Adjusted Clinical Groups (ACG)
|
|
- Jonas Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Adjusted Clinical Groups (ACG) ACG som verktyg för verksamhetsutveckling med möjlighet till resursfördelning Föredragning vid årsmöte för Svensk Förening för Glesbygdsmedicin den 18 maj 2011 Lennart Carlsson Hälsoekonom, Fil Dr, CeFAM, Karolinska Institutet
2 Introduktion ACG-företrädare tre roller: Utredare / Utbildare / Forskare Syfte med dagens föredragning förståelse för ACG som ett bland flera verktyg Uppläggning ACG-systemets principer; teoretiskt och praktiskt Användning i dag i Sverige och i världen Förtjänster, begränsningar, förbättringar
3 Credo Förstå sammanhanget - systemperspektiv Beskriv innehållet kvalitet validitet kvantitet relevans
4 Sjukdomar DocDD Samtliga 12 Doc brer ut sig E F H I J L M R Z Människor -fångar sjukdomar
5 Sortera! Gruppera! HUR? Efter vilka kriterier?
6 Förstå grundprinciperna från n diagnos och sjukdom till patient med samlad sjuklighetsbild från n enstaka episodiska nedslag till samlat aktuellt hälsotillsth lsotillstånd från n individ till statistiska grupper av patienter
7 Hur ACG-systemet fungerar I teorin Som grupperingsinstrument - på individnivå - på gruppnivå I praktiken Som stöd för verksamheten - för beskrivning av vårdtyngd - för beskrivning av delpopulationer
8 Förstå grundprinciperna - från n diagnos och sjukdom till patient med samlad sjuklighetsbild - från enstaka episodiska nedslag till samlat aktuellt hälsotillstånd - från n individ till statistiska grupper av patienter
9 Enstaka episoder eller samlat aktuellt hälsotillstånd År 2008 År 2009 År 2010 x x x x x E119 J06-P L600 E119 I10- I50-
10 Sjukdomar tenderar att samlas kring enstaka individer sjukdomar är inte statistiskt normalfördelade Barbara Starfield Diabetes: Astma: 8 ÖLI: 56
11 ACG 0900 ACG 0300 ACG Diabetes enbart ÖLI enbart Diabetes samt ÖLI
12 Förstå grundprinciperna - från n diagnos och sjukdom till patient med samlad sjuklighetsbild - från n enstaka episodiska nedslag till samlat aktuellt hälsotillsth lsotillstånd - från individ till statistiska grupper av patienter
13 Statistiska grupper baserade på individer 40% 35% DocDD DocHH DocKK 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
14 Åldersfördelning patienter A-köping (röd) B-stad (blå) 3% 2% 2% 1% 1% 0%
15
16
17 Diagnos: diabetes, ej insulinberoende Diagnos: hudinfektion Diagnos: epikondylit golfarmbåge Typtilldelning enligt givna kriterier (32 st ADG) ADG 10 (Bestående, medicinsk, stabil) ADG 1 (Kortvarig, mindre allvarlig)
18 5 samtidiga kriterier: Tillståndets varaktighet Tillståndets allvarlighetsgrad Diagnostisk säkerhet vid bedömning Bakomliggande orsak (etiologi) Behov av specialiserad vårdnivå
19 ADGnr Benämning 1 Övergående, lindrig 2 Övergående, lindrig - infektion 3 Övergående, allvarlig 4 Övergående, allvarlig - infektion 5 Allergisk 6 Astmatisk 7 Återkommande 8 Återkommande - infektion 9 Återkommande, progressiv 10 Kronisk medicinsk, stabil 11 Kronisk medicinsk, instabil 12 Kronisk specialitet, stabil - ortopedisk 13 Kronisk specialitet, stabil - ÖNH 14 Kronisk specialitet, stabil - ögon 16 Kronisk specialitet, instabil - ortopedisk 17 Kronisk specialitet, instabil - ÖNH ADGnr Benämning 18 Kronisk specialitet, instabil - ögon 20 Dermatologisk 21 Skada/Ogynnsam effekt, lindrig 22 Skada/Ogynnsam effekt, allvarlig 23 Psykosocial, övergående, lindrig 24 Psykosocial, återkommande, stabil 25 Psykosocial, återkommande, instabil 26 Symtom, lindrig 27 Symtom, osäker 28 Symtom, allvarlig 29 Distinkt ("Discretionary") 30 Bevakning ("See and Reassure") 31 Preventiv / Administrativ 32 Malignitet 33 Graviditet 34 Dental
20
21 Diagnos: hudinfektion Diagnos: epikondylit golfarmbåge Typtilldelning enligt givna kriterier (32 st ADG) ADG 10 (Bestående, medicinsk, stabil) ADG 1 (Kortvarig, mindre allvarlig) Diagnos: diabetes, ej insulinberoende Grupperingsschema ACG 2300 (Kombinationen kortvarigt, mindre allvarligt och bestående, stabilt hälsoläge)
22 ACG-nr Beskrivning 0100 Övergående, tidsbegränsad, lindrig art - ålder 1 år 0200 Övergående, tidsbegränsad, lindrig art - ålder 2-5 år 0300 Övergående, tidsbegränsad, lindrig art - ålder 6 år och äldre 0400 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig art 0500 Troligen återkommande, utan allergi 0600 Troligen återkommande, med allergi 0700 Astma 0800 Kronisk medicinsk, instabil 0900 Kronisk medicinsk, stabil 1000 Kronisk specialitet 1100 Ögon eller dental 1200 Kronisk specialitet, instabil 1300 Psykosocial, utan Psykosocial instabil 1400 Psykosocial, med Psykosocial instabil, utan Psykosocial stabil 1500 Psykosocial, med Psykosocial stabil och instabil 1600 Preventiv och/eller Administrativ 1710 Graviditet, 0-1 ADG 1720 Graviditet, 2-3 ADG, ingen allvarlig 1730 Graviditet, 2-3 ADG, minst en allvarlig 1740 Graviditet, 4-5 ADG, ingen allvarlig 1750 Graviditet, 4-5 ADG, minst en allvarlig 1760 Graviditet, 6 eller flera ADG, ingen allvarlig 1770 Graviditet, 6 eller flera ADG, minst en allvarlig
23 1800 Övergående, tidsbegränsad, lindrig samt allvarlig art 1900 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig art samt Troligen återkommande - ålder 1 år 2000 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig art samt Troligen återkommande - ålder 2-5 år 2100 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig art samt Troligen återkommande - ålder >5 år, utan allergi 2200 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig art samt Troligen återkommande - ålder >5 år, med allergi 2300 Kronisk medicinsk, stabil samt Övergående, tidsbegränsad, lindrig art 2400 Ögon eller dental samt Övergående, tidsbegränsad, lindrig art 2500 Psykosocial, utan Psykosocial instabil samt Övergående, tidsbegränsad, lindrig art 2600 Psykosocial, med Psykosocial instabil, utan Psykosocial stabil samt Övergående, tidsbegränsad, lindrig art 2700 Psykosocial, med Psykosocial stabil och instabil samt Övergående, tidsbegränsad, lindrig art 2800 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig art samt Troligen återkommande 2900 Övergående, tidsbegränsad, lindrig och allvarlig art samt Troligen återkommande - ålder 1 år 3000 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig och lindrig art samt Troligen återkommande - ålder 2-5 år 3100 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig och lindrig art samt Troligen återkommande - ålder 6-11 år 3200 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig och lindrig art samt Troligen återkommande - ålder >12 år, utan allergi
24 3300 Övergående, tidsbegränsad, allvarlig och lindrig art samt Troligen återkommande - ålder >12 år, med allergi 3400 Ögon och Dental och Övergående, tidsbegränsad, lindrig art samt Troligen återkommande 3500 Psykosocial och Övergående, tidsbegränsad, lindrig art samt Troligen återkommande 3600 Kronisk med. stabil och Överg., tidsbegr., lindrig och allvarlig art samt Troligen återkommande 3700 Psykosocial och Övergående, tidsbegränsad, lindrig och allvarlig art samt Troligen återkommande andra ADG-kombinationer - ålder 17 år eller mer andra ADG-kombinationer, män - ålder år andra ADG-kombinationer, kvinnor - ålder år andra ADG-kombinationer - ålder 35 år och äldre andra ADG-kombinationer - ålder 1-17 år, ingen allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder 1-17 år, minst en allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder år, ingen allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder år, en allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder år, minst två allvarliga andra ADG-kombinationer - ålder 45 år eller äldre, ingen allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder 45 år eller äldre, en allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder 45 år eller äldre, minst två allvarliga andra ADG-kombinationer - ålder 1-5 år, ingen allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder 1-5 år, minst en allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder 6-17 år, ingen allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder 6-17 år, minst en allvarlig
25 andra ADG-kombinationer, män - ålder år, ingen allvarlig andra ADG-kombinationer, män - ålder år, en allvarlig andra ADG-kombinationer, män - ålder år, minst 2 allvarliga andra ADG-kombinationer, kvinnor - ålder år, ingen allvarlig andra ADG-kombinationer, kvinnor - ålder år, en allvarlig andra ADG-kombinationer, kvinnor - ålder år, minst 2 allvarliga andra ADG-kombinationer - ålder 35 år eller äldre, högst en allvarlig andra ADG-kombinationer - ålder 35 år eller äldre, två allvarliga andra ADG-kombinationer - ålder 35 år eller äldre, tre allvarliga andra ADG-kombinationer - ålder 35 år eller äldre, minst 4 allvarliga eller fler andra ADG-kombinationer - ålder 1-17 år, ingen allvarlig eller fler andra ADG-kombinationer - ålder 1-17 år, en allvarlig eller fler andra ADG-kombinationer - ålder 1-17 år, två allvarliga eller fler andra ADG-kombinationer - ålder 18 år eller äldre, högst en allvarlig eller fler andra ADG-kombinationer - ålder 18 år eller äldre, två allvarliga eller fler andra ADG-kombinationer - ålder 18 år eller äldre, tre allvarliga eller fler andra ADG-kombinationer - ålder 18 år eller äldre, minst 4 allvarliga 5100 Ingen diagnos eller endast ogrupperade diagnoser 5310 Barn under 1 år, 0-5 ADG-kombinationer, inga allvarliga 5320 Barn under 1 år, 0-5 ADG-kombinationer, minst en allvarlig 5330 Barn under 1 år, 6 eller fler ADG-kombinationer, inga allvarliga 5340 Barn under 1 år, 6 eller fler ADG-kombinationer, minst en allvarlig
26 År 2003 År 2004 År 2005 x x x x x E119 E119 I10- E109 H612 J06-P L600 I50- ID: Kön: Man Ålder: 56 ICD: E119, J06-P, I10-, L600, E109, I50- ADG: 10, 2, 11, 1, (11), (11) ACG: - 4 ADG, (1 major ) - >45 år = ACG: 4420
27 ADG ADG ADG ADG [kombination] (en eller flera) (sjukdomstyp[er]) ger en (1) ACG (patientkategori) - ibland beroende av - kön och/eller -ålder Kön Ålder ACG
28 ACG-fördelning 13 mest frekventa 30% Andersberg Hertig Knut Kungsbacka Laholm Onsala Ullared Veddige 25% 20% 15% 10% 5% 0%
29 ACG:s huvudsakliga användningsområden Resursfördelning, riskjustering Mätning av vårdtyngd -hos patienter - i en listad befolkning Verksamhetsbeskrivning Instrument för kvalitetsutveckling - i klinisk vardag - inom folkhälsoarbetet
30 Principskiss: indata - ACG-bearbetning - utdata EDC MEDC EDC Markör Diagnos-fil -pat-id -ICD-version -diagnos(er) ADG ACG RUB ADG Patient-fil -pat-id -ålder -kön -ort -PAL - -kostnad Relativa Vikter
31 Major Expanded Diagnosis Clusters (MEDCs) 25% 20% Musculoskeletal Cardiovascular Skin Ear, Nose, Throat Psychosocial General Signs and Symptoms Administrative 15% 10% 5% 0%
32 För och emot ACG-systemanvändning -fördelar Två huvudsakliga användningsområden - begränsningar Viktlistor Diagnosregistrering Enbart läkemedelsuttag ej förskrivning
33 Förtjänster med ACG Fördelar: - vårdtyngdsmätning och -beskrivning - resursanvändning retrospektivt och prospektivt - folkhälsoinriktat arbetssätt - kvalitetsutveckling för specialister inom allmänmedicin
34 Begränsningar hos dagens Viktlistor Svensk version Nationella / Lokala Registrerade diagnoser Diagnoskodning Datorjournal-system Enbart diagnos ej läkemedel ej funktion ACG-system
35 Möjliga förbättringar vid utveckling av svenskt ACG-system - diagnos-skola - läkemedelsuppföljning (-förskrivning) - funktionsbeskrivning -svenska markörer ( kontinuitet ) - användarmöte(n)
36 Utformning av ersättningssystem Husläkarverksamhet Sjukhusvård Prevention Läkemedel Mål - resultat BVC OMFATTNING Mål - prestation Tolk Planerade / / utförda prestationer SKÄL FÖR ERSÄTTNING Vårdpeng Kapitation
37 Läkarbesök vid aktuell husläkarenhet, men listad hos annan enhet Listade, och läkarbesök vid egen husläkarenhet Listade, men läkarbesök vid annan vårdenhet Listade, med läkarbesök vid såväl egen som vid andra vårdenheter Vid enheten listade individer Ansvars- aspekt Patienter, som under perioden gjort läkarbesök vid listad enhet Produktions-aspekt Patienter, som under perioden gjort läkarbesök vid andra enheter
38 Jämförelse listade vs. producerade 70% 60% Gustavsberg Matteus Storvreten Täby C D 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enkla L Enkla P Blandade L Blandade P Komplexa L Komplexa P
39 Results Different size of units (12,000-32,000 individuals enrolled) Similar patterns of morbidity burden in terms of ACGs (relative weights ) The morbidity burden was stable over time Enrolled patients cared for by their own unit varied (62% - 77%) Specialists referred to by the PHC units differed (25% - 55%) In-patient care at hospitals showed similar patterns (10% - 12% of all patients cared for)
40 ACG-grupper 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% DocDD DocHH DocKK 0300 Acute Minor, Age > Preventive/Administrative 0500 Likely to Recur, w/o Allergies 0400 Acute Major Other ADG Combinations, Age > Chronic Medical, Stable 2100 Acute Minor and Likely to Recur, Age > 5, w/o Allergy 0200 Acute Minor, Age 2 to Acute Minor and Acute Major 1300 Psychosocial, w/o Psych Unstable Other ADG Combinations, Age > 44, 1+ Major ADGs 2300 Acute Minor and Chronic Medical: Stable 5% 0%
41 Sammanslagna ACG-grupper 100% 90% 80% 70% DocDD DocHH DocKK 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enstaka Två specificerade Två-tre övriga Fler än tre kombinationer
42 Vårdtyngd enligt ACG DocKK 0,842 DocHH 1,088 DocDD 1,069 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
43 Män föredrar män? (Enbart Z-diagnoser) Kvinnor Män Kvinnliga läkare Manliga läkare
44 Slutsatser ACG-verktyget kan användas för att spegla multisjuklighet i en befolkning. ACG-grupperna kan åsättas relativa vikter och utnyttjas som grund för fördelning av resurser till husläkarverksamheten. Vårdtyngd som indikator på behov av sjukvårdsresurser skiljer sig markant från åldersrelaterade vikter, socioekonomiska faktorer och tidigare använda typer av behovsindex. För att använda ACG i löpande verksamhet på ett rättvisande sätt erfordras en fylligare diagnossättning.
45 Vart är vi på väg? Det som mäts blir gjort! Vill du ha något utfört - skriv det på en check! Diagnos-diskussion? Diagnos-skola!!!
46 Balanserat styrkort Genombrott Bra mottagning
47 DIAGNOSREGISTRERING, A) Endast det som besöket avser / / vad patienten behandlas för 2:a besöket: Depression 3:e besöket: Yrsel 1:a besöket: Dålig blodcirkulation
48 DIAGNOSREGISTRERING, B) Helhetsbedömning av det samlade aktuella tillståndet Per dagens datum: Yrsel Dålig blodcirkulation Depression + utanförskap
49 Glest Glest???
Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Adjusted Clinical Groups (ACG)
Adjusted Clinical Groups (ACG) ACG som verktyg för verksamhetsutveckling Uppföljning av vårdval Jönköping den 26 april 2011 Lennart Carlsson Hälsoekonom, Fil Dr, CeFAM, Karolinska Institutet Disposition
ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland
ACG-rapporter i webi Uppdaterad 2015-04-14 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör ACG-rapporter i
Hälsoval Skåne ACG. Magnus Kåregård
Hälsoval Skåne ACG Magnus Kåregård 1 HÄLSOVAL SKÅNE - hörselvård 1 oktober 2008 - barnavårdscentral 1 januari 2009 - vårdenhet inkl. rehab 1 maj 2009 - kognitiv beteendeterapi 1 oktober 2009 - multimodal
ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen
ACG-rapporter i Webi 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen 2014-06-24 2 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör 3 ACG-rapporter
Mätning av vårdtyngd med ACG
Mätning av vårdtyngd med ACG Adjusted Clinical Groups Per Svensson Metoder för vårdtyngdsmätning KPP Kostnad Per Patient CNI Care Need Index ACG - Adjusted Clinical Groups Historik Utvecklades vid Johns
Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland
1 (5) Anders Ahlgren Margareta Ehnebom 2012-12-01 1 1 Rör ej!!! Börja skriva på nästa sida... Fel! Bokmärket är inte definierat. (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 2 (5) 1 Bakgrund ACG är som case-mix
Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014
Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen
Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR 2011-03-17 LS-LED11-083 Förstudie och analys av Care Need Index (CNI) Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax
Bilaga Ersättning 2015
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System
Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Författare Andreas Johansson, Ensolution AB E-post andreas.johansson@ensolution.se Mobil 0709 90 00 30 Version 1.1 Datum 2009-10-18 INLEDNING Detta dokument
Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB
Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland Granskning av diagnosregistrering samt ACG i Hälsoval Värmland Bakgrund Landstinget införde den 3 maj 2010 Hälsoval Värmland. En
Bilaga 6. En inventering av sekundära patientklassificeringssystem inom primärvården
Bilaga 6 En inventering av sekundära patientklassificeringssystem inom primärvården Delprojekt 7 under regeringsuppdraget Projekt för att utveckla ersättningssystem inom hälso- och sjukvården 2 Innehåll
Bilaga Ersättning 2016
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård
2011-10-11 1(6) Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård Del 3 Jämförelse mellan KPP-kostnader och ACG-ersättningen Projektet om hur ACG kan användas inom primärvård lämnade en
Workshop ACG. Gruppens redovisning, inklusive eventuell annan fråga eller reflexion, lämnas in på papper.
Workshop ACG Frågor A) Vilka möjligheter ser vi med vårddatasystemet ACG? B) Vad kan den ökade kunskapen om invånarna ge i det dagliga arbetet? C) Hur kan vi arbeta med de patienter vi identifierar? D)
Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen
Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete
Mätning av vårdtyngd med ACG
Mätning av vårdtyngd med ACG Adjusted Clinical Groups Per Svensson Metoder för vårdtyngdsmätning KPP Kostnad Per Patient CNI Care Need Index ACG - Adjusted Clinical Groups 1 Historik Utvecklades vid Johns
Analysenheten Referens Datum Diarienummer Lars Björkman, Marcus Edenström, xxx-2011 Anneth Lundahl. ACG i Västra Götaland
Hälso- och sjukvårdsavdelningen TU/Tjänsteutlåtande Analysenheten Referens Datum Diarienummer Lars Björkman, Marcus Edenström, 2011-11-16 xxx-2011 Anneth Lundahl ACG i Västra Götaland Sammanfattning ACG
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2017 Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret 1 Den diagnostiska processen 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret
ACG i Västra Götaland
Hälso- och sjukvårdsavdelningen TU/Tjänsteutlåtande Analysenheten Referens Datum Diarienummer Martin Fredriksson, Marcus Edenström Anneth Lundahl, Lars Björkman 2014-09-24 xxx-2014 ACG i Västra Götaland
Primärvård Hur blir den bäst?
Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström
Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor
Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna
Prevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Bilaga Ersättning 2017
Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2017 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Analysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS
Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS 2017-0919 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-01-10 LS 2017-0919 Landstingsstyrelsen Motion 2017:35 av
Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar
FÖRSLAG 2018:15 LS 2017-0919 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 28 (53) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2018-01-30
Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen
Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen ACG Användarforum 2011-01-18 Lars Björkman Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalet i Västra Götaland VG Primärvård Introduktion
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Bilaga Ersättning 2019
Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2019 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,
PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
eva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV
1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Människor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet
Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Jörgen Nordenström Framtidens sjukvård 24 januari 2019 jorgen.nordenstrom@ki.se Jorgen.nordenstrom@vbmcare.com The Future Starts Today Not Tomorrow Påve Johannes
ACG förutsättningar för en nationell insats
2014-06-04 Dnr:14/3321 1 (19) Avdelningen för ekonomi och styrning Agneta Rönn Avdelningen för vård och omsorg Olle Olsson ACG förutsättningar för en nationell insats Innehållsförteckning Sammanfattning...
SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Verksamhetsdialog våren 2019
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling 02-28 Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2019 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2018 Merparten av återkopplingen
1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)
Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) En regional riktlinje är ett styrande dokument som utförare av hälso- och sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?
Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Agenda Inledning Hur vill vi styra utvecklingen? Historiska utvecklingen Var står vi idag? Lärdomar och framåtblick Avslutning Måluppfyllelse
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna
Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Barn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren
ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren 1 Syfte med rapporten Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer Metod Genomgång av litteraturen
Framtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,
Min Vård. Digital Vårdcentral i Dalarna. Gunnar Svärd DL VC Kvarnsveden
Min Vård Digital Vårdcentral i Dalarna Gunnar Svärd DL VC Kvarnsveden Mina Vårdkontakter Ursäkta mig men hur jävla svårt ska det vara? Kan jag få en tidjävel som det står att det går att beställa här.
SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare Vad behövs i svensk primärvård? Hur vet du att du gör ett
Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.
Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården
Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården Grundläggande principer Evidensbaserad kunskap Baserade på nationella riktlinjer Anpassade för patientmötet i primärvården Tvärprofessionella Aktuella
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Bilaga Ersättning 2017
Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2017 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Akut eller inte. patientflödet från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningar
Datum Diarienummer Regionkontoret 2017-03-30 RS170262 Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys 072-171 53 58 Akut eller inte patientflödet från vårdcentralerna i Halland
The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility
The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers
Landstingsstyrelsen 28 oktober Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bente Transö
Landstingsstyrelsen 28 oktober 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bente Transö Tillgänglighet inom 60 dagar HSF September 2015 Besök 68% Kalmar 63 % Oskarshamn 70 % Västervik 73 % Operation/åtgärd
KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson Digital hälsa och vård Invånarens perspektiv Hur vet vi som invånare om vi har drabbats av en kronisk sjukdom Vilka riskfaktorer finns för
Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi
Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Kvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister
Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden
Från sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.
070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Bilaga Ersättning 2018
Diarienr1 (11) Bilaga Ersättning 2018 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.