Mätning av vårdtyngd med ACG
|
|
- Amanda Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mätning av vårdtyngd med ACG Adjusted Clinical Groups Per Svensson Metoder för vårdtyngdsmätning KPP Kostnad Per Patient CNI Care Need Index ACG - Adjusted Clinical Groups 1
2 Historik Utvecklades vid Johns Hopkins Universitet, Baltimore 1980-talet av Jonathan Weiner och Barbara Starfield Barbara Starfields forskning stödde denna hypotesen att en gruppering med hjälp av faktorerna ovan förutsäger hälso- och sjukvårdsutnyttjande mer än förekomsten av specifika diagnoser. 2
3 Internationellt USA stor användning, mest för att fördela resurser Canada använt i primärvårdsmaterial som mycket liknar svenska förhållanden (Manatoba) Tyskland Spanien Taiwan Litauen Storbritannien Nationellt SLL 1999 SoS-projekt 9 VC. Rapport hösten 2003 (Svallander) Östergötland jfr ACG med KPP Landstinget Blekinge grupperat (fem år) + KPP Landstinget Dalarna Region Skåne Pilot 2004 Västra Götaland 2008 Södra Regionvårdsnämnden (samlicens Blekinge, Kronoberg, Halland och Region Skåne) 3
4 Explaining Ambulatory Visit Rates in Spain Table 3 ACGs used in Basque to Explain Ambulatory Visits Adjusted R-Squares Total Children Adults N=7,274 N=9,093 N=1,819 Age group, gender Age group, gender, ADGs ACGs Total Cost Explanatory Power Analysis ACG explanatory power on individual patient costs range from 23% (costs untransformed nor untrimmed) to 52% (costs untransformed but trimmed) Age & Sex highest explanatory power reaches 10% (costs untransformed but trimmed) Independent variable Age & Sex ACG Population N (%) All Cost specification Not transformed Method R 2 6,06% (100%) Transformed: Logarithm Regression 6,76% Inliers Not transformed Analysis 9,70% (93,2%) Transformed: Logarithm 5,61% All Not transformed 22,57% (100%) Transformed: Logarithm Anova 43,96% Inliers Not transformed 51,98% (93,2%) Transformed: Logarithm 48,47% 4
5 ACGs & Resource Utilization R-Squared Values MD Costs MD + Hosp MD + Hosp Only Costs + Drug Costs Same-year Age / Sex Costs Age /Sex / ADGs ACGs Next-year Age / Sex Costs Age / Sex / ADGs ACGs Next-year Age / Sex Costs Age / Sex / ADGs months ACGs (Reid RJ et al. Manitoba Centre for Health Policy. 1999) 2007 European ACG Conference, Karlskrona, Sweden Sep, 2007 ACG case-mix in Swedish primary health care Assoc. Professor Anders Halling, Department of Clinical Sciences Malmö General Practice, Lund University Competence Center Blekinge Wämö Center Karlskrona anders.halling@ltblekinge.se 5
6 The coefficient of determination R 2 the proportion of variability in a data set that is accounted for by the statistical model adj_r R 2 sex age comorbidity primary health care district Model model 73 % 27 % Fördelar Antalet besök/kontakter utan betydelse Medicinska/sociala vårdtyngden som räknas Kan användas för att rättvisare fördela resurser mellan olika VC Det är diagnoser under en tidsperiod (oftast 1 år) som räknas. Liten risk för inflation i diagnoser vid varje besök (Jfr DRG) 6
7 Principer Grupperar samtliga boenden inom geografiskt område alternativt listade patienter efter den typ av hälsotillstånd som varje individ befinner sig i. Diagnos eller kombination av diagnoser Besöksfrekvens saknar betydelse Beskriva olika patientgrupper med olika sjukvårdstyngd i en utvald population Patientuppgifter ur datajournal ID-nummer Ålder Kön Diagnoskod (ICD10) 7
8 ACG Den sammanlagda sjukdomsbördan för en population kalkyleras som antal personer i varje ACG multiplicerat med den relativa vikten per ACG. Då får man sjukdomsbördan för varje ACG vilka sedan summeras till sjukdomsbördan för helheten Genomsnittsvikten per individ i en population ger ett mått på sjukdomsbördan per invånare. Arbetsgång Utifrån angiven diagnoskod grupperas till 32 olika grupper sjukdomstyper (ADG) EDC (Expanded Diagnostic Clusters) MEDC (Major Expanded Diagnostic Clusters) 27 grupper Varje patient tilldelas rätt ACG med hänsyn till MAC, ålder och/eller kön. 8
9 ADG I sin nuvarande form tilldelar ACG-grupperaren alla ICD-10 koder en av 32 olika typer av sjuklighet definierad som ADG (Aggregated Diagnosis Groups). Varje diagnos är placerad i någon av dessa 32 sjukdomstyper med utgångspunkt från fem olika kliniska faktorer: 9
10 Grupperingsprinciper ADG Varaktighet (akut, återkommande eller kroniska tillstånd): Hur länge kommer sjukvårdsresurser att behövas för detta sjukdomstillstånd? Svårighetsgrad (mindre/stabilt kontra mer omfattande/ostabilt: ) Hur intensivt måste sjukvårdsresurser sättas in för att hantera tillståndet? Diagossäkerhet (symptom kontra uttalad sjukdom:) Kommer en diagnosevaluering att behövas preciseras symtom) eller kommer behandlingen att vara av primärt intresse? Sjukdomsorsak (infektion, skada eller annat) Vilken typ av sjukvårdsåtgärder kommer att användas? Specialistvård (medicinsk, kirurgisk, förlossning, etc.) I vilken omfattning kommer specialistvård att krävas? ADG-grupper exempel Totalt är det 32 olika ADG. De följande är några exempel: 1 Övergående, lindrig sjukdom 2 Övergående, lindrig - infektion 3 Övergående, allvarlig sjukdom 4 Övergående, allvarlig - infektion 5 Allergisk 6 Astmatisk. 16 Kronisk specialitet, instabil - ortopedisk 17 Kronisk specialitet, instabil - ÖNH. 20 Dermatologisk 21 Skada/Ogynnsam effekt, lindrig 27 Symtom osäker 28 Symtom Allvarlig 32 Malignitet 10
11 Exempel ADG ADG 1 Övergående lindrig sjukdom vaxpropp nageltrång hälsporre ADG 2 Övergående lindrig infektion extern otit sinuit faryngit tonsillit ADG 16 Kronisk specialiete, instabil ortopedisk spinal stenos kronisk osteomyelit ADG 17 Kronisk specialitet, instabil ÖNH Meniers sjukdom Exempel ADG ADG 27 Symptom osäker huvudvärk hosta anemi illamående, kräkning ADG 28 Symptom allvarlig melena cardiomegali syncope ödem ADG 32 Malignitet coloncancer prostatacancer akut lymfom 11
12 Från ADG till EDC/MEDC WHO s diagnoskoder är avsedda för medicinska analyser och opraktiska för övergripande vårdstatistik. Antalet koder är för stort för att man skall kunna få en rimlig överblick. Då kan man gruppera, men vare sig sammanläggning till kapitelnivå eller till bokstavs- och treställig nivå inom ICD-10 innebär en sådan självklar standard för gruppering av diagnoser som kan ge en överskådlig bild av diagnospanoramat i populationer. För ACG-verktyget har en sådan standard skapats genom Expanded Diagnosis Clusters (EDC) och Major Expanded Diagnosis Clusters (MEDC). Det finns 27 MEDC och dessa är i sin tur underindelade i sammanlagt drygt 200 kategorier (EDC). Dessa medger dels att man ger en sammanfattande beskrivning av diagnospanoramat, dels att man kan låta patientperspektivet (ACG) och diagnosperspektivet korsbelysa varandra. EDC och MEDC Diagnoserna används dessutom till en rent medicinsk undergruppering i sk. Expanded Diagnosis Clusters (EDC) ca 200 kategorier av sjukdomstillstånd Dessa är i sin tur sammanslagna till Major Expanded Diagnosis Clusters (MEDC) 27 st 12
13 MEDC-grupper Beskrivning 1 Administrative 2 Allergy 3 Cardiovascular 4 Dental 5 Developmental 6 Ears, Nose, Throat 7 Endocrine 8 Eye 9 Female Reproductive 10 Gastrointestinal/Hepatic General Signs and Symptoms General Surgery 13 Genetic 14 Genito-urinary 15 Hematologic 16 Infections 17 Malignancies 18 Musculoskeletal 19 Neurologic 20 Nutrition 21 Psychosocial 22 Reconstructive 23 Renal 24 Respiratory 25 Rheumatologic 26 Skin 27 Toxic Effects ACG-gruppering En individ placeras i en ACG baserad på hans eller hennes speciella kombination av ADG:s och ibland även beroende av ålder och/eller kön Det resulterar i att en individ i en given ACG har ett likartat mönster av sjuklighet och därmed förväntad resurskonsumtion under ett givet år. 13
14 ACG-gruppering Det är varje patients kombination av olika ADG, tillsammans med ålder och kön, som bestämmer i vilken ACG hon till slut hamnar. Medan patienten kan ha flera ADG kan hon endast ha en ACG. ACG-grupperna sönderfaller grovt sett i två huvudkategorier: sådana som innehåller en sjukdom eller en ADG men med åldersoch könsvarianter och sådana som innehåller flera ADG och där patienten alltså haft flera sjukdomar under ett år. Exempel ACG-grupper Acute Minor, Age Acute Minor, Age 2 to Acute Minor, Age Acute Major Likely to Recur, w/o Allergies Likely to Recur, w/ Allergies Asthma Chronic Medical: Unstable Chronic Medical: Stable Chronic Specialty: Stable
15 Exempel ACG Other ADG Combinations, Age 1 to Other ADG Combinations, Males Age 18 to Other ADG Combinations, Females Age 18 to Other ADG Combinations, Age Other ADG Combinations, Age 1 to 17, no Major ADGs Other ADG Combinations, Age 1 to 17, 1+ Major ADGs Other ADG Combinations, Age 18 to 44, no Major ADGs Other ADG Combinations, Age 18 to 44, 1 Major ADGs Other ADG Combinations, Age 18 to 44, 2+ Major ADGs Other ADG Combinations, Age 45+, no Major ADGs
16 Patnr/ålder Kön ICD10kod Diagnos ADGkod ADG text ACG ACG text Relativ vikt Nr 1/1 år Kvinna J06-P Öli 2 Överg lindrig infekt 100 Överg.bergr.lindrig art 1 år Nr 2/40 år Kvinna J06-P Öli 2 Överg lindrig infekt 300 överg.bergr.lindrig art >6ÅR Nr 18/57 år Kvinna J06-P Öli 2 Överg.lindrig infekt J45-P Astma 6 Astmatisk E109 Diabetes insulinber. Utan kompl 11 Kronisk medic.instab andra ADGkomb >35år Nr 19/58 år Man J06-P Öli 2 Överg.lindrig infekt J45-P Astma 6 Astmatisk E109 Diabetes insulinber. Utan kompl 10 Kron medic.stabil I50- Hjärtsvikt 11 Kron medic.instabil andra ADGkomb, >45år, 1 allv Major ADG:s 16
17 ADG 11 exempel ADG 25 exempel 17
18 ,00 20,00 30,00 40,00 Antal ACG ACG relativa viktkter Antal x vikt = sjukdomsbörda ACG ACG Antal Relativ vikt Kostnad per ACGgrupp Tolv ACG står för 79 % av alla patienter ACG Beskrivning Antal Vikt 0300 Överg, mindre, 6+ år 16% 4% 0500 Återkommande 13% 4% andra, >34år 13% 20% 0400 Överg, större 11% 6% 0900 Kron med stabil 7% 3% 1600 Prev / Adm 4% 1% 2100 Överg, större + Återk, >5år 3% 2% 1800 Överg, mindre+större 3% 3% 0600 Återk - allergi 2% 1% 2800 Överg, större + Återk 2% 3% 1300 Psyksoc 2% 1% 2300 Kron med stabil + Överg, mindre 2% 2% Tolv vanligaste ACG Delsum 79% 51% 18
19 10 ACG som ger störst andel av sjukdomsbördan Tio ACG som ger strst andel av sjukdomsbrdan ACG Beskrivning Vikt% Antal% andra, >34år 20% 13% andra, >45år, fler svåra 11% 1% 0400 Överg, större 6% 11% andra, >45år, svår 6% 2% 0500 Återkommande 4% 13% 0300 Överg, mindre, 6+ år 4% 16% 0900 Kron med stabil 3% 7% 1800 Överg, mindre+större 3% 3% 2800 Överg, större + Återk 3% 2% 0800 Kron med instabil 3% 2% Summa av tio 65% 70% Svenska ACG Case-mix vikter baserade på primärvårdsdiagnoser från Blekinge och Östergötland år Lars Borgquist, Linköpings universitet Anders Halling, Lunds universitet Henrik Magnusson, Linköpings universitet 19
20 Bakgrund ACG Case-mix instrumentet använder de diagnoser (enligt ICD-10) som invånarna i Blekinge och Östergötland fått under ett år inom primärvården och de kostnader primärvården haft under samma år Invånarna placeras sedan i ACG-grupper enligt en grupperingsalgoritm beroende på diagnosernas förväntade duration, svårighetsgrad, etiologi, diagnostisk säkerhet och behov av specialiserad vård, där de personer som hamnat i samma ACG grupp har ett liknade behov av hälso- och sjukvårdsresurser För att analysera hälso- och sjukvårdsbehov kan ACG-grupperna slås samman till sex resursutnyttjande band (RUB) Material och metod Baseras på sjukvårdskonsumtionen i PV för östgötar och blekingar Svenska vikter åstadkommes genom att kostnadsdata på invidnivå läggs in i ACG-programmet version 7.1 Vikterna för varje ACG-grupp beräknas genom att den sammanlagda genomsnittskostnaden för den enskilda gruppen divideras med den totala genomsnittkostnaden för alla ACG grupperna sammantaget Vikterna påverkas således av antal individer i respektive ACGgrupp, ju fler individer desto stabilare skattningar 20
21 Konklusion ACG vikterna ska betraktas som en ögonblicksbild av medelfördelningen av primärvårdsanslag i de båda länen år 2006 vid olika typ av multisjuklighet och behöver således inte vara det som är eller optimalt. ACG-vikterna som baserade på primärvårdskostnader och primärvårdsdiagnoser i Blekinge och Östergötlands län visar på en rimlig fördelning mellan de olika ACG-grupperna. I en del av ACG grupperna är antalet patienter få vilket skapar osäkerhet för vikten. Det är önskvärt att vikterna utvecklas ytterligare vad avser inklusion av det totala antalet diagnoser och de totala kostnaderna i en befolkning för att skall kunna användas fullt ut i ett fördelningssystem för primärvård. Förhoppningsvis kan en fortsatt användning inom större populationer ge en mer rättvis bild av svenska förhållanden Vikt ACG baserat på diagnoser satta inom Primärvården Blekingevikter baserade på Primärvårdskostnader Östgötavikter baserade på Primärvårdskostnader 21
22 ACG-körning Skåne okt 2008 Blekinge Östergötland Relativ vikt Max 1.25 Relativ vikt Max Min Min Medel Medel Median Median
23 Hur ska vi använda KSH97-P? Tomas Kärrholt FoUU Primärvård BAKGRUND & HISTORIA
24 ICD-10 KSH97 KSH97-P ICD-10 International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, 10 th Revision WHO 1990
25 KSH97 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Svensk översättning av ICD-10 Togs i bruk KSH97-P För primärvården anpassad, förkortad Sammanlagt 972 diagnoser Utarbetad av SFAM Större antal koder än tidigare Mer lätthanterlig och relevant
26 Klassifikationens syfte System för att ordna sjukdomar i klasser och grupper Anatomi/topografi Sjukdomens natur (inflammation, tumör etc) Orsak och uppkomst UPPBYGGNAD & ANVÄNDNING
27 Användningsområden Dödsorsaker Epidemiologi Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Forskning Sökbarhet Internationellt Kvalitetsutveckling Resursfördelning (ACG, DRG) Principiell uppbyggnad Kapitelindelning efter Organ eller organsystem Etiologi eller uppkomstsätt Särskilda principer Graviditet och förlossning Perinatala tillstånd Symptom och ofullständigt preciserade fall Yttre orsaker Kontakt med hälso- och sjukvård
28 Företrädesregler Olika klassifikationsprinciper konflikter Därför vissa företrädesregler hierarki 1. Graviditet, förlossning, barnsängstid (XV) och perinatala tillstånd (XVI) 2. Infektionssjukdomar (I), tumörer (II), missbildningar (XVII), skador (XIX) 3. Organ och organsystem Inklusioner och exklusioner Inklusionstermer = synonymer till diagnostexten Exklusionstermer = termer som inte skall föras till aktuell diagnos, åtföljs alltid av hänvisning till rätt diagnoskod
29 Yttre orsaker till sjukdom och död Kapitel XX utelämnas i primärvårdsversionen Begränsad nytta inom primärvården Primärvårdsversionens uppbyggnad, terminologi och användning Rekommenderade termer Lägre specifikationsgrad Närliggande diagnoser sammanförs Ovanliga diagnoser + icke specificerade diagnoser sammanförs till restgrupper
30 Kodstruktur i KSH97-P Börjar alltid med en bokstav, till skillnad från tidigare system som började med siffror Därefter alltid minst två siffror Oftast används bindestreck i fjärde positionen i stället för använda decimalsiffran 9 Oftast används inget decimaltecken Bokstaven P i femte positionen anger att primärvårdskoden inte överensstämmer med den fullständiga klassifikationen Vilka diagnoser ska registreras? Endast utredning eller behandling vid det aktuella vårdtillfället Endast utifrån den information som föreligger när besöket avslutas Diagnoser ska inte korrigeras i efterhand Om specifik diagnos ej kan sättas, använd symptomdiagnos eller åtgärdsdiagnos Om möjligt i journalsystemet bör en av diagnoserna anges som huvuddiagnos Det tillstånd som var orsak till att besöket bokades Det tillstånd som tog mest tid och/eller resurser
31 Vilka diagnoser ska inte registreras? Aktuella sjukdomar som inte varit föremål för vård eller behandling Symptom som ingår i en mer specificerad diagnos Sjukdomsmisstanke använd inte den diagnos du misstänker utan i stället symptomdiagnos eller ospecificerad diagnos TYPBESÖK
32 Typbesök: Patient söker för symptom Symptom orsakat av tidigare känd eller nyupptäckt sjukdom denna sjukdom anges som diagnos Misstänkt men ej påvisad sjukdom, pågående utredning dominerande symptom anges som diagnos Typbesök: Kontroll eller behandling av sjukdom Kontrollbesök av känd sjukdom denna sjukdom anges som diagnos, så länge sjukdomen inte är utläkt Nytillkomna symptom som inte är en förväntad del av sjukdomen kodas separat
33 Typbesök: Kontroll efter sjukdom Regelbundna kontrollbesök efter utläkning, exempelvis cancer Diagnoskod Z09-P (Medicinsk övervakning efter behandling), följt av Diagnoskod för utläkt sjukdom Enstaka kontrollbesök efter utläkning, exempelvis otitkontroll Diagnoskod för utläkt sjukdom (ev följt av texten avslutad inom parentes) Typbesök: Läkemedelsförskrivning Koden Z760 (Receptförnyelse) används bara om det inte är möjligt att koda den sjukdom eller tillstånd som föranleder förskrivningen Koden T50-P (Läkemedelsförgiftning) används vid överdosering av läkemedel Vid läkemedelsbiverkan dvs symptom som uppkommer när läkemedlet intagits i rätt dos använd i första hand diagnosen för hur biverkan yttrar sig, t ex L270P (Läkemedelsexantem). I annat fall används diagnosen T789P (Ogynnsam effekt)
34 Typbesök: Intyg Om utfärdande av intyg är den huvudsakliga anledningen till kontakten ska diagnosen Z02- (Undersökning för intyg) användas Om intyg skrivs som en del av handläggningen av en specificerad sjukdom/skada anges även denna diagnos Rättsintyg är ett specialfall och har diagnosen Z04- (Undersökning av medikolegala skäl) Svårt att sätta diagnos? Patienten har symptom men diagnos kan inte ställas välj symptomdiagnos När utredningen avslutas utan att diagnos har kunnat ställas och lämplig symptomdiagnos saknas välj diagnosen Z03- (Medicinsk bedömning för misstänkt sjukdom) När sjukdom är mycket osannolik och lämplig symptomdiagnos saknas välj diagnosen Z711 (Oro för sjukdom)
35 Andra specialfall Rutinmässig hälsokontroll (t ex skolbarn) Z10- (Hälsokontroll av definierad befolkningsgrupp) Screeningundersökning (ej gyn eller mammografi) Z13-P (Hälsokontroll avseende specificerad sjukdom) Gynekologisk undersökning, cellprov Z014 (Gynekologisk hälsokontroll) Mammografi Z019P (Speciell rutinundersökning) Enbart vaccination Z27-P (Vaccination) Ej utförd vaccination pga kontraindikationer eller annat skäl Z28- (Ej genomförd vaccination) Praktiskt exempel 1 67-årig man med upprepade artriter i stortårnas grundleder, S-Urat 600. Diagnosen blir Gikt M10- Om symptom på gikt saknas men uratnivån är förhöjd blir diagnosen i stället Hyperurikemi E790 Om symptomen tyder på gikt men uratvärden saknas bör man i stället använda diagnosen Artrit M13-P
36 Praktiskt exempel 2 54-årig man med insulinbehandlad diabetes har vid trädgårdsarbete slagit upp ett sår på benet, som nu blivit infekterat Diagnosen kan vara antingen Tidig komplikation till trauma T79- eller Sårskada T01-P Diabetesdiagnosen bör läggas till eftersom sjukdomen sannolikt predisponerar för komplikation Praktiskt exempel 3 6-årig pojke blir getingstucken och utvecklar generell urtikaria Flera tänkbara diagnoser! Förgiftning T65-P (om man vill betona giftigheten) Insektsbett/Ytlig skada T00-P (om man vill betona själva sticket) Urtikaria L50- (om man vill betona hudreaktionen) Allergi T784 (om man vill betona den allergiska reaktionen)
37 Praktiskt exempel 4 Patient med diabetes typ 2 har behandling med metformin och insulin men inga organkomplikationer av sin diabetes. Han önskar körkortsintyg Diagnosen blir Undersökning för intyg Z02- samt Diabetes mellitus, ej insulinberoende, utan komplikationer E119 Skilj mellan insulinberoende och insulinbehandlad!
Mätning av vårdtyngd med ACG
Mätning av vårdtyngd med ACG Adjusted Clinical Groups Per Svensson Metoder för vårdtyngdsmätning KPP Kostnad Per Patient CNI Care Need Index ACG - Adjusted Clinical Groups Historik Utvecklades vid Johns
Hur ska vi använda KSH97-P?
Hur ska vi använda KSH97-P? Vem har rätt att ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare
Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Adjusted Clinical Groups (ACG)
Adjusted Clinical Groups (ACG) ACG som verktyg för verksamhetsutveckling med möjlighet till resursfördelning Föredragning vid årsmöte för Svensk Förening för Glesbygdsmedicin den 18 maj 2011 Lennart Carlsson
Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Hälsoval Skåne ACG. Magnus Kåregård
Hälsoval Skåne ACG Magnus Kåregård 1 HÄLSOVAL SKÅNE - hörselvård 1 oktober 2008 - barnavårdscentral 1 januari 2009 - vårdenhet inkl. rehab 1 maj 2009 - kognitiv beteendeterapi 1 oktober 2009 - multimodal
ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland
ACG-rapporter i webi Uppdaterad 2015-04-14 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör ACG-rapporter i
ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen
ACG-rapporter i Webi 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen 2014-06-24 2 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör 3 ACG-rapporter
Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland
1 (5) Anders Ahlgren Margareta Ehnebom 2012-12-01 1 1 Rör ej!!! Börja skriva på nästa sida... Fel! Bokmärket är inte definierat. (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 2 (5) 1 Bakgrund ACG är som case-mix
Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22
1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015
DIAGNOSSKOLA. Primärvård Norrbotten januari-februari 2012. Baserad på material från Region Skåne och Västra Götaland. Inga-Britt Stenman.
DIAGNOSSKOLA Primärvård Norrbotten januari-februari 2012 Baserad på material från Region Skåne och Västra Götaland Inga-Britt Stenman Mats Weström Innehållsförteckning Intro och historik Bild 3-15 Hierarki
Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013
Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare
Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012
Diagnosregistrering i primärvården Start 2012 UPPDRAGET Diagnosregistrering g g i primärvården behöver utvecklas så att alla yrkesgrupper med vårduppdrag registrerar diagnos och åtgärder. Start 1 januari
Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor
Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna
Workshop ACG. Gruppens redovisning, inklusive eventuell annan fråga eller reflexion, lämnas in på papper.
Workshop ACG Frågor A) Vilka möjligheter ser vi med vårddatasystemet ACG? B) Vad kan den ökade kunskapen om invånarna ge i det dagliga arbetet? C) Hur kan vi arbeta med de patienter vi identifierar? D)
Analysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR 2011-03-17 LS-LED11-083 Förstudie och analys av Care Need Index (CNI) Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren
SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2017 Diagnostiska processen vs diagnoskodning Pär Lindgren 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret 1 Den diagnostiska processen 2017-03-30 Svenska Intensivvårdsregistret
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010
Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Patientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig
Patientregistret Kodningskvalitet Anders Jacobsson Kvalitetsansvarig KODNINGSKVALITET I PATIENTREGISTRET Det blir bättre! b Skillnader mellan verksamheter Skillnader mellan landsting Vi kan bli
Bilaga 6. En inventering av sekundära patientklassificeringssystem inom primärvården
Bilaga 6 En inventering av sekundära patientklassificeringssystem inom primärvården Delprojekt 7 under regeringsuppdraget Projekt för att utveckla ersättningssystem inom hälso- och sjukvården 2 Innehåll
ACG i Västra Götaland
Hälso- och sjukvårdsavdelningen TU/Tjänsteutlåtande Analysenheten Referens Datum Diarienummer Martin Fredriksson, Marcus Edenström Anneth Lundahl, Lars Björkman 2014-09-24 xxx-2014 ACG i Västra Götaland
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Cancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se
ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2017 Dagens program Nyhetsbrev och uppdateringar från Socialstyrelsen ICD-10-SE nytryckt
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
Vårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision
Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta
Anvisningar för kodning av akut appendicit
Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System
Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Författare Andreas Johansson, Ensolution AB E-post andreas.johansson@ensolution.se Mobil 0709 90 00 30 Version 1.1 Datum 2009-10-18 INLEDNING Detta dokument
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Resultat av remiss för diagnosbegrepp
2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.
Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?
Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip? Moderator: Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum Panel: Jonas Andersson, landstingspolitiker (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen,
Supplement Nr 24 till AllmänMedicin 1/1998.
Supplement Nr 24 till AllmänMedicin 1/1998. Rekommendationer vid användning av KSH97P Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 PRIMÄRVÅRD". Skrivet av dåvarande SFAM.dok SFAMs informatikråd. Tack
Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB
Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland Granskning av diagnosregistrering samt ACG i Hälsoval Värmland Bakgrund Landstinget införde den 3 maj 2010 Hälsoval Värmland. En
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Förskrivning av antibiotika i öppen vård
Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI
Kodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker RDK 2012 2018-03-22 2 Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2017 Indikator 1 Nya indikatorer 1.1 Tom diagnos 1.2 Bakteriediagnos
RDK konferens Stockholm 2010
RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem
Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
ACG förutsättningar för en nationell insats
2014-06-04 Dnr:14/3321 1 (19) Avdelningen för ekonomi och styrning Agneta Rönn Avdelningen för vård och omsorg Olle Olsson ACG förutsättningar för en nationell insats Innehållsförteckning Sammanfattning...
Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011
Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 2011 1 (5) En klassifikationsskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen
Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB
Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2015 Dagens program Logikförändring i Nord-DRG 2015 Fika PAR Socialstyrelsens patientregister
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Petra Widerkrantz Medicinsk rådgivare 040-675 32 26 petra.widerkrantz@skane.se Datum 2018-10-23 Version 1.1 1 (8) Riktlinjer för diagnoser på
Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Analysenheten Referens Datum Diarienummer Lars Björkman, Marcus Edenström, xxx-2011 Anneth Lundahl. ACG i Västra Götaland
Hälso- och sjukvårdsavdelningen TU/Tjänsteutlåtande Analysenheten Referens Datum Diarienummer Lars Björkman, Marcus Edenström, 2011-11-16 xxx-2011 Anneth Lundahl ACG i Västra Götaland Sammanfattning ACG
Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014
Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen
Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen
Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen ACG Användarforum 2011-01-18 Lars Björkman Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalet i Västra Götaland VG Primärvård Introduktion
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010
Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Diagnoslathund och åtgärdskoder för Barnmorskor
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Diagnoslathund och åtgärdskoder för Barnmorskor Skilj mellan: Diagnos: Det tillstånd hos patienten som föranlett besöket Åtgärd: De insatser hälso- och sjukvårdspersonalen
Anvisningar för klassificering av akut appendicit
Anvisningar för klassificering av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Aborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne
Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf
Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)
Regl och tillstånd/fackspråk och Tmlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Psykiatriska Föreningen Döp det ifyllda
SFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen
Detta studiebrev är utarbetat av SFAM.dok. Vi vill med detta brev stimulera till diskussion kring den praktiska tillämpningen av diagnosklassifikationen, eftersom klassifikationen i sig inte garanterar
250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Kodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2018 prel. Inrapportering 35 000 Inrapportering per månad Slutenvård 2018 prel.
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Hej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Psykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Läkaresällskapet Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad
Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020
Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Vårdvalets konsekvenser
Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan
Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Fakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
När behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll
Adjusted Clinical Groups (ACG)
Adjusted Clinical Groups (ACG) ACG som verktyg för verksamhetsutveckling Uppföljning av vårdval Jönköping den 26 april 2011 Lennart Carlsson Hälsoekonom, Fil Dr, CeFAM, Karolinska Institutet Disposition
Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)
Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg) Effekter av kodningsutbildning en jämförelse Arbete pågår att uppnå högre kvalitet