Kvalitetsrapport Så här går det



Relevanta dokument
Kvalitetsrapport Så här går det

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport Så här går det

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

ARBETSPLAN 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport Så här går det

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning 2007/2008

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Verksamhetsplan för förskolan

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tillsyn av fristående SMUlans förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kvalitetsgaranti Solängen

Transkript:

Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Hogrän, Roma och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2014/2015

Kort sammanfattning av enhetens Vi har läst och arbetat med Skolverkets Möten för lärande. Och har beslutat oss för att arbeta för att skapa en samspelande atmosfär i förskolan. Vi vill stimulera till ett gott samspel mellan barnen i gruppen och stärka samspelet mellan kolleger i arbetslaget. Detta gör vi genom att först ta fram en helhetsidé (Vision) för arbetet i barngruppen utifrån den pedagogiska atmosfär som vi vill ska råda i förskolan.( Barnsyn och Kunskapssyn). Därefter går vi igenom de olika momenten i barnens vardag på förskolan och försöker få samsyn för det förhållningssätt som passar bäst för våra barn. (SWOT-analyser) Detta blir en form av nulägesannalys när det gäller olika delar av förskolans verksamhet och skapar en samsyn och medvetenhet om vårt uppdrag. Vi har haft en fortbildningsdag där vi jobbade på olika sätt och med olika mallar för att göra det systematiska utvecklingsarbetet till en del av verksamheten. Vi har utvecklat verksamheten med dessa mallar när det gäller Pedagogiska miljöer, Värdegrunden, Matematik och Språkutveckling. 1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 Mål och resultat, angivna förbättringsområden. A: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat: Vi vill arbeta för och ha höga förväntningar på alla barns lärande. Vi vill utgå från varje barn och försöka tillmötesgå varje barns behov. B: Utveckla våra pedagogiska miljöer utefter barnens behov C: Professionellt förhållningssätt till föräldrar / inskolning, utskolning och utvecklingssamtal D: Utveckla vårt arbete med lotusdiagram och annan pedagogisk dokumentation Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Vi har skapat en medvetenhet när det gäller barns språk och matematiska tänkande. All personal har gått igenom Skolverkets Matematiklyft som har bidragit till att både barn och personal ser matematik i allt de gör. På samtliga förskolor arbetar man med språkutveckling och använder olika material som Språklådor, Bornholmsmodell, och Babblarna. Vi använder oss av stödtecken. Medvetenheten hos pedagogerna har bidragit till att barnen i alla situationer stimuleras i sin språkutveckling och sitt matematiska tänkande och genom filmer och bilder har vi kunnat se den utveckling som skett. Även föräldrar har märkt att barnen har en större matematisk medvetenhet och använder sig av nya ord och begrepp. Genom det sätt att dokumentera och analysera som presenteras i matematiklyftet har vi fått ännu ett redskap för Systematiskt kvalitetsarbete Vi arbetar vidare med Matematiklyftet under hösten och utvecklar vidare vårt arbete med barnens språkutveckling.

B: Under året har ett stort utvecklingsarbete skett gällande de pedagogiska miljöerna Varje avdelning har gjort sina analyser. Och anpassat dem efter barnens behov C: Vi har arbetat med inskolningen och hur vi genom den kan skapa ett bra samarbete med föräldrarna. Rutiner för inskolning finns inför hösten där vi på varje förskola utvecklat vårt synsätt och skapat en samsyn. Del av vår helhetsidé. Vi ser att det är viktigt att grunden för ett gott samarbete med föräldrarna läggs vid inskolningen. Och att det är av yttersta vikt att ha en genomtänkt och förberedd inskolning. Det är också viktigt att föräldrarna blir professionellt bemötta och att det finns en samsyn hos personalen när det gäller detta bemötande. Genom vårt arbete med att skapa samspeland atmosfärer måste vi arbeta vidare med vår samsyn om vad ett professionellt bemötande innebär. Vi har också tagit fram en plan för överlämning till förskoleklass D: Nästan alla pedagoger har varit med om att göra ett lotusdiagram och varit med om någon form av pedagogisk dokumentation. Vi har sett vissa brister i denna. Genom lotusdiagrammen har pedagogerna fått en utökad medvetenhet om vilka av läroplanens mål de uppnår och vilka de inte uppnår med barnen. När det gäller den pedagogiska dokumentationen jobbar vi på olika sätt och behöver fördjupa oss i hur vi kan utveckla den pedagogiska dokumentationen vidare. Kommer att utveckla den efter det genomgångna året. Vi kommer att gå igenom Skolverkets stödmaterial Uppföljning, Utvärdering och utveckling i förskolan.

2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden A: Hogrän fsk: Barnens lek- och lärmiljöer B: Hogrän fsk: Barnens sociala samspel C: Roma: Den pedagogiska atmosfären D: Roma; Skogsgläntan och Klostergläntan: Konflikter i barngruppen E: Roma; Skolgläntan: Barns respekt för varandra F: Vänge: Skapa en trygg plats för barn och föräldrar under inskolningen G: Vänge: Den pedagogiska atmosfären Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A o B: Vi har försökt skapa samsyn när det gäller vår lek- och lär-miljö. Vid uteleken engagerar sig pedagogerna mer och finns mer med i barngrupperna och stimulerar barnen i deras lek. Vid inomhusaktiviteterna har vi delat barnen i mindre grupper och här finns också en närvarande pedagog. Vilket medverkat att vi fått mer struktur i leken. Vi har kontinuerliga samtal med barnen och kompissamtal för att diskutera hur vi ska behandla varandra och miljön runt om kring. Vi har använt oss av Kompisböckerna vilket medverkat till att barnen förstår och kan prata om när det blir fel. Det gäller att ha en samsyn och konsekvens från personalens sida. Pedagogerna måste finnas med som vuxenstöd även i den fria leken. De vuxna måste vara förebilder. Barnen har blivit mer delaktiga och förstår när det blir fel och kan prata om det. B: Se A o B ovan Se A o B ovan Se A o B ovan

C: Se Kort sammanfattning av enhetens D: Vi försöker alltid att vara med barnen. Medvetet utvecklar vi barnens språk och stöttar barnen i sin lek. Vi har arbetat med de pedagogiska miljöerna och skapat rutiner kring de olika delarna av verksamheten på förskolan. E: Vi har tittat på barnens utelek med pinar och svärd. Tuffa lekar och brottning, Matsituationen, Vilan, Inneleken, Mindre grupper, Val av var man vill leka. Vi har haft ett organiserat värdegrundsarbete mellan avdelningarna med hjälp av Kompisböckerna Barngruppen har från att ha varit en orolig barngrupp blivit en mycket lugnare grupp. Barnen har börjat förstå vad man kan göra och inte göra i leken och med varandra. Vid uteleken engagerar sig pedagogerna mer och finns mer med i barngrupperna och stimulerar barnen i deras lek. Se Kort sammanfattning av enhetens Vi har fått väl fungerande grupper där barnen visar respekt för varandra. Förskolan har blivit en trygg miljö för barnen där var och en kan utvecklas i sin takt. Det gäller att ha en samsyn och konsekvens från personalens sida. Pedagogerna måste finnas med som vuxenstöd även i den fria leken. Noll tolerans har varit ett viktigt begrepp när det gäller våld mot varandra. Planera för lekstationer på gården och rum i rummen inne. De större barnen bör äta i Skolmatsalen Fortsätta med tydligheten om vad att vara en god kamrat innebär.. F: Vi håller på att skapa en samsyn gällande inskolningen och rutiner för hur den ska fungera. Vi ser att det är viktigt att grunden för ett gott samarbete med föräldrarna läggs vid inskolningen. Och att det är av yttersta vikt att ha en genomtänkt och förberedd inskolning. Det är också viktigt att föräldrarna blir professionellt bemötta och att det finns en samsyn hos personalen när det gäller detta bemötande. På första APT:en ska vi ta fram vår idé kring hur inskolningen ska fungera.

G: Se Kort sammanfattning av enhetens Se Kort sammanfattning av enhetens I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever. x Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!