascular Dental Ear, Nose, Throat Endocrine Eye Female Reproductive Gastrointestinal/Hepatic General Signs and Symptoms General Surgery Genetic Genito-urinary Hematologic Infections Malignancies Musculoskeletal Neonatal Neurologic Nutrition Psychosocial Reconstructive Renal Respiratory Rheumatologic Skin Toxic Effects and Adverse Events 10
EDC Psyk Åhus vs Skåne 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% Total Skåne VC Åhus 10,00% 5,00% 0,00% Anxiety, neuroses Substance use Tobacco use Behavior problems Attention deficit disorder Family and social problems Schizophrenia and affective psychosis Personality disorders Depression Psychologic signs and symptoms Psychosocial disorders, other 11
Slutsatser Bästa som finns tillgängligt. Enkel administration i förhållande till annat. Stora möjligheter för utveckling. 4% av Skåningarna konsumerar 50% av sjukvårdsresurserna, ca 250 individer per vårdcentral. Riktade insatser? 12
Möjliga vårdanalyser? Underlag för gränssnittsdiskussioner t ex listade diabetiker var behandlas dessa? Sjukhusmott. eller VC? Identifiering av ev. underkonsumtion - ACG i förhållande till vårdkonsumtion på individnivå Identifiering av presumtiva stora vårdkonsumenter (1-4%) och erbjuda förebyggande insatser. Projekt Multisjuka äldre. 13
Viktlistorna Skåne; Alla diagnoser och primärvårdskostnader Nu jämföra med alla diagnoser alla kostnader ACG-vikter baserade på vårdkonsumtion i Östergötland åren 2005, 2006 och 2007 Flik Förklaring ACG1 Vikter baserade på primärvårdsdiagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader (2005-2007) ACG1 (2006-2006) Genomsnittsvikter (2006-2007) baserade på primärvårdsdiagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader ACG1 2005 Diagnoser satta i primärvården och primärvårdskostnader 2005 ACG1 2006 Diagnoser satta i primärvården och primärvårdskostnader 2006 ACG1 2007 Diagnoser satta i primärvården och primärvårdskostnader 2007 ACG1 2005 (trim) Diagnoser satta i primärvården och trimmade primärvårdskostnader 2005 ACG1 2006 (trim) Diagnoser satta i primärvården och trimmade primärvårdskostnader 2006 ACG1 2007 (trim) Diagnoser satta i primärvården och trimmade primärvårdskostnader 2007 ACG2 Vikter baserade på alla diagnoser och totala otrimmade/trimmade vårdkostnader (2005-2007) ACG2 (2006-2006) Genomsnittsvikter (2006-2007) baserade på alla diagnoser och totala otrimmade/trimmade vårdkostnader ACG2 2005 Alla diagnoser och total vårdkostnad 2005 ACG2 2006 Alla diagnoser och total vårdkostnad 2006 ACG2 2007 Alla diagnoser och total vårdkostnad 2007 ACG2 2005 (trim) Alla diagnoser och total trimmade vårdkostnad 2005 ACG2 2006 (trim) Alla diagnoser och total trimmade vårdkostnad 2006 ACG2 2007 (trim) Alla diagnoser och total trimmade vårdkostnad 2007 ACG3 Vikter baserade på alla diagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader (2005-2007) ACG3 (2006-2006) Genomsnittsvikter (2006-2007) baserade på alla diagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader ACG3 2005 Alla diagnoser och primärvårdskostnader 2005 ACG3 2006 Alla diagnoser och primärvårdskostnader 2006 ACG3 2007 Alla diagnoser och primärvårdskostnader 2007 ACG3 2005 (trim) Alla diagnoser och trimmade primärvårdskostnader 2005 ACG3 2006 (trim) Alla diagnoser och trimmade primärvårdskostnader 2006 ACG3 2007 (trim) Alla diagnoser och trimmade primärvårdskostnader 2007 14
ACG / CNI Region Skåne Namn Kommun ACG-vikt CNI-vikt EKEBY Vårdcentral BJUV 0,95 0,98 Vårdcentralen SÖDERÅSEN BJUV 1,07 1,18 HälsoRingen BROMÖLLA BROMÖLLA 0,96 1,00 Vårdcentralen ARLÖV BURLÖV 1,03 1,24 BÅSTAD/BJÄRE Läkarpraktik BÅSTAD 1,06 0,87 Capio Citykliniken BÅSTAD BÅSTAD 0,96 1,00 Vårdcentralen FÖRSLÖV BÅSTAD 1,09 0,90 BRAHEHÄLSAN ESLÖV 1,03 0,80 Vårdcentralen KÄRRÅKRA ESLÖV 0,94 1,03 Vårdcentralen TÅBELUND ESLÖV 1,02 0,96 15
Morbidity Burden in Disadvantaged versus HMO Patients 6-9 Morbidity Types 10+ Morbidity- Types HMO CHC (Disadvantaged) 0 5 10 15 20 25 30 % of Total Population Source: HMO data from Forrest et al, BMJ 2002; 325:370-1. Starfield 12/04 16 CM 3090
CNI Innebär mer än1 mkr för vissa enheter Utan tvekan mer arbetsamt i socialt utsatta områden som kan vara skäl för högre lön/minskad arbetstid. Men vad görs för de 1 mkr som gagnar befolkningen? 17