4-6 4-6

4-6 36

4-6 Dela ut antingen färska frukter, blommor, grönsaker och sädeslag eller bilder på detta till eleverna. Vilka känner de igen, vad heter de? Skriv eller berätta för varandra. Kims lek: Placera ut olika föremål på ett bord. Låt eleverna titta på sakerna och be dem sedan blunda. Ta bort en sak, vad fattas? Hörseln När en maträtt tillreds uppstår olika ljud både när vi tillagar och äter maten. Prova och beskriv för varandra, vad låter gott, vad låter mindre trevligt? TIPS Ljudstörningar från livsmedel: dela ut äppel och bananbitar till eleverna. Be dem hålla för öronen när de provsmakar. Smakar det annorlunda än när man hör ljudet? Dela ut en bit skorpa, ett salladsblad och en bit wienerbröd till varje elev. Smaka och beskriv de olika ljuden. Ljud från omgivningen: Häll upp lite jordgubbssaft till varje elev. Be dem provsmaka en del av saften. Sätt nu på ett band med ljud inspelat från exempelvis skolmatsalen och be eleverna dricka lite mer saft. Smakade det annorlunda. Hur påverkar lugn musik jämfört med störande ljud upplevelsen av det man äter eller dricker? Prova! Kapitel 8. Sidan 60

4-6 Lukten När vi luktar på något känner vi oss attraherade eller bortstötta av luktkontakten. Lukten ger oss olika minnesbilder av saker vi stött på. Näsans roll är bland annat att vara varningssystem för att undvika att vi stoppar i oss dåliga livsmedel. När vi känner en lukt vaknar vår fantasi och smaklökarna förbereder sig om doften kommer från något ätbart. Luktvärden är känslig, rik och utan gränser. Man kan lära sig plocka lukter och associera den till den miljö de upplevs i. Om en lukt är helt okänd kan vi inte förstå dess signaler eller identifiera den. Vi kan bara säga: det luktar gott eller det luktar illa. Lukterna känns igen genom att vi luktar på maten. Lukterna kommer via munnen bakvägen till näsan och kallas nu för aromer. Aromerna skiljer sig från lukterna genom att de lösgör sig från produkten i och med att de värms upp eller kyls ner av munnen och saliven. Maten bryts ner genom tuggande och nya aromer kan frigöra sig och nå luktcentrum. Utan aromer skulle livet vara trist. När vi sensoriskt bedömer lukter är det lämpligt att dra in luften i korta luftstötar, sniffa. Luftströmmen i näshålan blir då turbulent, vilket ökar mängden förbipasserande luft som gör det lättare att uppfatta aromer. När vi andas normalt, passerar endast cirka 2-5 % av inandningsluften över luktsinnescellerna medan flödet vid sniffning kan uppnå 10-20%. Dofter väcker känslor, luktsinnets nerver går direkt till delar av barken i storhjärnan. Luktbarken ingår i det limbiska systemet som är centrum för våra känslor. Detta kan vara en förklaring till varför dofter har så lätt att väcka Kapitel 8. Sidan 61

4-6 starka känslor. Vilka känslor som väcks av en viss lukt kan växla beroende på tidigare upplevelser och erfarenheter. Lukten av god mat ger känslor av glädje och förväntningar när vi är hungriga, medan samma lukt kan ge obehag och till och med kväljningar om vi är mätta eller inte mår bra. TIPS Under denna lektion ska eleverna få en uppfattning om hur luktsinnet är uppbyggt och hur det fungerar. Under denna övning kan de lite större barnen med fördel arbeta parvis medan de yngre behöver hjälp. Placera på ett bord ut numrerade, lockförsedda burkar (filmburkar är bra). Se arbetsblad för tips kring olika dofter Luktproverna görs bäst genom naturliga ämnen. Lägg till exempel kanel i en burk och täck över med bomull så att det inte syns vad det är. Dela upp luktprover på flera tillfällen. Ni kan till exempel ha dagens lukt under några veckor. Detta för att luktsinnet fort blir trött och det därför blir svårt att lukta på för många i taget. Se arbetsblad för tips kring olika dofter Smaken Smaken associeras till de fyra grundsmakerna (sött, salt, surt och beskt). Smaker känns mer eller mindre tydligt på olika delar av tungan. Vi kan känna alla fyra grundsmakerna på tungans ovansida. Socker känns tydligast på tungspetsen, salt och syrligt på sidorna och besk smak längst bak på tungan. Avsaknad av förmåga att känna smak heter ageusi. Kapitel 8. Sidan 62

Blad 4 Hem- och andra lukter 4-6 MAT FÖR ALLA SINNEN Datum Namn Lukter Nr på burk/flaska Rätt svar Bittermandel Nöt Tobak Såpa Tandkräm Läder Radergummi Tallbarr Rengöringsmedel Skokräm Kapitel 8. Sidan 63

Blad 5 Krydd- och växtlukt 4-6 MAT FÖR ALLA SINNEN Datum Namn Lukter Nr på burk/flaska Rätt svar Nejlika Paprika Kanel Vanilj Lakrits Kaffe Kakao Mynta Anis Kummin Pomerans Basilika Kardemumma Kamomill Kapitel 8. Sidan 64

Blad 6 Blom- och fruktlukter 4-6 MAT FÖR ALLA SINNEN Datum Namn Lukter Nr på burk/flaska Rätt svar Viol Apelsin Ros Körsbär Lavendel Äpple Banan Citron Fläder Syrén Persika Plommon Ananas Liljekonvalj Hallon Kapitel 8. Sidan 65

4-6 TIPS Under denna lektion får eleverna lära sig grundsmakerna och prova hur de upplevs. Ta med olika smaktester, surt, sött, salt, beskt. Hur smakar salt fruktsallad jämfört med osaltad? Hur smakar en vacker bakelse med tråkig torr smak, jämfört med en sockerkaksskiva som är färsk och saftig. Avsmakning av morötter Koka ett antal skivade morötter mjuka och servera dessa tillsammans med råa skivade morötter. Be eleverna lukta på morötterna innan de smakar. Be dem beskriva lukt, smak, arom och konsistens. Försök med apelsinskal, -klyftor och marmelad Skala apelsiner och dela i klyftor. Lägg upp marmelad och apelsinskal på assietter. Be eleverna lukta och jämföra proverna innan de smakar apelsinklyftorna och marmeladen. Beskriv hur det smakar. Avsmakning av ofärgade drycker Ge eleverna tre olika drycker, ex. päron, persika, björnbär i muggar märkta 1, 2 och 3. Be dem lukta och smaka på drycken. Känner de igen smaken? Kapitel 8. Sidan 66

4-6 KÄNSEL, KONSISTENS OCH TEMPERATUR Mat och dryck kan ge upplevelser som har karaktären av en kemisk reaktion. De kan till exempel kännas sammandragande eller brännande som chilipeppar och alkohol, eller stickande som kolsyra. Metalliska upplevelser av livsmedel räknas in bland kemisk stimulering, till exempel när livsmedel sparats i en konservburk och tar smak av denna. Mekanisk stimulering talar om konsistens på en rätt eller dryck och om den kan beskrivas som fet, rinnande, trådig, mager, fyllig, klibbig etc. Konsistensen är oerhört viktig för upplevelsen. Känselns språk är rikt, men används inte lika ofta för att beskriva mat och dryck som smaker, lukter och aromer. Trots detta är motstånd mot mat ofta lierat mer med känselupplevelsen än med smak och doft. Även temperaturen på maten styr upplevelsen av olika rätter. Glass, som stått i solskenet, blir rinnande och mjuk. När den kommer ut ur frysen är den hård. Tänk på stekflottet när steken kallnat och flottet hårdnat runt köttet. Temperaturen skall alltid finnas med i en övergripande beskrivning av rätter. Tidigare upplevelser som vi har fått, har analyserats och lagrats i hjärnan. Det är som när vi slår igen en bok vi har läst. Vi kommer ihåg det vi har förstått och kan öppna boken på rätt sida för att hitta det igen. Känselsinnet finner vi framför allt i huden men även i muskler, senor och leder. Huden är kroppens största sinnesorgan. Kapitel 8. Sidan 67

4-6 TIPS Låt eleverna associera till ordet känsel. Gör en känselövning med saker gömda i påsar. Beskriv hur det känns och låt barnen gissa vad det är. Placera följande saker på ett bord: Sten, ohyvlad bräda, järnbit, kudde, mjukisdjur, tygpåse med gryn, tygbit, rotborste samt limstift. Para ihop med följande ord: hårt, skrovligt, kallt, mjukt lent kornigt, silkeslent, stickigt och klibbigt. Be eleverna känna på föremålen och beskriva hur de känns. Använd orden ovan eller egna beskrivande ord. Kapitel 8. Sidan 68