Sid 1 (15) Projektnamn PLUSS -Projekt Lärande Utveckling & Strategisk Samverkan Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Bakgrund till projektet IUC Norrbottens prioriterade målgrupper är små och medelstora industriföretag [SMF] inom trä-, verkstads- och elektronikindustrin. Löpande och med jämna intervall genomförs utvecklingssamtal med företagen enligt IUCs TBN-metod [Tillväxt Befintligt Näringsliv]. Genom TBN-samtalen erhåller vi aktuella uppgifter om företagens behov inom samtliga strategiska områden som berör företagens utvecklingsmöjligheter, där kompetensutveckling är en mycket viktig del. Med TBN-metoden har IUC Norrbotten och IUC Bothnia kartlagt utvecklingsbehovet vid mer än 200 företag inom trä-, verkstads- och elektronikindustrin i Norr- och Västerbotten. De flesta är små och medelstora företag med max ca 150 anställda. Slutsatsen är att det finns ett stort behov hos dessa företag att kompetensutveckla sina befintligt anställda för att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen. Företagen vittnar om utbildningsbehov inom generella kompetensområden, t ex Lean Produktion, försäljning och ledarskap varför PLUSS riktats mot tre branscher. Det finns flera fördelar med en sådan ansats när det gäller just kompetensutveckling. FRIRPT v.1 [1350899674017] d.frirpt v.1 De största PROBLEMEN för industrin idag när det gäller kompetensförsörjning är att: 1. En betydande andel av de anställda saknar relevant utbildning anpassad för de arbetsuppgifter som utförs. 2. Det är generellt sett dåligt utbud på lokala och regionala vidareutbildningar för anställda inom industrin. 3. Det är brist på personer med utbildning och erfarenhet av produktionsledning. KONSEKVENSERNA av detta är bl. a. att: 1. Det är svårt för företagen i Norrbotten och Västerbotten att rekrytera personer som är väl utbildade för de yrkesarbeten som erbjuds. 2. Eftersom det är lågt utbud av relevanta utbildningar har företagen mycket svårt att till rimliga kostnader vidareutbilda sina anställda. Syfte med projektet Målsättningen med PLUSS har varit att genomföra ett antal riktade utbildningsinsatser mot trä, verkstads och elektronikindustrin i Norrbotten samt verkstads och elektronikindustrin i Västerbotten. Syftet med utbildningarna är att stärka företagens kompetens inom ett antal strategiska kompetensområden. Genom riktade utbildningsinsatser mot industriföretag i regionen, kan företagens kunskaper inom strategiska kompetensområden stärkas. Detta för att säkra företagens utveckling och för att bättre kunna möta den hårdnande konkurrensen från omvärlden.
Sid 2 (15) Projektets resultat Målsättningen i ansökan var att utbildningar inom områdena organisation, produktion (generella samt branschspecifika), affärer samt ledarskap skulle genomföras. De kvantitativa målen har överträffats såväl vad gäller antal deltagare i projeketet samt antal utbildade per huvudområde. Förhoppningen med det arbete som genomförts inom PLUSS är att företagen ska dra nytta av de behovsanpassade utbildningarna och inse vikten av kompetensutveckling hos de anställda. Att detta ska vara ett ständigt pågående arbete som prioriteras av företagsledningen. Detta är mycket viktigt för att kunna klara den hårdnande konkurrensen nationellt och internationellt. Sammanfattning av projektet En sammanfattande bedömning är att projektet har varit mycket lyckat. Vi har genomfört bra kurser anpassade efter företagen behov. Beläggningen på utbildningarna har varit bra och utvärderingarna visar att deltagarna varit nöjda med den utbildning som de har fått. Företagen har varit nöjda med kurserna både vad gäller utformning och innehåll. Utbildningarna har genomförts enligt plan. Vissa har fått ställas in eller planeras om av olika skäl. Totalt sett har 844 deltagare medverkat i utbildningar arrangerade via PLUSS. 295 av dessa är unika personer från 99 företag i Norrbotten och Västerbotten. Målsättningen var 400 deltagare vilket därmed har uppnåtts med råge. Mycket glädjande är att över 20 % av deltagarna har varit kvinnor, vilket är en betydligt högre siffra än andelen kvinnor i dessa branscher. Kvinnliga förebilder i framträdande positioner inom företagen leder förhoppningsvis till att fler söker sig till industrin i framtiden. Projektansvariga är mycket nöjda med att vi lyckats förmå en stor andel av de kvinnliga anställda att delta på utbildningar. Detta visar att utbildningarna som erbjudits varit attraktiva att delta på. Förhoppningsvis innebär det även att kvinnorna villiga att utvecklas i sina respektive organisationer. Med fler kvinnliga ledare blir branscherna synliga för andra vilket förhoppningsvis leder till en större andel kvinnor i företagen i framtiden. En erfarenhet som vi dragit av arbetet inom PLUSS är att en strukturerad och drivande projektledare är en förutsättning för att genomföra projektet på ett tillfredsställande sätt. Viktigt också att i ett tidigt skede få styrgruppens engagemang så att inte projektledaren både styr och driver projektet på egen hand. Vi lämnade även in en budgetändring halvvägs in i projektet där vi förutom en omfördelning av vissa kostnader även tog in intäkter från företagen i projektet. Budgetändringen som lämnades in i oktober 2011 dröjde ända till april 2012 innan den blev godkänd. Detta ställde till administrativa bekymmer och skapade merarbete i projektet. Viktigt med en effektiv handläggning i dessa relativt korta projekt där tid är en bristvara. En lärdom vi själva har dragit är att i än större utsträckning involvera vår egen ekonom redan i ansökningsförfarandet för ev. framtida projekt. Detta för att så långt det är möjligt undvika onödigt merarbete under projektets gång. Det kan också finnas anledning att fundera över ambitionsnivån vid ansökan. Det fanns väldigt höga ambitioner vad gäller genomförandet inom PLUSS. En erfarenhet vi dragit av detta är att det kan vara göra tydligare avgränsningar i kommande projekt.
Sid 3 (15) Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? De största PROBLEMEN för industrin idag när det gäller kompetensförsörjning är att: 1. En betydande andel av de anställda saknar relevant utbildning anpassad för de arbetsuppgifter som utförs. 2. Det är generellt sett dåligt utbud på lokala och regionala vidareutbildningar för anställda inom industrin. 3. Det är brist på personer med utbildning och erfarenhet av produktionsledning. Det är också svårt att tillgodose det långsiktiga rekryteringsbehovet av ungdomar till industrin. Detta p.g.a. kraftigtvikande årskullar och generellt sett minskat intresse för teknik. Det finns ett flertal ORSAKER till nämnda problem, varav nedanstående troligen är några av de mest avgörande: 1. Ungdomars intresse för teknik minskar stadigt, och de som genomgått väl anpassad utbildning för sitt yrkesval och med bra resultat är mer benägna att flytta än andra. 2. Det är förenat med höga kostnader att kartlägga företagens behov av utbildning, vilket gör det dyrt att sälja in och genomföra lokala och regionala utbildningar för industrin i norr. 3. Det är dåligt utbud av vidareutbildningar för kollektivanställda som har intresse av att lära sig till produktionsledare eller tekniker. Följande HUVUDUTBILDNINGSOMRÅDEN ingår: 1. ORGANISATION, med fokus på lärande, hälsa, tillgänglighet och jämställdhet 2. PRODUKTION, generella ämnesområden 3. PRODUKTION, branschinriktade områden 4. AFFÄRER (Affärsutveckling, marknadsföring, försäljning, inköp, IT) 5. LEDARSKAP inkl genusperspektiv (Styrelsearbete, företags-, produktions- & projektledning) Angivna områden är de som har högsta prioritet i de förundersökningar som genomförts, vilket verifieras av företagen och deras företrädare i pågående utvecklingsprojekt som IUC driver. Mycket viktiga delar av huvudsyftet och bestående resultat av projektet är att: 1. Företagen blir mer lärande organisationer, vilket bidrar till lägre ohälsotal. 2. Företagen får ökade kunskaper om ohälsa hur det kan undvikas och behandlas genom anpassad organisation och planering. 3. Kvinnor och ungdomar stärker sin roll på företagen, vilket bidrar till att fler kvinnor och ungdomar påbörjar utbildningar med industriell inriktning. 4. Bidra till ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan branscherna. 5. Medverkande företag rutinmässigt lär sig att använda portalen IUC Kompetens Norr för att skaffa information om och beställa efterfrågade utbildningar. 6. Genom samverkan med liknande projekt i annat EU-land utbyts erfarenheter som stärker genomförandet av PLUSS.
Sid 4 (15) Förhoppningen har varit att genomförandet av projektet leder till: 1. Stärkt kompetens förbättrar möjligheterna att utvecklas och konkurrera. 2. Effektivare och mer resurssnål produktion. 3. Utvecklad affärs- och försäljningsförmåga, vilket idag är en stor brist hos många företag. Leder till ökad tillväxt och förbättrar företagens resultat på sikt. 4. Utveckling av ledarskapet, både det strategiska och det operativa, samt med ett genusperspektiv och ökad insikt i frågor om tillgänglighet är viktigt. Detta stärker företagens förmåga att ta rätt beslut, ökar effektiviteten och bidrar till att nå uppsatta tillväxtmål. Bidrar också till att på ett bättre sätt ta tillvara kvinnors kompetens och engagemang i medverkande företag. 5. Kvinnor är särskilt prioriterade att medverka i de utbildningar som arrangeras, vilket leder till förbättrade resultat för samtliga medverkande och att fler kvinnor avancerar inom företagen. Mycket glädjande att nära 25 % av deltagarna i ledarskapsutbildningen för VD/högre chefer har varit kvinnor. Andelen kvinnliga chefer i företagen är väsentligt lägre. Detta visar att kvinnorna har ambitioner att komma vidare i sina respektive organisationer. Viktigt eftersom de kvinnliga ledarna blir förebilder och bidrar till att locka fler kvinnor till dessa branscher. Projektet har så långt det varit möjligt vävt in frågor kring jämställdhet och tillgänglighet i befintliga utbildningar. Framförallt i ledarskapsutbildningarna för VD/högre chefer samt Första linjens chefer. Viktigt att ledare i företagen får en medvetenhet och ökade kunskaper i denna fråga. På så sätt kan de lättare uppmärksamma ev. funktionshinder och även möjlighet att anpassa verksamheten utifrån enskilda behov. I vissa fall har innehållet i befintliga utbildningar ändrats för att bättre stötta lärande inom jämställdhet och tillgänglighet. Exempel på detta är t ex just ledarskapsutbildningen för VD/ högre chefer samt även utbildningen i Lean Produktion där projektet stöttat 36 deltagare från små och medelstora företag i regionen med halva anmälningsavgiften. Projektet har samverkat med olika aktörer såsom LNAB:s Kompetensbranschråd, Teknikcollege, Vuxenskolan, LTU och Svenskt Näringsliv. Både genom regelbundna möten men också gemensamma arrangemang för att t ex öka intresset för teknik bland unga. Triple Helix, dvs. samverkan mellan samhälle, näringsliv och skola ser vi som en framgångsmodell. Vi är övertygande om att samverkan mellan olika aktörer är avgörande för att klara den framtida kompetensförsörjningen i regionen. Från IUC bolagens sida tror vi att kompetensutveckling hos industriföretag i Norrbotten och Västerbotten kommer att bli avgörande för att klara framtidens utmaningar. IUC Norrbotten och IUC Bothnia har därför tillsammans startat ett initiativ kallat IUC Kompetens Norr som bl. a. kommer att fokusera på att kartlägga utbildningsbehov, upphandla och genomföra utbildningar på plats i regionen. Vi ser att företagens medvetenhet om värdet av löpande kompetensutveckling på arbetsplatsen, lärande miljö, har ökat. Detta är viktigt i det fortsatta arbetet med IUC Kompetens Norr som vi ser som en långsiktig satsning för att främja kompetensutvecklingen i regionen. Starten av IUC Kompetens Norr är viktig för regionens SME företag. Genom projektet har vi fått möjlighet att genomföra kompetensutveckling i regionen samt etablera ett länssamarbete. En mängd utbildningar för att främja lärande miljöer har genomförts inom projektet. Framförallt vad gäller utbildningar inom Lean Produktion och ledarskap. Utbildningarna har anpassats utifrån företagens behov samt gällande programmål.
Sid 5 (15) Projektet har prioriterat längre utbildningsinsatser inom t ex Lean Produktion och ledarskap. En anledning är naturligtvis att företagen uttryckt behov av dessa utbildningar. Dessa insatser fokuserar på lärande miljöer och kan därför göra större avtryck i de medverkande organisationerna. Deltagare får med sig värdefull kunskap som de sprider vidare i sina respektive organisationer. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Totalt 116 utbildningsdagar har genomförts inom projekt PLUSS på olika platser i Norrbotten och Västerbotten. Utbildningarna samlat hela 844 personer, varav 295 unika personer. Siffran är mycket bra eftersom målet i projektet var att totalt 440 personer som skulle utbildas via projektet. Totalt 116 utbildningsdagar har genomförts inom projekt PLUSS på olika platser i Norrbotten och Västerbotten. Utbildningarna samlat hela 844 personer, varav 295 unika personer. Siffran är mycket bra eftersom målet i projektet var att totalt 440 personer som skulle utbildas via projektet. Utbildningarna har fördelats enligt följande: - Konstruktion: 3 st. aktiviteter - Produktion: 18 st. utbildningar - Affärer: 11 st. utbildningar - Ledarskap/Organisation: 7 st. utbildningar När det gäller mätbara mål så är den totala volymen av utbildningar följande: ORGANISATION Lärande organisationer, 30 personer Hur minska ohälsan hos anställda?, 30 personer Ökad tillgänglighet och jämställdhet, 20 personer
Sid 6 (15) Produktion generellt, 80 personer Produktion branschinriktat, 140 personer Affärer, 70 personer Ledarskap, 40 personer Målen har överträffats i samtliga områden, utom produktion branschspecifik. Vissa planerade utbildningar har tyvärr av olika anledningar inte kunnat genomföras, t ex en utbildning kring lågenergihus samt en inom ytbehandling. Orsaken i dessa fall var utbildningsanordnarna som inte lyckats paketera ett intressant erbjudande inom projekttiden. När det gäller de tre förstnämnda kategorierna så har det inte genomförts några renodlade utbildningar dessa områden. Projektledningen har bedömt det som svårt att få företagen med på riktade utbildningsinsatser inom t ex ohälsa och jämställdhet. Istället har dessa ämnen vävts in i utbildningar i exempelvis ledarskap och Lean Produktion. Detta har fungerat mycket bra, och företag vittnar om att kunskaperna de fått varit värdefulla och viktiga inför framtiden. Totalt har 43 personer genomgått ledarskapsutbildning för VD/högre chefer. 21 personer har fullföljt ledarskapsutbildningen för första linjens chefer samt ytterligare 36 personer har genomgått utbildningen i Lean Produktion 4,5p. I samtliga dessa utbildningar finns lärande organisationer, minskad ohälsa samt ökad tillgänglighet och jämställdhet med som viktiga beståndsdelar. Sammanlagt har 187 företag deltagit på utbildningar genomförda inom PLUSS. Av dessa är 99 unika. Uppdelningen mellan branscherna är följande: Elektronik: 28 företag Verkstad: 52 företag Trä: 19 företag Vissa planerade utbildningar har tyvärr av olika anledningar inte kunnat genomföras, t ex en utbildning kring lågenergihus samt en inom ytbehandling. Orsaken i dessa fall var utbildningsanordnarna som inte lyckats paketera ett intressant erbjudande inom projekttiden. Även en planerad utbildning inom CAD/CAM har fått ställas in pga. för få anmälda. Ev. var orsaken till detta att många företag anser sig ha låga kunskaper inom områden och att utbildningen därför ansågs alltför omfattande och avancerad. När det gäller de tre förstnämnda kategorierna så har det inte genomförts några renodlade utbildningar dessa områden. Projektledningen har bedömt det som svårt att få företagen med på riktade utbildningsinsatser inom t ex ohälsa och jämställdhet. Istället har dessa ämnen vävts in i utbildningar i exempelvis ledarskap och Lean Produktion. Detta har fungerat mycket bra, och företag vittnar om att kunskaperna de fått varit värdefulla och viktiga inför framtiden. Totalt har 43 personer genomgått ledarskapsutbildning för VD/högre chefer. 21 personer har fullföljt ledarskapsutbildningen för första linjens chefer samt ytterligare 36 personer har genomgått utbildningen i Lean Produktion 4,5p. I samtliga dessa utbildningar finns lärande organisationer, minskad ohälsa samt ökad tillgänglighet och jämställdhet med som viktiga beståndsdelar. Siffran stämmer väl överens med antalet företag i respektive bransch i Norrbotten och Västerbotten. Orsaken att träföretagen är färre är att trä i Västerbotten tyvärr valde att stå utanför PLUSS. Utbildningarna har genomförts enligt plan. Vissa har fått ställas in eller planeras om av olika skäl. Totalt sett har 844 deltagare medverkat i utbildningar arrangerade via PLUSS. 295 av
Sid 7 (15) dessa är unika personer från 99 företag i Norrbotten och Västerbotten. Målsättningen var 400 deltagare vilket därmed har uppnåtts med råge. En mängd utbildningar för att främja lärande miljöer har genomförts inom projektet. Framförallt vad gäller utbildningar inom Lean Produktion och ledarskap. Utbildningarna har anpassats utifrån företagens behov samt gällande programmål. Projektet har prioriterat längre utbildningsinsatser inom t ex Lean Produktion och ledarskap. En anledning är naturligtvis att företagen uttryckt behov av dessa utbildningar. Dessa insatser fokuserar på lärande miljöer och kan därför göra större avtryck i de medverkande organisationerna. Deltagare får med sig värdefull kunskap som de sprider vidare i sina respektive organisationer. Samverkan med Teknik College Norrbotten är viktig för att skola och näringsliv ska närma sig varandra. Eleverna kan redan under studietiden se att det finns en bransch som har behov av deras kompetens efter avslutad utbildning. Utbildningarna som genomförts i projektet har helt och hållet skräddarsytts utifrån branschens behov. Kursernas innehåll bygger på den behovsinventering som gjorts hos företagen i Norrbotten och Västerbotten. Projektet har prioriterat längre utbildningsinsatser inom t ex Lean Produktion och ledarskap. En anledning är naturligtvis att företagen uttryckt behov av dessa utbildningar. Dessa insatser fokuserar på lärande miljöer och kan därför göra större avtryck i de medverkande organisationerna. Deltagare får med sig värdefull kunskap som de sprider vidare i sina respektive organisationer. I ansökan fanns även ambitioner till ett transnationellt samarbete. Olika försök har gjorts för att hitta lämpliga projekt i andra länder att samverka med. Bland annat har projektledaren deltagit på ett Partnersök event i oktober 2011 där en mängd projekt från olika länder i Europa medverkade. Detta var en intressant aktivitet som bland annat gett nya kontakter inom Sverige som projektet har varit i kontakt med efteråt, t ex Företagsakademien i Stockholm, Lärcentrum Gotland samt ett projekt kring kompetensutveckling i Mora kommun. Under denna aktivitet fick vi även kontakt med Projekt Nationell Matchning i Södertälje som arbetar med nyanlända akademiker. Representanter från projektet har varit på besök i Norrbotten och träffat ett antal företag och ett par företag har rest ner till Södertälje för att träffa ett antal kandidater. Dock har vi tyvärr inte lyckats hitta något lämpligt transnationellt projekt för vidare samarbete. Projektet har sökt andra som hittat metoder för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för små och medelstora företag. Ambitioner har funnits men det har varit svårt att hitta intressanta PO1 projekt utanför Sveriges gränser. Projektbudget ändrades såtillvida att medel avsatta för studieresa till annat land, ersattes med aktiviteter riktade mot målgruppen. Vi lämnade in en budgetändring halvvägs in i projektet där vi förutom en omfördelning av vissa kostnader även tog in intäkter från företagen i projektet. Företagen har därmed varit med och finansierat sina egna utbildningar. Vi ser detta som positivt av flera skäl. Det har gett projektet möjlighet att genomföra fler utbildningar. Dessutom ser vi det som viktigt att företagen vänjer sig vid att utbildningar kostar en slant. Vi tror även på ett större engagemang kring utbildningarna från målgruppens sida. Exempelvis minskar risken att deltagare hoppar av i sista stund om de får betala en del av kostnaden för kursen.
Sid 8 (15) Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. En sammanfattande bedömning är att projektet har varit mycket lyckat. Vi har genomfört bra kurser anpassade efter företagen behov. Beläggningen på utbildningarna har varit bra och utvärderingarna visar att deltagarna varit nöjda med den utbildning som de har fått. Företagen har varit nöjda med kurserna både vad gäller utformning och innehåll. Enligt vår bedömning är den främsta orsaken till detta att ledningsgruppen inom PLUSS har arbetat strukturerat och målmedvetet för att hitta kurser med ett innehåll som kan skapa tillväxt hos målgruppen i projektet. Det har varit ett spännande och lärorikt men också väldigt tidskrävande arbete. Utbildningarna som genomförts i projektet har helt och hållet skräddarsytts utifrån branschens behov. Kursernas innehåll bygger på den behovsinventering som gjorts hos företagen i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet med att utforma utbildningarna varit mycket lärorikt. Det har varit avgörande för projektet att lyckas förmå utbildningsanordnarna att skräddarsy utbildningar enligt företagens behov. I detta ingår att både innehålls- omfångsmässigt anpassa kurserna så att de blir attraktiva för målgruppen. De flesta utbildningarna har varit 1-2 dagar långa eftersom vi har insett att detta normalt är vad företagen klarar att avvara sin personal. Vissa utbildningar har varit längre men då istället delats upp i 3-5 tillfällen. PLUSS har inneburit en mängd kontakter med utbildningsanordnare, framförallt i regionen. Med dessa har kontinuerliga diskussioner förts kring innehåll, upplägg, lämplig tidpunkt för utbildningarsamt kurslängd. Kontaktlistor har ständigt uppdaterats och används för att sprida information och inbjudningar via e-post. När en kurs är planerad och klar har en inbjudan tagits fram som skickas elektroniskt till samtliga företag i målgruppen. Varje inbjudan skickas ut vid ca tre tillfällen för att så många som möjligt ska uppmärksamma de utbildningar som erbjuds. Sedan har vi ägnat tid åt införsäljning via telefon samt vid våra olika möten med företagen. Ca en vecka innan utbildningen startar skickas en kallelse med agenda och vägbeskrivning ut. Hemsidor har också varit viktiga i vårt arbete med informationsspridning. Aktuella utbildningar har varit tillgängliga på hemsidan för IUC Kompetens Norr www.iuckompetensnorr.se. Här finns information om nya utbildningar samt möjlighet för företagen att anmäla sig via webbplatsen. De har även möjlighet att skicka in önskemål om utbildningar via webbenkäter. Dessa enkäter lagras i IUC Databas TBN. I databasen finns även samtliga företag i målgruppen för PLUSS samlade. Vi har även möjlighet att skicka e-postmeddelanden och kursinbjudningar direkt via databasen. Tiden från idé till färdig kurs har ofta varit lång. Detta eftersom kursens innehåll bör vara väl definierat och tillräckligt komprimerat för det ska fungera för företagen av avsätta den tid som krävs. I vissa fall har projektet varit starkt bidragande till skapandet av helt nya utbildningar som tidigare inte funnits att tillgå. Resultatet har blivit att vissa kurser numera ingår i utbildningsleverantörens standardutbud. I ansökan för PLUSS hade angivits att en arbetsgrupp kallad Framtid industri skulle bildas i syfte att lyfta utbildningsinsatser för yngre anställda. Planen var att gruppen skulle träffas ca 6 gånger under projekttiden.
Sid 9 (15) Dock fanns en viss skepsis från styrgruppen för denna insats eftersom den förutsatte att företagen skulle ha möjlighet att avvara dessa personer ett flertal dagar. Man ifrågasatte även nyttan med en sådan arbetsgrupp eftersom dessa behov kan belysas genom våra kontinuerliga kontakter med företagen. Projektet ser Teknikcollege som en viktig aktör för att säkra framtida kompetensförsörjning. Företagen har möjlighet att bygga relationer med elever från Teknikcollegeprogrammen genom att t ex erbjuda praktikplatser under studietiden. Eleverna har sedan efter avslutad utbildning lättare att gå direkt till jobb ute hos företaget. Projektet har sedan starten av Teknikcollege Norrbotten (hösten 2011) haft en tät kontakt i syfte att hitta samverkansmöjligheter. Istället för den ursprungliga planen med arbetsgruppen Framtid Industri har detta samarbete mynnat ut i en aktivitet kallad Framtid Teknikföretag genomförd under våren 2012. Två workshops arrangerade 31 maj i Luleå samt 1 juni Piteå. Syftet med dessa dagar var att bygga relationer mellan lokala industriföretag samt elever från Teknikcollegeprogrammen. Några av regionens ledande företag teknikföretag fick möjlighet att ge sin bild av nuläget och branschens behov under de närmaste åren. Teknikcollegeeleverna fick ge sin syn på vad som gör ett företag till en attraktiv arbetsgivare. Intresset från företagen för denna aktivitet blev stort. Företag från samtliga tre branscher fanns representerade under dessa dagar, både som talare och deltagare. Dagarna inleddes med en marshmallowsutmaning arrangerad av Teknikens Hus i Luleå. Lag om 3-4 personer blev tilldelade följande material: 1 marshmallow, 20 spagettistrån, 1 meter snöre, 1 meter tejp samt en sax. Syftet med utmaningen var att under 18 minuter bygga en så hög fristående konstruktion som möjligt. En Marshmallow kan uppfattas liten och lätt men är ändå relativt tung vilket vållade vissa bekymmer i och med att den skulle placeras högst upp i konstruktionen. I lagen blandades företagsrepresentanter med elever från Teknikcollege. Detta var intressant och spännande utmaning där deltagarnas samarbetsförmåga och kreativitet sattes på prov. Vid aktiviteten i Luleå fanns ca 40 elever från Teknikcollegeprogrammen på plats. En mycket lyckad dag innehöll intressanta föreläsningar och diskussioner. Vid aktiviteten i Piteå var intresset från företagen stort. Ett tiotal företag samlades på Nolia den 1 juni. Tyvärr hade inte Teknikcollege i Piteå lyckats lika bra som i Luleå med att locka eleverna att delta på Framtid Teknikföretag. Endast hälften av de 25 anmälda eleverna dök upp. Dessutom avvek en del av dessa under dagen. De elever som var där visade dock på ett gott engagemang och intresse. Många företag hade slutit upp denna dag, varför det ses som ett misslyckade att eleverna uteblev. Teknikcollege har dock tagit tag i frågan, både genom ursäkter till de deltagande företagen men också genom att göra vissa förändringar i sin verksamhet. Elevernas engagemang är centralt för att göra Teknikcollege lyckosamt i framtiden. IUC Norrbotten ser ett tydligt behov av att fortsätta vårt arbete med kompetensutveckling även efter projektets avslut. Bland annat har genomförandet av projektet varit mycket lyckat så tillvida att vi fått många kunskaper kring hur kurser kan utformas för att passa målgruppen. Förhoppningen med det arbete som genomförts inom PLUSS är att företagen ska dra nytta av de behovsanpassade utbildningarna och inse vikten av kompetensutveckling hos de anställda. Att detta ska vara ett ständigt pågående arbete som prioriteras av företagsledningen. Detta är mycket viktigt för att kunna klara den hårdnande konkurrensen
Sid 10 (15) nationellt och internationellt. Projektet har även lagt till avsnitt såsom tillgänglighet och jämställdhet i redan befintliga utbildningar. Så har skett inom framförallt Lean Produktion och ledarskap. På detta sätt har nya perspektiv tillförts utbildningarna vilket både deltagare och leverantörer har upplevt som positivt. Leverantörerna har även i vissa fall utbildats av processtöden inom respektive område. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektägare för PLUSS har varit IUC Norrbotten AB. En styrgrupp tillsattes för projektet. Tillsammans med projektledaren ansvarade man för genomförandet av projektet. Styrgruppen träffades ca 4 gånger per år. Följande parter ingick i styrgruppen: Anders Wäppling IUC Norrbotten Åsa Tjärnberg IUC Norrbotten John Sandström IUC Norrbotten Jerry Lindblom IUC Electropolis Östen Hansson IUC Bothnia Kjell Rask LTU Gunder Ehnmark TMF Hasse Sehlin TMF Kent Berglund Teknikföretagen Jörgen Näsström IF Metall Susanna Hedman GS Facket Engagemanget och därmed nyttan med styrgruppsarbetet har förbättrats efterhand. I samband med styrgruppsmötet 25 januari 2012 genomförde projektets utvärderare European Minds en LFA (Logical Framework Analysis) som belyser syfte och mål med projektet samt ringar in aktiviteter för att nå målet. Detta var en viktig aktivitet som medförde att styrgruppen fick en större förståelse för projektarbetet och effekterna på lång sikt. Styrgruppen har betonat betydelsen av kompetensutvecklingsinsatser för små och medelstora företag. Det finns även en stor samsyn kring betydelsen av samverkan mellan Norrbotten och Västerbotten. Styrgruppen ser arbetet inom IUC Kompetens Norr som en strategiskt viktig satsning för att öka tillgången på utbildningar i de två nordligaste länen. Förhoppningen är att projektet leder till att fler företag kommer att satsa på kompetensutveckling i framtiden. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektledning och styrgrupp har fått utbildning i jämställdhetsintegrering via processtöd Maria Stefansson, ESF Jämt. Projektledaren har löpande haft kontakt med processtödet vilket har varit en stor hjälp i projektarbetet. Några grundläggande fakta kring andelen kvinnor inom branscherna som omfattas av PLUSS:
Sid 11 (15) o Ungefär 10-15% av de anställda i målgruppen är kvinnor. o Den absoluta huvuddelen av antalet anställda kvinnor är kollektivanställda och finns vid företagets tillverkningsenheter och inom administration. Endast några få kvinnor finns i ledande positioner. Under ett tidigare ESF- projekt genomfördes en behovs- och problemanalys ur ett jämställdhetsperspektiv genom att utifrån problemområdet analysera nuvarande styrkor och svagheter samt möjligheter och hot (SWOT-analys). o Man ville man inte könsrelatera utbildningsbehovet. o Det finns samma utvecklingspotential hos kvinnorna i branschen. Kvinnorna angav följande utbildningsbehov: Personlig utveckling/stresshantering Grundläggande ellära MS Office Excel/Word Inköp Vissa av dessa utbildningar genomfördes inom PLUSS. En stor andel av deltagarna på ovanstående utbildningar har varit kvinnor, vilket är glädjande. Ledarskapsutbildning för VD/högre chefer: Totalt 43 deltagare, 23 % kvinnor MS Office: 16 deltagare, 50 % kvinnor Inköpsutbildning: 12 deltagare, 40 % kvinnor Detta visar att de önskemål kring utbildningar som framkom av kvinnliga deltagare inom tidigare ESF-projekt KEN har visat sig lyckosamma att genomföra inom PLUSS. Mycket glädjande att nära 25 % av deltagarna i ledarskapsutbildningen för VD/högre chefer har varit kvinnor. Andelen kvinnliga chefer i företagen är väsentligt lägre. Detta visar att kvinnorna har ambitioner att komma vidare i sina respektive organisationer. Viktigt eftersom de kvinnliga ledarna blir förebilder och bidrar till att locka fler kvinnor till dessa branscher. Det har varit viktigt för projektet att så långt det är möjligt väva in jämställdhetsperspektivet i de utbildningar som genomförs. I vissa fall har detta inneburit att befintliga utbildningar förändrats för att detta ska vara möjligt. Exempel på detta är t ex just ledarskapsutbildningen för VD/högre chefer samt även utbildningen i Lean Produktion där projektet stöttat 36 deltagare från små och medelstora företag i regionen med halva anmälningsavgiften. Utbildningen i Lean Produktion har genomförts 37 gånger och är väl inarbetad. Trots detta har projektet lyckats att införa nya delar i denna utbildning. Vid den femte och sista träffen i båda omgångarna som genomförts inom PLUSS har Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Avdelningen för arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle medverkat. Lenas forskning handlar om organisations- och produktionsutveckling (t. ex. lean produktion) och arbetsplatslärande och lärande organisation. Genus är ett genomgående tema är för hennes forskning och de senaste åren har hon intresserat sig för "kritisk tillämpad genusforskning". Lena fick ett mycket gott betyg av deltagarna för sin insats i utbildningen. Vissa framhöll att detta är ett ämne som företaget helt missat och att deltagarna gärna vill lära sig mer i detta ämne. Av de totalt 316 unika personer som deltagit i utbildningar arrangerade inom PLUSS är drygt 20 % kvinnor. En siffra som vi är mycket nöjda med eftersom den totala andelen kvinnor i de
Sid 12 (15) små och medelstora industriföretagen i regionen är betydligt färre. Projektansvariga är mycket nöjda med att vi lyckats förmå en stor andel av de kvinnliga anställda att delta på utbildningar. Detta visar att utbildningarna som erbjudits varit attraktiva att delta på. Förhoppningsvis innebär det även att kvinnorna villiga att utvecklas i sina respektive organisationer. Med fler kvinnliga ledare blir branscherna synliga för andra vilket förhoppningsvis leder till en större andel kvinnor i företagen i framtiden. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektledning, styrgrupp samt vissa utbildare i projektet har fått utbildning kring tillgänglighet via processtöd Barbro Lindgren. Projektet ser det som mycket bra att ESF prioriterar tillgänglighet inom PO1 eftersom det har gjort att såväl projekt,- styrgrupp samt deltagare fått större insikt och kunskap i området. När det gäller att tillgodose tillgängligheten i själva genomförandet är de lokaler som används för våra aktiviteter anpassade för personer med rörelsehinder. I varje inbjudan har vi försökt även att tillgodose olika gruppers behov och önskemål i vår utbildningsplanering, vad hjälpmedel av olika slag samt ev. specialkost. Vi har haft tydlig information om detta i våra inbjudningar där vi tagit hjälp av processtöd Tillgänglighet med formuleringarna. Vi har förmedlat all information även i digitalt format så att texten går att förstora vilket gör att lässvaga personer eller personer med nedsatt syn lättare kan tillgodogöra sig innehållet. I utbildningsplaneringen har vi även genomfört vissa arbetsplatsförlagda aktiviteter som ökar tillgängligheten. Projektet har så långt det varit möjligt även vävt in frågor kring tillgänglighet i befintliga utbildningar. Framförallt i ledarskapsutbildningarna för VD/högre chefer samt Första linjens chefer. Viktigt att ledare i företagen får en medvetenhet och ökade kunskaper i denna fråga. På så sätt kan de lättare uppmärksamma ev. funktionshinder och även möjlighet att anpassa verksamheten utifrån enskilda behov. I ledarskapsutbildningen för Första linjens chefer uppdagades att en av deltagarna hade läsoch skrivsvårigheter vilket vållade bekymmer för honom i det dagliga arbetet. Via utbildningsledaren fick personen stöttning och information om tillgänglig hjälp och kan därmed trots detta funktionshinder förenkla sin vardag. Utbildningsleverantörer har även i vissa fall utbildats av processtöd Barbro Lindgren. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. På grund av i demografin regionen samt det geografiska avståndet till storstäderna är samverkan mellan Norrbotten och Västerbotten helt avgörande för att kunna genomföra anpassade, lokala utbildningsinsatser. Vi får en större volym och bättre möjligheter att kunna genomföra de insatser som planerats. En stor fördel med PLUSS är att projektet genomförts i samverkan mellan två län och tre branscher. Projektet har varit lyckosamt såtillvida att de flesta av planerade utbildningarna har kunnat genomföras. Utbildningsorterna har varierats för att underlätta deltagandet på utbildningarna. Att undvika både tids- och resurskrävande resor har varit avgörande för att få företagen att vilja delta. Det har dock inte varit något bekymmer att samla företag från Norrbotten och
Sid 13 (15) Västerbotten för att genomföra utbildningar i ett av länen. Vi kan se att företagen uppskattat möjligheten till utbildning inom regionen. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet har riktats mot små och medelstora industriföretag i Norrbotten och Västerbotten. Med anledning av demografin regionen samt det geografiska avståndet till storstäderna är lokala och behovsanpassade utbildningsinsatser av yttersta vikt för att klara den framtida kompetensförsörjningen. En samverkan mellan Norrbotten och Västerbotten är betydelsefull för att kunna genomföra anpassade, lokala utbildningsinsatser. Vi får en större volym och bättre möjligheter att kunna genomföra de insatser som planerats. En stor fördel med PLUSS är att projektet genomförts i samverkan mellan två län och tre branscher. IUC Norrbotten och IUC Bothnia har startat ett samarbete kring kompetensutvecklingsfrågor IUC Kompetens Norr. Ambitionen är att kunna driva utbildningar kommersiellt i framtiden. Här finns föregångare inom IUC att snegla på och även samverka med framöver, t ex IUC Öst i Finspång, Z-group i Östersund (IUC Jämtland inom kort) och IUC Kronoberg för att nämna några. Även samtal med stora företag i regionen har påbörjats för att förhoppningsvis kunan samordna lokala utbildningsaktiviteter mellan SME och de större bolagen. Genom samverkan med andra har vi än större möjligheter att lyckas framöver. inom och utanför sin bransch som de annars inte skulle ha träffat. När det gäller t ex ledarskapsutbildningarna så har flera deltagare vittnat om betydelsen av att träffa andra ledare att utbyta erfarenheter med. Framförallt för kvinnorna så har detta varit värdefullt. IUC Norrbotten ser ett tydligt behov av att fortsätta vårt arbete med kompetensutveckling även efter projektets avslut. Bland annat har genomförandet av projektet varit mycket lyckat så tillvida att vi fått många kunskaper kring hur kurser kan utformas för att passa målgruppen. Från IUC bolagens sida tror vi att kompetensutveckling hos industriföretag i Norrbotten och Västerbotten kommer att bli avgörande för att klara framtidens utmaningar. IUC Norrbotten och IUC Bothnia har därför tillsammans startat ett initiativ kallat IUC Kompetens Norr som bl. a. kommer att fokusera på att kartlägga utbildningsbehov, upphandla och genomföra utbildningar på plats i regionen. Vi ser att företagens medvetenhet om värdet av löpande kompetensutveckling på arbetsplatsen, lärande miljö, har ökat. Detta är viktigt i det fortsatta arbetet med IUC Kompetens Norr som vi ser som en långsiktig satsning för att främja kompetensutvecklingen i regionen. En samverkan mellan de nordligaste IUC bolagen tror vi kommer att vara viktig. Vi kan därmed tillvarata resurser som arbetar nära företagen och därmed kan vi följa hur behoven förändras över tid. Starten av IUC Kompetens Norr är viktig för regionens SME företag. Genom projektet har vi fått möjlighet att genomföra kompetensutveckling i regionen samt etablera ett länssamarbete. Planer finns även på ett större samarbete inom IUC kring kompetensutvecklingsfrågor. Här har IUC Norrbotten mycket att lära av t ex IUC Öst i Finspång som arbetat med
Sid 14 (15) utbildningsverksamhet mot exempelvis Siemens under ett flertal år. Företagen poängterar att samverkan mellan branscherna har gett nya kontakter, nätverk och även affärsmöjligheter. Utbildningarna har inneburit att deltagarna lärt känna personer både inom och utanför sin bransch som de annars inte skulle ha träffat. När det gäller t ex ledarskapsutbildningarna så har flera deltagare vittnat om betydelsen av att träffa andra ledare att utbyta erfarenheter med. Framförallt för kvinnorna så har detta varit värdefullt. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Extern utvärderare har varit European Minds. De har varit ett stort stöd när det gäller att hålla fokus på målsättningen i projektet. Att inte blir för "aktivitetsfokuserade" utan löpande stämma av att de aktiviteter som genomförs överensstämmer med de innovativa kriterier som finns uppställda. Viktigt även att få utomståendes ögon på projektet efter vägen. European Minds har även varit viktiga för styrgruppens engagemang i projektet. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Regelbundna styrgruppsmöten ca 4 ggr per år. Styrgruppen har antagit en agenda för mötena och även fastslagit en arbetsordning. Samverkan inom styrgruppen har fungerat allt bättre i projektet. Styrgruppen har även betonat vikten av samverkan mellan organisationerna. Genom att samarbeta lyckas vi på ett bättre sätt ringa in företagens behov och undviker att liknande aktiviteter krockar tids- och innehållsmässigt. Mellan mötena har en mindre ledningsgrupp haft regelbundna träffar för att på en än noggrannare nivå följa och utvärdera det arbete som pågår i projektet. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? En erfarenhet som vi dragit av arbetet inom PLUSS är att en strukturerad och drivande projektledare är en förutsättning för att genomföra projektet på ett tillfredsställande sätt. Viktigt också att i ett tidigt skede få styrgruppens engagemang så att inte projektledaren både styr och driver projektet på egen hand. Det kan också finnas anledning att fundera över ambitionsnivån vid ansökan. Det fanns väldigt höga ambitioner vad gäller genomförandet inom PLUSS. En erfarenhet vi dragit av detta är att det kan vara bättre göra tydligare avgränsningar i kommande projekt. I ansökan för PLUSS fanns ambitioner om att göra en kartläggning av ohälsan hos de anställda i målgruppen. Det visade sig att en sådan kartläggning var alltför kostsam och tidskrävande för att kunna genomföras i ett projekt på endast 18 månader. Att genomföra utbildningar med gott resultat har visat sig vara en tidskrävande process. Arbetsgången är omfattande och resurskrävande: kursförslag, avstämning med företag och styrgrupp, förfrågningar hos utbildningsleverantörer, upphandling, införsäljning till målgruppen, genomförande och till sist en utvärdering. Vi lämnade även in en budgetändring halvvägs in i projektet där vi förutom en omfördelning
Sid 15 (15) av vissa kostnader även tog in intäkter från företagen i projektet. Företagen har därmed varit med och finansierat sina egna utbildningar. Vi ser detta som positivt av flera skäl. Det har gett projektet möjlighet att genomföra fler utbildningar. Dessutom ser vi det som viktigt att företagen vänjer sig vid att utbildningar kostar en slant. Vi tror även på ett större engagemang kring utbildningarna från målgruppens sida. Exempelvis minskar risken att deltagare hoppar av i sista stund om de får betala en del av kostnaden för kursen. Den budgetändring som lämnades in i oktober 2011 dröjde ända till april 2012 innan den blev godkänd. Detta ställde till administrativa bekymmer och skapade merarbete i projektet. Viktigt med en effektiv handläggning i dessa relativt korta projekt där tid är en bristvara. En lärdom vi själva har dragit är att i än större utsträckning involvera vår egen ekonom redan i ansökningsförfarandet för ev. framtida projekt. Detta för att så långt det är möjligt undvika onödigt merarbete under projektets gång. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Projektledare Åsa Tjärnberg 070-326 88 11 Anders Wäppling, styrelseordförande IUC Norrbotten 070-6653183