Slutrapport. Projektnamn: KEN Genomförande Diarienummer: Innehåll

Transkript

1 Slutrapport Projektnamn: KEN Genomförande Diarienummer: Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund till projektet 1.2 Projektets resultat 1.3 Arbetssätt 1.4 Deltagande aktörer i projektet 2. Jämställdhetsintegrering 3. Tillgänglighet för personer med funktionshinder 4. Kriterier för genomförande 4.1 Lärande miljöer 4.2 Innovativ verksamhet 4.3 Samverkan 4.4 Strategiskt påverkansarbete 5. Sammanfattande bedömning Upprättat av: Åsa Tjärnberg, IUC Norrbotten AB 1

2 1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund till projektet I behovsinventeringen har fler än 40 elektronik intervjuats och resultatet har dokumenterats. Slutsatsen är att det finns ett stort behov hos elektronikföretagen att vidareutbilda sina befintligt anställda annars är risken att regionen på sikt tappar denna strategiskt viktiga industri. De elektronikföretag som omfattas av utbildningen kan definieras enligt nedan: o Konstruktions- och utvecklingsföretag som utvecklar hård- och mjukvara kopplat till nya produkter/tjänster. Det råder brist på både erfarna konstruktörer och nyutbildade konstruktörer vilket innebär att man måste vidareutbilda redan befintligt anställda på företagen. o Tillverknings- och produktions inriktade företag där konkurrensen från omvärlden är hög och där det finns allt större krav på företagen bl.a. nya miljökrav, kvalitetskrav, kostnadseffektiv tillverkning samt kompetens för test- och mätteknik. o Företag som erbjuder service, installation, logistik inom elektronik. o Produkt- och tjänsteinriktade företag som har egen elektronikutveckling och i viss mån produktion. Resultatet från kompetensbehovsinventeringen har sammanställts och analyserats av genomförande parter och visar på ett utbildningsbehov inom följande huvudområden: Konstruktion (konstruktion av både hårdvara och mjukvara) Tillverkning och produktion (produktionsteknik, lödteknik, komponenter, produktionsflöde, kvalitet, test, felsökning) Affärer (Affärsutveckling, marknadsföring, försäljning, affärsjuridik) Ledarskap (ledarutvecklingsprogram, projektledning, organisation, styrelsearbete, strategi) Utvecklingsprogram för kvinnor inom elektronikindustrin (öka antalet kvinnor i ledande roller i företagen) Syftet med projektet KEN Genomförande är att genomföra ett antal riktade utbildningsinsatser mot elektronikindustrin i både Norrbotten och Västerbotten för att stärka företagens kompetens inom ett antal strategiska kompetensområden för att säkra företagens fortsatta utveckling i regionen och rusta sig för den allt hårdare konkurrensen från omvärlden. Målgruppen för projektet: Befintligt anställd personal inom elektronikföretag i Norrbotten och Västerbotten (område 1-4 ovan), samt ett speciellt inriktat utvecklingsprogram för kvinnor inom elektronikindustrin. 2

3 1.2 Projektets resultat Vid ansökan för projekt KEN år 2008 bedömdes behovet av kompetensutveckling hos elektronikföretag som ett viktigt område att fokusera på. Under senare år har det visat sig att behovet snarare har ökat. Några orsaker till en riktad utbildningssatsning mot elektronikindustrin bedömdes som nödvändig: o Den snabba utvecklingen i världen inom elektronikområdet (komponenter, byggteknik, produktionsteknik, testteknik, etc.) ställer helt nya kompetenskrav på de anställda i våra regionala elektronikföretag och där man måste sätt in åtgärder för att kompetensutveckla sin befintliga personal. o Bristen på utbildade och erfarna elektronikingenjörer ställer större krav på mer intern kompetensutveckling. Framför möjlighet att vidareutbilda befintlig produktionspersonal som till stor del idag består av kvinnor. Genom riktade satsningar mot kvinnor under de kommande åren kommer att skapa förutsättningar för mer avancerade arbetsuppgifter och fler kvinnliga ledare inom elektronikindustrin. o Nya miljökrav (t.ex. blyfri produktion) och kvalitetskrav (olika certifieringskrav t.ex. för medicinsk teknik, etc.) ställer nya krav på tillverkande företag konstruktionsföretag och produkt ägande företag. o En allvarlig faktor som på sikt kan påverka branschen är att vi har allt färre sökande till eftergymnasiala högskoleutbildningar inom elektronikområdet som minskat med 60 % under de senaste 3 åren över hela landet och där Norrbotten/ Västerbotten inte är något undantag. Det blir allt viktigare att vidareutveckla sina befintligt anställda. o Under genomförandet av förprojekteringsprojektet KEN har den ekonomiska krisen även börjat påverka elektronikbranschen i regionen med sjunkande orderingång. Detta ökade ytterligare behovet av att under de KEN Genomförande få till stånd riktade utbildning mot befintligt anställda i elektronikbranschen i Norrbotten och Västerbotten. Inom projekt KEN har vi genomfört 29 st. utbildningar på olika platser i Norrbotten och Västerbotten. Totalt har 181 personer från de 80 elektronikföretag som ingår i målgruppen deltagit i dessa utbildningar. Totalt 10 utbildningar inom område konstruktion samt 6 aktiviteter inom område produktion har genomförts under projekttiden. Dessa utbildningar har helt och hållet kunnat skräddarsys och anpassas utifrån de behov som finns i elektronikbranschen i regionen. Exempel på en helt unik satsning som tidigare inte funnits att tillgå är utbildningen i EMC Mönsterkortdesign. (14 deltagare från 10 företag i Norrbotten och Västerbotten.) Inom område Affärer har utbildningar inom försäljning och inköp genomförts samt totalt 6 utbildningar inom område Ledarskap. Vissa av dessa har varit endagsaktiviteter och andra har varit längre utbildningar på upp till 4 dagar. 3

4 Dessutom har ett antal utbildningar genomförts inom ramarna för utvecklingsprogrammet för kvinnor inom elektronikindustrin. Ytterligare information om dessa aktiviteter finns i avsnittet om Jämställdhetsintegrering. Förhoppningen med det arbete som genomförts inom KEN är att företagen ska dra nytta av de behovsanpassade utbildningarna och inse vikten av kompetensutveckling hos de anställda. Att detta ska vara ett ständigt pågående arbete som prioriteras av företagsledningen. Detta är mycket viktigt för att kunna klara den hårdnande konkurrensen nationellt och internationellt. Projektledningen har deltagit regelbundet på LNAB:s branschråd för kompetensutveckling. Både för att informera om projektet samt för att bidra till kompetensutvecklingen i regionen ur ett större perspektiv. Projektledningen har även deltagit på LNAB:s teknikbranschråd för att informera om projektet och hur vi arbetar med kompetensutveckling inom industrin i regionen. Projekt KEN har följts av PLUSS där IUC Norrbotten är projektägare. PLUSS ger möjligheter att täcka behovet av utbildning även inom trä- och verkstadsindustrin. Från IUC bolagens sida tror vi att kompetensutveckling hos industriföretag i Norrbotten och Västerbotten kommer att bli avgörande för att klara framtidens utmaningar. IUC Norrbotten, IUC Electropolis samt IUC Bothnia har tillsammans startat IUC Kompetens Norr som kommer att fokusera på att kartlägga utbildningsbehov, upphandla och genomföra utbildningar på plats i regionen. En samverkan mellan dessa tre IUC bolag tror vi kommer att vara viktig. Vi kan därmed tillvarata resurser som arbetar nära företagen och därmed kan vi följa hur behoven förändras över tid. Starten av IUC Kompetens Norr är viktig för regionens SME företag. Genom projektet har vi fått möjlighet att genomföra kompetensutveckling i regionen samt etablera ett länssamarbete. Nu planeras för att möjligheten att driva verksamheten vidare i både Norrbotten och Västerbotten inom IUC nätverket. IUC Electropolis ser ett tydligt behov av att fortsätta vårt arbete med kompetensutveckling även efter projektets avslut. Bland annat har genomförandet av projektet varit mycket lyckat så tillvida att vi lärt oss mycket om hur kurser kan utformas för att passa målgruppen. Vi ser att företagens medvetenhet om värdet av löpande kompetensutveckling på arbetsplatsen, lärande miljö, har ökat. Detta är viktigt i det fortsatta arbetet med IUC Kompetens Norr som vi ser som en långsiktig satsning för att främja kompetensutvecklingen i regionen. Totalt har inom projekt KEN genomförts 29 st. utbildningar under 69 utbildningsdagar. För oss har arbetet med att utforma utbildningarna varit mycket lärorikt. Det har varit avgörande för projektet att lyckas förmå utbildningsanordnarna att skräddarsy utbildningar enligt företagens behov. I detta ingår att både innehålls- omfångsmässigt anpassa kurserna så att de blir attraktiva för målgruppen. De flesta utbildningarna har varit 1-2 dagar långa eftersom vi har insett att detta maximalt vad företagen klarar att avvara sin personal. Vissa utbildningar har varit längre beroende på att de delats upp i flera omgångar. Vid projektets slutförande har 4

5 181 olika personer deltagit i utbildningar som helt eller delvis finansierats via projekt KEN. Detta är en väldigt bra siffra eftersom målet i projektet var att totalt 130 personer som skulle utbildas via projektet. Projektet är mycket lyckosamt såtillvida att vi lyckats genomföra de utbildningar vi planerat för. Utbildningsorterna har varierats för att underlätta deltagandet på utbildningarna. Att undvika både tids- och resurskrävande resor har varit avgörande för att få företagen att vilja delta. Det har dock inte varit något bekymmer att samla företag från Norrbotten och Västerbotten för att genomföra utbildningar i ett av länen. Vi kan se att företagen uppskattat möjligheten till utbildning inom regionen. Några exempel på kursorter är Lövånger, Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix. Utvärderingarna med deltagarna visar att utbildningarna har varit mycket lyckosamma. Vid varje utbildningstillfälle har en utvärdering med deltagarna genomförts. Frågor som ställt är följande: 1. Hur givande var innehållet i utbildningen? (1-6) 2. Din åsikt om läraren? (1-6) 3. Hur upplevde du nytta och värdet? Betyget 1-5 ges per utbildningsdel. 4. Skulle du vilja delta vid fler utbildningar inom området Möjlighet till fritext vid varje fråga. 5. Synpunkter och önskemål om innehåll och upplägg för kommande utbildningar Resultatet från våra utbildningar har varit mycket bra. Snittet på fråga 1 ligger på strax under 5 och på fråga 2 på ca 4,5. På fråga 3 ligger snittet på ca 4,2. Fritextfälten har varit värdefulla för att vi ska kunna få en bild av hur deltagarna ser på fortsatta utbildningar inom projektet. Vi kommer under hösten 2011 att genomföra intervjuer med samtliga företag i målgruppen för att ta reda på hur de ser på sitt fortsatta arbete med kompetensutveckling. Dessa intervjuer ska hjälpa oss att planera verksamheten inom kompetens- och rekryteringsplattformen inom ESIS samt PLUSS. 1.3 Arbetssätt Projektet har varit mycket lyckosamt så tillvida att samtliga utbildningar, utom en, har genomförts enligt plan. Projektet har inneburit en mängd kontakter med utbildningsanordnare, framförallt i regionen. Med dessa har kontinuerliga diskussioner förts kring innehåll, upplägg, lämplig tidpunkt för utbildningar samt kurslängd. Kontaktlistor har ständigt uppdaterats och används för att sprida information och inbjudningar via e-post. 5

6 Hemsidor har också varit viktiga i vårt arbete med informationsspridning. Aktuella utbildningar har varit tillgängliga på IUC Electropolis hemsida under flikarna aktuellt samt utbildningar. Aktuella utbildningar har sedan hösten 2010 funnits tillgängliga även på IUC Norrbottens webbplats Här finns information om nya utbildningar finnas samt möjlighet för företagen att anmäla sig via denna webbplats. De har även möjlighet att skicka in önskemål om utbildningar via webbenkäter. Dessa enkäter lagras i IUC Databas TBN. I databasen finns även samtliga företag samlade. Vi har även möjlighet att skicka e- postmeddelanden och kursinbjudningar direkt via databasen. När en kurs är planerad och klar har en inbjudan tagit fram som skickas elektroniskt till samtliga företag i målgruppen. Varje inbjudan skickas ut vid ca tre tillfällen för att så många som möjligt ska uppmärksamma de utbildningar som erbjuds. Sedan har vi ägnat tid åt införsäljning via telefon samt vid olika typen av möten med företagen. Ca en vecka innan utbildningen startar skickas en kallelse med agenda och vägbeskrivning ut. Arbetsgruppen inom KEN har arbetat strukturerat och målmedvetet för att hitta kurser med ett innehåll som kan skapa tillväxt hos målgruppen i projektet. Det har varit ett spännande och lärorikt men också väldigt tidskrävande arbete. Tiden från idé till färdig kurs kan ofta vara lång. Detta eftersom kursens innehåll bör vara väl definierat och tillräckligt komprimerat för det ska fungera för företagen av avsätta den tid som krävs. I vissa fall t o m helt nya utbildningar skapats som tidigare inte funnits att tillgå. Resultatet har blivit att dessa kurser numera ingår i utbildningsleverantörens standardutbud. 1.4 Deltagande aktörer i projektet Projektägare för KEN har varit IUC Electropolis AB. Samarbetsorganisationer har varit IUC Norrbotten AB samt IUC Bothnia AB. I projektgruppen har följande personer deltagit: Jerry Lindblom, IUC Electropolis, Christer Jonsson, IUC Bothnia, Anders Högström, IUC Electropolis, Åsa Tjärnberg, IUC Norrbotten samt Eva Ljungqvist, Evalj form & gnista (ansvarig för det kvinnliga nätverket). En styrgrupp har tillsatts för projekt KEN med berörda samarbetsparter. Styrgruppen är beställare har tillsammans med projektledaren varit ansvarig för genomförandet av projektet. Styrgruppen träffas ca 4 gånger per år. Följande parter har ingått i styrgruppen: o Jerker Delsing, Luleå tekniska universitet o Lena Norder, VD Elektronikindustriföreningen i Sverige o Rickard Åström, VD Optronic, Skellefteå o Stefan Nordmark, ElectroTech, Kalix o VD för IUC Bothnia (Östen Hansson) o VD för IUC Norrbotten (Anders Wäppling) 6

7 Såväl arbetsgrupp som styrgrupp har fungerat mycket bra. Arbetet inom båda dessa grupperingar har varit avgörande för ett lyckosamt resultat i projektet. 2. Jämställdhetsintegrering Under förprojekteringen har projektet genomfört en behovs- och problemanalys ur ett jämställdhetsperspektiv genom att utifrån problemområdet analysera nuvarande styrkor och svagheter samt möjligheter och hot (SWOT-analys). Först några grundläggande fakta som framkommit under behovsanalysen: o Ungefär 25 % av de anställda inom elektronikbranschen är kvinnor. o Den absoluta huvuddelen av antalet anställda kvinnor finns inom tillverkning och produktionsföretagen, som endast några få kvinnor finns i ledande positioner varav 1 är VD. o Vid förfrågan om behovet av riktade utbildningsprogram mot kvinnor så upplever vi att man inte vill könsrelatera utbildningsbehovet utan man ser det individuellt efter respektive persons utvecklingsbehov och eget intresse. o På frågan om det finns utvecklingspotential hos kvinnor i branschen så svarar man att det är mycket individuellt relaterat och där det finns flera kvinnor som har utvecklingspotential. Några företag har signalerat att det är ofta kopplat till respektive persons självförtroende och att det inte alltid är lätta att våga kliva fram. Ett av målen med Projekt KEN var att samla kvinnliga anställda inom elektronikindustrin i Norrbotten och Västerbotten i ett kvinnligt nätverk. Förhoppningen med nätverket var att kvinnorna skulle stärkas så att fler skulle våga kliva fram och ta mer ledande roller på sina respektive arbetsplatser. Syftet var att låta kvinnorna dels få träffas och lära känna varandra men också att här ges möjlighet att lyfta sina viktigaste utbildningsbehov. 20 kvinnor deltog på en kickoff som genomfördes på Piteå Havsbad i juni Förutom föreläsningar och workshops genomfördes även en enkätundersökning vid denna kickoff. Målet var att identifiera kvinnornas utbildningsbehov, vilka skulle ligga till grund för utbildningar som senare skulle genomföras inom KEN. Undersökningen visade på följande behov bland kvinnorna: Personlig utveckling/stresshantering Grundläggande ellära Datakunskap - Excel Inköp Ett par av kvinnorna lyfte även behov av en mentor för sin fortsatta utveckling. Enkätundersökningen har fått vara ledande för utbildningar som genomförts inom projekt KEN. Utbildningen i personlig utveckling/stresshantering som genomförts inom projekt KEN 7

8 har enbart riktats till kvinnorna inom elektronikindustrin. Vid övriga utbildningar har både män och kvinnor inbjudits att delta. Det finns flera orsaker till detta. Först och främst har kvinnorna påtalat att riktade utbildningar enbart för kvinnor inte är nödvändiga. Dessutom skulle det varit svårt att få ett tillräckligt stort antal deltagare om enbart kvinnor bjudits in för att delta med tanke på kvinnorna minoritet inom branschen. Dock kan sägas att vad gäller kvinnornas deltagande vid ovanstående utbildningar är resultatet glädjande. Personlig utveckling/stresshantering: 21 deltagare, samtliga kvinnor Excel: 13 deltagare, 5 kvinnor Grundläggande ellära: 18 deltagare, 10 kvinnor Inköpsutbildning: 10 deltagare, 5 kvinnor. En mentorinsats med en kvinnlig deltagare har också genomförts inom projektet. En utmaning inom projektet har varit att få kvinnorna att delta på de utbildningar som genomförts. Vid projektets slutförande har 181 personer deltagit i utbildningar som helt eller delvis finansierats via projekt KEN. Av dessa 181 personer är 44 kvinnor vilket motsvarar 24 %. Detta är något lägre än 30 % som angivits i ansökan men når nästan upp till den totala andelen kvinnor inom elektronikindustrin som ligger på 25 %. Eftersom intresset för utbildningar inom konstruktion/produktion varit hög så har projektet fokuserat mer på dessa områden än vad som först budgeterades. Dock är det intressant att se att de utbildningar som tillkommit som ett resultat av inventeringar som gjorts inom det kvinnliga nätverket inom projekt KEN har lockat kvinnor till utbildningarna. Detta visar vikten av att låta kvinnorna göra sina röster hörda via exempelvis denna typ av nätverk är viktiga för jämställdhetsarbetet inom branschen. En annan utmaning har varit att få det kvinnliga nätverket att fungera som det är tänkt. Det har varit svårt att få förståelse för betydelsen att kvinnorna träffas och utbyter erfarenheter. Vid den kickoff som genomfördes fick flera av deltagarna använda en semesterdag för att kunna närvara. Av denna anledning har kvinnorna i huvudsak träffats vid utbildningstillfällena. Det har även varit svårt att rekrytera kvinnliga ledare till nätverket. En erfarenhet vi kan dra är att kvinnor inte lockas att delta enbart för att de är kvinnor utan de vill hellre få utbyta erfarenheter med andra som är i samma position på företagen. Dock är kvinnor i ledande ställning fortfarande få i branschen vilket försvårar att få sådana möten till stånd. IUC Norrbotten startade i februari 2011 PLUSS, ett projekt som riktar sig till anställda inom trä- verkstads- och elektronikindustrin. En positiv effekt av detta är att kvinnliga chefer inom elektronikindustrin fått möjlighet att träffa kvinnor i ledande ställning inom andra branscher och fått möjlighet att utbyta erfarenheter. Exempel på utbildningar som genomförts gemensamt inom KEN och PLUSS är en ledarskapsutbildning för VD/högre chefer, en certifieringsutbildning i styrelsearbete samt en utbildning i affärsmannaskap och säljteknik I ledarskapsutbildningen för VD/högre chefer vävs avsnitt om jämställdhetsperspektiv in i utbildningen vilket förhoppningsvis ger effekter i könsfördelningen inom industrin på sikt. 8

9 Ett par kvinnor har även deltagit i en ledarskapsutbildning för mellanchefer och teamledare som genomförts inom KEN. Förhoppningsvis kan en sådan utbildning också ge dessa kvinnor mer självförtroende och våga kliva fram ytterligare i sina roller samt på företaget. 3. Tillgänglighet för personer med funktionshinder När det gäller att tillgodose tillgängligheten i utbildningarna är de lokaler som används för våra aktiviteter anpassade för personer med rörelsehinder. I varje inbjudan har vi försökt även att tillgodose olika gruppers behov och önskemål i vår utbildningsplanering, både vad gäller maten samt ev. funktionshinder. Vi har tydlig information om detta i våra inbjudningar där vi tagit hjälp av processtöd Tillgänglighet med formuleringarna. Vi förmedlar all information även i digitalt format så att texten går att förstora vilket gör att lässvaga personer eller personer med nedsatt syn lättare kan tillgodogöra sig innehållet. I utbildningsplaneringen har vi även tagit in distansutbildningar som vi hoppas ska bidra i arbetet med tillgänglighet. En distansutbildning i excel har genomförts i projektet. Totalt 13 personer från 3 företag har deltagit i utbildningen som genomförts i tre steg: grundkurs, fortsättnings- och fördjupningsutbildning.. De utvärderingar som genomförts med deltagarna visar på ett väldigt positivt omdöme för kursen. Vi ser stora fördelar med undervisning på distans eftersom vi undviker resor och flexibiliteten blir väldigt stor. Vi ser även detta som ett gott exempel på hur tillgängligheten tillgodoses. Alla kan delta under lika förutsättningar, direkt från sin arbetsplats. Del 3 i utbildningen i personlig utveckling & stresshantering genomfördes som individuella samtal per telefon. Detta visade sig vara ett för ändamålet effektivt sätt att genomföra denna kurs. Varje deltagare fick möjlighet till en utbildning anpassad efter sina egna förutsättningar och hade även möjlighet att ventilera sina frågeställningar och funderingar. 4. Kriterier för genomförandet 4.1 Lärande miljöer Ansats i ansökan: Projektet kommer att beakta och ta hänsyn till de medverkande företagens och deras anställdas inflytande genom att återkoppla resultatet från behovsinventeringen och utforma utbildningen så att rätt utbildningsdelar prioriteras och blir kopplade till den anställdes arbetsplats och arbetsuppgift. 9

10 Insats i projektet: Utbildningarna som genomförts i projektet har helt och hållet skräddarsytts utifrån branschens behov. Kursernas innehåll bygger på den behovsinventering som gjorts hos företagen i Norrbotten och Västerbotten. När det gäller lärande miljöer så har vi inom projektet bland annat genomfört en certifieringsutbildning IPC-A610. Syftet med denna kurs är att personer ute hos företagen ska bli certifierade utbildare för att själva kunna lära upp operatörerna på sina arbetsplatser. Vi ser även exempel på företag som har infört lärande miljöer där anställda med kunskap och erfarenhet som har intresse att lära andra premieras i form av högre lön. Dessa är positiva exempel som vi kan lyfta fram inom projektet. Samtidigt är vi medvetna om att det finns mer att göra inom detta område och kommer att jobba aktivt för att öka medvetenheten om lärande miljöer inom branschen. 4.2 Innovativ verksamhet Ansats i ansökan: Flera delar av utbildningarna inom projekt KEN Genomförande är direkt kopplade till företagens behov av att förbättra kvalitet, effektivitet och produktivitet i sin verksamhet. Några exempel: bättre nyttjande och återanvändning av redan utvecklad programvara och hårdvara, samt effektiva produktion av elektronik. Resultatet från utbildningarna kommer att delges fler inom respektive organisation inom elektronikföretagen och därmed påverka och förändra arbetsmetoder inom företagen. Insats i projektet: Inom projekten ESIS och KEN, arbetar IUC Electropolis med företag inom elektronikindustrin i Norrbotten och Västerbotten och av den anledningen verkar vi i ett omfattande nätverk av 100-talet företag med koppling till elektronikindustrin. I projektets inledningsskede utförde vi gedigna undersökningar av vilka kompetenser som företagen saknade. Vi fick på så sätt en god inblick i, och även möjlighet att skräddarsy många av utbildningarna. I och med det nära samarbetet med företagen i regionen får vi även kunskap om nya behov som uppträder över tid. Vi har genomgående försökt att ha ett tema, en röd tråd, för att få sammanhängande kunskaper inom elektronik- och mönsterkortdesign och produktion. Ett tema som kan nämnas är att stärka kunskaperna inom EMC så att fler företag kan ges tillträde till Luleå tekniska universitets EMC- lab. I utbildningarna har EMC belysts både ur elektronik- och mönsterkortdesign så att produkterna som skapas har en inbyggd förståelse för denna teknik. Vi har även genomfört utbildningar som riktar sig till olika led inom produktionsteknik, bland annat ESD- teknik, CE-märkning samt reparationsutbildning av kretskort. 10

11 Projektet har även skapat utbildningar inom DFM (Design For Manufacturing) riktade mot målgruppen. Syftet med DFM är att hitta metoder och arbetssätt för att uppnå en så kostnadseffektiv elektronikproduktion som möjlig. Inledningen i metoden är att titta på förutsättningarna, det vill säga, produktens specifikation, som beskriver produktens funktion och hur den ska användas. Här ingår även design av låda. Målsättningen är att specifikationen ska pricka mitt i prick, produkten ska varken bli för bra eller för dålig. Utbildningar har genomförts inom produktion, elektronik- och mönsterkortdesign samt CE- märkning som ett led i detta arbete. 4.3 Samverkan Asats i ansökan: För att effektivisera genomförandet och spridningen av projektets resultat har vi valt att bjuda in viktiga samarbetsparter i till projektet: En viktig aktör är regionala universitet och däribland Luleå tekniska universitet. Dels institutionen för Systemteknik/Eislab och dels institutionen för Industriell Ekonomi och E- handel. Genom samverkan med dess aparter säkras på kvalitet och förankring med regionala utbildningsaktörer. Erfarenhetsutbyte är viktigt under hela processen. Genom företagsnätverken inom IUC Norrbotten (ägs av 90 företag i Norrbotten) och IUC Bothnia (som ägs av ett 70-tal företag) säkras bra samverkan och koordinering med kompetensutvecklingssatsningar i regionen och att dessa prioriteras på rätt sätt. Genom samverkan med Elektronikindustriföreningen och där VD Lena Norder har tackat ja att medverka i styrgruppen för projektet så kommer projektet att förankras på nationell basis, där ömsesidig erfarenhet kan ges mellan berörda parter. Insats i projektet: Samverkan med LTU har fungerat mycket bra. Eftersom kunskapsnivån och även lokalerna vid LTU är väl anpassade för utbildningar riktade mot industrin har vissa av kurserna genomförts i universitetets regi. Dessutom har professor Jerker Delsing, styrgruppsordförande för KEN samt Lena Norder varit viktiga resurser för projektet. På grund av demografin i regionen är samverkan mellan län och städer av avgörande för att kunna genomföra smalare, mer specialinriktade utbildningsinsatser. 4.4 Strategiskt påverkansarbete Ansats i ansökan: Under utformningen och specifikationen av respektive utbildningssatsning (5 områden) kommer projektet att lägga in aktiviteter som återkopplar och sprider resultatet från utbildningarna till ledningsnivå i företagen. Både under genomförande av utbildningen och i 11

12 återkopplingen efter utbildningen. Denna återkoppling är strategisk med avseende på företagets förmåga att nyttja den kunskap och erfarenhet som tillförs anställda inom branschen. Några sådana områden är: effektiv design av produkter för att minimera tillverkningskostnader, tjänstepaketering (från att sälja burk till att sälja funktion/tjänst). Insats i projektet: Strategiskt påverkansarbete har genomförts på flera olika plan för att främja kompetensutvecklingen i regionen, både på kort och på lång sikt. Projektledningen har deltagit regelbundet på LNAB:s branschråd för kompetensutveckling. Både för att informera om projektet samt för att bidra till kompetensutvecklingen i regionen ur ett större perspektiv. Projektledningen har även deltagit på LNAB:s teknikbranschråd för att informera om projektet och hur vi arbetar med kompetensutveckling inom industrin i regionen. Projekt KEN har följts av PLUSS där IUC Norrbotten är projektägare. PLUSS ger möjligheter att täcka behovet av utbildning även inom trä- och verkstadsindustrin. Från IUC bolagens sida tror vi att kompetensutveckling hos industriföretag i Norrbotten och Västerbotten kommer att bli avgörande för att klara framtidens utmaningar. IUC Norrbotten, IUC Electropolis samt IUC Bothnia har tillsammans startat IUC Kompetens Norr som kommer att fokusera på att kartlägga utbildningsbehov, upphandla och genomföra utbildningar på plats i regionen. En samverkan mellan dessa tre IUC bolag tror vi kommer att vara viktig. Vi kan därmed tillvarata resurser som arbetar nära företagen och därmed kan vi följa hur behoven förändras över tid. Starten av IUC Kompetens Norr är viktig för regionens SME företag. Genom projektet har vi fått möjlighet att genomföra kompetensutveckling i regionen samt etablera ett länssamarbete. Nu planeras för att möjligheten att driva verksamheten vidare i både Norrbotten och Västerbotten inom IUC nätverket. IUC Electropolis ser tydligt behov av att fortsätta vårt arbete med kompetensutveckling även efter projektets avslut. Bland annat har genomförandet av projektet varit mycket lyckat så tillvida att vi lärt oss mycket om hur kurser kan utformas för att passa målgruppen. Vi ser att företagens medvetenhet om värdet av löpande kompetensutveckling på arbetsplatsen, lärande miljö har ökat. Detta är viktigt i det fortsatta arbetet med IUC Kompetens Norr som vi ser som en långsiktig satsning för att främja kompetensutvecklingen i regionen. Förhoppningen med det arbete som genomförts inom KEN är att företagen ska dra nytta av de behovsanpassade utbildningarna och inse vikten av kompetensutveckling hos de anställda. Att detta ska vara ett ständigt pågående arbete som prioriteras av företagsledningen. Detta är mycket viktigt för att kunna klara den hårdnande konkurrensen nationellt och internationellt. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning är ett hett debatterat område i Norrbotten och Västerbotten för närvarande. Diskussioner sker på olika plan, både bland offentliga och privata aktörer. Detta är mycket bra. Vi ser dock det som oerhört viktigt att det inte stannar 12

13 där utan att man från olika håll jobbar med insatser som gör verklig nytta för den framtida utvecklingen i regionen. 5. Sammanfattande bedömning En sammanfattande bedömning är att projektet har varit mycket lyckat. Vi har genomfört bra kurser anpassade efter företagen behov. Beläggningen på utbildningarna har varit bra och utvärderingarna visar at deltagarna varit nöjda med den utbildning som de har fått. Företagen har varit nöjda med kurserna både vad gäller utformning och innehåll. Vid tiden för ansökan till KEN Genomförande var branschen inne i en djup lågkonjunktur. Under projektets genomförande har konjunkturen svängt och många företag har haft kraftiga orderingångar vilket medfört en hård arbetsbelastning på de anställda. Att vi trots detta lyckats har haft en god beläggning på våra utbildningar visar på att kurserna som genomförts i projektet har svarat upp mot företagens behov och förväntningar på ett bra sätt. Ett problem som uppdagades efter en tid var brister hos projektledaren för KEN Genomförande. Detta medförde vissa förseningar i den inledande fasen av projektet. Detta åtgärdades genom ett byta av projektledare efter en tid. En erfarenhet som vi dragit av arbetet inom KEN är att en strukturerad och drivande projektledare är en förutsättning för att genomföra projektet på ett tillfredsställande sätt. Viktigt också att kurserna är väl förankrade vad gäller innehåll och upplägg (var? hur? när? osv.) med företagen. Denna information bör alltid vara aktuell varför en kontinuerlig avstämning med målgruppen är en förutsättning för att få bra beläggning på kurserna. Att genomföra utbildningar med gott resultat har visat sig vara en tidskrävande process. Arbetsgången är omfattande och resurskrävande: kursförslag, avstämning med företag och styrgrupp, förfrågningar hos utbildningsleverantörer, upphandling, införsäljning till målgruppen, genomförande och till sist en utvärdering. Ett tips till framtida projekt är att samverka över länsgränserna för att få tillräcklig volym till de utbildningar som man planerar att genomföra. För att få till stånd smala, mer branschspecifika kurser är detta en helt avgörande faktor för att lyckas. Vi lämnade även in en budgetändring halvvägs in i projektet där vi förutom en omfördelning av vissa kostnader även tog in intäkter från företagen i projektet. Företagen har därmed varit med och finansierat sina egna utbildningar. Vi ser detta som positivt av flera skäl. Förutom att företagen inte vänjer sig vid att utbildningar kostar en slant så får vi även ett annat engagemang kring utbildningarna från målgruppens sida. Exempelvis minskar risken att deltagare hoppar av i sista stund om de får betala en del av kostnaden för kursen. 13

14 Kontaktpersoner Åsa Tjärnberg, Projektledare Anders Högström, IUC Electropolis Bilaga: Sammanställning av utbildningsinsatser projekt KEN Genomförande 14