redovisning Årsredovisning 2015

redovisning Årsredovisning 2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...6 Samhällsekonomisk utveckling...8 Förvaltningsberättelse...9 Resultat... 9 Balanskrav... 10 Återställning av negativt balanskravsresultat 2014... 11 Avsättning till resultatutjämningsreserv... 11 Finansiellt mål... 11 Budgetutfall... 12 Prognossäkerhet... 16 Pensionskostnad... 17 Investeringsverksamhet... 17 Ekonomisk ställning... 21 Förväntad utveckling... 22 Medarbetarna... 24 Antal medarbetare... 24 Personalkostnader... 25 Sjukfrånvaro... 25 Kompetensförsörjning... 26 Kommunfullmäktiges mål i budget 2015... 28 Målområde 1 En ung global stad... 28 Målområde 2 En stad för arbete och näringsliv... 29 Målområde 3 En stad för barn och unga... 29 Målområde 4 En öppen stad... 30 Målområde 5 En stad för alla... 30 Målområde 6 En trygg och tillgänglig stad... 31 Målområde 7 En kreativ stad... 31 Målområde 8 En ekologiskt hållbar stad... 32 Målområde 9 En stad med bra arbetsvillkor... 32 Befolkningen... 34 2

Verksamheterna... 36 Kommunstyrelse... 36 Plan och stadsmiljö... 37 Pedagogisk verksamhet... 40 Kultur och fritid... 45 Vård och omsorg... 47 Flyktingmottagande... 53 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö... 56 Kommunens företag... 58 Omsättning och resultat... 58 Utveckling i de större företagen... 59 Finansiella rapporter... 65 Översikt över redovisat resultat... 65 Resultaträkning... 66 Balansräkning... 66 Kassaflödesanalys... 68 Redovisningsprinciper... 69 Noter... 76 Finansiell riskhantering och uppföljning... 94 Driftredovisning... 98 Investeringsredovisning... 99 3

SAMMANFATTNING Årets resultat blev +563 Mkr och därmed kan hela underskottet från 2014 återställas. Därutöver föreslås 185 Mkr avsättas till resultatutjämningsreserven. Årets ekonomiska utveckling har inneburit följande: att kommunens finansiella mål om en hållbar ekonomisk utveckling har kunnat uppnås att kommunens räntebärande nettoskuld minskade med 26 Mkr till 550 Mkr att drygt hälften av årets investeringar och exploatering har kunnat finansieras med medel från den löpande verksamheten Uppföljningen av de nio kommunfullmäktigemålen har skett enligt den nya strukturen för styrning, ledning och utveckling från år 2015. En bedömning har gjorts utifrån hur nämnder och helägda kommunala bolag bidragit till att utvecklingen går i riktning mot måluppfyllelse. Kommunfullmäktigemålen är långsiktiga i sin karaktär, och uppföljningsarbetet är under utveckling, vilket innebär att det är svårt att bedöma måluppfyllelse utifrån nämndernas analyser. Samverkan är ett ledord som fått genomslag bland nämnderna. Här pågår sammantaget stora ansträngningar att förbättra måluppfyllelsen genom samverkan inom och utanför Malmö stad. Samtliga pedagogiska nämnder redovisar överskott och årets merkostnader för flyktingmottagandet har kunnat finansieras inom respektive nämnds ekonomiska ram. Antalet barn och elever fortsätter att öka kraftigt. Förskoleverksamheten har expanderat kraftigt de senaste åren men ökningstakten har nu börjat plana ut. Grundskoleverksamheten är däremot i stället i början av en expansiv period. Den kraftiga utbyggnaden innebär ett stort fokus på tillgången till ändamålsenliga lokaler och kompetensförsörjning. Kvalitets- och likvärdighetsfrågor har också fortsatt fokus inom de pedagogiska verksamheterna men även om utvecklingsinsatser pågår finns fortsatt stora utmaningar inom detta område. Fyra av fem stadsområdesnämnder redovisar underskott och den sammanlagda budgetavvikelsen för nämnderna uppgår till -93 Mkr, trots intensivt arbete med åtgärdsplaner under året. Största underskottet uppstår inom Vård och omsorg med -62 Mkr. I underskotten för stadsområdena ingår ett underskott om 51 Mkr som avser kostnader för hemlösheten vilka ej inräknas i stadsområdesnämndernas budgetansvar. Dessutom ingår merkostnader för flyktingmottagande om cirka 28 Mkr från vilka nämnderna befriats från resultatansvar 2015. Kostnaderna för hemlöshet ökade och uppgick till 260 Mkr, vilket var 24 % mer än föregående år, vilket kan jämföras med en genomsnittlig ökningstakt på 13 % per år under den senaste 10-årsperioden 4

Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick ekonomiskt bistånd ökade med 160 och uppgick till 10 000, en ökning med knappt 2 %. Detta innebär att den inbromsning, det vill säga minskade ökningen, som skedde mellan 2013 och 2014 håller i sig. Åren före 2013 låg den årliga ökningstakten på 7-8 %. Nettokostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning uppgick för 2015 till totalt 4 045 Mkr, vilket innebär en ökning i förhållande till 2014 med 120 Mkr eller 3 %. Med tanke på den underliggande pris- och löneutvecklingen under året på drygt 2 % får en sådan kostnadsutveckling betraktas som blygsam. Verksamheterna hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende står för 66 % av kostnaderna inom vård och omsorg. För dessa ökar nettokostnaderna med 0,9 % 2015. Frånräknat prisoch löneutveckling de senaste åren är nettokostnaderna för dessa verksamheter på en nivå jämförbar med 2006 års kostnader. Samtidigt har antalet brukare i dessa verksamheter ökat med nära 6 %. Analysen av ekonomi och kvalitet i vård och omsorg, som genomförts under 2015, pekar också på en rad faktorer utöver kostnadsutvecklingen som utmaningar framöver. Det handlar exempelvis om styrning och ledning av verksamheten samt säkerställandet av likvärdighet och kvalitet. Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS består i huvudsak av bostäder med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans med biståndsbeslut från Malmö stad samt personlig assistans enl. SFB med beslut från Försäkringskassan. De totala kostnaderna för LSS-verksamheterna ökar med 6 % i förhållande till 2014, framför allt till följd av utbyggnad av bostäder med särskild service enligt LSS. I de fall statistiska uppgifter i årsredovisningen kan redovisas könsuppdelad och där det är relevant görs detta. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att ange relevant statistik uppdelad på kön. 5

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Vi lägger ett minst sagt händelserikt år bakom oss. Resultatet för 2015 är mycket positivt med ett överskott på 563 miljoner kronor. Därmed kan hela underskottet från 2014 återställas. Malmö fick också återigen högsta betyg av världens ledande kreditvärderingsinstitut. Det visar att den ekonomiska styrningen är god. Det går inte att sammanfatta förra året utan att nämna flyktingmottagandet. Malmö hamnade snabbt i fokus genom sitt geografiska läge och intensiva arbete i den akuta flyktingsituationen. Staden aktiverade krisledningen för att hantera den ansträngda situationen då det kom väldigt många fler ensamkommande barn än vanligt. På kort tid rekryterades ett stort antal nya medarbetare och flera boende öppnades upp. Flyktingsituationen föranledde att den årliga befolkningsprognosen behövde revideras för att vara användbar i den fortsatta planeringen. En planering som tar höjd för en extraordinär befolkningsökning och som har krävt ett rejält tillskott i budgeten för 2016 för att säkerställa välfärden för Malmöborna. Den positiva utvecklingen med stigande resultat i Malmös skolor fortsatte för femte året i rad och meritvärdena stiger mer än i riket. Arbetet fortsätter och fokus är också att öka behörigheten till gymnasiet. Då befolkningen fortsätter att växa med barn i de lägre åldrarna har arbetet med utbyggnad av både förskolor och skolor varit i fokus. Totalt har cirka 200 förskoleplatser och nästan 900 skolplatser skapats under 2015 genom ombyggnation, etablering av paviljonger och extern förhyrning. I ett växande Malmö är det också viktigt med mer hållbart, kollektivt resande. Malmöexpressen är exempel på en sådan satsning som även bidrar till att knyta ihop stadens östra och västra delar i skapandet av en socialt hållbar stad. Resandet med Malmöexpressen har ökat kraftigt, i riktningen mot Västra Hamnen ökade antalet resenärer med 30 procent medan antalet resenärer i motsatt riktning ökade med 23 procent. Dessutom har luftkvaliteten på Amiralsgatan blivit bättre. Trafikplats Spillepengen är en av regionens viktigare knutpunkter i vägnätet, med cirka 40 000 fordon per dygn. En säker trafikmiljö är en självklar del i en hållbar stadsutveckling och Norra hamnen är porten till Malmö och med den nya trafikplatsen Spillepengen har vi skapat nyckeln till Norra hamnen. Bostadsbyggandet tog fart under året, och glädjande nog också i områden i vilka det inte har byggts på mycket länge. Ett viktigt exempel är Trianons byggstart på Lindängen. Det är första gången på 37 år som det byggs på Lindängen och det visar att det går att bygga bra, billiga bostäder i miljonprogrammen. Och detta i kombination med energieffektiviseringar i redan befintliga fastigheter. Det har gjorts en fördjupad analys av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg. Syftet är att säkerställa långsiktig utveckling av kvalité och ökad likvärdighet. Arbetet med att minska antalet timavlönade timmar till förmån för fastare anställningsformer har fortsatt och lett till en minskning med 20 procent. 6

Under året öppnades ännu en plats för möten och evenemang stadens nya landmärke Malmö Live. Kvarteret invigdes med ett stort utomhusarrangemang som var öppet och gratis för alla Malmöbor. Vi invigde också det nya Hylliebadet som är ett riktigt familjebad med olika aktiviteter och vattenrutschbanor. Vi ser en blomstrande besöksnäring med fler än 1,5 miljoner hotellövernattningar i Malmö under året som gått. Det är rekord för Malmö och en procentuellt större ökning än vad Sveriges övriga storstäder har sett. Som evenemangsstad är Malmö mycket uppskattad och både antalet besökare och möteskapaciteten ökar, på ett sätt så många nya arbetstillfällen har skapats. Civilsamhället spelar en oerhört viktig roll för Malmös utveckling. Kommunstyrelsen ställde sig under året bakom en avsiktsförklaring som ska leda till ett fördjupat samarbete för att tillsammans hitta nya och innovativa lösningar. Syftet är att ta vara på den kraft som finns och utveckla staden och göra den mer öppen och inkluderande, i enlighet med Malmökommissionens rekommendationer. I samma anda har vi provat nya arbetsformer i Meet Malmö 11:11, som är ett nytt arbetssätt som ytterst handlar om att Malmö stad och näringslivet ska samarbeta för en socialt hållbar utveckling av staden. Gensvaret var stort och många visade sitt intresse för att vara med. Näringslivet expanderar också kraftigt med både företag som växer och fler företag som etablerar sig i Malmö. Exempelvis så stod IKEAs globala kontor färdigt och utgör nu en arbetsplats för cirka 1 200 anställda och IBM aviserade att de kommer att förlägga sitt utvecklingskontor här med cirka 300 anställda. Malmö är en stad i ständig rörelse. Här händer mycket spännande och utmaningarna är stora. Jag vill därför passa på att rikta ett stort och innerligt tack till alla som är med och skapar en bättre stad att både bo och verka i. 7

SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Kommunen största intäktskälla utgörs av skatter och generella statsbidrag, därför är utvecklingen av sysselsättning och tillväxt av betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd är också till stor del beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. I Ekonomirapporten oktober 2015 gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) följande bedömning av konjunkturen: Vår bedömning är att den svenska ekonomin är på väg upp ur lågkonjunkturen och nästa år når konjunkturell balans. Det innebär att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget i år och nästa år växer förhållandevis snabbt. Samtidigt ställer den omfattande invandringen och den snabba befolkningsutvecklingen stora krav på kommunernas och landstingens verksamhet. Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6½procent och inflationstalen ligger nära 2 procent. De följande åren beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och inflationen ligger stabilt på 2 procent. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. Utvecklingen under dessa år ska inte uppfattas som en prognos utan som ett resultat av de antaganden som gjorts, bland annat vad gäller utveckling av produktivitet och arbetsmarknad. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen, inte minst den kommunala konsumtionen, att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad är en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver öka i omfattning snabbt. Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landstingens skatteintäkter kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den därefter mer dämpade tillväxten i sysselsättning och skatteunderlag är denna ekvation inte lika lätt att lösa. 8

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat Totalt resultat kommunen Efter det negativa resultatet 2014 vände utvecklingen och årets överskott blev det största sedan 2009. Årets resultat uppgick till +563 Mkr jämfört med -149 Mkr föregående år. 2015 års resultat förklaras i huvudsak, knappt 500 Mkr, av poster av tillfällig eller icke stadigvarande natur. Dessa är återbetalda avtalspremier, koncernbidrag till kulturinstitutionerna, vinster från fastighetsförsäljningar samt ett gynnsamt ränteläge för Servicenämndens fastigheter. De egentliga verksamheterna har i huvudsak bedrivits inom kommunens budgeterade nivå. Det goda resultatet år 2015 har medfört en hög skattefinansiering av årets investeringar vilket leder till ett förbättrat finansiellt utrymme för de kommande årens stora investeringsbehov. Resultatets andel av skatter och bidrag Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag uppgick till 3,5 %. Under 2010-talet har resultaten i genomsnitt uppgått till knappt 2 % av skatter och generella bidrag. Diagrammet visar motsvarande femårsgenomsnitt för de senaste åren. De låga resultatnivåerna under åren 2012-2014 tynger genomsnitten vilka tidigare låg i spannet 3-4 % av intäkterna. Intäkter Kommunens totala intäkter uppgick under året till 20 658 Mkr vilket var en ökning med 8,2 % sedan föregående år. Den största intäktskällan utgörs av skatter och generella statsbidrag som uppgick till 16 243 Mkr vilket var en ökning med 6,9 % jämfört med föregående år. Den procentuella fördelningen mellan intäktskällorna framgår av diagrammet. Av kommunens intäkter från generella statsbidrag utgjordes 3 946 Mkr av inkomstutjämningsbidrag som kommunen erhåller till följd av kommunens svaga skatteunderlag. Kommunens andel av medelskattekraften i riket uppgick inkomståret 2014 till 85,1 %. Denna nivå har varit oförändrad under de tre senaste åren. 9

Malmös andel av medelskattekraften i riket har sedan början av 1970-talet, då Malmös andel var 117 %, varit fallande. Under 2000-talet har den ökat endast vid två tillfällen, inkomståren 2002 och 2006. Kostnader Kommunens totala kostnader uppgick under året till 20 095 Mkr vilket var en ökning med 4,4 %. Personalen utgör den största kostnadsposten med cirka 54 % följt av köp av tjänster och material som utgör drygt 30 % av kostnaderna. Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslag framgår av diagrammet till vänster nedan. Av kommunens verksamhetsområden är pedagogisk verksamhet den största med en andel på 35 % följt av vård och omsorg med 22 % av kostnaderna, vilket framgår av diagrammet till höger nedan. Balanskrav BALANSKRAVSUTREDNING, MKR 2015 2014 2013 Årets resultat 563-149 154 samtliga realisationsvinster -23-56 -33 vissa realisatinsvinster enl undantag 0 0 0 vissa realisationsförluster enl undantag 0 0 0 orealiserade förluster värdepapper 0 0 0 återföring orealiserade förluster värdepapper 0 0 0 Resultat efter balanskravsjustering 540-205 121 Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Enligt regelverket ska realisationsvinster frånräknas resultatet. Resultatet för år 2015, justerat enligt kommunallagens krav uppgår till +540 Mkr. medel till resultatutjämningsreserv -185 0 - medel från resultatutjämningsreserv 0 12 - synnerligt skäl RIPS 0 0 106 Balanskravsresultat 355-193 227 Balanskravsunderskott från tidigare år -193 0 0 SUMMA 162-193 227 Balanskravsresultat att återställa 0 193 0 10

Återställning av negativt balanskravsresultat 2014 År 2014 redovisade kommunen ett balanskravsresultat på -193 Mkr. Enligt kommunallagen skall ett negativ resultat återställas under de följande tre åren. Med det nu redovisade resultatet för 2015 kommer hela underskottet från 2014 att kunna återställas under året. Avsättning till resultatutjämningsreserv Enligt kommunallagen finns en möjlighet att avsätta positiva resultat till en resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven kan kommande år disponeras om skatteintäkterna påverkas negativt till följd av en försvagad konjunktur. Enligt Kommunfullmäktiges riktlinjer för resultatutjämningsreserven kan avsättning ske då resultatet efter balanskravsjustering överstiger 1 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. År 2015 utgjorde 1 procent av skatter och generella statsbidrag 162 Mkr. Av 2015 års resultat måste dessutom 193 Mkr användas för att återställa 2014 års negativa balanskravsresultat. Under dessa förutsättningar kan 540 Mkr minus 162 Mkr minus 193 Mkr det vill säga 185 Mkr avsättas till resultatutjämningsreserven. Finansiellt mål Kommunfullmäktige har fastställt ett finansiellt mål att Malmö stad skall ha en hållbar ekonomisk utveckling. Hållbarheten i ekonomin mäts genom att följa tre indikatorer. Utifrån den redovisade utvecklingen av de tre indikatorerna kan den ekonomiska utvecklingen beskrivas som hållbar baserat på att samtliga indikatorer idag bedöms ligga inom den budgeterade nivån. Årets resultat ska senast år 2019 uppgå till 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Den redovisade resultatnivån för år 2015 uppgår till 3,5 %. Räntebärande nettolån ska år 2019 uppgå till högst 30 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Den redovisade lånekvoten för år 2015 uppgår till 3,4 % vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 0,4 procentenheter. Relationen mellan finansnetto samt avskrivningar och skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning skall följas. Den redovisade kapitalkostnadsnivån för år 2015 uppgår till 5,1 % vilket är en ökning med 0,5 procentenheter sedan föregående år. 11

FINANSIELLT MÅL, MKR Andel av skatter & statsbidrag 2015 2014 2013 2012 Resultat 3,5% -1,0% 1,0% 1,4% Lånekvot -3,4% -3,8% 2,5% 8,3% Avskrivning o ränta 5,1% 4,6% 5,2% 4,5% Finansiellt mål Under 2015 har den ekonomiska utvecklingen legat inom ramen för de finansiella indikatorerna. Målet är långsiktigt och för att trygga en hållbar ekonomisk utveckling över tiden måste de goda resultaten bibehållas även de kommande åren. Budgetutfall Total budgetavvikelse kommunen Årets sammanlagda budgetavvikelse blev +563 Mkr. Denna har uppkommit i nämnderna som uppvisar en positiv avvikelse gentemot budget på sammanlagt 284 Mkr medan överskottet inom finansiering uppgick till sammanlagt 279 Mkr. I nämndernas resultat ingår de merkostnader om cirka 130 Mkr som under året tillkommit till följd av det ökade flyktingmottagandet. Nämnderna har befriats från resultatansvar under 2015 vad avser dessa merkostnader. En del av de underskott som redovisas nedan, framför allt hos Sociala resursnämnden och stadsområdesnämnderna, beror på kostnader relaterade till höstens ökade tillströmning av människor på flykt. I nämndernas budgetar finns verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag: ekonomiskt bistånd, hemlöshet, personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken, statsbidrag för flyktingmottagning samt exploateringsvinster. Budgetöverskottet för dessa verksamheter uppgick under året till sammanlagt 110 Mkr. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de nämnder som har större avvikelser gentemot tilldelat kommunbidrag. Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott mot budget om 1,6 Mkr, vilket motsvarar drygt 8 % av nämndens tilldelade kommunbidrag. Underskottet uppstår i huvudsak till följd av ökat antal arvoderingar av gode män samt en högre kostnad per ärende. Ärendena har de senaste åren blivit mer komplexa och tidskrävande, vilket medför högre arvoden till gode män. Rätten till arvode är lagstadgad varför nämnden har svårt att påverka kostnaderna. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen redovisar ett överskott för året om 96 Mkr, vilket motsvarar knappt 16 % av tilldelat kommunbidrag. Förklaringen till överskottet är bland annat att skadekostnaderna efter regnovädret Arvid i augusti 2014 blivit lägre än beräknat vilket medfört att medel som avsatts för detta ändamål inte förbrukats. Dessutom har bland annat avsatta medel för olika utvecklings- och utredningsprojekt inte förbrukats som förväntat. 12

Ekonomiskt bistånd För ekonomiskt bistånd redovisas ett underskott för 2015 om knappt 11 Mkr. Underskottet beror framför allt på att antalet hushåll med ekonomiskt bistånd inte har minskat i förväntad omfattning. Under 2014 och 2015 har en satsning pågått med syfte att få fler Malmöbor till självförsörjning, vilket lett till en dämpning av ökningen av antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd någon gång under året. Servicenämnd Nämnden redovisar ett överskott om 67 Mkr. Överskottet är framförallt hänförbart till stadsfastigheters verksamhet. Finansnettot ger ett överskott till följd av de för närvarande låga räntenivåerna och en lägre investeringsvolym än budgeterat. Andra faktorer som påverkat resultatet positivt är lägre kostnader för uppvärmning och snöröjning. Teknisk nämnd Nämnden redovisar ett överskott, exklusive realisationsvinster och vinster från exploateringsverksamhet, om 13 Mkr. Överskottet förklaras framförallt av tillfälliga poster avseende intäkter från markanvisningar i väntan på försäljning samt parkeringsintäkter. Årets exploateringsvinster uppgår till 304 Mkr vilket är 154 Mkr högre än budget. Reavinster, vilka ej budgeteras, ger ett överskott om 23 Mkr och avser friköp av äldre tomträtter samt försäljning av övrig mark med låga ursprungliga anskaffningsvärden. Stadsbyggnadsnämnd Nämnden redovisar ett överskott i verksamheten om drygt 15 Mkr. Stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 7 Mkr, vilket förklaras av framför allt högre avgiftsintäkter än budgeterat. Bostadsanpassningsbidrag hade ett överskott på 7,7 Mkr vilket beror på icke handlagda ärenden. Boplats Syd visar ett ekonomiskt överskott på 0,6 Mkr. Förskolenämnd Förskolenämnden uppvisar ett överskott om 5,5 Mkr. Överskottet, som motsvarar cirka 0,2 % av förskoleverksamhetens kommunbidrag, förklaras bland annat av att åtgärder som nämnden vidtagit för att minska kostnader för tilläggsbelopp för särskilt stöd fått effekt. Även den verksamhet som riktar sig mot barn med speciella behov uppvisar överskott då färre barn nyttjat denna verksamhet jämfört med vad som planerats. Grundskolenämnd Grundskolenämnden redovisar ett överskott om 10,5 Mkr vilket utgör cirka 0,3 % av nämndens kommunbidrag. Den beräknade merkostnaden för flyktingmottagandet, som under året uppgått till cirka 33 Mkr, har kunnat finansieras inom nämndens ekonomiska ram. Större elevgrupper och förtätad lokalanvändning har bidragit till finansieringen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Nämnden redovisar ett överskott för året med 11,2 Mkr. Överskottet är att hänföra till arbetsmarknadsåtgärder som visar överskott med 26 Mkr. Övriga verksamhetsområden uppvisar negativa resultat. Merkostnader till följd av flyktingsituationen avseende svenska för 13

invandrare (sfi) och för nyanlända med språkintroduktion har under året kunnat finansieras inom nämndens ekonomiska ram. Överskottet inom arbetsmarknadsområdet beror bland annat på verksamhetsanpassningar inför 2016. Det genomsnittliga antalet elever från Malmö i gymnasieskola och gymnasiesärskola var cirka 400 färre än det antal som låg till grund för demografikompensationen i årets budget, samtidigt har antalet ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret varit cirka 300 fler än budgeterat. Social resursnämnd Sociala resursnämnden redovisar ett underskott mot budget om 14 Mkr. Den största orsaken till underskottet är den stora ökningen av ensamkommande barn som kom till Malmö under hösten. Samtidigt har Migrationsverket under 2014 ändrat sina bedömningsgrunder vid återsökning av kommunens kostnader för ensamkommande flyktingbarn, vilket medför att en större andel av verksamhetens kostnader sannolikt inte kommer att ersättas. Nämnden har dock överskott inom andra verksamheter som reducerar underskottet, till följd av bland annat vakanta tjänster och planerade aktiviteter som senarelagts. Utöver sin ordinarie verksamhet ansvarar nämnden också för två områden för vilka den helt befriats från resultatansvar. Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken, med beslut från Försäkringskassan, redovisar ett underskott om 3,6 Mkr till följd av ett ökat antal ärenden samt retroaktiv debitering för beslut som omfattar assistans utförd under 2014. Ersättning från Migrationsverket för varaktig vård av flyktingar reducerar underskottet något. För statsbidrag flyktingar redovisas ett underskott om 0,3 Mkr till följd av att ersättningarna från Migrationsverket blivit något lägre än beräknat. Hemlöshet Kostnaderna för hemlöshet ökade med 24 % till 260 Mkr i jämförelse med 2014. Detta innebar ett underskott på 64 Mkr jämfört med stadsområdenas budget. Av detta ligger 75 %, eller 51 Mkr, utanför stadsområdenas budgetansvar, enligt beslut i Kommunfullmäktige. Nedanstående tabell visar hur underskottet fördelar sig per stadsområdesnämnd. Stadsområdesnämnder Stadsområdesnämnderna har ansvar för vård och omsorg, individ- och familjeomsorg samt fritid och kultur inom sina respektive geografiska områden. Fyra av fem stadsområdesnämnder redovisar underskott i förhållande till budget vilket innebär att budgetavvikelsen för stadsområdesnämnderna totalt uppgår till -93 Mkr, trots intensivt arbete med åtgärdsplaner under året. Fördelat mellan stadsområdesnämndernas 14

ansvarsområden redovisar Vård och omsorg -62 Mkr, Individ- och familjeomsorg -57 Mkr och övriga verksamheter +25 Mkr. I underskotten inom Individ- och familjeomsorgen ingår ett underskott om 51 Mkr som avser kostnader för hemlösheten vilka ej inräknas i stadsområdesnämndernas budgetansvar. Individ- & familje omsorg Vård & omsorg Fritid & kultur Gem. Service & övrigt Totalt, Mkr Varav merkostn. flyktingar i % av kommunbidrag Stadsområdesnämnder SoN Norr -3,4-6,2 1,1 0,7-7,9-4,9-1,1% SoN Öster -0,2-25,4 1,3 4,4-20,0-8,7-3,2% SoN Söder -2,4-12,7-1,8 6,8-10,2-8,2-1,3% SoN Väster 0,1-6,3 2,6 6,9 3,3-4,1 0,3% SoN Innerstaden 0,9-10,9 0,2 3,3-6,5-2,2-0,7% Summa -5,1-61,6 3,3 22,1-41,2-28,1-1,0% Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Norr redovisar ett underskott på 24 Mkr. Efter avräkning av 75 % av underskott avseende hemlöshet återstår ett underskott på 7,9 Mkr, varav 4,9 Mkr avser merkostnader för ökat flyktingmottagande. Underskottet uppstår i huvudsak inom vård- och omsorgsverksamheten bland annat till följd av att fler brukare än förväntat behövt plats i särskilt boende, dels på grund av ett ökat antal dyrare externa platser. Samtidigt har nämnden merkostnader för avveckling av vissa platser i särskilt boende. Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Öster redovisar ett underskott om 38,7 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 20 Mkr. Av dessa avser 8,7 Mkr merkostnader till följd av ökat flyktingmottagande. Underskottet förklaras i huvudsak av underskott inom vård- och omsorgsverksamheten till följd av ett större behov av hemtjänst och korttidsvård än förväntat. Underskottet inom vård och omsorg reduceras av överskott inom fritid och kultur samt gemensam verksamhet. Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Söder redovisar ett underskott på 24,6 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 10,2 Mkr. Av dessa avser 8,2 Mkr merkostnader till följd av ökat flyktingmottagande. Vård och omsorg är det verksamhetsområde som i huvudsak ger upphov till underskottet, till följd av ett ökat antal brukare inom såväl hemtjänst och korttidsvård som särskilt boende. Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Väster redovisar ett överskott på 1,9 Mkr. Efter avräkning av 75 % av underskott avseende hemlöshet uppgår överskottet till 3,3 Mkr. Nämnden har därmed klarat att finansiera merkostnader för ökat flyktingmottagande om 4,1 Mkr inom tilldelad ekonomisk ram. Överskottet uppstår i huvudsak inom verksamheten fritid och kultur samt övrig och gemensam verksamhet. Vård- och omsorgsverksamheten redovisar dock underskott bland annat till följd av att antalet korttidsplaceringar av äldre och behovet av korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS varit högre än förväntat. 15

Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden redovisar ett underskott på 6,5 Mkr. Stadsområdesnämnd Innerstaden redovisar ett underskott på 6,5 Mkr. Av dessa avser 2,1 Mkr merkostnader till följd av ökat flyktingmottagande. Innerstaden var det enda stadsområdet som redovisade överskott avseende hemlöshet. Nämndens underskott uppstår i huvudsak inom vård och omsorg till följd av bland annat högre behov av korttidsvård än förväntat. Finansiering Finansförvaltning och hamnanläggningar redovisar ett budgetöverskott på sammanlagt 279 Mkr. Skatter och generella statsbidrag gav ett underskott gentemot budget på 59 Mkr. Personalomkostnader och pensioner lämnar ett underskott gentemot budget på sammanlagt 19 Mkr. Detta är en relativt liten avvikelse eftersom den totala kostnadsmassan omsluter cirka 2,6 miljarder. Återbetalda personalförsäkringspremier från 2014 förbättrade resultatet med 97 Mkr. Internbankens resultat uppgår till +37 Mkr jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av en ökad utlåning till kommunens bolag samt en lägre räntenivå än vad som förutsattes i budgeten. Anslag till kommunstyrelsens förfogande lämnar ett överskott på sammanalagt 93 Mkr. Det är främst avsatta medel för utbyggnadsinvesteringar hos Tekniska nämnden som ej avropats i budgeterad omfattning. Även en del avsatta reserver för ökade kostnadsposter har förblivit outnyttjade och ger därmed upphov till ett överskott. Genom ett koncernbidrag inom Malmö Stadshus AB har delar av det regionala kulturbidraget kunnat återbetalas till finansförvaltningen vilket gav ett överskott gentemot budget på drygt 130 Mkr. Prognossäkerhet En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk utveckling i enlighet med de uppställda budgetmålen. En god prognossäkerhet gör att nämnderna ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser. Träffsäkerheten i prognostiserat resultat var lägre än tidigare år. I samband med delårsrapporten för PROGNOSAVVIKELSE, MKR Bokslut Delårsrapp jan-aug Avvikelse Servicenämnd 67 32 35 Kommunstyrelse 96 65 31 Ekonomiskt bistånd -11-10 -1 Stadsbyggnadsnämnd 15 6 9 Teknisk nämnd 13 8 5 Rea-/exploateringsvinster 176 151 25 Arb.markn. gymn & vux utb.nämnd 11 4 7 Grundskolenämnd 10 0 10 Förskolenämnd 6 0 6 Social resursnämnd, inkl pers.ass. enl SFB -18-4 -14 Statsbidrag flyktingar 0-6 6 Stadsområdesnämnder -42-41 -1 Hemlöshet (75 %) -51-40 -11 Övriga nämnder 12 8 4 Finansiering 279 143 136 Årets resultat 563 316 247 16

januari-augusti prognostiserades den totala budgetavvikelsen till +316 Mkr. Vi bokslutet uppgick den emellertid till +563 Mkr, vilket var en prognosavvikelse på 247 Mkr. Tabellen ovan visar hur prognosavvikelsen fördelar sig mellan nämnderna. Avvikelsen inom finansiering beror på koncernbidraget till kulturbolagen vilket planerades och genomfördes först kort före årsskiftet. Den negativa prognosavvikelsen hos Sociala resursnämnden och stadsområdesnämnderna kan i huvudsak försklaras av det ökade flyktingmottagandet under höstmånaderna. Pensionskostnad Pensionskostnaderna ökar i takt med lönesummans utveckling. Av årets kostnader utgjordes 924 Mkr av pensionskostnader. Av dessa avser 597 Mkr pensionsrättigheter som personalen intjänat under året och 29 Mkr finansiella kostnader för värdesäkring av pensionsrättigheter som intjänats efter 1997. Tabellen visar de olika delarna av pensionskostnaderna och hur de förändrats mellan 2014 och 2015. PENSIONSKOSTNADER, MKR 2015 2014 Förändring Premie KAP-KL 1 1 0 Avgiftsbestämd ÅP 454 427 27 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP* ) 116 97 19 Avsatt till pensioner ÖK-SAP 26 4 22 Utbetalda pensioner intjänade före 1998 298 292 6 Finansiell kostnad 29 22 7 Sänkt kalkylränta RIPS 0 0 0 Totalt 924 843 81 * ) ÖK-SAP står för överenskommelse om särskild avtalspension (enl KAP-KL) Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsförmåner intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad uppgick under året till 298 Mkr. Investeringsverksamhet Investeringsnivån är fortsatt hög med en låg grad av skattefinansiering. Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Investeringsvolym Under året uppgick investeringsverksamheten till 1 961 Mkr vilket var cirka 330 Mkr lägre än föregående år. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till 1 976 Mkr per år. Diagrammet till höger visar utvecklingen av motsvarande femårsgenomsnitt de senaste åren. 17

Investeringsvolymen har varit stigande under de senaste åren men om investeringarna sätts i relation till verksamhetens kostnader blir ökningen inte lika markant, vilket framgår av nedanstående diagram. Under 2010-talet har investeringsvolymen legat runt 11 % av verksamhetens kostnader. Försäljning av tillgångar Årets försäljningar har uppgått till sammanlagt 444 Mkr vilket var 115 Mkr högre än under föregående år. Merparten av försäljningarna, 369 Mkr, avsåg exploateringsfastigheter. Finansiering av investeringar Hur investeringsverksamheten finansieras har en avgörande inverkan på kommunens ekonomiska utveckling och ställning. Förenklat kan investeringarna finansieras på tre sätt: skattefinansiering genom avskrivningar och överskott i den löpande verksamheten, försäljning av andra tillgångar exempelvis fastigheter eller finansiering genom minskade finansiella tillgångar och/eller ökade skulder. Av diagrammet framgår att skattefinansieringen minskat medan en allt större andel finansierats genom minskad likviditet och ökad skuldsättning. Bakom denna utveckling ligger inte ökade investeringsvolymer utan snarare allt lägre resultatnivåer i kombination med lägre försäljningsinkomster. Objektsgodkännande Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från Kommunstyrelsen om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 50 Mkr skall Kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande. Under året har beslut tagits gällande objektsgodkännande om 665 Mkr. Nedanstående tabeller redogör för en uppföljning av fattade beslut om objektsgodkännande gällande pågående och avslutade investeringsprojekt. OBJEKTSGODKÄNNANDE - TEKNISKA NÄMNDEN Totalkalkyl Driftskonsekvenser Objekt Beslutsdatum Beslut Prognos Avvikelse Utfall 2015 Beslut Prognos Avvikelse Malmöringen KF 2011-02-17 88,0 102,8-14,8 74,7 24,1 26,5-2,4 Scaniabadet KS 2012-02-01 47,9 47,9 0,0 8,4 5,3 5,7-0,5 Allmän platsmark Malmö Live KS 2012-05-30 43,0 42,0 1,0 31,9 5,5 6,8-1,3 Millenieskogen KS 2012-08-15 39,0 40,2-1,2 39,5 4,1 4,1 0,0 Nobeltorget KS 2013-01-16 28,9 28,9 0,0 10,3 2,5 2,5 0,0 Lokalgator och park inom Limhamns läge KS 2013-02-06 38,3 38,3 0,0 24,2 0,7 0,7 0,0 18

Utbyggnad Norra Hamnen KF 2013-08-29 260,0 260,0 0,0 35,7 16,0 16,0 0,0 Underhåll av broar på Inre Ringvägen och KS 2013-09-04 37,0 37,3-0,3 37,3 2,8 2,8 0,0 andra 60- och 70-talsbroar Bärighetsombyggnad av gator KF 2013-09-19 105,5 108,6-3,1 108,6 8,1 8,1 0,0 Omb Trafikplats Spillepengen KF 2013-09-19 313,0 313,0 0,0 302,8 18,5 16,7 1,8 Byggande av förlängt kollektivkörfält på Stockholmsvägen etapp 3 KS 2013-09-04 30,0 30,0 0,0 1,7 1,3 1,3 0,0 Slussplan KS 2013-11-06 16,6 17,7-1,1 17,1 2,0 1,4 0,6 Vintrie Park KS 2013-11-06 28,8 29,9-1,1 26,6 3,4 3,1 0,3 Gyllins Trädgård samt Husie 172-123 KS 2013-11-27 21,3 22,6-1,3 10,4 1,5 1,4 0,1 Gyllins Trädgård naturpark, temalekplats, entréområde KS 2013-11-27 41,0 41,0 0,0 18,6 5,8 4,0 1,8 Hyllie vattenpark KS 2013-11-27 27,9 27,9 0,0 32,0 3,2 3,2 0,0 Kvarteret spårvägen KF 2014-02-27 117,5 129,3-11,8 79,4 8,6 8,5 0,1 Industrigatan KS 2014-02-05 25,7 25,7 0,0 2,9 2,3 2,3 0,0 Cykelbana Nobelvägen KS 2014-02-05 25,9 25,9 0,0 1,1 2,1 2,7-0,6 Ridanlägging Klagshamn KF 2014-04-24 58,0 50,0 8,0 48,6 0,0 0,0 0,0 Södra Vattenparken KS 2014-04-02 35,5 35,5 0,0 4,0 0,8 0,8 0,0 Posthusplatsen KS AU 2014-06-23 26,5 26,5 0,0 25,7 2,9 2,9 0,0 Kanalspont KS 2014-09-03 15,3 15,3 0,0 10,3 1,1 1,1 0,0 Kvarteret Gäddan KF 2014-09-25 210,0 210,0 0,0 30,0 19,2 19,0 0,2 Naturområde o lekplats Ängsövägen KS 2015-02-04 21,0 21,0 0,0 0,9 2,1 2,0 0,1 Park o gator skola Hyllie KS 2015-02-04 34,5 37,7-3,2 9,4 2,7 2,7 0,0 Park, grönstråk, överfarter mm Gottorp KS 2015-05-27 15,2 15,2 0,0 6,5 1,2 1,2 0,0 Kommentarer till objektsgodkännande Tekniska nämnden Malmöringen: Kalkyler indexuppräknade med 2% sedan 2010-2014 vilket ger 9 Mkr, 2 Mkr inlagt för marklösen. Ökningen beror delvis på att projekttiden förlängts med två år, därmed blir det något högre indexering.tidplan har uppdaterats och slutaktiveringsdatum för Malmö Stads delar beräknas just nu till 2017-12-31 för Rosengård och 2017-12-31 Östervärn. Bidrag betalas ut till Trafikverket som själva bygger stationerna. Kvarteret Spårvägen: Fördyrningar pga större sanerings- och rivningsarbeten än förväntat. Park o gator skola Hyllie: Överklagad markentreprenad som orsakat förseningar och gjort att upphandlad entreprenad blivit dyrare än kalkyl. OBJEKTSGODKÄNNANDE - TEKNISKA NÄMNDEN Totalkalkyl Driftskonsekvenser Objekt Beslutsdatum Beslut Prognos Avvikelse Utfall 2015 Beslut Prognos Avvikelse Detaljplan 5189 (Badhus i Hyllie) KF 2013-06-18 78,4 78,4 0,0 41,9 9,3 7,8 1,5 OBJEKTSGODKÄNNANDE - SERVICENÄMNDEN NÄMNDEN Totalkalkyl Driftskonsekvenser Objekt Beslutsdatum Beslut Prognos Avvikelse Utfall 2015 Beslut Prognos Avvikelse Förskola Hyllie/Arkitektgatan KS 2011-03-01 49,3 43,4 5,9 43,4 KS 2011-08-17 Tillbyggnad av Tornhuset, WMU KF 2012-11-22 72,0 115,8-16,8 115,8 KF 2014-03-27 27,0 Malmö Live Anläggningsentreprenad, KF 2011-10-27 750,0 915,0-115,5 914,0 48,5 46,0 2,5 KF 2014-02-27 49,5 Malmö Live Anläggningsentreprenad, KF 2011-10-27 94,0 91,0 3,0 91,0 Malmö Live teknik KS 2012-09-05 48,0 45,6 0,0 45,6 Pilbäcks skolan/tygelsjöskolan KF 2011-12-21 170,0 159,0 11,0 158,5 Strandskolan KS 2012-04-30 47,0 45,8 1,2 45,7 LSS-boende Hagstorp KS 2012-05-30 29,0 28,6 0,4 28,1 Förskola Sofielund KS 2012-08-15 34,0 36,0-2,0 32,4 Munkhätteskolan ombyggnad KF 2012-09-06 140,0 141,8-1,8 118,0 Hylliebadet KF 2012-11-22 349,0 356,0-7,0 355,6 36,0 36,0 0,0 Akvariet Malmö museer KS 2012-11-27 46,5 48,5-2,0 47,1 19

OBJEKTSGODKÄNNANDE - SERVICENÄMNDEN NÄMNDEN Totalkalkyl Driftskonsekvenser Objekt Beslutsdatum Beslut Prognos Avvikelse Utfall 2015 Beslut Prognos Avvikelse Maria förskola KS 2013-04-02 48,6 41,4 7,2 41,4 Parkens förskola KS 2013-04-02 26,5 27,0-0,5 26,6 Gånglåtens förskola KS 2013-05-08 49,0 46,0 3,0 45,4 Rörsjöskolans flexiförskola KS 2013-05-29 35,2 0,0 35,2 2,1 Lorensborgsskolan KS 2013-08-14 43,6 41,0 2,6 14,3 Vindkraft KS 2013-11-06 37,0 36,1 0,9 36,1 Ängsslätt/Myggans förskola och KS 2013-11-06 39,7 44,0-4,3 9,3 Carl Gustafs förskola KS 2013-11-06 34,0 34,3-0,3 34,3 Stapelbäddens flexiskola KF 2013-11-28 170,0 180,0 14,0 132,1 KF 2014-05-22 24,0 LSS-boende Särslövsvägen KS 2013-11-06 26,0 34,0-8,0 30,6 LSS-boende Dukatgatan KS 2013-11-27 42,0 32,5 9,5 32,4 Svansjöns förskola KF 2014-02-27 55,0 55,0 0,0 45,1 Ellstorps förskola KS 2014-03-05 18,0 0,0 18,0 0,0 Djupadalsskolan KS 2014-04-30 30,0 0,8 29,2 0,8 Rosengårdsskolan KS 2014-04-30 19,5 40,0-20,5 31,6 Risebergaskolan KF 2014-05-22 163,9 162,0 1,9 77,5 Geijersskolan KF 2014-05-22 217,1 180,0 37,1 80,8 Glasugnens skola KF 2014-05-22 230,0 201,0 29,0 98,9 Nya Hyllie skola KF 2014-05-22 270,0 244,0 26,0 56,2 Almängens förskola KS 2014-05-27 49,0 49,0 0,0 15,8 Vindkraftverk nr 2 KS 2014-09-03 49,0 46,0 3,0 0,4 Malmö Opera,Musikteater,Stadsteater KF 2014-10-23 69,1 69,1 0,0 36,5 Gottorps skola o förskola KF 2015-02-05 349,0 300,0 49,0 73,7 Stapelbäddens idrottshall KS 2015-02-04 34,0 34,0 0,0 25,1 Hammarsparks förskola KS 2015-02-04 17,5 8,0 9,5 6,7 Rörsjöns nya förskola KS 2015-02-04 49,0 49,0 0,0 7,7 Kalkbrottets förskola KS 2015-02-04 45,0 45,0 0,0 17,7 Förskola Idun 1 Hyllie KS 2015-05-27 25,0 24,0 1,0 5,6 Kulladalsskolan byggnad F KS 2015-05-27 28,0 28,0 0,0 2,9 Förskola Granbacken KS 2015-08-12 47,0 47,0 0,0 4,7 Ekonomiskt avslutade 2015 Latinskolan KF 2011-02-17 150,0 221,0-41,0 221,0 KF 2011-12-21 31,0 LSS-boende, Chauffören KS 2011-09-07 29,0 24,3 4,7 24,3 Förskola Stångbönan KS 2011-09-07 28,7 31,0-2,3 31,0 Förskola Pilevallsvägen KS 2012-11-07 36,0 33,3 2,7 33,3 Värner Rydénskolan KS 2013-02-06 17,0 20,9-3,9 20,9 Förskola Bastionen KS 2012-05-30 30,0 45,3-15,3 45,3 Södertorps förskola KS 2013-04-02 16,1 16,3-0,2 16,3 Bellevuegårdens förskola KS 2013-04-02 49,0 41,0 8,0 40,4 Kommentarer till objektsgodkännande Servicenämnden Tillbyggnad av Tornhuset/WMU: Prognosen justerades under hösten 2014 till 112 Mkr med hänvisning till avvikelserapport SN-2014-1665 tillsänd kommunstyrelsen november 2014 där svårigheterna kopplade till projektets ultimata akitekttävling beskrivs utförligt. Utöver redan nämnda kostnader justerades under sommaren 2015 prognosen till 115 Mkr beroende på kostnader för anpassning i lokalerna samt krav från entreprenören om ökat arvode. I projektets slutfas har ytterligare kostnader avseende anpassningen av lokalerna tillkommit. Malmö Live: Projektet slutbesiktigades och invigdes under 2015, dock återstår slutreglering av entreprenaden. I juli månad 2015 sänktes slutprognosen från 1 030 mnkr till 1 006 mnkr beroende på att kreditivräntan samt indexkostnaderna blev lägre jämfört med tidigare prognos. Prognosen reviderades då projektet blev klart enligt tidplan och kunde godkännas i samband med slutbesiktningen. Utfallet ligger i nivå med slutprognos då serviceförvaltningen inväntar intäkter avseende P-inlösen från fastighetskontoret samt P-Malmö. 20

Kommentarer till objektsgodkännande Servicenämnden Hylliebadet: Hylliebadet invigdes och öppnades för allmänheten i augusti 2015. Slutbesiktningen skedde i maj månad. Provkörning av anläggningen skedde under sommaren inför invigningen. Kostnaden för badet var vid objektsgodkännandet 349 mnkr. I den summan ingick inte vissa egeninvesteringar för extra energisatsningar samt fritidsförvaltningens egna verksamhetskostnader. Prognosen höjdes under 2014 till 354 mnkr exklusive nämnda egeninvesteringar och tillkommande önskemål från hyresgästen. Fördyringen beror bland annat på förbättrad vattenrening och ventilation. Prognosen per 151231 uppgår till 356 mnkr varav 900 tkr avser sanktionsavgift då badet ej hade erhållet startbesked innan verksamheten fick tillgång till lokalerna. Akvariet Malmö museer: Ombyggnaden slutfördes i början av 2015 och och akvariet öppnade för allmänheten i början av maj månad. Rörsjöskolans flexiskola: Grundskoleförvaltningen har till följd av markföroreningar stoppat projektet och kommer sannolikt inte att gå vidare med uppdraget varför prognosen är noll. Under hösten 2015, blev det klart med miljöförvaltningen hur föroreningarna ska hanteras och sanering kommer att utföras. Därefter kommer beslut på framtida inriktning för skolan. Ängsslätt/Myggans förskola och tandpoliklinik: Prognosen är höjd till följd av en utdragen projektering och detaljplanärende samt högre upphandlat pris än budgeterat. LSS-boende Särslövsvägen: I utfallet redovisas kostnader för arkeologiutgrävning som överföres till fastighetskontoret uppgående till 7 mkr. Ellstorps förskola: Förskoleförvaltningen har valt att inte gå vidare med projektet pga av marksanering varför prognosen är satt till noll. Rosengårdsskolan:Avvikelsen om 20,5 Mkr beror till största del av tilläggsbeställning från beställaren gällande ex brandskydd, extra målningsarbete, inredning, etappindelning för att undvika evakueringskostnader samt byte av belysning. (information inhämtad från förvaltningen) Ekonomisk ställning Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Vid årets slut uppgick soliditeten till 44 %. Detta var en minskning med 3 procentenheter sedan föregående årsskifte. Den lägre soliditeten förklaras av att tillgångarna ökade med 11 % medan det egna kapitalet ökade med endast 4 %. Soliditeten inklusive den del av pensionsförpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 24 % vilket var oförändrat jämfört med föregående årsskifte. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden beskiver den del av balansräkningen som inte finansierats med eget kapital. Omvänt till soliditeten har skuldsättningsgraden ökat med 3 procentenheter till 56 %. Det är de långfristiga skulderna som ökat till 36 %. Lånekvot Lånekvoten visar hur stora nettolånen (placerade och utlånade medel minus upptagna lån) är i förhållande till intäkterna från skatter och generella bidrag. 21

Fram till och med 2013 var lånekvoten positiv men under 2014 kom upplåningen att överstiga placerade och utlånade medel. En viss återhämtning skedde under 2015. Räntebärande nettotillgång och nettoskuld Kommunens räntebärande nettoskuld, vari även pensionsavsättningen ingår, ökade under året. Totalt var förändringen 87 Mkr. Skulderna ökade med 1 756 Mkr och pensionsavsättningen ökade med 113 Mkr. Tillgångarna ökade med 1 782 Mkr. Pensionsförpliktelser Kommunen har pensionsförpliktelser till anställda och före detta anställda som uppgår till 7 588 Mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 5 891 Mkr och de redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta betyder att 78 % av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. Totalt har förpliktelsen minskat med 89 Mkr. Hela förpliktelsen har återlånats för att därigenom finansiera del av kommunens samlade tillgångar. PENSIONSFÖRPLIKTELSER, MKR inklusive särskild löneskatt 2015 2014 Förändring Avsättningar 1 697 1 584 113 Ansvarsförbindelse 5 891 6 093-202 Finansiella placeringar 0 0 0 Totalt återlånade medel 7 588 7 677-89 Reserverat under eget kapital Av tidigare års redovisade resultat har 906 Mkr reserverats i en resultatutjämningsreserv avsedd att täcka negativa resultat som uppstår till följd av en svag intäktsutveckling i en lågkonjunktur. I årets bokslut föreslås att ytterligare 185 Mkr avsätts till resultatutjämningsreserven. Av tidigare års resultat har 100 Mkr reserverats för förebyggande sociala insatser. Kommunstyrelsen har under 2013 godkänt fem åtgärder till en total kostnad på 34 Mkr. Under 2015 har 8 Mkr av dessa tagits i anspråk. Förväntad utveckling Den demografiska utvecklingen med ett ökat antal barn i förskole- och skolålder medför framförallt utmaningar för den pedagogiska verksamheten inom områdena lokal- och kompetensförsörjning. Hur kommunens kostnader påverkas av befolkningsökningen beror inte bara på antalet barn utan även på socioekonomisk struktur samt på i vilken utsträckning efterfrågan kan tillgodoses inom den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov, utan dessa till exempel måste skapas i nybyggda lokaler, ökar marginalkostnaden för de nya platserna. 22

Den snabbt ökande befolkningen kommer också att ställa krav på byggandet av fler bostäder och verksamhetsområden. Detta leder i sin tur till ökade utgifter för ny infrastruktur. En under hösten 2015 genomförd långsiktig finansiell analys pekar på att behoven av investeringar för att tillgodose den demografiska utvecklingen kommer att ianspråkta hela det finansieringsutrymme som kan påräknas fram till 2030. Utrymmet till andra investeringar blir ytterst begränsat. Den aktuella flyktingssituationen i Europa medför en ny och svåröverblickbar planeringssituation. Antalet nya invånare i staden kan snabbt förändras och förändringen förorsakas av faktorer som ligger utanför kommunens konstroll. Planeringen måste framöver anpassas till en större osäkerhet. Verksamhetsområdet vård och omsorg visar alltjämt underskott i förhållande till budget trots en blygsam kostnadsutveckling. Under året har en fördjupad analys av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg pekat på att andra faktorer utöver kostnadsutvecklingen innebär utmaningar framöver. Det handlar bland annat om styrning och ledning av verksamheten och hur Malmö stad ytterligare kan stärka brukarnas möjligheter till likvärdig vård och omsorg. Samtidigt är flera av de förändringar som aviserades för ett år sedan på väg att träda i kraft under 2016 och början av 2017. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal med Region Skåne är på gång under året, nya föreskrifter från Socialstyrelsen förtydligar regler kring bemanning och från och med januari 2017 ska medarbetare inom vård och omsorg ha arbetskläder vid brukarnära arbete. Alla dessa förändringar innebär krav på justerade arbetssätt samt lokalanpassningar och kommer att innebära ytterligare ekonomiska åtaganden. 23