Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri<onist Barnveckan 26 april 2016
Dagens seminarium Nya kostråd för vuxna och för barn > 2 år Gamla kostråd för spädbarn och småbarn Vegetarisk mat för barn Dieter och barn D- vitamin
Vilka är kostråden och vad är nyn? Hållbart för hälsan och miljön ü Äta grönare ü Äta lagom mycket ü Rörelse i vardagen Även små förändringar är bra för hälsan
HiNa din sän Livsmedelsverkets nya budskap är an alla kan hina sin sän an äta hälsosamt. Även små förändringar kan göra stor skillnad.
Vem riktar sig råden <ll? Från 2 års ålder Generella råd som passar för de allra flesta Riktar sig <ll friska personer, sjukdom kan kräva kostbehandling och individuellt anpassade råd SyWar <ll hälsosamma matvanor under hela livet
NNR och miljö är grunden för nya råd Matvanor i Sverige Miljö Risker med mat Konsument- perspek<v Nordiska Näringsrekommenda<oner NNR, 2012 Fokus- grupper Råd om bra matvanor 2015
Bra mat för vuxna är bra mat för barn Nästan exakt samma råd Lite mindre fibrer än vuxna Rekommenda<oner om vitaminer och mineraler skiljer sig mellan olika åldersgrupper
Barn 0-5 år
Bikupa Matvanor är den faktor som har störst påverkan på hälsan på lång sikt Ø Diskutera två och två om ni håller med
Källa Läkar<dningen januari 2015; 112 C4TH
Vilket kostråd skulle du ge?
MER grönsaker, frukt och bär ü Minst 500 gram/dag (> 10 år) ü Olika sorter ü Mycket kålväxter, lök, baljväxter och rodrukter = grova grönsaker Mindre för små barn Ca 400 gram för fyraåringar Successivt mer 500 gram
MER fisk och skaldjur ü Fisk 2-3 gånger i veckan, variera mellan feta och magra v Olika sorter för an minska belastning på vissa bestånd v Miljömärkt fisk en bra val Ø Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta fet fisk från Östersjö- området oware än 2-3 gånger per år.
MER fysisk ak<vitet ü Minst 60 minuter medel- <ll högintensiv fysisk ak<vitet varje dag. (Vuxna minst 30 minuter.) ü Högintensiv inklusive muskel- och benstärkande ak<viteter minst tre gånger i veckan. ü Minska s<llasinandet genom regelbundna korta ak<va pauser
BYT TILL fullkorn ü Välj fullkornsvarianter av pasta, bröd, gryn och ris ü 70 gram är en lagom mängd för kvinnor och 90 gram för män ü Ta hjälp av Nyckelhålet Bild på fullkornsexemp el För små barn kan det bli för mycket fibrer om man all<d väljer fullkorn
BYT TILL nylga madener ü Välj nylga oljor i matlagningen, <ll exempel rapsolja eller flytande madener gjorda på rapsolja ü Välj nylga smörgåsfener ü TiNa ewer Nyckelhålet!
BYT TILL magra mejeriprodukter ü Välj magra, osötade produkter ü D- vitaminberikade ü Nyckelhålsmärkta 2-5 dl är en lagom mängd
MINDRE rön kön och chark ü Ät mindre rön kön och chark, inte mer än 500 gram i veckan (<llagad vikt) ü Endast en mindre del bör vara chark ü Nyckelhålsmärkt v Välj med omsorg om miljö och djurhälsa
MINDRE salt ü Välj mat med mindre salt ü Mindre salt i matlagningen ü Använd joderat salt
MINDRE socker ü Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker ü Minska särskilt på söta drycker
Håll balansen ü Försök an hålla energibalansen genom an äta lagom mycket
Bikupa De vuxna bestämmer VAD som serveras, barnet bestämmer HUR MYCKET det vill äta. Ø Diskutera två och två om ni håller med
Nyckelhålet enkelt an välja nylgt EN återkommande <ps är an kolla ewer Nyckelhålet. Den som väljer Nyckelhålet får mat med mindre socker mindre salt mer fibrer och fullkorn nylgare och/eller mindre fen jämfört med andra livsmedel av samma typ
Råden på en minut
De små barnen
Starkt vetenskapligt underlag för amning Generellt råd om enbart amning i sex månader Amning minskar risken för: mag- tarminfek<oner öroninfek<on övervikt och fetma i vuxen ålder högt blodtryck i vuxen ålder Breas=eeding, introducaon of other foods and effects on health: a systemaac literature review for the 5th Nordic NutriAon RecommendaAons.
Tillvänjning Amma eller ge ersänning fullt i sex månader Smakpor<oner från sex månader PyNesmå smakprov någon gång ibland för nyfikna barn allra <digast från 4 månader
Vad är skillnaden? Py)esmå smakprov Tidigast från 4 mån Om barnet är nyfiket Ca en kryddmån Öka inte mängden Smaksensa<on Smakpor4oner Från 6 mån För alla barn Börja med någon tesked Öka mängden långsamt Bidrar med näring
Bikupa 1. Fungerar det med pynesmå smakprover i prak<ken? 2. Fungerar rådet om an inte ge samma mat flera dagar i rad? 3. Fungerar rådet om an introducera även fisk, ägg och nöner under första levnadsåret?
Nya rön om gluten Vik<gt med långsam introduk<on Någon gång mellan 4 och 12 månaders ålder Amning kanske inte skyddar Ø Råden och mo<ven ses nu över men nuvarande råd ökar inte risken
Kan barn äta allt? Barn kan äta nästan allt men det finns några undantag - men det hinner vi inte gå in på
Nya råd om risprodukter Barn under 6 år bör inte få risdryck och riskakor. Ris högst 4 ggr/vecka för barn Variera gröt och välling och ge högst 3 mål om dagen.
Grönare betyder det an alla ska bli vegetarianer nu?
Gärna vegetariskt Bra med grönsaker <ll alla mål<der - 91% av 4- åringarna i Livsmedelsverkets na<onella undersökning fick för lite grönsaker jämfört med rekommenda<onen Bra med vegetariska mål<der ibland även för den som inte är vegetarian Vik<gt an inte bara an utesluta kön, fisk, ägg de måste ersänas med andra näringsrika livsmedel
Bara vegetariskt? Begränsat med studier på barn men de som finns drar slutsatsen an välplanerade vegetariska koster ger <llräckligt med näring och normal <llväxt. Hälsoudall för vuxna: Ø Minskad risk för hjärtkärlsjukdomar Ø BäNre blodfener Ø Lägre blodtryck Ø Lägre vikt Ø Längre livslängd Ø Minskar risk för diabetes
Innehåll av livsmedel i olika menyer 5,3 MJ Meny Ägg Ost Mjölk/ alt. Balj- växter Tofu/ soja Gröna blad Nö)er, frön Torkad frukt Lakto- ovo 30 g 15 g 500 g 40 g 30 g 8 g 8 g 9 g Lakto - 30 g 570 g 50 g 30 g 11 g 7 g 9 g Vegan - - 600 g 80 g 80 g 12 g 0 g 8 g Vegan ej berikad - - 350 g 80 g 100 g 55 g 18 g 32 g maj 2012
Näringsinnehåll Meny Järn (mg) Kalcium (mg) Zink (mg) Selen (µg) Vitamin D B12 Fibrer (g/mj) Rek 2-5 år 8 600 6 25 7,5 0,8 2-3 Lakto- ovo 8,3 959 7,22 27,19 4,62 3,3 3,2 Lakto 8,2 1040 7,46 27,54 4,45 2,8 3,4 Vegan 10,6 969 6,07 25,84 2,30-5,30 0,7-3,0 4,3 Vegan ej berikad 14,4 604 8,35 26,35 1,58 0,1 5,8 maj 2012
Vegankost <ll barn? Livsmedelsverket avråder inte längre, men det kräver kunskap hos föräldrarna och bra livsmedelsval t.ex. baljväxter varje dag berikade livsmedel som berikad havre/sojadryck och berikad gröt/välling koslllskon med vitamin B12 och vitamin D gärna amning längre än en år gärna fisk ibland vik<gt an hålla koll på <llväxten
Bikupa - Dieter och barn Barn ska inte banta! Ø Diskutera två och två om ni håller med
D- vitamin 1. Får alla barn under 2 år D- droppar? 2. Får de barn som behöver det D- droppar även ewer 2 år? 3. Har det blivit vanligare med D- vitaminbrist bland barn? 4. Behöver råden om D- vitaminprofylax <ll barn ändras?
Mycket mer informa<on finns på livsmedelsverket.se Prenumerera på nyhetsbrev om mat och hälsa
Tack för uppmärksamheten!