F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Antaganden Rationalitetsantagande Individer nyttomaximerande, företag vinstmaximerande. Fullständig konkurrens Alla enskilda företag är pristagare kan sälja så mycket eller lite de vill, till ett givet marknadspris. Faktormarknader Två produktionsfaktorer; arbetskraft (L) och kapital (K). På kort sikt är K givet, endast L kan förändras.

Utbud av arbetskraft Utbudet av arbetskraft bestäms av nyttomaximerande individer. Varje individ väljer att fördela dygnets 24 timmar mellan (avlönat) arbete och fritid. Olika individer har olika preferenser gällande fritid och arbete olika indifferenskurvor. Budgetrestriktionen utgörs av dygnets 24 timmar och den inkomst individen kan få om hon väljer att arbeta alla 24 timmarna.

Utbud av arbetskraft Anta att en individ har en timlön på 100 kr. Om alla 24 timmar används till arbete tjänar individen 2400 kr. Om alla 24 timmar läggs på fritid tjänar individen 0 kr. Anta att individen väljer att spendera 16 timmar på fritid och 8 timmar på arbete, och därmed tjäna 800 kr. Hur förändras individens val om timlönen höjs till 300 kr?

Utbud av arbetskraft Substitutionseffekt: Antalet timmar i arbete stiger eftersom alternativkostnaden för fritid har ökat, det har relativt sett blivit dyrare att vara ledig. Inkomsteffekt: Eftersom timlönen har ökat kan individen efterfråga mer fritid och ändå tjäna lika mycket (eller mer). Substitutionseffekten och inkomsteffekten motverkar varandra. Vid en låg lön är det rimligt att antal timmar som läggs på fritid minskar vid lönehöjningar. Substitutionseffekten överväger. Vid en viss högre lönenivå är det möjligt att antal timmar som läggs på fritid istället ökar vid lönehöjningar. Inkomsteffekten överväger.

Utbud av arbetskraft Kurvan för en individs arbetsutbud kan vara negativt lutande över en viss lönenivå. w, timlön w* Antal timmar i arbete/dag

Utbud av arbetskraft Horisontell summering av alla individers utbudskurvor för arbetskraft ger utbudskurvan för hela marknaden. Positiv lutning p.g.a. att en lönehöjning i en sektor inte bara påverkar antalet arbetade timmar för de som redan är sysselsatta inom sektorn, utan även lockar individer från andra sektorer.

Efterfrågan på arbetskraft Vad avgör hur många enheter arbetskraft arbetsgivaren vill anställa? Arbetsgivaren tänker som en ekonom Intäkten av att anställa en extra enhet arbetskraft måste vara minst lika stor som kostnaden. Kostnaden för att anställa en extra enhet arbetskraft given; w (lön)- Vad är intäkten?

Efterfrågan på arbetskraft Intäkten av en extra enhet arbetskraft avgörs av Hur mycket produktion som arbetskraften tillför = MP L (marginalprodukt). MP L = ΔQ / ΔL. Intäkt per enhet av den ökade produktion som arbetskraften tillför = MR (marginalintäkt). Under fullständig konkurrens är intäkten lika med priset. MR = ΔTR / ΔQ = P. Värdet av den extra produktion som arbetskraften tillför = MRP L (värdet av marginalprodukten, VMP, enligt Frank). MRP L = MP L *MR =

Efterfrågan på arbetskraft Om MRP L > w är det lönsamt att anställa fler Om MRP L < w är det lönsamt att minska antalet anställda Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w. MRP L -kurvan är negativt lutande. Företagets efterfrågan på arbetskraft ges av MRP L -kurvan. Ju lägre lön man måste betala ut desto fler vill man anställa.

Efterfrågan på arbetskraft Kom ihåg: På kort sikt är kapitalet givet. På lång sikt är arbetskraft och kapital utbytbara. Efterfrågan på lång sikt är därför mer elastisk (dvs påverkas mer) än efterfrågan på kort sikt. Olika efterfrågekurvor på kort och lång sikt.

Efterfrågan på arbetskraft Exempel: Vid en lönesänkning kommer företaget på kort sikt att öka sin användning av arbetskraft. På lång sikt kommer dock ökningen av arbetskraft vara ännu större eftersom företaget då kan substituera bort kapital mot arbetskraft.

Jämvikt på arbetsmarknaden Jämvikt på arbetsmarknaden där efterfrågan möter utbudet. w S L w * L * D L Antal arbetare

Efterfrågan på kapital Två typer av kapital: Finansiellt kapital; pengar eller liknande tillgångar. Realkapital; fysisk utrustning som genererar faktiska flöden av produktion, t.ex. maskiner, fabriker, fordon, datorer. Med kapital som produktionsfaktor menar vi oftast realkapital.

Efterfrågan på kapital Efterfrågan på realkapital följer samma princip som efterfrågan på arbetskraft. Värdet av den extra produktion som en extra enhet kapital tillför = MRP K (eller VMP, värdet av marginalprodukten). MRP K beroende av MR (marginalintäkten, lika med priset vidfullständig konkurrens) MP K (marginalprodukten) MRP K = MR*MP K

Efterfrågan på kapital Kostnaden för en extra enhet kapital = r (hyra). Om MRP K > r är det lönsamt att använda mer kapital. Om MRP K < r är det lönsamt att använda mindre kapital. Vinstmaximeringsvillkor: MRP K = r.

Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Företag kan ibland hyra kapital, men ofta handlar det om att de köper kapital, såsom maskiner och fabriker, som används under flera år. Vid investeringsbeslut måste kostnader idag vägas mot förväntade intäkter i framtiden. Hur mycket kostar en maskin i dag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? Sådana avvägningar underlättas av beräkningar av nuvärde (present value, PV).

Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel 100 000 kr sätts in på banken till marknadsräntan i. Hur mycket är pengarna värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden?

Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel 100 000 kr sätts in på banken till marknadsräntan i. Hur mycket är pengarna värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden? Vad är nuvärdet av värdet fem år fram i tiden? 0 1 2 3 4 5 Tid 100 100 (1+i) 100 (1+i) 2 100 (1+i) 3 100 (1+i) 4 100 (1+i) 5 Nuvärde 100 (1+i) 5 / (1+i) 5 = 100 PV =

Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel: En maskin kan köpas in till en investeringskostnad av 250 000 kr. Om ett år beräknas maskinen ge ett överskott på 100 000 kr. Om två år planerar man att sälja maskinen till det uppskattade värdet 200 000 kr. Räntan är 10%. Bör investeringen genomföras?

Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Nuvärdet av de framtida överskotten, PV, är uppbyggt av: Nuvärdet av intäkten på 100 000 kr om ett år = 100 000/(1+0,1) 1 = 90 909kr PLUS Nuvärdet av försäljningsbeloppet på 200 000 kr om två år = 200 000/(1+0,1) 2 = 165 289kr PV = 265 198 > 250 000 Investeringen bör genomföras!

Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Ju högre räntan är desto lägre blir nuvärdet eftersom framtida överskott värderas. Framtida överskott är ofta osäkra överskott, ju högre ränta företaget räknar med desto försiktigare bör det vara.