Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 28 april 2006 Plats: Thor Modéen Teatern, Kungsör Org. nr.

Årsredovisning 2005

Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 28 april 2006 Plats: Thor Modéen Teatern, Kungsör Org. nr. 578500-7120

INNEHÅLL VD:s kommentar 4-5 Fem år i sammandrag 6-7 Förvaltningsberättelse 8-14 Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Kassaflödesanalys 17 Redovisnings- och värderingsprinciper 18-19 Noter till resultaträkning och balansräkning 20-29 Övriga noter 30-32 Kapitaltäckningsanalys 33 Utgående mandatperioder 34 Sparbankens styrelse och revisorer 35 Sparbankens huvudmän 36 Revisionsberättelse 37

VD:S KOMMENTAR Jubileumsåret 2005 ett framgångsrikt år! Det är med stor glädje och stolthet jag kan redovisa Sparbankens utveckling under år 2005, mitt första år som VD. Under året har vi firat vårt 160-årsjubileum, haft en mycket god tillväxt och presterat det bästa resultatet i Sparbankens historia. Inte som andra banker Vår bank är inte som andra banker. Vår bank är en sparbank. Det är skillnad. I vår bank är det alltid kunderna och kundnyttan som står i fokus. Aldrig några kortsiktiga aktieägarintressen. Vår bank arbetar långsiktigt, för att regionens människor och företag ska utvecklas, växa och må bättre. Inte som andra banker med kortsiktig fokus för att leverera kvartalsrapporter, som ska överträffa orimliga marknadsförväntningar. I Västra Mälardalen finns Sparbankens rötter och här finns människorna, företagen och föreningarna som är förutsättningen för vår verksamhet. Till skillnad mot andra banker använder vi de resurser som skapats för att vidareutveckla vår region, Västra Mälardalen. Vår bank är en självständig regional sparbank. Vår vision är att genom sann, nära vänskap och ett engagerat samarbete med kunderna bli regionens mest värdefulla tillväxtmotor! Jubileum Sparbanken Västra Mälardalen startade verksamheten år 1845. Vi är det äldsta företaget i vårt verksamhetsområde. Vi inledde jubileumsåret med att vår mycket uppskattade Jubileumsalmanacka, med motiv från Västra Mälardalen, gavs ut till samtliga hushåll i regionen. Jubileumsfirandet kulminerade lördagen den 23 april, då vi bjöd våra kunder på jubileumskalas med tårta vid samtliga kontor. På kvällen vidtog Jubileumsstämman, där vi samtidigt avtackade min företrädare Anders Montelius efter 27 framgångsrika år i Sparbanken. Visionsarbete Vi inledde under året en process med bankens nya visionsarbete. Medarbetare, styrelse och förtroendemän har aktivt medverkat i utvecklingen av vår gemensamma vision, Vision 2008. Visionsarbetet resulterade i vårt motto som en nära vän. Det är ledstjärnan för vår verksamhet, vår utveckling och vårt beteende mot både våra kunder och inte minst mot varandra. Med mottot som en nära vän som motor för banken har vi tillsammans formulerat verksamhetens grundstenar på följande sätt: Vår vision: Vi ska vara regionens mest värdefulla tillväxtmotor. Vårt uppdrag: Vi ska driva den unika sparbanksidén så att den attraherar, utvecklar och berikar regionens medborgare och företag. Vårt erbjudande: Vi erbjuder regionens mest kundvänliga service mest objektiva och kompetenta rådgivning mest kompletta finansiella lösningar Vår värdegrund: Vi drivs av respekt för individen viljan att vägleda och berika sanning och saklighet Vår medarbetaridé: Vi kombinerar dokumenterad bankkunskap med lyhördhet, entreprenörsanda och ett starkt personligt engagemang. Affärsvolymer Vi passerade under året en milstolpe i och med att vi infriade vår målsättning att under år 2005 bli en 10-miljardersbank. Total affärsvolym per årsskiftet var 10,5 Mdr, vilket motsvarar en volymtillväxt med över 14%. Våra kunders placeringsvolymer ökade till 5,4 Mdr, en ökning med 21%, vilket möjliggör expansion av vår finansiering till regionala verksamheter och investeringar. Den samlade kreditvolymen uppgick till 5,1 Mdr som använts till att finansiera konsumtion, bostäder och det regionala näringslivet i Västra Mälardalen. Resultat Trots vikande marginaler och ett försämrat räntenetto, kan vi på grund av vår kraftiga tillväxt i provisionsnetto och övriga intäkter, redovisa vårt bästa resultat under vår 160-åriga historia, en ökning av rörelseresultatet med 20% jämfört med föregående år. Det är med stor tacksamhet jag kan konstatera att våra kunder ger oss fortsatt förtroende genom att öka sina affärer hos oss. 4

Kundundersökning Vi har under året genomfört en kundundersökning. Vi kan konstatera att våra kunder ger oss ett mycket gott betyg, men vi kan samtidigt konstatera att vi inte varit tillräckligt tydliga i att kommunicera vilka som är de betydande skillnaderna mellan en äkta sparbank och andra finansiella aktörer. Vad det betyder för den regionala utvecklingen och vilka fördelar det ger för våra kunder. Det är en av de stora utmaningarna som ligger framför oss. I utfallet av undersökningen framgår att huvuddelen av våra kunder vill samla sina affärer hos oss, vilket ger oss en stor framtida affärspotential. Vi eftersträvar att våra kunder skall attraheras att gå från delkund på viss tid till helkund på livstid. Ett annat resultat av undersökningen är att vi kan se att det finns ett stort behov av rådgivning för kundens långsiktiga sparande. Därför har vi bland annat förstärkt organisationen med utökade resurser inom Sparaområdet. Glädjande kan även konstateras att de yngre grupperna, trots alla möjligheter att möta banken genom nya kanaler och mötesplatser, uppger att de har behov att träffa sin bankrådgivare på plats lokalt vid finansiellt komplexa affärer. Under 2006 kommer vi att lansera flera spännande nyheter för att leverera ytterligare mervärden till våra kunder. Tack Jag vill passa på att tacka alla kunder, medarbetare, styrelseledamöter, förtroendemän och andra intressenter som på olika sätt bidragit till Sparbanken Västra Mälardalens fantastiska utveckling under 2005. All framgång för Sparbanken Västra Mälardalen är också framgång för regionen! Vårt hjärta klappar för Västra Mälardalen! Som en nära vän, Mikael Bohman Verkställande direktör Delad glädje är dubbel glädje Varje år avsätter vi delar av vår vinst, för att medverka till en positiv utveckling i vårt verksamhetsområde. Under året har vi stöttat olika verksamheter inom skola/utbildning, idrott/kultur och näringslivsutveckling. Årets enskilt största satsning var när vi samlade regionens näringsliv och tre kommuner i ett projekt som marknadsfört Västra Mälardalen. Projektet bestod bl a av ett Flottbesök i Stockholm under tio dagar med olika aktiviteter. Framtid I vår bank finns inga ägare. Vi finns till för att tillvarata våra kunders intressen. Vi önskar våra kunder ett rikare liv. Vår ambition är att 2006 möta ännu fler kunder för att kunna medverka till att förverkliga deras drömmar. 5

FEM ÅR I SAMMANDRAG NYCKELTAL 2005 2004 2003 2002 2001 VOLYMUTVECKLING Affärsvolym ultimo Mkr Av Sparbanken förvaltade och förmedlade volymer* 10 517 9 194 8 343 7 830 Förändring under året, % 14,39 10,20 6,55 KAPITALTÄCKNINGSMÅTT Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 24,49 23,84 22,62 24,80 23,97 Soliditet Beskattat eget kapital och 72% av obeskattade reserver i % av balansräkningen 18,52 19,04 18,20 18,24 18,75 RESULTATMÅTT Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 8,85 8,03 7,77 5,50 5,10 Placeringsmarginal Räntenetto i % av medelomslutningen (MO) 3,50 3,90 4,14 4,54 4,88 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym* 1,66 1,73 1,79 1,80 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym* 0,63 0,60 0,58 0,39 K/I tal Summa kostnader i relation till räntenetto och övriga rörelseintäkter Exkl kreditförluster 0,59 0,63 0,65 0,71 0,70 Inkl kreditförluster 0,62 0,65 0,68 0,78 0,82 OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad Reserv för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 61,37 38,82 55,79 58,83 70,54 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar i % av total utlåning 0,44 1,05 1,04 1,38 1,28 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående utlåning, kreditgarantier och övertagen egendom 0,19 0,20 0,19 0,58 1,16 * Ny definition av affärsvolym fr om 2003 varför jämförelsesiffror endast kan lämnas från 2002. I affärsvolymen inräknas: Inlåning, Robur fond, Robur Försäkring, värdepappersdepåer, spaxar, utlåning, förmedlad utlåning till Spintab och FöreningsSparbanken Finans, garantier, kortkrediter samt beviljade ej utnyttjade krediter. Jämförelsesiffran för 2004 har korrigerats pga att spaxar numera ingår i affärsvolymen. 6

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 2005-2001, MKR RESULTATRÄKNING 2005 2004 2003 2002 2001 Räntenetto 95,5 98,8 99,2 97,3 96,8 Provisioner, netto 48,6 41,3 35,9 37,6 45,7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 7,8 0,7 1,5 0,4 1,5 Övriga intäkter 11,1 9,3 7,3 6,8 7,4 Summa intäkter 163,0 150,1 143,9 142,1 151,4 Allmänna administrationskostnader 82,6 81,3 80,9 72,1 77,8 Övriga rörelsekostnader 13,9 13,0 13,1 28,5 27,4 Kreditförluster 4,2 3,9 3,5 10,7 19,1 Summa kostnader 100,7 98,2 97,5 111,3 124,3 Rörelseresultat 62,3 51,9 46,4 30,8 27,1 Bokslutsdispositioner 63,1-6,2-1,1 3,6 6,5 Skatter -33,6-10,6-11,5-8,2-8,5 Årets resultat 91,8 35,1 33,8 26,2 25,1 BALANSRÄKNING 2005 2004 2003 2002 2001 Kassa 20,1 20,1 24,4 29,2 23,7 Utlåning till kreditinstitut 190,9 128,7 138,7 327,9 109,1 Utlåning till allmänheten 2 178,7 2 056,8 1 875,6 1 764,1 1 750,3 Räntebärande värdepapper 321,2 222,8 290,4 60,2 94,3 Aktier och andelar 73,5 42,6 63,3 25,8 25,6 Materiella tillgångar 28,1 38,9 36,9 33,3 36,0 Övriga tillgångar 43,1 35,0 30,7 30,4 48,7 Summa tillgångar 2 855,6 2 544,9 2 460,0 2 270,9 2 087,7 Skulder till kreditinstitut 2,1 1,9 2,5 3,7 11,2 Inlåning från allmänheten 2 276,2 2 013,5 1 967,4 1 815,9 1 643,5 Övriga skulder 42,9 22,8 23,7 20,3 22,2 Avsatt för pensioner mm 2,2 1,6 1,6-1,4 Summa skulder 2 323,4 2 039,8 1 995,2 1 839,9 1 678,3 Obeskattade reserver 4,4 67,5 61,3 60,3 63,9 Eget kapital 527,8 437,6 403,5 370,7 345,5 Summa skulder och eget kapital 2 855,6 2 544,9 2 460,0 2 270,9 2 087,7 ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda 88,7 91,5 94,7 90,0 91,0 Antal kontor 4 4 4 4 4 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2005, bankens 160:e verksamhetsår. OMVÄRLDSANALYS God internationell tillväxt under 2005 2005 blev åter ett starkt tillväxtår för världsekonomin. Ett högt råoljepris bitvis över 70 dollar per fat och naturkatastroferna i USA har inte bromsat den ekonomiska aktiviteten i någon större omfattning. Låga räntor, stigande tillgångspriser och en expansiv finanspolitik fortsätter att stimulera världens ekonomier. Vi räknar med att den globala tillväxten steg med omkring 4% under 2005 jämfört med närmare 5% för 2004. Den amerikanska ekonomin drevs alltjämt av en stark inhemsk efterfrågan inte minst från hushållens privata konsumtion som svarar för hela 70% av USA:s BNP. Den kinesiska ekonomin, som är en allt viktigare drivmotor i världsekonomin, växte med 10% under 2005 enligt ny officiell statistik. Expansionen i Kina drog även med sig den japanska ekonomin vilken växte mer än förväntat. EMU-länderna släpar dock efter, inte minst Tyskland, Frankrike och Italien. En gradvis konjunkturförstärkning skedde dock under loppet av 2005 och tillväxtutsikterna för 2006 har därför stigit. Det europeiska inköpschefsindexet (PMI) nådde i december förra året den högsta nivån sedan hösten 2004. En högre inflation och ljusare konjunkturutsikter ledde till att den Europeiska Centralbanken, ECB, höjde styrräntan i december för första gången på fyra år. Men det är en tudelad konjunkturbild som framträder i flera EMU-länder. Den förhållandevis starka exporttillväxten har inte kunnat kompensera den svaga privata konsumtionen. Dystra arbetsmarknadsutsikter och rädsla för framtida skattehöjningar håller hushållens sparande på en hög nivå. De baltiska ekonomierna fortsätter att vara de snabbast växande ekonomierna i EU med tillväxttal kring 6-7%, en trend som förväntas bestå under det närmaste året. En stark konsumtionsoch investeringstillväxt driver alltjämt ekonomierna snabbt framåt. Även för de nordiska länderna blev 2005 ett hyggligt tillväxtår, vilket var positivt för svenska exportföretag. Höga råvarupriser Asien svarar för en växande andel av världsekonomin. Det avspeglas inte minst i handeln med varor och tjänster. Kina är i dag världens tredje största exportör och är också en allt större konsument av rå- och insatsvaror. Detta har inneburit en renässans för svensk gruvnäring. De asiatiska ekonomiernas nästan omättliga aptit på rå- och insatsvaror har samtidigt drivit upp råvarupriserna till rekordhöga nivåer. Koppar och zinkpriserna har till exempel fördubblats på två år. Krympande råvarulager och en viss form av spekulation har också drivit upp priserna på råvaror. För svenska företag har inköpen av rå- och insatsvaror blivit väsentligt dyrare. Stigande räntor i USA stärker dollarn Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve genomförde åtta räntehöjningar under 2005, med sammanlagt två procentenheter. Det innebar att räntedifferensen gentemot Europa växte, vilket också stärkte den amerikanska dollarn. De långa obligationsräntorna steg emellertid betydligt måttligare i USA. I Europa blev räntenivån vid årets slut till och med lägre än i början av 2005. Förväntningar om framtida räntehöjningar i Europa och uttalanden från den amerikanska centralbanken om att räntehöjningsperioden i USA går mot sin avslutning, pressade tillbaka dollarn i slutet av förra året och under inledningen av 2006. Stark global börsuppgång Låga räntor och god vinstutveckling bidrog till att världens börser steg med tvåsiffriga tal för tredje året i rad! I Europa steg börsindex med i genomsnitt 20%. Uppgången på Stockholmsbörsen med dryga 30% innebar att Sverige var bland de länder i världen som hade den bästa börsutvecklingen under 2005. I USA pressades börskurserna av stigande räntor och amerikanska investerares ökande aptit på utländska aktier. Att förvänta sig en lika stark global börsutveckling i år förefaller mindre sannolikt. 8

Ökad inhemsk efterfrågan lyfter svensk ekonomi Efter en svag inledning under 2005 blev tillväxten i svensk ekonomi gradvis starkare. Vi räknar med att BNP ökade med drygt 2,5% förra året jämfört med 3,7% för 2004. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar tog över rollen som tillväxtmotor efter exporten. Även om exportleveranserna från Sverige stärktes under loppet av 2005 blev tillväxtbidraget från utrikeshandeln marginellt på grund av den högre importtillväxten. Hushållens köpkraft förbättrades främst genom en stabilisering av arbetsmarknaden. Lägre räntor och stigande huspriser medverkade sannolikt också till att hushållen återfick sin köplust. Ett högt kapacitetsutnyttjande, starkare omvärldskonjunktur och en god vinstutveckling bidrog till att näringslivets investeringar steg kraftigt och på bred front. Det gäller inte minst inom industrin som uppvisade den största investeringsuppgången på 16 år. Låga räntor och stigande bostadspriser stimulerade till ett fortsatt ökat bostadsbyggande. Under 2005 påbörjades drygt 30 000 nya lägenheter, vilket är den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Ljusning på arbetsmarknaden men strukturproblemen består Arbetsmarknaden i Sverige förbättrades under 2005. Efter två år i rad med sjunkande sysselsättning steg antalet sysselsatta med omkring 20 000 personer. Det är framförallt den privata tjänstesektorn och byggindustrin som efterfrågar arbetskraft. I kommuner och landsting fortsatte personalneddragningarna. Trots ljusningen på arbetsmarknaden ligger arbetslösheten på en otillfredsställande hög nivå. I december 2005 var arbetslösheten 8,3% när arbetsmarknadspolitiska åtgärder är medräknade. Den begränsade nedgången i arbetslösheten kan, förutom ett ökat arbetskraftsutbud, bero på att de nyanmälda lediga platserna inte överensstämmer med de arbetssökandes kvalifikationer. Att få ned arbetslösheten kommer att vara en av regeringens viktigaste valfrågor under 2006. Ett omfattande sysselsättningspaket under två år införs från och med 2006 där bland annat 20 000 s k plusjobb ingår. Men många av åtgärderna är av kortsiktig karaktär och har hög subventionsgrad som till och med kan tränga undan reguljära arbetstillfällen. Fortsatt låg inflationstakt Konsumentpriserna i Sverige steg med blygsamma 0,5% under 2005, trots kronförsvagning och ett högt råoljepris. Det är framför allt en svag arbetsmarknad och en snabb produktivitetstillväxt som håller nere det inhemska pristrycket. Det innebär att inflationen alltjämt understiger Riksbankens uppsatta inflationsmål på 2%. En förändring av inflationsmålet har därför kommit mer och mer i fokus. En annan anledning är de stigande fastighetspriserna, som orsakat en allt högre skulduppbyggnad hos hushållen, och som vid ett prisfall riskerar att dämpa konjunkturen. Utsikter inför 2006 Vi räknar med att världsekonomin fortsätter att uppvisa en hygglig tillväxt det närmaste året, vilket är positivt för svenska exportföretag. Den globala konjunkturen stimuleras alltjämt av låga räntor även om en gradvis åtstramning kommer att ske under loppet av 2006. I Europa förutses stigande korträntor medan den amerikanska centralbanken, FED, sannolikt kommer att avsluta sin period av räntehöjningar. I Sverige blir den ekonomiska politiken mer expansiv under 2006, inte minst på grund av att det är ett valår. Trots att vi räknar med att Riksbanken kommer att höja styrräntan under 2006 kommer räntenivån alltjämt att vara historiskt låg. Ökade offentliga transfereringar till hushållen och en ljusare arbetsmarknad gynnar den privata konsumtionen. God omvärldskonjunktur och goda företagsvinster förväntas leda till fler investeringar, om än i en lugnare takt jämfört med ifjol. Även om arbetsmarknaden förbättras är det sannolikt otillräckligt för att nå en öppen arbetslöshet under 5% trots regeringens omfattande sysselsättningsåtgärder. Bland de konjunkturrisker som finns kvarstår alltjämt de växande underskotten i USA. Beräkningar visar att en mjuklandning på fastighetsmarknaden är tillräcklig för att ge kännbara effekter på de amerikanska hushållens konsumtionsvilja. Ett ökat hushållssparande skulle påtagligt dämpa BNP-tillväxten i USA och ge betydande effekter på världsekonomin. VERKSAMHETENS ART OCH INRIKTNING De tre kommunerna Arboga, Kungsör och Köping tillsammans med Heds församling i Skinnskattebergs kommun utgör Sparbanken Västra Mälardalens verksamhetsområde. 9

Sparbanken fortsätter den rörelse, som sedan 1845 bedrivits av Köping Stads Sparbank och sedan 1859 av Arboga Sparbank. Sparbanken tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband därmed, varav kan nämnas ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling, uthyrning av bankfack, notariatverksamhet, värdepappersrörelse samt pensionssparrörelse. Verksamheten bedrivs vid fyra kontor i Arboga, Kolsva, Kungsör och huvudkontoret i Köping. Banken möter dessutom sina kunder via andra mötesplatser såsom Internetbanken och Sparbankens egen Telefonbank. SPARBANKENS STÄLLNING Omslutning Sparbankens balansomslutning ökade år 2005 med 310.702 tkr eller 12,2% till 2.855.604 tkr. Placeringar Inlåningen från allmänheten uppgick till 2.276.239 tkr ( f å 2.013.458 tkr), vilket innebar en ökning med 262.781 tkr eller 13,1%. Därutöver förmedlade Sparbanken placeringar till ett värde av 2.667.938 tkr ( f å 2.089.052 tkr) till Robur Fond och Försäkringar. Ökningen av värdet på fond- och försäkringssparandet med 578.886 tkr förklaras av en värdeökning med 420.995 tkr, nysparande med 66.190 tkr och förändring av PPM sparandet med 91.701 tkr. Dessutom var 439.415 tkr placerade i värdepappersdepåer och indexobligationer (spaxar). Kundernas totala placeringsvolym uppgick således till 5.383.592 tkr (f å 4.436.390 tkr, inklusive spaxar). Mkr PLACERINGAR 2001-2005 6 000 4 000 2 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 Inlåning Fond försäkringar Spaxar Aktie- och räntefonder Depåer Finans med 92.486 tkr. Övrig utlåning (garantier, kortkrediter samt beviljade ej utnyttjade krediter) uppgick till 358.161 tkr. Den totala kreditvolymen uppgick således till 5.133.626 tkr (f å 4.757.428 tkr). Mkr 6 000 4 000 2 000 0 UTLÅNING 2001-2005 2001 2002 2003 2004 2005 Utlåning Spintab Finans Övrig utlåning Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym var vid 2005 års utgång 10.517.218 tkr, en ökning med 1.323.400 tkr. Eget kapital Med anledning av ändrade skatteregler har Sparbanken löst upp samtliga periodiseringsfonder. Detta har medfört att det beskattade egna kapitalet ökat kraftigt och efter föreslagna dispositioner uppgår till 525.552 tkr, medan det obeskattade kapitalet uppgår till 4.444 tkr. Soliditeten, dvs eget kapital inklusive 72% av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen, uppgick därmed till 18.52% vid 2005 års utgång. SPARBANKENS RESULTAT Sparbanken Västra Mälardalen kan för 2005 redovisa det högsta resultatet i bankens historia. Rörelseresultatet uppgick till 62.309 tkr, vilket var 10.388 tkr högre än 2004. Lönsamheten mätt som rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig affärsvolym uppgick till 0,63% jämfört med 0,60% år 2004. Avkastningen på eget kapital, beräknat som rörelseresultat efter 28% schablonskatt i % av genomsnittligt eget kaptial och 72% av obeskattade reserver, blev 8,85%. Tkr RÖRELSERESULTAT 80 000 Utlåning Sparbankens utlåning till allmänheten uppgick till 2.178.701 tkr efter avdrag för sannolika kreditförluster (f å 2.056.780 tkr), vilket innebar en ökning med 121.921 tkr eller 5,9%. Dessutom förmedlade Sparbanken hypotekslån till Spintab med 2.504.278 tkr (f å 2.298.547 tkr) och finansieringar via FöreningsSparbanken 60 000 40 000 20 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 Det kraftigt ökade resultatet kan framförallt förklaras med ökade intäkter. Räntenettot fortsatte dock att minska och uppgick till 95.517 tkr 10

(f å 98.744 tkr) trots en god volymutveckling. Förklaringen ligger i minskade marginaler pga fortsatt fallande marknadsräntor under året. Erhållna utdelningar ökade till 8.247 tkr (f å 7.155 tkr) beroende på en ökad utdelning från bankens innehav av FöreningsSparbanksaktier samt ett ökat genomsnittligt innehav i Sparbankens omsättningsportfölj av aktier. De totala provisionsintäkterna ökade med 6.201 tkr till 57.969 tkr. Den största delen av ökningen låg i värdepappersprovisioner såsom fondförmedling och courtageintäkter. Börsutvecklingen bidrog dels till att volymerna i Robur Fond och Försäkring ökade kraftigt under året och dels till att kundernas intresse för aktiehandel ökade, vilket sammantaget ledde till ökade intäkter för banken i form av fondoch försäkringsprovisioner samt courtage. Utlåningsprovisionerna ökade till följd av en höjd ersättning för förmedlade krediter från Spintab. Provisionskostnaderna minskade med 1.075 tkr vilket innebar att provisionsnettot ökade med 7.276 tkr till 48.613 tkr. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 7.805 tkr och ökade med 7.072 tkr, framförallt beroende på realisationsvinster på aktier och indexobligationer. Av den totala intäktsökningen under året med 12.932 tkr svarade nettoresultat av finansiella transaktioner för 55% av ökningen. Övriga rörelseintäkter ökade med 719 tkr. Under året avyttrades fastigheten i Kungsör vilket innebar 1.073 tkr i realisationsvinst. Sparbanken erhöll även 677 tkr i återbetald moms för 1997. De totala rörelsekostnaderna före kreditförluster ökade med 2.214 tkr. Personalkostnaderna ökade med 426 tkr. Andra kostnader som ökade under året var bl a IT-, konsult- samt reklamkostnader. Kreditförlusterna inklusive värdeförändring av övertagen egendom uppgick till 4.196 tkr, vilket motsvarade 0,19% av ingående utlåning till allmänheten, kreditgarantier och övertagen egendom. VIKTIGA HÄNDELSER VD-skifte Den 23 april skedde ett VD-skifte då Anders Montelius avgick med pension och vice verkställande direktör Mikael Bohman tillträdde som ny verkställande direktör. Mervärdesskatt Den största delen av Sparbankens verksamhet är ej mervärdesskattepliktig vilket innebär att Sparbanken endast har rätt att dra av en mindre del av den mervärdesskatt som faktureras Sparbanken. Mellan den 1 januari 1999 och 30 juni 2002 fanns en momsgrupp registrerad där sparbankerna och FöreningsSparbanken ingick. Detta innebar att fakturering inom momsgruppen var befriad från mervärdesskatt. Skattemyndigheten beslöt att avregistrera momsgruppen den 1 juli 2002 med hänvisning att sparbankerna inte uppfyllde kraven på finansiellt och organisatoriskt samband med FöreningsSparbanken. Avregistreringsbeslutet överklagades och Regeringsrätten fastslog i en dom 2005-09-07 att avregistreringen var felaktig. För Sparbanken innebär det att vi från och med 2006 inte kommer att faktureras mervärdesskatt på inköp från FöreningsSparbanken eller övriga sparbanker. Detta kommer att innebära kostnadsminskningar med ca 2 Mkr, samt ett krav på återbetalning av debiterad mervärdesskatt för tiden fr o m momsgruppens avregistrering. Försäljning av fastigheter Under året avyttrades bankens fastighet i Kungsör. Försäljningen resulterade i en reavinst på 1.073 tkr. Bankverksamheten i Kungsör fortsätter dock som tidigare i samma lokaler. Försäkringar För att långsiktigt garantera sparbankerna en tillfredsställande försäkringslösning bildades under våren 2005 ett försäkringskonsortium med 32 sparbanker. Samarbetet rörande den gemensamma försäkringslösningen äger rum i ett enkelt bolag och administreras av Förenings- Sparbankens dotterbolag Sparia Försäkrings AB. Medlemmarna i försäkringssamarbetet bär gemensam risk avseende vissa specificerade skador upp till ett maximerat belopp om 17.500 tkr. Sparbankens andel av detta åtagande uppgår till 1.495 tkr och redovisas under separat rad i not 28 Åtaganden. Resultatet per 2005-12-31 är för konsortiet positivt beroende på begränsade skador. Detta medför att medlemmarna i konsortiet, efter teknisk skadeavsättning för framtida försäkringsfall (IBNR) har en preliminär fordran som för Sparbankens del uppgår till 95 tkr. Överskottet har inte intäktsförts i årets bokslut utan kommer att reducera framtida försäkringspremier. 11

PERSONAL OCH LÖNER Det genomsnittliga antalet anställda i Sparbanken under året uppgick till 106 personer. Med arbetsmåttet 1.730 timmar uppgick medelantalet årsarbetare till 88,7 personer. Av dessa var 68% kvinnor och 32% män. Genomsnittsåldern var 45 år. Personalstruktur Medarbetarnas åldersstruktur har blivit allt viktigare i och med den stora grupp anställda födda på 1940- talet som börjat gå i pension. För att klara framtida bemanning utan att hamna i arbetskraftsbrist arbetar Sparbanken vidare med kompetensväxling. I Sparbanken ökade andelen anställda i ålderskategorin över 59 år från 5% till 9% mellan åren 2001 och 2005. Samtidigt har den procentuellt största ålderskategorin år 2001, 50-59 år, minskat från 34% till 25%. Ålderskategorin mellan 40-49 år ökade däremot från 19% till 29%. Under året rekryterades två medarbetare medan åtta slutade, varav sju med avtalspension. Kompetensutveckling Under året erhöll varje medarbetare i genomsnitt 40 timmar intern eller extern utbildning till ett sammanlagt värde av 816 tkr, exklusive arbetstidskostnader, vilket innebar 9 tkr per helårsanställd. Sjukfrånvaro Under året var den totala sjukfrånvaron 6,0%, varav 75,1% var långtidssjukfrånvaro i 60 dagar eller mer. Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,3% av deras ordinarie arbetstid medan männens sjukfrånvaro var 3,3%. PROGNOS 2006 Rörelseresultatet, exklusive vinstandelsavsättning, förväntas bli något högre 2006 jämfört med 2005. Intäkterna beräknas vara oförändrade eller något sjunkande medan kostnaderna förväntas bli lägre bl a beroende på lägre IT kostnader i och med momsgruppens införande. LIKVIDITET OCH KAPITALBEHOV Bankens finansiering sker till största delen med inlåning från allmänheten. Med anledning av det senaste årets inlåningsutveckling har banken en mycket god likviditet. Banken har också betydande likviditetsreserver, bl a genom värdepappersportföljen och genom långsiktiga kreditavtal med FöreningsSparbanken AB. ÖVERGÅNG TILL IFRS/IAS- STANDARDER Från och med 2007 måste sparbankerna följa de nya internationella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS) i sin redovisning med de undantag och tillägg som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person samt om inte annat följer av lag eller annan författning. I enlighet med IFRS 1, om hur redovisning upprättas första gången, ska företag redovisa jämförelsetal för åtminstone ett år. Detta innebär således att 2006 års siffror måste omräknas enligt den nya redovisningsstandarden. Under året tillsatte Sparbankernas Riksförbund en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga effekterna på sparbankernas redovisning vid en övergång till IFRS/IAS. Gruppen, som bestått av företrädare för sparbankerna och utomstående konsulter, har identifierat följande väsentliga skillnader mellan tillämpade redovisningsprinciper och redovisningsprinciper enligt IFRS/IAS: Värdering av finansiella tillgångar och skulder enligt IAS 39 kan förväntas ge en viss ökad volatilitet i resultaträkningen och balansräkningen till följd av att värdering till verkligt värde kommer att ske i större utsträckning än hittills. För sparbankerna kommer detta framförallt att påverka räntebärande värdepapper, aktier, sammansatta instrument (Spaxar) och derivat. Särskilt stor blir effekten vad gäller aktieinnehavet i FöreningsSparbanken där värdeökningen kommer att redovisas direkt mot eget kapital. Uppläggningsavgifter avseende lån redovisas som provisionsintäkt för närvarande. Vid tillämpning av IFRS/IAS kommer dessa avgifter att redovisas som ränteintäkt. Materiella anläggningstillgångar som sparbankens rörelsefastigheter kommer att redovisningsmässigt hanteras annorlunda enligt IFRS/IAS. Skillnaden är att anskaffningsvärdet fördelas på urskiljbara väsentliga komponenter baserat på förväntad nyttjandeperiod med skilda avskrivningsplaner för respektive komponent. 12

RISKHANTERING I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. För att identifiera möjliga risker, genomförs årligen en riskanalys med de olika huvudgrupperna i balansräkningen som utgångspunkt. Riskerna som framkommer och dokumenteras vid analysen bedöms utifrån de olika styr- och uppföljningsmedel som används för att minimera riskerna. Sparbankens styrelse är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken. Med riskanalysen som grund har styrelsen fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten för att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten. Sparbanken har påbörjat anpassningen av organisation och verksamheten inför införandet av Basel II reglerna. Bl a har en speciell compliance och riskfunktion inrättats. Sparbanken har valt att använda basmetoden för operativa risker och schablonmetoden för kreditrisker, vilket innebär en obetydlig påverkan av kapitaltäckningskravet jämfört med nuvarande regler. Kredit- och motpartsrisk Med kredit- och motpartsrisk avses risken att Sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller liknande. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer, som regelbundet rapporterar till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör Sparbankens största riskexponering är kreditförlusterna i förhållande till utestående kreditvolymer relativt små. Den avgörande bedömningsgrunden för Sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i Sparbankens värdepappersportfölj, tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande Sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motpartsrisk hänvisas till not 32. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I Sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna, medan valutarisken är av obetydlig storlek. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett stigande ränteläge genom att räntebindningstiden är kortare för inlåning än för utlåning. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. 13

Valutarisk uppstår då tillgångar och skulder i utländsk valuta storleksmässigt ej överensstämmer. I enlighet med Sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på Sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den sk gapanalys, som återfinns i not 30 och som visar räntebindningstiderna för Sparbankens tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen. Den aktiekursrisk som Sparbanken har är förknippad med innehavet av aktier i Förenings- Sparbanken. Som ett led i Sparbankens likviditetsförvaltning kan dessutom aktier anskaffas till ett värde motsvarande maximalt 15% av Sparbankens kapitalbas. I balansräkningen finns mindre volymer in- och utlåning i utländsk valuta. Dessa positioner är täckta genom identiska motaffärer med FöreningsSparbanken. Den valutarisk som Sparbanken är utsatt för är således begränsad till lagret av resevaluta. Likviditetsrisker Likviditetsrisken kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan avyttras utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att Sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatkontrakt har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper dvs handlas på en fungerande marknad. Operativa risker Med operativa risker avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt och externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i Sparbanken, som bl a omfattar: kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, IT stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, behörighetssystem, interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information, informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda Sparbankens och kundernas tillgångar. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2005 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller välgörande ändamål 91.766 tkr 2.200 tkr - överföring till reservfonden 89.566 tkr NYCKELTAL Beträffande bankens nyckeltal hänvisas till Fem år i sammandrag på sidan 6. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 31. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen i årsredovisningen, belyser Sparbankens likviditetssituation. 14

RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not 2005 2004 Förändring i procent Ränteintäkter 113 691 120 286-5,5% Räntekostnader -18 174-21 542-15,6% Räntenetto 1 95 517 98 744-3,3% Erhållna utdelningar 2 8 247 7 155 15,3% Provisionsintäkter 3 57 969 51 768 12,0% Provisionskostnader 4-9 356-10 431-10,3% Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 7 805 733 964,8% Övriga rörelseintäkter 6 2 817 2 098 34,3% Summa rörelseintäkter 162 999 150 067 8,6% Allmänna administrationskostnader 7-82 615-81 295 1,6% Avskrivning på materiella anläggningstillgångar 8-3 739-3 832-2,4% Övriga rörelsekostnader 9-10 140-9 153 10,8% Summa rörelsekostnader före kreditförluster -96 494-94 280 2,3% Resultat före kreditförluster 66 505 55 787 19,2% Kreditförluster, netto 10-4 470-3 866 15,6% Värdeförändring på övertagen egendom 11 274 - Rörelseresultat 62 309 51 921 20,0% Bokslutsdispositioner 12 63 103-6 193 Skatt på årets resultat 13-33 646-10 614 217,0% Årets resultat 91 766 35 114 161,3% 15

BALANSRÄKNING Belopp i tkr Not 2005 2004 Förändring i procent TILLGÅNGAR Kassa 20 143 20 080 0,3% Utlåning till kreditinstitut 14 190 844 128 746 48,2% Utlåning till allmänheten 15,32 2 178 701 2 056 780 5,9% Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 321 211 222 839 44,1% Aktier och andelar mm 17 73 515 42 589 72,6% Materiella tillgångar 18 28 081 38 870-27,8% Övriga tillgångar 19 13 512 5 199 159,9% Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 29 597 29 799-0,7% Summa tillgångar 2 855 604 2 544 902 12,2% SKULDER Skulder till kreditinstitut 21 2 139 1 926 11,1% Inlåning från allmänheten 22 2 276 239 2 013 458 13,1% Övriga skulder 23 31 414 9 808 220,3% Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 11 441 12 959-11,7% Avsättningar 25 2 175 1 618 34,4% Summa skulder och avsättningar 2 323 408 2 039 769 13,9% OBESKATTADE RESERVER 26 4 444 67 547-93,4% EGET KAPITAL 27 Reservfond 435 986 402 472 8,3% Årets resultat 91 766 35 114 161,3% Summa eget kapital 527 752 437 586 20,6% Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 855 604 2 544 902 12,2% POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser - Kreditgarantier 86 937 93 348-6,9% - Övriga garantier 29 654 32 258-8,1% - Överklagat skatteärende - 297 Åtaganden nom belopp 28 350 856 317 161 10,6% ÖVRIGA NOTER Upplysning om verkligt värde 29 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 30 Löptider för tillgångar och skulder 31 Kreditriskexponering brutto och netto 32 16

KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr 2005 2004 Likvida medel vid årets början 146 899 160 609 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 62 309 51 921 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet - Kreditförluster 4 470 3 866 - Avskrivningar 3 739 3 832 - Betald inkomstskatt -12 754-10 614 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i tillgångar och skulder 57 764 49 005 Ökning - /Minskning + av utlåning till allmänheten -126 391-185 004 Ökning - /Minskning + av värdepapper klassade som omsättningstillgångar -124 839 89 683 Ökning + /Minskning - av inlåning från allmänheten 262 781 46 098 Förändring av övriga tillgångar och skulder -8 358-5 262 Kassaflöde från den löpande verksamheten 60 957-5 480 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -4 712-2 066 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 253 629 Förvärv av materiella tillgångar -1 328-6 168 Försäljning av materiella tillgångar 8 379 375 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 592-7 230 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetalt till välgörande ändamål -1 600-1 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 600-1 000 Periodens kassaflöde 61 949-13 710 Likvida medel vid årets slut * 208 848 146 899 * I likvida medel ingår kassa och utlåning till kreditinstitut minus skulder till kreditinstitut. 17

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar vilka ingår i Kassan värderas till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. Finansiella instrument Överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar värderas till lägsta värdets princip. Långsiktiga innehav, där avsikten är att i princip inneha värdepappren till förfall, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och upptas till anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärdet avses det upplupna anskaffningsvärdet, vilket värde motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida betalningarna. Härigenom beaktas eventuella över- eller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringen av det upplupna anskaffningsvärdet under året redovisas som ränteintäkt. Vid tillämpning av lägsta värdets princip på omsättningstillgångar görs värderingen kollektivt för marknadsnoterade värdepapper inom respektive portfölj. Realiserade vinster/förluster på värdepapper som utgör omsättningstillgångar samt valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. Avista- och derivattransaktioner på penning-, obligations-, aktie- och valutamarknaderna redovisas i balansräkningen per affärsdag, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergått mellan parterna. För derivattransaktioner (optioner, terminer och swappar) innebär detta att verkliga värdet på sådana avtal behandlas enligt gällande värderingsregler i bokslut från och med affärsdagen. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärde, dvs det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det sammanlagda nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med ursprunglig effektivränta för lån med fasträntevillkor och aktuell ränta för lån med rörlig ränta. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddade av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, dvs om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullgöras enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. Enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter ska fordringar, som individuellt har bedömts vara bokförda till 18

rätt värde, även bedömas med avseende på om något behov av gruppvis reservering för befarade kreditförluster ändå kan föreligga. Utöver den riskbedömning av individuella lånefordringar, som månadsvis genomförts av kund- och kreditansvariga enheter, har några sådana gruppvisa reserveringsbehov inte kunnat identifieras. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t ex i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana fordringar redovisas enligt kontantprincipen. För sådana osäkra lånefordringar, där det bedömda återvinningsvärdet beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av återvinningsvärdet som ränta, om bedömningen av vilka betalningar som Sparbanken kommer att få in är oförändrad mellan betalningstillfällena. Vid förändrad bedömning mellan två bedömningstillfällen redovisas däremot denna förändring som kreditförlust eller återvinning. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Aktier och andelar, omsättningstillgångar Tillgångarna värderas enligt lägsta värdets princip. Aktier och andelar, anläggningstillgångar Tillgångarna är bokförda till sitt anskaffningsvärde. Avskrivningar Sparbanken skiljer i sin redovisning mellan planenliga avskrivningar och extra avskrivningar (överavskrivningar). Planenliga avskrivningar bestäms med ledning av tillgångens anskaffningsvärde och beräknade livslängd. Byggnader avskrivs med 2,0% av anskaffningsvärdet. Med anledning av övergång till nytt anläggningsregister fr o m 2005 har förändringar skett vad gäller avskrivningstid och anskaffningstidpunkt. Tidigare avskrevs inventarierna med 6,7%, 10%, 12,5% eller 20% av anskaffningsvärdet. I och med införandet av det nya anläggningsregistret avskrivs inventarierna med 10%, 20% eller 33,3% av anskaffningsvärdet. För bokförda inventarier har anpassning skett till nu gällande avskrivningstider. Resultateffekten av denna anpassning är ringa. Anskaffningstidpunkten räknades tidigare som den första dagen i det år anskaffningen skedde. Numera är anskaffningstidpunkt den första dagen i den månad anskaffningen skedde. Skillnaden mellan bokförda avskrivningar och planenliga avskrivningar utgör överavskrivningar. Det ackumulerade beloppet härav redovisas under rubriken "ackumulerade överavskrivningar". Skatt Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag. Temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller en skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas under Övriga tillgångar. 19

NOTER TILL RESULTATRÄKNING, TKR 1 RÄNTENETTO 2005 2004 Genomsnitt Genomsnitt Belopp ränta Belopp ränta Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 2 630 1,88% 2 907 2,39% Utlåning till allmänheten 100 837 4,77% 106 469 5,31% Räntebärande värdepapper - omsättningstillgångar 9 326 3,46% 9 983 4,62% - anläggningstillgångar 885 4,31% 927 4,41% Övriga 13-0 - Summa ränteintäkter 113 691 4,47% 120 286 5,09% Räntekostnader Svenska kreditinstitut 14-20 - Inlåning från allmänheten 18 160 0,86% 21 522 1,11% - varav kostnad för insättningsgaranti 1.329 tkr (f å 1.199 tkr) Summa räntekostnader 18 174 0,86% 21 542 1,11% Summa räntenetto 95 517 98 744 Räntemarginal 2005 2004 Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver 3,34% 3,70% Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,50% 3,90% 2 ERHÅLLNA UTDELNINGAR 2005 2004 Aktier och andelar 8 247 7 155 3 PROVISIONSINTÄKTER 2005 2004 Betalningsförmedlingsprovisioner 11 637 11 213 Utlåningsprovisioner 17 955 16 478 Inlåningsprovisioner 1 512 1 105 Garantiprovisioner 483 435 Värdepappersprovisioner 18 185 14 875 Övriga provisioner 8 197 7 662 Summa provisionsintäkter 57 969 51 768 4 PROVISIONSKOSTNADER 2005 2004 Betalningsförmedlingsprovisioner -7 094-7 661 Värdepappersprovisioner -1 496-2 043 Övriga provisionskostnader -766-727 Summa provisionskostnader -9 356-10 431 5 NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER 2005 2004 Realiserat resultat aktier/andelar 5 282 1 352 Realiserat resultat övrigt 1 586-20 Orealiserat resultat övrigt 0-1 369 Valutakursförändringar 937 770 Summa nettoresultat av finansiella transaktioner 7 805 733 20