Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 77, februri 2012 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l En hemvändnde Edeforsbo Sid 4 l Kronotorp i Edefors socken Sid 5 Olle Mlmsten en forskrprofil är bort. Jg vet inte längre om jg först lärde känn Olle vi jobbet, hn vr flygre åt Swedir och jg jobbde inom försvrets vädertjänst, eller om det vr i bibliotekets forskrrum under tidigt sjuttiotl. När jg tog min först stpplnde forskrsteg på sistnämnd ställe, så vr det i stort sett br Julius Sundström och Olle Mlmsten som mer frekvent vistdes där. Båd två vr väldigt hjälpsmm och delde generöst med sig v sin forskrrön och erfrenheter. Bl minns jg tt Olle tog upp mejsel och skiftnyckel ur sin portfölj och visde hur mn på egen hnd kunde reprer de iblnd dåligt fungernde mikrofilmspprtern. Olle Mlmsten Foto: NORRBOTTENS KURIREN OLLE MALMSTEN en forskprofil är bort Vre sig vi träffdes i tjänsten, på biblioteket eller i något rkiv, så hde Olle lltid något intressnt tt berätt. En gång fick jg vet tt den brck jg då jobbde i på Vidselfältet, hde hn för länge sedn utkvittert från ett nedlgt krigsflygfält för flygklubbens räkning. En nnn gång berättde hn om spåren v en medeltid by i skogrn nordost om Alvik. Det visde sig vr restern v Alviks nedre fäbodvll, den s k Pl-våln, vid Brännkölbäcken, där mn ännu idg kn se lämningr efter stugor och källre som knske är medeltid. Jg minns också en kfferst på museets rkiv i Bergnäset, när hn frågde om jg hde hört historien l Krlshälls smhälle Sid 9 l Kulturhus blev eldens rov Sid 12 l SS i Luleå Sid 13 l Ny medlemmr Medlemsmöte Sid 15 l Upprop: mnusbrist! Sid 16 om hur dåvrnde flygvpenchefen Nordenskiöld sprkde ut honom ur flygvpnet. Olle som då vr värnpliktig fältflygre hde fått strffkommendering som flygledre på ett tillfälligt upprättt krigsfält och under den tjänstgöringen nmält flygvpenchefen för tt hn inte följt gällnde inflygningsregler. Efter en veck blev hn inklld till flygstbschefen Axel Ljungdhl och nmodd t tillbk sin nmäln med orden: Mn Fortsättning på sidn 3
2 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/299 54 24 Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: www.lulebygden se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl 07.00-20.00 ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr 1.500 kr Sist sidn helår (4 nr) 5.000 kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v ls-tret lämns till föreningen. Styrelsen 2011 Ordförnde: Per Wänkkö Tel 0920-22 62 76, 070/669 94 76 E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde: Gunnr Johnsson Tel 0920-22 75 93 Kssör: Gunnel Jägre Sndin Tel 0920-26 78 19 E-post: gunnel.jgre@gmil.com Sekreterre: Crin Vllgren Tel 0920-22 86 13 E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter: Eivor Nordqvist Tel 0920-25 61 20 E-post: nordqvisteivor@hotmil.com Sture Krlsson Tel 0920-22 30 39 E-post: str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel 0920-26 86 31 E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter: Ingrid Vikström Tel 0920-340 72 E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel 073-040 31 64 E-post: kjell.mki09@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Näst nummer utkommer veck 20/2012 vrför mnuskript måste vr inskickde SENAST DEN 9 MAJ Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG 5862-5955 Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel 0920-25 44 64, e-post gerd.olovsson@teli.com Anders Sndström, tel 0929-304 26 FONUS kn förmedl telegrmmen Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG 36 64 01-8 Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!
Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 3 Ordförnden hr ordet Hej Du hr nu fått ännu ett nummer v vår tidning i din hnd. Vår redktör Åke hr dock inför det här numret, liksom inför en del tidigre nummer v tidningen, vrit mycket bekymrd på grund v brist på inslg. Det här numret liksom förr numret består därför v endst 16 sidor mot tidigre 20 eller 24 sidor. Jg vill därför uppmn ll medlemmr tt tänk igenom om mn möjligen hr något mteril som kn pss i tidningen. Det behöver bsolut inte vr något långt inslg. En blndning v något längre inslg och kortre notiser gör br tidningen intressntre. Vi hr hittills kunnt nlit Luleå kommuns tryckeri för llt tryck, inklusive tryckning v föreningens tidning. Som ni knske hr sett i dgstidningrn hr kommunen emellertid beslutt tt tryckeriet fr.o.m. 1 mrs inte får t på sig någr uppdrg från utomstående. Det här innebär tt vi måste hitt ett nnt företg som kn t på sig tryckningen v tidningen och nnt mteril. Det kommer förmodligen också tt medför högre Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel 0911-21 17 78 ke.ostling@gmil.com kostnder. Förhoppningsvis sk dock näst nummer v tidningen komm ut enligt plnern. Så till någonting hel nnt. I god tid före jul skickde vi över en beställning till kommunen på ny frisläppt mikrofichekort. Totlt rör det sig om drygt 400 kort som i llmänhet täcker hel 1930-tlet och i mång försmlingr stor delr v 1920-tlet. Så snrt vi får korten kommer de tt sorters in i pärmrn. I föregående nummer undrde jg om det blnd medlemmrn finns ett önskemål om informtionsträffr rörnde dtbsern Arkiv Digitl, Genline och SVAR eller de olik släktforskrprogrm för dtorer som finns. Jg hr inte fått någon rektion på min fråg vilket jg måste tolk som tt det inte finns något behov v sådn träffr. När jg skriver de här sist rdern hr jg precis kommit hem efter tt h vrit på 2012 års först tisdgsträff och lyssnt på ett mycket intressnt föredrg v Jn Wikström. Tyvärr vr vi br sex åhörre men den sträng kyln knske vskräckte mång. Hopps vi blir fler näst månd. Progrm för den träffen och för det kommnde årsmötet hittr du på vår hemsid och i föreliggnde tidning på sidn 8. PER Olle Mlmsten... forts från sid 1 nmäler inte ostrfft flygvpenchefen! Olle vidhöll dock sin nmäln tt Nordenskiöld gjort en inflygning mot givn instruktioner och efter ytterligre en veck åkte hn ut ur flygvpnet. Kriget skördde dock mång offer blnd flygvpnets piloter p g bristfällig utbildning och undermålig flygpln, vrför Olle åter togs till nåder. Jg fick till och med flyg rotetvå åt Nordenskiöld när hn vid något tillfälle behövde flygeskort under kriget, vslutde Olle belåtet historien. Jg vet inte när hn börjde med släkt- och loklhistorisk forskning, men troligen redn på 1960-tlet, långt innn det blev den folkrörelse det är idg. Hns forskrområde sträckte sig från del till präster, borgre och bönder, j inte ens Europs furstehus vr honom främmnde. Hns egen ntvl lär h fört honom långt in i medeltidens mytisk förflutn. Långt före DVinci-koden kunde hn berätt om trdition runt Mri Mgdlen och hennes eventuell efterkommnde i Frnkrike. Dessutom kunde hn nlägg ny perspektiv på gml frågor och t upp ny frågor som ingen tidigre bektt. Ett exempel på dett är dokumenteringen v klottret på korbänkrn i Gmmelstds kyrk. Hn vr heller inte rädd för tt t upp egn forskrresultt till omprövning, något som vi mtörforskre brukr h svårt med och knske skulle gör lite mer oft. Under senre år träffdes vi knske inte lltför oft, det nästn br på forskrföreningen årsmöten, men vi höll kontkt per telefon. Jg brukde dessutom vrje år skick ett julkort till honom och hns fru och fick lltid ett telefonsmtl från Olle någon v dgrn melln jul och nyår. Den här julen bröts dock trditionen eftersom Olles röst tystnde för lltid den 14 december 2011. Jg och mång ndr sknr honom, men vi kommer ldrig tt glömm hns generositet gentemot ndr forskre och hns positiv livsinställning. Text: ANDERS SANDSTRÖM Vidsel Tisdgsträffr 6 mrs och 3 pril Progrm ej klrt Håll utkik efter utförlig nnons på hemsidn där ktuell progrm kommer tt nges.
4 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 En hemvändnde Edeforsbo Text: ROLF BOSTRÖM Jg vill berätt om min frfr så som jg själv minns honom och som det berättts v min frbröder och min fr och även v min grnne Torsten från Ojs. Gustv Adolf Boström i Svrtlå (klld G A Boström) föddes 1876 25/2 i Spikberg. Föräldrr vr torpre Nils Fredrik Boström och Johnn Mri född Roslin. Gustv Adolf vr äldst i en stor syskonskr men fyr bröder dog i den fruktde lungsoten. Kvr i livet blev därför br Gustv Adolf, två systrr och Axel Willhelm, hn som sedermer strtde sågverk i Svrtlå. Rolf Boström Gustv Adolf fick som äldst v syskonen tidigt bidr med fmiljens uppehälle genom skogsrbete och flottning i bl.. Spikselån. Hn träffde sin blivnde fru i Vuollerim. Hennes nmn vr Erik Selberg och bodde i Sttion, 3 km nedströms Porsi krftverk på norr sidn. De gifte sig 1899 14/1. Sedn börjde ett omväxlnde liv. De Erik, Frid och Gustv Adolf Boström. Fotogrf: Le Wikström nygift flyttde till Holmträsk (nuvrnde Snesudden) och bodde i AB Bodträskfors hus och sysslde sysslde följktligen med skogsrbete åt det bolget. I Holmträsk föddes ders först brn 1902,Henning. G A som Gustv Adolf numer klldes, hde fått tips om ett hemmn i Jutsjure c: 20 km norr om Porjus och när berget Sörstubb i Muddus. Dit ville hnflytt. Den 28/3 nlände fmiljen till sitt ny hem i Jutsjure. Till Juts Nr 1 hörde stor skogr med mängder v villebråd. I närheten fnns stor myrmrker och fiskevtten. Men pltsen låg gnsk vskilt från ndr byr. Efter ett ntl år när mång pojkr fötts i fmiljen börjde även de tt jg med fr. På 1910-tlet och långt frm i tiden fnns det oftst mycket rbete när Juts. G A hde lltid två hästr. Hn och sönern körde frm stor mängder timmer och ved till järnvägen. Juts ligger ju vid inlndsbnn. När Suorvs först dmm byggdes blev det ännu mer rbete. GA och sönern vr nturligtvis där med sin två hästr.all trnsporter gick med häst de 10 milen från Porjus. Henning, den äldste v brödern, berättde om dess körningr tt det vr ett mycket hårt jobb. Där vr iblnd svår storm längs Stor Lulevttnet, oftst djup snö och någon egentlig väg fnns inte. Vid hård skre på vårvintern fick mn hugg ett spår för så tt inte kälkrn skulle spår ur i storm, berättde Henning. Min föräldrr Els och Ernst Boström år 1935. GA börjde ändå se sig om efter något nnt när livet vr så hårt här uppe när fjällvärlden. Vid en gld fton på en krog i Gällivre mötte hn en mn som hette Olofsson. De berättde om sin hemmn.de diskuterde och GA bytte sitt hemmn mot hns hemmn i Kroksjö 3 mil norr om Umeå. Fmiljen flyttde till Kroksjö, ll utom Henning. Hn hde träfft sin blivnde fru, Ester. Och Olofsson med fmilj kom till Juts. Men Olofssons fru grät mycket när hon upptäckte tt hon hmnt mitt i skogen. Vilken förändring för fmiljen Boström! I Kroksjö fnns mycket folk omkring dem. De bodde när en skol. Brnen fick mång kompisr. De äldre sönern kunde pröv på ny yrken. En tog körkort och blev busschufför, en nnn börjde som lärling hos en målre. Men GA själv trivdes inte så br på det ny stället.hn börjde längt tillbk till sin rötter. Släkten vr långt bort. En bror bodde som tidigre nämnts i Svrtlå, en syster bodde i Hrdstrkten och en bodde i Jokkmokk. Snrt hde Boström gjort det igen! På något vis hde hn fått tips om ett
Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 5 Kronotorp i Edefors socken Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Under 1800-tlet och frm till 1930-tlet bodde mjoriteten v Sveriges befolkning på lndsbygde. Arbetspltsern hos bönder m fl räckte inte till, så fttigdomen vr utbredd. Brnkullrn vr stor. Mång ung fmiljer fick löfte tt bryt mrk och nyodl på kronomrk och på bolgshemmn. Så bilddes mång kronotorp och bolgstorp. Det vr ett hårt liv, särskilt de först åren innn mn fick tillräcklig åker. Mn börjde oft vid någon sjö. Medn mn börjde bygg och röj fick mn livnär sig på fiske och jkt. O P Pettersson hr gjort en underbr uppteckning på en nybyggrfmiljs kmp ovnför sjön Mlgomj i södr Lpplnd. I boken beskrivs den riklig tillgången på fisk och de stor fångstern vid snrning v fågel. I Edefors socken i Lule älvdl vr nog tillgången på fisk och vilt inte lik riklig. Som biinkomst hde mn tjärbränning. Så ökde också möjlighetern till timmerhuggning och flottning. I börjn v 1920-tlet tog mn upp ett femtiotl kolont efter mlmbnn. Under 20- och trettiotlen byggdes småbruk upp, mest på privt mrk. De vr oft för små för tt försörj en fmilj. I lndskpet Norrbotten är befolkningen koncentrerd till kustlndet och älvdlrn. Efter ndr världskriget hr i stor utsträckning boställen melln älvdlrn vfolkts. Mycket är bort, mycket hr blivit fritidshus. KRONOTORPEN Inom Edefors socken fnns som mest omkring 40 kronotorp v två typer. En äldre typ fnns, där innehvren betlde ett lågt rrende, 20 till 40 kronor per år. Men då hemmn till slu, den här gången i Svrtlå vid Lule älv. Torsten, ders blivnde grnne, mindes när hel fmiljen kom förbi Ojs till sitt ny hem på den plts där Kristin Lrsson bor. Det vr i Augusti 1927. Erik och GA rbetde c: 10 år i jordbruket men sedn drog de sig tillbk och min fr Ernst tog över. Erik och GA byggde sig en egen liten stug vid väg 97 och där bodde de tillsmmns. Äntligen ett lugnre liv! Men Erik vr dock inte så strk längre. Hon vr sjuk en lång tid och dog 1944 26/2. GA bodde kvr ensm kvr någr år men sedn flyttde hn till det ny pensionärshemmet i Hrds. Nu vr hn tillbk när sin födelseort. Hn dog 1950 17/6. Jg minns själv GA som en gldlynt äldre mn som tyckte om tt h folk omkring sig, iblnd ville hn träff br brn. Jg minns tydligt när hn besökte oss i min brndom och smlde oss brn omkring sig. Hn tog frm sin hemlighetsfull plåtsk fylld med Tiger Brnd, stoppde omsorgsfullt sin pip och rökte. Hn berättde minnen från ll sin pltser och sjöng den fin medeltidsbllden Det blåser kllt, kllt väder ifrån sjön. Det hn berättde mest om när hn tänkte tillbk på sitt liv vr ändå Juts, det hn sknde mest v ll sin pltser. Så minns jg honom, mnnen med den krftig mustschen, GA Bostrom,min frfr. l fick mn själv bygg och underhåll ll byggnder. En nyre typ vr K54, där det årlig rrendet kostde 600 á 700 kronor. Men då betlde Kronn en del kostnder för nybyggen och underhåll v byggnder. Rodrik Lrsson i Bovllen, född 1901, vr under lång tid kommunlfullmäktig smt invld i olik institutioner. Hn hde mycket stor kännedom om Edefors kommun och dess befolkning. Hn vr bl i styrelsen för Edefors hembygdsförening och gjorde uppteckningr om olik förhållnden. En gäller kronotorpen i kommunen och ders bosättre. Hn reserverr sig för eventuell fel eller ofullständigheter eftersom det vrit svårt tt få frm exkt uppgifter. Uppteckningen är troligen gjord någr år in på 1970-tlet. ALPAS Krl Blomberg med hustru Lovis 1892-1918 Adolf Lindström f 1898 med hustru Hild f 1894 1918-1949 Mågen Bengt Nilsson f 1923 1949-1965 Senre fritidshus för styckjunkre Alln Burström, Boden. RÖRTJÄRN Hns Petter Broström med fru 1860-1900 Isk Bergmn f 1863 d 1940 med hustrun Emm, f 1865 och vliden 1920 i Brsilien 1900-1909 Jn Petter Boström, ogift 1910-1943
6 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 Senre rivet. LERBÄCKEN, gml typen August Lidén, soldt, f 1/7 1864 d 17/5 1937med hustru Hilm f 1864 d 1932 1899-1930 Hrld Lidén f ug 1901 med fru Sonj, f 1905 1930-1971 Hon flyttde till Boden i oktober 1971. LERBÄCKEN 2, ny typen Rodrik hr skrivit Lermyr bredvid torpets nmn. Ekonomihus byggd 1920. Bostd byggd 1936. Mngårdsbyggnden brnn 1972 i september. Nils Nilsson f 1890 m fru Sve f Lidén 1892 d 1930 1920-1930 Viktor Andersson f 1888 d 1967 m fru Tild f 1891 1930-1952 Sigge Andersson f 1923 m fru Edit f 1921 1952-1961 Flyttt till Bodträskfors. Bengt Erik Boström f 14/3 1932 m fru Hjördis f 1932 1961- TELBERG 1, ny typen K P Krlsson m fru Mri -1914 John Axel Krlsén f 1888 d 1960 m fru Bed f 1895 d 1948 1914-1952 Thure Nilsson m fru Ivor 1952-1965 Uno Tnkred Öström f 1917 m fru Bert f 1918 1965- TELBERG 2 Nils Krlsson m fru -1915 Gustv Broström f 1880 m fru Elid 1915-1940 Hlvrd Broström m fru Els 1940- Fstigheten nedbrunnen. BODTRÄSKÅN 1, ny typen Kronojägre Arvid Elming f 4/10 1864 d 6/9 1916 m fru Amnd f 4/3 1870 d 13/2 1956 1895-1904 Axel Whlberg f 1880 d 1958 m fru Id f Strömberg 1887 d 1964 1912-1948 Börje Ersson f 1917 m fru Ellen f 1917 1948-1950 Ruben Storbjörk f 1913 m fru Birgit f 1915 1950-1961 Senre fritidshus för en Forsén. - BODTRÄSKÅN Skogstorp nr 2, gml typen P O Högling f 1862 m fru Erik f 1864-1904 Isk Lrsson f 3/6 1873 d 1945 m fru Emm Sofi f 5/5 1880 d 17/2 1958 1904-1940 Helmer Johnsson m fru Mj 1940-1947 BODTRÄSKÅN BJÖRNUDDEN, ny typen Nils Strömberg f 1845 d 1915 m fru Ann f 1849 d 1926 1875-1917 Axel Strömberg f 1877 d 1951 m fru Edl f 1866 d 1925 1917-1930 Bror Strömberg f 1901 m fru Selm f 1897 d 1967 1930-1956 Bertil Eriksson f 1928 m fru Sid f 1932 1956-1962 Senre fritidshus. KLUSÅBERGET, ny typen Jokim Strömberg f 1873 d 1945 m fru Mri f 1874 d 1959 1915-1937 Krl Strömberg f 1912 m fru Ellen 1937-1945 Hlvrd Strömberg f 1915 m fru Britt 1945-1966 Senre fritidshus. TALLBERG, gml typen John Hnsén f 1885 m fru Lis 1915-1928 Albert Krlsson f 1901 m fru August 1928-1935 Sigurd Bergmn m fru Anny 1935-1940 Senre öde. NYA SPIKBERG, gml typen Nils Sundström m fru Mri Sofi -1894 John Petter Ström f 10/11 1851 d 8/11 1930 m fru Elisbeth Helen f 20/5 1859 d 28/10 1922 1894-1915 Edvrd Ström f 4/10 1884 m hustru Mri 1915-1920 Abel Ström f 1897, ogift 1920-1930 Senre rivet. KARLSRO, gml typen Zkris Krlsson f 1858 d 1929 m fr Edl f 1863 d 1945 1904-1929 Sigvrd Eriksson m fru Agnes f 1904 1932-1960 HAPTRÄSK Krl Norberg f 16/4 1891 d 6/6 1961 m fru Ester f 3/10 1895 d 12/2 1970 1925-1948 Senre nedlgt. HAPTRÄSK GRUNDTJÄRN Ville Vestmn f 1882 d 1956 m fru Hnn f 1884 d 1958 1909-1949 Hilding Lundberg m fru Cecili 1949- LÖVUDDEN 1, gml typen Erik Eriksson f 1853 d 1930 med hustru Mri 1883-1910 Krl John Eriksson f 1882 d 5/11 1956 m fru Ann Justin f 1875 d 15/1 1957 1910-1950 Alln Lindmrk f 1914 med hustru Edit 1950-1954 Senre fritidshus. LÖVUDDEN 2, gml typen Petter Olov Isksson f 1857 d 18/2 1939 m fru Ev Elisbeth f 22/8 1863 d 5/3 1941 1885-1929 Mnfred Isksson f 1907 m fru Slly f 1910 1929-1935
Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 7 Petter Adolf Engfors f 1893 m fru Hildur Ottili f 4/2 1894 d 16/4 1970 1935-1945 Adrin Eriksson med hustru Linne 1945-1955 Uno Tnkred Öström f 1917 m fru Bert f 1918 1955-1965 Senre fritidshus för fnjunkre Lejonklo. KVARNHULT Nils Lindholm med hustru Le f 1908 d 1935 1930-1935 Senre rivet. KVARNÅDAMMEN Erik Långström f 1860 d 1930 m fru Ann f 1863 d 1948 1890-1930 John Långström f 1893 m fru Frid f 1908 d 1959 1930-1958 MYRBERG, gml typen Petter Olov Pettersson f 1870 d 1930 m fru Hild f 1876 d 1951 1897-1930 Sonen Gunnr Pettersson f 1915 1930-1951 ÅBACKA ELVSTORP, ny typen Nils John Vikström f 1852 d 1917 m fru Johnn f 1856 d 1899 1880-1916 Robert Vikström f 29/9 1884 d 1965 m fru Justin f 15/6 1892 1916-1961 Ture Vikström f 1924 m fru Kerstin f 1928 1961- Senre fritidshus. GÖRJEÅTORPET, gml typen Oskr Nilsson Sndling f 1844 d 1921 m fru Mri f 1845 d 1939-1921 Axel Nilsson f 1878 d 1948 m fru Mi f 1880 d 1928 1921-1948 Senre rivet. FLARKÅN BJÖRKLIDEN Artur Vhlberg f 1881 d 1935 m fru Erik f 27/4 1881 d 1960 1906-1935 Dottern Viol f 1910 1935-1960 Senre rivet. FLARKÅTORPET Krl Gbrielsson f 1875 m fru Mri f 1876 1910-1932 Hugo Vhlberg f 1892 d 1950 m fru Pulin f 1899 1932-1936 Didrik Bergdhl f 1906 m fru Ann f 1910 1936-1944 Senre rivet. KÖLTRÄSK Per Nilsson, sme -1876 Nils John Sundholm f 1851 m fru Brit f 1852 1876-1926 Enligt Mrtin Boström, Bredträsk. Lkträsk, levde de under mycket enkl förhållnden. Ing tpeter på väggrn men i kmmren vitklkde väggr. På dess hde mn med hrtss gjort röd fläckr som förhöjde helhetsintrycket. Ingen klock men på fönsterposten hde de streck. Genom dess kunde de v solens ställning vgör hur mycket klockn vr. Torpet är rivet. LAKATRÄSK SARKASTORP Krl Nilsson Krl Ludvig Hnsson m fru Kristin d 1950 Felix Johnsson med hustru Elm köpte gården. Öde sedn 1963. PULLISTORP Krl Sigfrid Lundgren f 1875 m fru Mri f 1877 byggde gården 1912 (Rodrik brukde nvänd ordet gård för bostdshus, t ex om en vill i stden). Sigurd Lundgren f 1902 m fru Ann f 1911 1935-1966 Torpet nedlgt. KROKTRÄSK Ville Hnsson med hustru Mri -1910 Leo Hnsson med hustru Agd Svnberg Nedlgt 1930. NORR OM LAKATRÄSK, gml typen Abel och Elid Isksson 1910-1935 Nils Isksson, ogift 1935- GULLTRÄSK MILD John Hnsson Mild f 1873 d 1959 m fru Mri f 1875 d 1961 1919-1948 Nedlgt. SANDTRÄSK FRIDHOLMS TORP Först kronojägrboställe till 1906. John Helmer Fridholm f 6/10 1881 d 1931 m fru Emm Mtild f 1884 d 1954 1906-1931 Vilfrid Fridholm f 1912 m fru Gunhild f 1917 1931-1946 Signr Öhmn f 11/11 1898 m fru Olg f 31/7 1898 1946- Jorden brukdes senre v Sndträskgården. BJÖRKBERG, Lkträsk Först kolont: Anton Andersson f 1869 d 1936 m fr Krolin f 1867 d 1949 1919-1936 Kronotorpre Emil Andersson f 1902 m fru Agnes f 1908 1936-1955 Yngve Fors 1955-1962 Senre öde.
8 SVANABÄCKEN Frns Ferdinnd Nyström f 1875 d 1943 m fru Hilm f 1887 d 1969 1919-1943 Sonen Krl Nyström f 1906 med hustrun Göt 1943-1950 Torpet nedlgt. GRUNDTRÄSK 1 Hellgren Gustv Vestmn f 1888 m fru Ann f 1891 Sonen Leo Vestmn f 1920 Torpet rivet 1960. GRUNDTRÄSK 2 Edvrd Andersson f 1886 d 1926 m hustrun Amnd 1915-1926 Oskr Krlsson med hustrun Edl 1926-1960 Krl Hugo Krlsson, ogift 1960-1965 LAPPTRÄSK 1 Lrs Olov Sndberg med hustru 1878-1897 Albert Lindström d 1940 med hustrun Johnn 1897-1940 Dottern Signe och dottersonen Ingvr Lindström 1940-1945 Torpet rivet senre. LAPPTRÄSK 2 Lindvll -1899 John Isksson f 1873, dotterson till Lindvll, m fru Hilm f 1888 1899-1945 Enligt uppgift vr gården över 300 år, senre riven. LILLA LAPPTRÄSK J P Brännström f 1846 d 1927 m fru Sr d 1915 1868-1918 Det fnns en hlvfärdig stug före 1868. När pret Brännström våren 1868 kom till Lill Lppträsk ledde de en ko, som Sr fått i hemgift från sitt hem i Lillpite. Allt bohg br mn. Kon blev året därpå ihjälriven v en björn på Tvärberget, där kolont 4 vr beläget. Björnen blev senre skjuten. Dett enligt uppgift v Arvid Nyström, Svrtlå. Olov Johnsson m hustru Hilm 1918-1929 Konstntin Hnsén f 1878 d 9/5 1950 m hustrun Ann f 1884 1929-1934 Senre revs torpet.. SUNDUDDEN, Holsvttnet Albin Pedersson med hustrun Ann Albin Hnsén med hustrun Selm 1917-1935 STADSKÖLEN 1 Bnvkt Johnsson, klld Smålnds-Johnsson 1902-1935 STADSKÖLEN 2 Klle Strnd med fru Frid 1915-1949 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 RÅGRAVEN Nils Anton Öhmn f 1870 d 1938 m fru Hild Johnn f 1874 d 1952 1899-1938 Gustv Robert Öhmn f 1909 med hustrun Elin f 1917 1938-1961 Sven Ingvr Öhmn f 27/3 1935 1961- Jorden rrenderd v Bertil Öhmn. Rodrik Lrsson vslutr uppteckningen på följnde sätt: Som synes hr uppgiftern om vilk som bebott torpen i en del fll blivit ofullständig. Men vi hr försökt få med ll för tt få en helhetsbild på plceringen v,kronotorpen inom Edefors socken.det är br någr få som numer är bebodd och brukde. Det är med vemod mn ser ruinern v dess gårdr som br för 50 år sedn vr bebodd v iblnd stor fmiljer. Det fnns då inte någr skogsbilvägr. De fmiljer som hde sin torp långt in i skogrn fick bär sin förnödenheter efter sml stigr och iblnd över spångde myrr. Men det vr ett gästvänligt folk som bodde i dess gårdr, och de vr som en os i öknen för den skogs- och flottningsrbetre, som kom förbi. Oftst bjöds hn på kffe och mt, och behövde hn ntthärbärge så blev det lltid någon utväg. Och ändå levde mång v torprn under knpp förhållnden. Dett är en svunnen epok som väl ldrig kommer igen. Men vi sk ldrig glömm dess idog människor, som förde en heroisk kmp för sitt levebröd utn tt få en rättvis uppskttning, vslutr Rodrik. l Nu finns vi på Fcebook, gill oss! Gill oss på Fcebook OBS! Du måste logg in på Fcebook och let frm vår sid Lulebygdens forskrförening. Glöm inte; Gill oss. Gillknppen finns efter sidrubriken. All händelser på hemsidn länks till Fcebook-sidn. ÅRSMÖTE söndg 11 mrs 2012 kl 15.00 i Kyrkns hus, Mrtslen Progrm: X ÅRSMÖTE X FÖREDRAG v Frnk Arne Bergmn om och kring hns rbete med boken I vårt Notviken X FIKA. Föreningen bjuder Välkomn! STYRELSEN
Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 9 Foto: HENNY TEGSTRÖM Arbetrbostäder för Luleå Träsliperi i Krlshäll. Bilden från 1920-tlet. Från Luleå kommuns stdsrkiv. KARLSHÄLLS SAMHÄLLE Text: E BERTIL PERSSON Krlsviksområdet, när älven och vid utloppet till Bottenviken, hr länge vrit föremål för en interntionell verksmhet. Det börjde på Krlsviksudden med frmtgning v sprrr och mstvirke för export till Englnd. Den verksmheten skedde i hntverksform. Större frt blev det 1875 sedn en ångsåg uppförts på pltsen. Kring denn uppstod ett litet smhälle med disponentbostd, rbetrbostäder och servicelokler. Kommuniktionern med stden upprättshölls sommrtid med med ångslupr. Vintertid låg isen redo för den närmste vägen. Sågen ldes ned 1902 i smbnd med en strukturrtionlisering när bolget hde övertgit den engelsk sågen på Altppen. Rmrn flyttdes till den bättre belägn sågpltsen på Altppen närmre hvet. Verksmheten där upphörde i och med den stor brnden 1908. Nytt liv skpdes i Krlsvik 1904 då järnväg hde byggts melln Gmmelstd och Krlsvik. Ett tckjärnsverk med modernste teknik börjde uppförs smm år och togs i drift 1906. Smhället utveckldes med ny bostäder för rbetre och tjänstemän. Affär och skol, inbyggd yrkesskol och en ftonskol för teknikerutbildning till de som ville frmåt. Tillverkning v tckjärn, en bulkvr, klrde inte krisen efter först världskriget. En neddrgning gjordes 1921. Men det hjälpte inte och 1925 vr llt över och driften ldes ned. En fjärde industriell etblering skedde 1911-1912 då Luleå Träsliperi med mgsin och egen hmn uppfördes i Krlshäll. För driften v träsliperiet uppfördes smtidigt Sikfors vttenkrftverk i Piteälven. Krftledning drogs frm till Bergnäsudden där trnsformtorsttion med ställverk uppfördes. Från denn fördeldes krften till träsliperiet, järnverket, LKAB och Luleå std. Träsliperiverksmheten låg nere från 1940 till 1946 på grund v kriget och vspärrningrn. Driften fortstte till 1962 då sliperiet stängdes för gott. Dett blev även dödsstöten för Krlshälls smhälle som skt fsdes ut tills brnden den 1 november 2003 stte de definitiv punkten. För rbetrstmmen projekterdes ett stort bostdsområde i Krlshäll. Dett kom endst tt förverkligs till en mindre del troligen v finnsiell skäl. Även dåtidens projekt hde en benägenhet tt bli betydligt dyrre än som förutsetts vid beslutens tgnde. Området projekterdes v en ung rkitekt på modet, Sigurd Lewerentz, som insupit ny idéer från Englnd under sin prktikår i Tysklnd.
10 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 Lewerentz Sigurd Lewerentz föddes på Sndö glsbruk utnför Krmfors där fdern vr delägre och disponent. Gymnsiestudiern genomfördes vid Södr Ltin i Stockholm där hn dock ldrig vlde studentexmen v ekonomisk skäl hr det uppgivits. Glsbruket hde drbbts v ett flertl eldsvådor som undergrävde fderns ekonomi. I stället skulle Sigurd så fort som möjligt tillägn sig en yrkesutbildning. 1903 börjde hn på dåvrnde Chlmers Teknisk Läronstlt. Redn på hösten 1904 inträffde den fjärde brnden vid glsbruket. Impuls från Tysklnd Efter 10 terminer på Chlmers erhöll hn i juni 1908 vgångsbetyg. 35 elever exminerdes men endst fyr från Husbyggndslinjen. Efter exmen och förlovning for Lewerentz till Tysklnd för prktiknställningr. Det blev i Berlin och München och vi Deutsche Werkbund hn fick sin impulser för den frmtid verksmheten. I München fick Lewerentz möjlighet tt deltg i rbeten med trädgårdsstädern i Nürnberg och Helleru utnför Dresden. Bostädern vr vsedd för rbetrfmiljer. Som nyhet lnserdes bostdsköket som fmiljens vrdgsrum. Idéern hde hämtts från Englnds industristäder v tysk studiegrupper. Även efter ndr världskriget kom engelsk städer tt sprid sig. De s k New Towns som bl blev förebilden för Vällingby. Storköket som rbets- och vrdgsrum vr dock inte okänt i den svensk bonderkitekturen. Storstugn gick där tvärs hel huset med fönster i båd långfsdern. Arkitektyrket stod inför en förvndling vid den här tiden. Mn börjde intresser sig för vrdgsrkitektur och bruksföremål. I dett hägn växte egnhemsrörelsen frm. Lewerentz hde med den något äldre kollegn Torsten Stubelius bildt egen firm 1911. Köket viktigst Ett smrbete som pågick till 1916. I den smtid bostdsdiskussionen utgjorde köksutformningen en väsentlig del. Lwerentz & Stubelius kom tt rit projekt i Nuyvång, Helsingborg för Eneborg och Pålsjö, Forsbck och Krlshäll. För smtlig ställen rbetde mn efter smm upplägg. I Nyvång kom endst få hus tt uppförs efter originlritningrn, men den nye rkitekten behöll idéern i stort. I Helsingborg utfärdes endst Eneborg och Forsbck kom ej till stånd. Under olympisommren 1912 ordnde Ntionlföreningen mot emigrtion en utställning som skulle vis en smld bild v egnhemsbyggndets ktuell läge. I denn utställning deltog Lewerentz & Stubelius med sin projekt Nyvång utnför Åstorp i Skåne och Krlshäll för Träsliperi AB i Luleå. Inget v de båd projekten kom tt fullbords helt efter plnern. Situtionspln över rbetrebostäder vid Luleå Träsliperi AB i Krlshäll
Området i Nyvång blev föremål för en bevrndepln som syftde till tt bevr smhällets ursprunglig krktär. I Hem i Sverige 1913 sid 9-25, Arbetrebostäder vid svensk industriell verk presenterdes ett stort ntl bostdsområden för rbetrfmiljer. De orter som presenters är Jonsered, Huskvrn, Åtvidberg, Nyvång, Sndviken, Bergslgets (STORA) i Flun, Borlänge och Kvrnsveden, Grängesberg, Mlmberget, Kirun och Krlshäll. Textern tycks till stor del vr en vskrift från utställningsktlogen från 1912. Intressnt läsning är även Jnne Ahlins biogrfi Sigurd Lewerentz där hns olik verk beskrivs. Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 11 Fsd v den tredelde byggnden. Krlshälls smhälle För Krlshäll upprättdes en byggndspln på den glest tllbeväxt sndheden melln järnvägen till Krlsvik och industriområdet på sluttningen ned mot Notviken. Plnen omfttde 30 byggnder orienterde kring ett torg och längs en huvudgt. Den först etppen skulle bestå v 11 hus (se plnen på föregående sid) med två och tre smmnbyggd bostäder. Huvudgtn låg i syd-nordlig riktning och bytte nslutningssid till det i mitten liggnde torget. På så sätt kunde torgets nordsid vgränss med ett tvärställt trefmiljehus, vilket skulle dämp inblåsningen v den kll nordnvinden. Dåtidens modern kök. Pln v mellndel och tillhörnde vindsrum. Vid torget rrngerdes en trädgrupp, sittbänkr och lekplts smt brunn och en tvätt- och bgrstug. Till vrje bostd hörde ett trädgårdslnd med uthus. Vrje lägenhet hde ett storkök och kmmre, förvringsutrymmen smt ett enkelrum på vinden. Köket hde fst hörnbänkr och ett bord, spis, diskbänk och grderob. I trpphuset förstug och skfferi. På entrébron ett pr bänkr tt vil på. I uthuset förvringsutrymme och vträde. Endst ått hus Vindsrummet under yttertket vr vsett för en skiftgående husfder som behövde dgssömn eller för en inneboende rbetskrl. Prhusen hde en murstock i centrum till vilken de båd spisrn och kmrrns kkelugnr vr nslutn. Endst ått hus, vrv två trefmiljs, kom tt uppförs längs gtn frm mot torget. Husen uppfördes v torrtimmer på plintr med torprgrund med ut- och invändig brädfodring. En del förenklingr genomfördes. Fönsterluckorn togs bort, torvtket ersttes med tjärppp. Det senre innebr tt vindskivorn blev något överdimensionerde och tt tkfoten blev något rudimentär i förhållnde till byggndskroppen i övrigt. Ytterväggrn kläddes med liggnde fsspånt, vilket vr vnligt i sågverkssmhällen.
12 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 Den tredelde byggnden under sin glns dgr. Tre flerfmiljshus I stället för resternde hus byggdes tre större flerfmiljshus i Krlsvik. Dessutom fnns ett pr ungkrlsbrcker troligen uppförd under nläggningstiden. När fbriken byggdes ut 1927 hde järnverket lgts ned och erforderlig bostäder kunde överts från bruket. Som slutomdöme måste mn säg tt det bostdsområde som byggdes i Krlshäll både i utförnde och miljömässigt låg blnd de främst för den här tiden. 1962 upphörde driften i träsliperiet. Mrkområden inklusive byggnder i Krlsvik och Krlshäll vyttrdes v SCA och övergick i Luleå kommuns ägo. Området skulle bli industrimrk och nsågs ej heller tjänligt som bostdsområde med hänsyn till bullermttn från Kllx flygfält. Intresset för tt underhåll och utveckl bostdsdelrn vr minimlt och förslumning och rivning trädde till. Krlsvik kom tt rädds i slutet v 1980-tlet. Däremot vr det ill ställt med Krlshäll. I börjn v 90-tlet fnns två hus kvr vrv det en utrymdes och revs. När Mlmbnns vänner 1994 fick sin ny utställningslokl ordndes en utställning om Krlshäll och Krlsvik och den industriell och den bostdssocil utvecklingen presenterdes. Här fnns ffär, skol, ett ktivt föreningsliv, en inbyggd yrkesskol och en ftonskol för de som ville och kunde gå vidre med sin teknisk utbildning. Allt froddes inom rmen för en dåtid god bostdsmiljö. Vid tiden för vår utställning 1994 fnns ett hus kvr. Det vr ett 3-fmiljshus, tredelt och ombyggt för Foto: E BERTIL PERSSON Den återstående rbetrebostden i Krlshäll den snöig vintern 1993/94. råde syntes inte vr representtivt som bevrndeobjekt. De synpunkter som då frmfördes mot ett bevrnde vr: De tre lägenhetern vr ombyggd till två, inredning och fsder vr ändrde i stor grd, olämplig plcering. Därmed nsågs frågn utgerd. l två fmiljer. Sedn länge vr ytterväggrn klädd med Sidiplttor, fönster bytt och ndr ombyggnder genomförd. Vi frmförde frågn om ett bevrnde på plts eller eventuellt flyttt till en mer fullständig miljö. Ett ensmt hus i ett frmtid industriom- Kulturhus blev eldens rov Text: E BERTIL PERSSON Foto: CHARLOTTE VON FRIEDRICHS Brnden den 1 november 2003. Kvällen den 1 november 2003 blev Luleå ett kulturhus fttigre. Igen, knske mn skll säg. Och fler tycks det bli! Luleå sknr en historisk miljö. De små ör som finns kvr spols bort den en efter den ndr och försvinner i hvets djup. Vr finns Luleå kommuns bevrndepln för intressnt byggn- der och miljöer? Det hus som gick i grven blev 92 år. Det vr det sist huset i bostdsområdet som uppfördes 191112. Idg återstår en vplnd gruspln som växer igen undn för undn. l
Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 13 SMB PRESENTERAR ÖVERRASKANDE KRIGSHISTORISKA FAKTA SS i Luleå Text: LARS GYLLENHAAL En v de större mytern om de så kllde tysktågen genom Sverige 1940-43 är tt det först och end förbndet som med vpen och llt fick genomkors Sverige vr Engelbrecht-divisionen sommren 1941. I själv verket vr det en SS-btljon som året före blev först med tt trnsiter, med strt i Luleå. Senre nslöt sig två furirer från ett Luleå-regemente till SS. Det vr nästn ett år före Engelbrecht-divisionen som SS-soldtern nlände till Luleå. Men v någon nledning är händelsen än idg inte särskilt känd eller omskriven. Mer exkt vr det på morgonen den 4 oktober 1940 då det tysk lstfrtyget Isr nlände till Luleås hmn med en lst v 1030 SS-soldter och ders beväpning och fordon. Det vr inte heller helt vnlig SS-soldter, utn mn kom från en del v SS som klldes SS-Totenkopfverbände (SS-TV), lltså SS-dödsklleförbnden. Soldtern utgjorde den ndr btljonen v Totenkopfstndrte (dödsklleregementet) Kirkenes, uppklld efter Totenkopfdivisionens sköldemblem Någonstns melln Stettin och Luleå togs denn bild v SS-soldtern ombord på frtyget Isr. Soldtern till vänster bär ännu dödskllr på krgrn, övrig SS-runor. Dödskllr på krgen förekom br inom SS- Totenkopfverbände (SSTV) och divisionen Totenkopf. Bildkäll: ERICH KÖRNER vi RUNE RAUTIO Nordnorges östligste std. Ders res hde börjt i Stettin den 29 september och mn vr när Visby den 1 oktober. Därefter eskorterdes frtyget en lång sträck norrut v den svensk mrinen genom minerde vtten. Totenkopf, d.v.s. dödskllen, vr smtlig SS-soldters mössemblem men det vr br ett fåtl förbnd inom SS som hde dödsklle i sitt nmn och br SS-dödskllen även på krgen. Ursprungligen hde dödsklleförbnd enbrt vktt koncentrtionsläger, men 1939 hde de flest omorgniserts till stridnde förbnd. Luleå tog lltså emot mssmördre? Mång kom inte från koncentrtionslägertjänst utn vr nyrekryterde eller hde förflyttts från olik infnteriförbnd inom SS. Men högst snnolikt hde fler v männen som kom till Luleå tidigre vktt koncentrtionsläger. Dess personer hde spärrt in och bevkt oskyldig civil. Men hur mång v dem som kom till Luleå och hde mördt lägerfångr är svårt tt besvr. Generellt vr förhållnden i koncentrtionslägren före 1940 och senre rätt olik, någr regelrätt förintelseläger kn SS-männen som kom till Luleå inte h rbett inom, eftersom sådn ännu inte existerde 1940. När tyskrn klivit ombord på tåget som skulle för dem till nordnorsk Nrvik rullde de först in på Luleås järnvägssttion och nmärkte senre i ett kompnibld: Mn ville ju se något v Sverige. Redn på Luleås järnvägssttion fick vi en syn som hette dug. En tät kedj v vkter hde drgits smmn. Gevären redo, hndgrntern rätt krigiskt instoppde i bältet och stålhjälmrn på sned på smm sätt som de engelsk Tommies br sin. Smm dg, den 4 oktober, klockn 15.30 stnnde tåget till vid den lill gränsorten med nmnet Riksgränsen och den svenske tågvkten klev v. Någon timme senre vr mn frmme i Nrvik. Slutdes-
14 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 tintionen, det otillgänglig Vrdö i Norges nordöstligste hörn, nådde mn först nästn två veckor senre. När Kirkenes följnde sommr sttes in mot Murmnsk i Sovjet-unionen hde det bytt nmn till SS-infnteriregemente 9, något senre fick det även ett nytt nmn, Thule, som enligt Himmlers tro vr det nordlig urhemmet för den risk rsen. I slutet v 1941 inlemmdes en del personl i division Nord vrefter återstoden v Thule skickdes till östfronten söder om Leningrd och tillfördes division Totenkopf, där det slutde sin dgr. Genom ett ödets ironi finns två män som vrit furirer på luftvärnsregementet i Luleå (Lv7) med på den end känd bilden v svensk frivillig tillsmmns med Heinrich Himmler. Luleå-furirern är tredje respektive fjärde soldt från höger. Den som syns bäst är tredje mnen, Krl Ågrhn, som en tid vr vid Totenkopfdivisionen och därmed kn h tjänstgjort tillsmmns med någon v de tyskr som trnsiterdes genom Luleå 1940. Nästn helt skymd v Ågrhn står Wlter Nilsson, som tillsmmns med Ågrhn desertert från Lv 7. Wlter Nilsson, som vr född i Boden, stupde 1944 som plutonchef i SS-divisionen Nordlnd. Heinrich Himmler hälsr på svensk och estlndssvensk frivillig. Luleå-furirern är tredje respektive fjärde soldt från höger. Den som syns bäst är tredje mnnen, Krl Ågrhn, som en tid tjänstgjorde vid Totenkopfdivisionen. Nästn helt skymd v Ågrhn står Wlter Nilsson, som tillsmmns med Ågrhn desertert från Lv 7 i Luleå. Bildkäll: MARTIN MÅNSSON En tidigre ldrig publicerd bild som visr soldter ur 9. SS-infnteriregementet vid ishvskusten 1941. Fler på bilden kn lltså h vrit med om trnsiteringen genom Norrbotten hösten 1940. Mn kn noter tundrterrängen och snuskburkrn. Bildkäll: ERICH KÖRNER Denn bild från sommren 2011 är tgen snnolikt precis där Totenkopfbtljonen nlände och lstdes om till ett SJ-tåg. Det är Luleås domkyrk mn ser. Foto: LARS GYLLENHAAL Krl Ågrhn, ursprungligen från Lycksele, lyckdes däremot både deserter en ndr gång i Krotien 1943 och överlev dett, möjligen tck vre ett personligt ingripnde från Heinrich Himmler. Vr det månne en referens till tt de träffts och vbildts tillsmmns som vgjorde sken? Mn kn väl även spekuler i tt Nilsson och Ågrhn vrit med och vktt Luleås hmn eller järnvägsttion under SS-trnsiteringen 1940. Eller tt de åtminstone hde kmrter på Lv 7 som vrit med och berättt för dem om den i mediern helt nedtystde händelsen. Mycket om ndr världskriget och Tredje riket återstår tt klrlägg. Vill du vet mer om Tredje riket är boken Tredje riket från uppgång till fll ett viktigt referensverk. Gå in på www.krigsmyter.nu/tredjeriket för tt läs mer. l Anm.: SMB: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.
Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 15 Medlemsmöte med stipendieutdelning Ev Sndberg Lävägen 131 976 34 Luleå tel 070/314 85 94 Owe Wikström Bränslnvägen 10 954 42 S: Sunderbyn Tel 0920/26 12 42 Lil Wikström Bränslnvägen 10 954 42 S: Sunderbyn Tel 070/624 78 34 Medlemsmötet den 12 december 2011 inleddes med tt undertecknd kortfttt informerde om någr nyheter, bl.. tt föreningen köpt in ytterligre en dtor för forskning. Därefter följde utdelning v 2011 års stipendium till minne v Julius Sundström. 2011 års stipendit heter Brge Lundström och stipendiegruppens motivering vr den gedign forskningsinsts som Brge utfört och som resultert i tre välskrivn böcker. Dess hndlr förvisso om Sjulsmrk, som ligger på södr sidn om den gml sockengränsen, men de är llmängiltig och torde med fördel kunn tjän som förebild för ndr byböcker. Dessutom berör de ngränsnde områden på norr sidn om sockengränsen som exempelvis Bjursträsk. Brge är numer bostt i Västerås. Att hn trots det stor vståndet personligen infnn sig för tt mott priset uppskttdes mycket. Brge tckde sedn för priset genom tt på ett mycket trevligt och intressnt sätt berätt om den forskning som hn Stipenditen Brge Lundström för närvrnde ägnr sig åt och som hndlr om hyttor och järnhntering i Bergslgen. Föreningen fick också mott en skrift i ämnet som Brge skrivit. Dgens föredrgshållre vr Nils Hrnesk från Norrbottens minne. Nils höll en mycket intressnt föreläsning om Gmmelstd med rubriken Std, mrkndsplts eller kyrkstd. Hn inledde med tt med hjälp v krtor illustrer hur lndhöjningen påverkt geogrfin från tidigt 1000-tl och frmåt. Blnd nnt visde hn tt det område där Gmmelstds kyrk byggdes vr en ö. Olik händelser i kyrkbyns histori redovisdes. Nils berättde också om någr utgrävningr i området och om bestämmelser som gäller för sådn utgrävningr. Mötet vslutdes som vnligt med en trivsm kffestund. Text och foto: PER WÄNKKÖ Jn-Erling Vikström Alviksvägen 321 975 93 Luleå Tel 0920/801 64 Nncy Sundström Alviksvägen 208 975 93 Luleå Tel 0920/804 22 Runo Lundström Mogärdn 72 975 93 Luleå Tel 0920/801 31 Mj-Britt Lundström Mogärdn 72 975 93 Luleå Tel 0920/801 31 Gustin Wikström Lndshövdingevägen 18 954 42 S: Sunderbyn Tel 0920/26 12 74 Eivor Selberg Mässvägen 2 975 93 Luleå Tel 0920/801 94 Stffn Crlsson Skillingevägen 15 974 51 Luleå Tel 0920/667 28
16 Lulebygdens Forskrförening Nr 77, februri 2012 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 LULEÅ Vid obeställbrhet Återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Du som är forskre i Luleå forskrförening Berätt om din forskning i medlemstidningen Det behöver självfllet inte bli någon totl redovisning och nturligtvis inte omftt llt intressnt du hittt. Men vre sig du forskr om din släkt eller någon enskild person, en viss by, en fstighet eller en enskild gård, om jkt, fiske, idrott eller om järnväg, flyg, lndsvägr eller bror, yrken som försvunnit eller drmtisk händelser, skärgårdens ör och ders betydelse eller nturnmn som ändrts och försvunnit, så hr du säkert hittt något spännnde och intressnt eller underligt. SKRIV GÄRNA kort om något vsnitt från din forskning eller en längre redovisning. Hr du fått tillgång till gml bilder så bifog gärn dess. De returners efter inscnning. Även om du inte kn skriv så finns det säkert möjligheter tt få det publicert till din egen och ndrs glädje. Kontkt Åke Östling ke.ostling@gmil.com eller tel 0911-21 17 78, 070-560 32 65