Budget och verksamhetsplan 2013-2015

Budget och verksamhetsplan 2013-2015

Politisk organisation 1

Förvaltningsorganisation 2

Innehåll Organisation 1 Innehåll 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Hjo kommuns målmodell 6 Plan för budget och budgetuppföljning 7 Vi och vår omvärld 9 Genomförande av verksamhetsplanering 12 Skatter och statsbidrag, finansieringens olika delposter 13 Budgetramar och politiska prioriteringar i driftsbudget 17 Investeringsbudget/-plan 2011-2016 21 Resultatbudget 25 Finansieringsbudget 26 Balansbudget 27 Arbetsgivarpolitik 28 Politikområde Demokrati 30 Politikområde KS Förvaltning 31 Politikområde Plan och bygg 34 Politikområde Barn och utbildning 37 Politikområde Arbete och socialtjänst 41 Politikområde Vård och omsorg 43 Politikområde Kultur, turism och fritid 46 Politikområde Teknisk service 49 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) och Avfallshantering (AÖS) 53 3

Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 2012-11-29 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: driftbudget 2013 samt preliminär plan för perioden 2014-2015 fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, investeringsbudget 2012-2013 samt investeringsplan för perioden 2014-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget på sid 23, resultatbudget för 2013 samt preliminär resultatbudget för perioden 2014-2015 fastställs enligt föreliggande förslag till budget, finansieringsbudget 2013 samt preliminär finansieringsbudget för perioden 2014-2015 fastställs enligt föreliggande förslag till budget, balansbudget 2013 samt preliminär balansbudget för perioden 2014-2015 fastställs enligt föreliggande förslag till budget, kommunstyrelsen äger rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder under 2013 med totalt 30 mkr. i budgeten angivna finansiella mål fastställs, i budgeten angivna avgörande inriktningar och mål för fullmäktige, och nämnder fastställs, utdebiteringen 21:57 per skattekrona för 2013 4

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Varje budgetarbete är en utmaning. Medborgarnas behov och omvärldens krav förändras ständigt. De pengar som skall fördelas tycks aldrig motsvara vad vi anser oss behöva och fokus hamnar lätt på det som vi tvingas prioritera bort. Trots detta gläds jag åt den höga ambitionsnivån och de kreativa idéer och den starka viljan till fortsatt utveckling som finns i vår kommun. Det oroliga läget i omvärlden och Sverige har självklart präglat diskussionerna inför det slutgiltiga förslaget. Vi har enats om att gasa i uppförsbacken men med foten mycket lätt på gaspedalen och en beredskap att köra i etapper. Det kommer att kräva en hel del av oss alla. I budgeten har vi kompenserat för löneökningar, tidigare tagna beslut och vissa andra kostnadsökningar men också lagt ut ett effektiviseringskrav om en halv procent. Vi är medvetna om att det är en ganska stram budget och att verksamheten i skrivande stund inte är i balans. Arbete pågår och vi kommer nogsamt följa detta de kommande månaderna, justeringar kan komma att göras om nya underlag påvisar ändrade behov. En rad uppdrag läggs ut för att till vissa delar se över och ställa om kommunens verksamhet om det visar sig nödvändigt. Vi kan inte bara lasta i nya uppgifter i ryggsäcken utan måste också våga plocka ur och syna det vi gör idag och också ifråga sätta hur saker görs. Vi har ett inriktningsbeslut om att samarbeta mer inom Hjotiborg, kanske är det dags att gå från ambition till skarpt läge? Är vi effektivast själva eller kan vi vinna på att konkurrensutsättas? Budget 2013 är en, efter omständigheterna, offensiv budget och medel finns avsatta för den konjunkturosäkerhet som råder. Sammantaget är ambitionen att vi inte skall få för mycket ryckighet i driften utan arbeta långsiktigt med de åtgärder som vi beslutar oss för. Glädjande nog ser vi ett ökat tryck på barnomsorgen. Fler barn föds och barnfamiljer flyttar till Hjo. I budgeten finns ca en miljon avsatt under 2013 för att klara den utmaningen samt ge möjlighet att erbjuda barnomsorg på obekväma arbetstider. Trots att flera avdelningar och platser tillkommit under senare år kan vi konstatera att det inte räcker, en långsiktigt hållbar lösning måste till. Därför planeras nu en ny förskola för 80-100 barn som beräknas stå klar 2015. Fler ungdomar än tidigare står utanför arbetsmarknaden och är därför beroende av försörjningsstöd. Det är inte ok. Därför avsätts medel för att arbeta mer aktivt med den gruppen. Arbetsmarknadsenheten skall fungera som en väg in..och ut i arbete, sysselsättning eller studier. Kommunen skall under året arbeta för att vara ett gott föredöme och målet är att initialt skapa tio platser för ungdomar i den kommunala verksamheten. Vi har en flerårig investeringsplan som vi med vissa justeringar arbetar efter. Det pågående visionsarbetet har gett ytterligare inspel om vad hjoborna ser som viktigt att fokusera på, därav en del förändringar i planen. Vi är helt medvetna om att investeringsvolymen under de kommande åren är hög och det kommer bli svårt för oss att uppnå de finansiella mål som vi satt. Hamnen, ny förskola, trafiklösningar, kulturkvarteret och actionparken är några av de större objekten. Vi har varit mycket eniga om att göra dessa satsningar men när detta är genomfört måste vi finna oss i att dra ner investeringstakten betydligt för att säkra ekonomin framöver. Vi tror på Hjo och den livskvalitet som vår kommun erbjuder och vi vill att fler skall upptäcka det och flytta hit. Många pendlar till sina arbeten idag och skall vi stå oss i konkurrensen som en bra kommun att leva, bo och verka i innebär det att vi tillsammans måste skapa förutsättningar för ett enkelt och väl fungerande liv och en bra fritid för alla i Hjo. Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (m) 5

Hjo kommuns målmodell Kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten genom att sätta upp mål för verksamheten som följs upp och utvärderas. Målarbetet i Hjo kommun sker utifrån tre nivåer: vision, avgörande inriktningar och mål. Hjo kommuns vision anger ett önskvärt tillstånd i framtiden: Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Utifrån Hjo kommuns vision finns fem avgörande inriktningar som ska vara vägledande för all verksamhet på 3-5 års sikt (mandatperiod). Hjo kommuns avgörande inriktningar: 1. Hjo kommuns verksamhet utgår ifrån hjobornas behov och önskemål. 2. Hjo kommuns verksamhet präglas av valfrihet för hjoborna. 3. Hjo kommun är aktiv i arbetet med långsiktig hållbar utveckling som främjar miljön. 4. Hjo kommun skapar kreativa och hälsofrämjande förutsättningar för människor och näringsliv. 5. Hjo kommuns egenart och särprägel tas tillvara och vidareutvecklas. Mål och styrmått Med utgångspunkt från visionen och de avgörande inriktningarna (A.I.) fastställs mål för kommunens politikområden. Målet ska visa på ett brukarfokuserat resultat som kan avläsas med hjälp av styrmått/resultatindikator eller motsvarande. Ex. Politikområde Vård och omsorg A.I Mål för Vård och omsorg 2013 Styrmått/Uppföljning Senast utfall Styrmått 2013 1 De som varit i kontakt med Vård och Omsorg känner att de har fått ett gott bemötande och är nöjda med de insatser som ges. Andel nöjda brukare inom Hemtjänst 81% 85% Den första kolumnen (A.I.) anger vilken av de fem avgörande inriktningarna ovan som målet utgår ifrån. Målet handlar om att uppnå ett gott bemötande och nöjda kunder inom vård och omsorg. Målet ska följas upp genom andel nöjda brukare inom Hemtjänst. I tidigare enkät var 81 % nöjda. Målet 2013 är 85 % nöjda brukare inom Hemtjänsten. I dialog med politiken utarbetar förvaltningen åtgärder som syftar till att nå målet med de styrmått som anges. Åtgärderna presenteras under rubrik Verksamhetsplan under respektive politikområde. 6

Plan för budget och budgetuppföljning Hjo kommuns budget ska vara tillgänglig för allmänheten och vara en informationskälla både för förtroendevalda, partierna och allmänheten. Budgeten bör leverera relevant information som är enkel och saklig och som var och en lätt kan tillgodogöra sig. Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Styrning är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en organisation vidtar för att uppnå önskade resultat. För att kommunen ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser är det viktigt att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen så att engagemang och kompetens tas tillvara fullt ut. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning likaså ska en budget i balans redovisas för hela planperioden. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Kommunfullmäktige fastställer budgetramar på politikområden I den nya organisationen är all verksamhet samlad under kommunstyrelsen. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. På denna nivå beslutar kommunfullmäktige i juni (PFÖ) om; övergripande finansiella mål, investeringsplan för 5-år, ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå och avgörande inriktningar, med kortsiktiga mål per politikområden. Politikområdena i budgetprocessen är; Demokrati, KS Förvaltning, Plan och bygg, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Kultur, turism och fritid, Teknisk service med särredovisning av avgiftsfinanseriad verksamhet. Inom politikområdena tas successivt, avgörande inriktningar (3-5 år), mål (1-2 år), nyckeltal och andra kvalitetsmått fram. Tydligt ekonomiskt ansvar Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till två nämnder och fem utskott. I den samlade organisationen är det ekonomiska ansvaret fördelat på många chefer. Denna decentralisering är ändamålsenlig samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer. Helhetssyn är i denna process nödvändig så att andra dimensioner utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen också beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål är det viktigt att engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Det är önskvärt att utrymme finns för dialog, delaktighet och ansvarstagande i processerna. 7

Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten är integrerad med kommunens ekonomi- och verksamhetsplan. Kommunens budget är ett ekonomiskt handlingsprogram där olika mål och krav ställs mot varandra. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Planerings- och uppföljningsprocessen Månad Händelse Innehåll Januari Året inleds med bokslutsanalyser av år t-1 Februari Preliminärt bokslut i KS. Preliminärt bokslut redovisas. Mars April Maj Redovisning bokslut i KS. Budgetberedning nr 1 Boksluts- och budgetkonferens nr 1. Budgetuppföljning nr 1 till KS. Budgetberedning nr 2 Budgetdag nr 2 (mindre grupp). Budgetberedningar Budgetuppföljning nr 2 till KS och nr 1 till KF. Övergripande redovisning i KS i mars. Inför budgetkonferens nr 1 samt nulägesanalys. Boksluts- och framtidsdag/omvärldsanalys (stor grupp) Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. mars. Inför budget dag nr 2 samt nulägesanalys. Dialog budgetberedning och förvaltning avseende konsekvenser av preliminära ramar, samt riskanalys. Budgetberedning cirka 1-(1/2-dag)/vecka v.18-20. Budget- och måluppföljning har utfall t.o.m. april. Juni PFÖ fastställs i KF. Ekonomiska ramar, kortsiktiga mål och 5-årsplan investeringar. Juli Augusti Budgetuppföljning nr 3 till KS Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. juni. V-drivande chefer presenterar sin verksamhet. September Budgetkonferens nr 3. Budgetdag nr 4 (mindre grupp). Budgetberedningar Presentation av verksamhetsplan kopplat till mål för kommande år (PM utifrån riktlinjer). Uppföljning av PFÖ ramar utifrån pågående verksamhetsplanering. Skatteprognos nr 3 (augusti) redovisas. Budgetberedningen följer upp arbetet från budgetkonferens nr 3 under budgetdag nr 4. Fördjupning utifrån underlag (PM) från konferens nr 3 gås igenom per politikområde. Budgetberedning cirka 1-(1/2-dag)/vecka v.37-42. Oktober November Delårsbokslut 31/8 i KS och KF. Budget och verksamhetsplan i KS Budgetuppföljning nr 5 till KS. Budget och verksamhetsplan i KF. Delårsbokslut inklusive budget och måluppföljning. Redovisas inom ramen för ordinarie mötesplanering. Förslag till budget upprättas av KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. okt. Beslut budget och verksamhetsplan i KF. December Budgetuppföljning nr 6 till KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. nov. Not: Investeringsprojekt hanteras såväl löpande som integrerat i budgetprocessen i form av en rullande 5-årsplan. 8

Vi och vår omvärld Hjo kommun har ca 8 800 invånare varav ca 6 000 i centralorten Hjo. Hjo ligger i den östra delen av Västra Götaland vid Vätterns strand med ca 3 mil till Skövde och ca 6 mil till Jönköping och nås via riksväg 47 och 195. Näringslivet i Hjo är differentierat med företag inom metall-, elektronik-, trä-, livsmedel-, service-, utbildnings-, jord och skogsbranschen. Stor del av sysselsättningen finns inom tillverkningsindustrin och byggverksamhet, handel och kommunikation samt vård och omsorg. En högre andel än riksgenomsnittet jobbar inom jordbrukssektorn. De största arbetsgivarna är kommunen och Landstinget. De största privata arbetsgivarna är Tectubes Sweden AB samt J Kihlberg AB och Bertil Bergbom o Söner AB. Nettopendlingen i Hjo kommun är negativ med ca 1 300 personer. Den största delen av utpendlingen sker mot Skövde och Jönköping. Hjo har under 2000-talet haft en del nya företag främst inom tjänstesektorn men inga större nyetableringar. Vid Svenskt näringslivs årliga ranking placerade sig Hjo kommun på plats 212 med en förbättring med 47 platser sedan år 2011. Hjo bedöms idag främst som en ort med bra förutsättningar för boende samt turism. Den totala arbetslösheten var ca 6,7 % i juli månad 2012 (riket 8,1 %). Fastighetsmarknaden i Hjo kännetecknas av brist på lägenheter och överutbud på lokaler. Omsättningen på lokalhyreshus har de senaste åren varit relativt liten i Hjo. Orten har under de senaste åren blivit attraktiv bostadsort. Omsättningen på hyreshus har de senaste åren varit relativt liten i Hjo. Köpare har i huvudsak varit lokala aktörer. För de närmaste åren bedöms att denna trend fortsätter. Försumbara vakanser på lägenheter men något högre vakans på lokaler. Bostadshyrorna ligger mellan ca 600-850 kr/kvm för normala lägenheter och för nyare och mindre lägenheter ligger nivån på 850-900 kr/kvm och lokalhyreshusen ligger mellan ca 500-800 kr/kvm. För helt nybyggda små lägenheter t ex äldreboende är hyresnivån högre, ca 1 500-1800 kr/kvm. Under en femårsperiod har en rad investeringar genomförts för att förbättra och utöka skolbarnomsorgs- äldreomsorgs- och fritidslokaler samt för att öka attraktiviteten i den offentliga miljön. Den senaste satsningen i Fågelås skola i Gate har inneburit såväl nya fräscha lokaler som samordningsfördelar i den dagliga verksamheten. Satsningar har också gjorts på Guldkroksskolan, Kulturskolan och Hammarnskolan. Inom vård och omsorgsområdet har äldreboendet Sigghusberg uppförts, en utökning med 45 boendeplatser, klart 2006. Under 2010 färdigställdes ytterligare boendeplatser på Villa Rosell av Riksbyggen i samarbete med Hjo kommun. Hamnområdets attraktionskraft har under de senaste åren ständigt ökat till gagn för hjobor och besökare. Upprustningen av kajerna i olika etapper, badhytternas renovering och den fria entrén på Guldkroksbadet har bidragit till detta. Under 2011-12 färdigställdes vårt Torg ett torg för alla tider. En funktionell mötesplats som skapar förutsättningar för handel och aktivitet. Hjo kommun har under de senaste åren deltagit i en rad olika jämförelseprojekt såsom Måttligan och Kommunens kvalitet i korthet. Hjo har visat prov på goda resultat vad gäller kvalitet, effektivitet och nöjda brukare i dessa jämförelser. En förutsättning för en bra och stabil verksamhet är ordning och reda i kommunens finanser. 9

En framgångsfaktor är realistiska mål. För att väga av ambitionsnivåerna med de ekonomiska förutsättningarna använder kommunen en egen utvecklad budgetprocess (där dialog är en nyckelfaktor). För att balansera mål och medel över tid utan att öka skattetrycket på Hjoborna krävs en fungerande dialog med ansvar för helheten som övergripande prioritet. I dialogen ska det alltid finnas en professionell attityd och respekt för de skattemedel som utgör förutsättningen för ambitionsnivåerna. Detta innebär ett stort ansvar i dialogen/kommunikationen med olika aktörer, så att förväntningarna mellan parter balanserar med de medel som finns till förfogande. Under de senaste två åren 2010 och 2011 har god följsamhet uppvisats kring de finansiella målen samtidigt som måluppfyllelsen i verksamheten varit god. Världsekonomin och dess påverkan på Sverige Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,0 procent (1,3 procent kalenderkorrigerat). År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i vårt land, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i 2013. Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi blir rätt skral. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år, dvs. under andra halvåret 2013. Fram till 2016 är SKL:s bedömning att arbetslösheten kan röra sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. En sådan utveckling är möjlig även om tillväxten i omvärlden blir relativt dämpad framöver. Ett avgörande villkor är dock att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. 10

Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2013-15 BNP* (SKL) 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2 Inflation (SKL) 1,1 1,2 1,0 1,2 1,6 1,7 Timlön, konj. lönestatistik 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 3,9 Arbetslöshet 1 (SKL) 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5 Skatteunderlag 3,1 3,9 3,2 3,7 4,4 11,3 Arbetade timmar (SKL) 3,0 0,2-0,2 1,2 1,4 1,0 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 12:46. 1 Som andel av arbetskraften. * Kal.korrigerad. Det kommunala skatteunderlaget Den samhällsekonomiska bild som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen framgår av beskrivningen ovan och sammanfattas i föregående tabell med nyckeltal. Skatteunderlaget växer under perioden i god takt. I reala termer uppgår tillväxten till 1,5 1,8 procent årligen (inte i tabellen nedan). Det är en bättre utveckling än normalt och hänger för åren 2014 2016 samman med den förbättring av arbetsmarknadsläget som då beräknas ske. För 2012 och 2013 beror den gynnsamma utvecklingen på en stark tillväxt av pensionerna. Den förbättring som beräknas ske på arbetsmarknaden åren 2014 2016 har också betydelse för utvecklingen av statens finanser. Fler sysselsatta och färre arbetslösa bidrar till att statens budget går med växande överskott. För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet bli svagt negativt 2012 och 2013. Därefter förbättras sparandet och hamnar på +0,9 procent i förhållande till BNP år 2016, dvs. ungefär i nivå med regeringens sparmål om 1 procent. Det bör understrykas att detta sparande är i samklang med att kommunsektorns kostnadsvolym i genomsnitt ökar 1,7 procent årligen mellan 2012 och 2016. Skatteunderlagsprognoser Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 2013-15 SKL, okt 2012 3,1 3,9 3,2 3,7 4,4 11,3 BP, sept 2012 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 13,1 SKL, aug 2012 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 11,4 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 12:46. Jämfört med prognosen från SKL i augusti innebär denna prognos en liten nedjustering av utvecklingen år 2012 och 2013 (se tabell ovan). 11

Genomförande av verksamhetsplanering Verksamhetens planeringsramar utgår ifrån de skatter och statsbidrag som kommunen bedöms ha 2013 minskat med finansnettot. Utöver det ekonomiska utrymmet utgör de finansiella målen ett ramverk för planeringen. Finansiella mål Hjo kommuns finansiella mål har sin utgångspunkt i kommunallagens krav på en God ekonomisk hushållning. Detta innebär att kommunen bland annat ska formulera finansiella mål så att medborgarnas skattemedel används på ett effektivt sätt. Verksamhetsplaneringen för 2013-2015 utgår ifrån att: Finansiella mål 1. Hjo kommun bedriver en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att: 1.1 Låneskulden minskar över mandatperioden 2011-2014. 1.2 Investeringar finansieras med egna medel över mandatperioden 2011-2014. 1.3 Kommunens resultat är 8 mkr före pensionsinlösen. Soliditeten exklusive pensionsskulden överstiger 45 %. 2. Skatteuttaget skall inte öka: 2.1 Utdebiteringen är 21:57, kronor per skattekrona 2013-2015. 3. Beredskap ska finnas för framtida ökningar av pensionsskulden. 3.1 Partiell inlösen av pensionsskulden prövas årligen, med beaktande av statens balanskrav. Några förslag i regeringens budgetproposition - Under år 2013 läggs inte sparbetinget för GY11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 miljoner kronor 2013. Fr.o.m. 2014 och framåt fortskrider emellertid regeringens besparingsplan. - Barnomsorg, omsorg på kvällar, nätter och helger. För att stimulera kommunerna att i ökad omfattning erbjuda omsorg på kvällar, nätter och helger avser regeringen att införa ett riktat statsbidrag om sammanlagt 108,5 miljoner kronor 2013 2016. Regeringen föreslår därför att 15,5 miljoner avsätts för detta ändamål för 2013 och beräknar att 31 miljoner per år avsätts under 2014 2016. Per invånare innebär satsningen ungefär 2 kr/inv (17 tkr). - 40 miljoner avsätts till utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet, för Hjo kommun och politikområdet Arbete och socialtjänst innebär detta 40 tkr. - 65 miljoner kronor avsätts för stärkt stöd och skydd för barn och unga, den s.k. Barnskyddsutredningen. för Hjo kommun och politikområdet Arbete och socialtjänst innebär detta 60 tkr. 12

- Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 miljoner kronor. Kompenseras i regleringsbidraget som ingår i den totala finansieringen. - Sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från 1 januari 2013 kompenseras med 550 miljoner kronor. Kompenseras i regleringsbidraget som ingår i den totala finansieringen. Skatter och statsbidrag de olika delposterna Beräkning av ekonomiskt utrymme 2013-2015 Kommande avsnitt visar tidigare års skatter och intäktsnivåer och kommande treårsperiods intäkter och statsbidrag. Den kommunala verksamheten finansieras också av olika avgifter. Avgiftsnivån för planperioden framgår i resultatbudgeten på sidan 26. Årets budget utgår ifrån SKL:s prognos i oktober cirkulär 12:46 avseende budgetförutsättningarna 2013-2015. Budgetarbetet inför 2013 har präglats av oron i omvärlden. En osäker situation globalt, en osäker situation i Europa påverkar förutsättningarna för Sverige och därmed också möjligheterna för oss i Hjo kommun. Att vi hittills lyckats skapa en stabil framfart beror på att vi under de gångna åren gjort hemläxan och haft relativt tydliga planeringsförutsättningar. Med en ryckig omvärld och osäkra skatteprognoser som bas för budgetarbetet 2013 finns en större osäkerhet runt finansförvaltningen än om situationen varit stabilare. Av det skälet finns en viss buffert i finansförvaltning om skatteintäkterna skulle minska ytterligare. Vid en försämrad konjunkturutveckling som kan betraktas som tillfällig och som innebär ytterligare försämrade skatteintäkter är strategin att bufferten initialt hanterar den lägre intäkten istället för att under löpande år angripa verksamheternas budgetramar med besparingsuppdrag. Nivån på denna buffert är svårberäknad, eftersom man inte har prognoser på pensionsskulden från KPA, men också beroende på hur våra egna personalkostnader utvecklas under året m.m. I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren 2013 2015 har följande övergripande antaganden varit utgångspunkten: Antalet invånare uppgår till 8 745 under hela planperioden. Åldersstrukturen är oförändrad. Utdebiteringen är, 21:57, hela planperioden. Kostnaden i den mellankommunala utjämningen av LSS-kostnader är oförändrad hela planperioden. Intäkt och kostnad inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas i enlighet med SKL:s prognoser. Fastighetsavgiften beräknas i enlighet med SCB s prognoser. 13

Finansieringens olika delposter Finansiering Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Skatteintäkter 322 013 326 925 331 553 340 227 349 609 Inkomstutjämning 76 839 73 952 76 554 78 408 83 384 Kostnadsutjämning -8 103-8 165-6 812-6 812-6 812 Regleringsbidrag/avgift 4 444 4 333 4 025 1 706-1 061 Avgift LSS-utjämning -2 393-2 267-2 262-2 262-2 262 Fastighetsavgift 16 300 16 312 16 312 16 312 16 312 Finansiella intäkter 100 400 400 400 400 Finansiella kostnader - 1 500-900 -1 900-2 900-3 200 Summa: 407 700 410 590 417 870 423 373 436 370 Källa: Prognos utifrån SKL cirkulär 12: 46, 2012-10-11. Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKL s prognos (cirk. 12:46) över skatteunderlagets utveckling. Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet består i dag av tre olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, och regleringsbidrag/avgift. Nedan redovisas dessa delposter i finansieringen. Inkomstutjämningen I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift utan får ett tillskott. Inkomstutjämningsbidraget ökar något under hela planperioden (se tabell ovan). Regeringen beslutade 2008 att tillkalla en kommitté (dir 2008:110) med uppgift att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning. Under våren 2011 lämnade utredningen sitt betänkande Likvärdiga förutsättningar översyn av den kommunala utjämningen. I betänkandet föreslås vissa förändringar. Merparten av dessa förslag föreslås träda ikraft 2013. Om de förslag som redovisas i betänkandet antas fullt ut av regeringen innebär det för Hjo kommun ungefär 1,5 mkr sammantaget i mer resurser fr.o.m. 2013. I inkomstutjämningen framgår att effekten är + 4 kr/invånare och i kostnadsutjämningen 118 kr/invånare. Viss effekt om 47 kr/invånare sker också i det s.k. regleringsbidraget. Sammantaget blir effekten således 169 kr per invånare. Regeringen har inte meddelat sitt ställningstagande till kommunerna varvid effekterna inte kunnat beaktas i budget 2013. 14

Kostnadsutjämningen Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera denna service, dvs. sådana skillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen utgår från ett antal delmodeller. Varje sådan modell avser antingen en verksamhet som t.ex. barnomsorg eller äldreomsorg eller faktorer som påverkar kostnader som kan återfinnas i samtliga eller flertalet verksamheter, exempelvis uppvärmningskostnader. I varje delmodell beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna med hjälp av ett antal faktorer som ska spegla de strukturella behovs- och kostnadsskillnaderna mellan enskilda kommuner. Kostnadsutjämningen innefattar modeller för tio verksamheter och kostnadsslag för kommunerna (fyra för landsting). I varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad, i kronor per invånare, för varje enskild kommun. Summerar man de beräknade standardkostnaderna erhåller man en kommuns s.k. strukturkostnad, uttryckt i kronor per invånare. De kommuner som har en beräknad strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i landet får ett bidrag motsvarande den överskjutande kostnaden. Understiger strukturkostnaden genomsnittet i landet betalar kommunen i stället motsvarande avgift. Detta innebär att summan av bidragen i kostnadsutjämningen kommer att motsvara summan av avgifterna. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Hjo kommun betalar en avgift. Kostnadsutjämning (mkr) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Kostnadsutjämning -9,5-15,0-12,7-12,0-13,6-8,1-8,2-6,8-6,8 Regleringsbidrag/-avgift Som tidigare redovisats innebär statens finansiering av inkomstutjämningen att statens kostnader för denna helt styrs av utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget. Staten vet således inte på förhand vad kostnaden för denna finansiering blir. För att staten ändå ska kunna bestämma storleken på sitt totala bidrag till den kommunala sektorn ingår i utjämningssystemet en särskild regleringspost: regleringsbidrag/-avgift. Denna post används även för den ekonomiska regleringen av den kommunala finansieringsprincipen samt för att reglera effekterna av andra åtgärder som påverkar till exempel det kommunala skatteunderlaget. Posten fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna eller landstingen får dessa ett regleringsbidrag på kvarvarande belopp. Omvänt får kommunerna eller landstingen betala en regleringsavgift till staten om nettosumman av bidragen överstiger den ram som staten satt för bidragen till respektive sektor. Bidraget/avgiften utgår som ett enhetligt belopp i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. För Hjo beräknas bidraget till 4 mkr år 2013, 1,7 mkr 2014 och för 2015 blir det en avgift om -1 mkr 2015 och -3,5 mkr 2016.. 15

Regleringsbidrag/-avgift, utf.2004-2011, prognos 2012-2016. 10,00 9,05 8,10 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00 4,33 4,02 2,27 1,71 0,00 0,00 0,00 0,00-1,90-0,20 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016-1,06 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PrognosPrognosPrognosPrognosPrognos -4,00-6,00-4,04-4,31-3,48 Fastighetsavgift Avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Fr.o.m. 2009 anlitar SKL Statistiska Centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun har avgiften beräknats till 16,3 mkr under planperioden. Fastighetsavgift (mkr) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Fastighetsavgiften 0 11,6 14,5 14,8 15,7 16,3 16,3 16,3 16,3 LSS-utjämning För 2012 och framåt är kostnaden beräknad till ungefär -2,2 mkr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i riket är det svårt att bedöma framtiden med hög säkerhet. LSS-utjämning, bidrag/-avgift, utf.2004-2011, prognos 2012-2015. 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5,00 2001 0,00 0,00 2002 2003 0,00-1,70 2004 2005 2,70-1,20 2006 2007 2008-3,60-4,20-0,58-0,08-3,30 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PrognosPrognosPrognosPrognosPrognos 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016-2,27-2,26-2,26-2,26-2,26 16

Budgetramar och politiska prioriteringar De skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 2013 baseras på en skattesats om 21:57 kr per hundralapp. Utdebiteringen till Hjo kommuns invånare innebär en något högre ram än föregående år. Verksamhetens ram uppgår till 422,9 mkr och är en ökning jämfört budget 2012 med 11,6 mkr. Beloppet i finansförvaltningen om -9 mkr är den beräknade skillnaden mellan verklig och debiterad arbetsgivaravgift till verksamheterna för 2013. Därutöver finns intern intäktsökning om -1,4 mkr i finansförv. (se justeringskolumn fin.förv.) sammanlagt (9 mkr + 1,4 mkr = 10,4 mkr) Den del av dessa medel som är återförd till verksamheten uppgår till 5,6 mkr och ligger i politikområdenas ramar. Resterande del 10,4 5,6 = 4,8 mkr utgör en reserv för konjunkturosäkerhet. Om medlen kvarstår vid årets slut prövas partiell inlösen av pensioner som är ett av de finansiella målen i särskild ordning i KF. Kommunbidrag per politikområde framgår nedan: Budgetramar Politikområde (tkr) Budget 2012 Förändring PFÖ 2013 Justering Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Demokrati 6 080 120 6 200 0 6 200 6 281 6 471 KS Förvaltning 35 915 1 470 37 385 1 398 38 783 39 288 40 479 Plan och Bygg 6 178 90 6 268-1 748 4 520 4 579 4 718 Barn och utbildning 175 710 2 270 177 980 1 030 179 010 181 339 186 840 Arbete och socialtjänst 17 757 1 100 18 857 510 19 367 19 619 20 214 Vård och omsorg 137 018 5 580 142 598 0 142 598 144 453 148 836 Kultur, turism och fritid 17 356 2 132 19 488 40 19 528 19 782 20 382 Teknisk service 16 531 1 143 17 673-562 17 112 17 335 17 861 Konjunkturosäkerhet och/eller amortering pensionsskuld. 0 0 0 4 814 4 814 4 877 5 025 Finansförvaltningen -1 170-3 112-4 282-4 718-9 000-9 117-9 394 Verksamheternas budget 411 376 10 793 422 167 764 422 932 428 435 441 432 Finansförvaltningen -11 674 0-11 674-1 388-13 062-13 062-13 062 Summa: 399 702 10 793 410 493-624 409 870 415 373 428 370 Kommentar: Se PFÖ-dokument för specificering och härledning av PFÖ-ram 2013 (Förändringskolumnen ovan). För mer information om de enskilda posterna per politikområde i justeringskolumnen ovan hänvisas till påföljande tabeller i dokumentet samt respektive politikområdes avsnitt längre fram i dokumentet. Budgetprocessen beskrivs på sidan 8-9. Arbetet med fördelning av resurser avseende det s.k. budgetåret (2013) är ett noggrant arbete där ett flertal faktorer vägs in i PFÖ-processen under våren (se bl.a. sid 16 i PFÖ 2012-2014). År1 i den rullande treårsplaneringen behandlas således utifrån flertalet faktorer i under vårarbetet med PFÖ. Detta innebär att ramarna under planperioden i ovan tabell per politikområde syftar till att ge en indikation utifrån finansieringens möjligheter och kommunfullmäktiges finansiella resultatmål, men kommer justeras i vårens PFÖ arbete. Arbetsmetoden är en avvägning för att kunna hantera svåra planeringsförutsättningar centralt kopplat till finansieringen och otydligheten i regeringens vårproposition. Men också för att tidigt i vårprocessen kunna ge preliminära ramar till förvaltningen (PFÖ-ramarna) så att deras planering ges förutsättningar till anpassning till rådande ekonomiska förutsättningar. Avvägning har under de senaste åren varit bidragande i den måluppfyllelse som redovisats avseende de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning. 17

Kapitaltjänstkostnader Vid större förändring anges aktuellt investeringsprojekt som medför ökade kapitaltjänstkostnader samt det omvända om någon större anläggning färdigavskrivs och därmed medför lägre kapitaltjänstkostnad för politikområdet. Varje effekt visas var för sig samt summeras för att få nettoeffekten. Kostnaden består av avskrivningar (SKL-riktlinjer) och intern ränta (5 %). Den avgiftsfinansierade verksamhetens internränta (VA) beräknas annorlunda. Beräkningarna av justering för förändrade kapitaltjänstkostnader fördelas på fastighet och övrigt. Anledningen till denna uppdelning är att kompensation för nya kostnader avseende kapitaltjänst på investeringar som löper på fastigheter ligger inom ramen för intern hyressystemet. Detta får till följd att det politikområde där den betalande verksamheten/ hyresgästen hör hemma får kompensationen i form av ramtilldelning. Detta innebär att Teknisk service kostnader för kapitaltjänst ökar med 150 tkr avseende inköp av maskiner för skötsel av konstgräsplan. Övriga tillkommande kapitaltjänstkostnader som löper på konstgräsplanen lyfts inom politikområdet Kultur, Turism och Fritid. Kompensationen för ökade kostnader för kapitaltjänst avseende renovering av Samrealskolan till en kostnad av 8 mkr ligger också på Kultur, Fritid och Turism. Teknisk service kostnader i PFÖ13 med 562 tkr avseende kapitaltjänstkostnader för investering i rondeller vid nedre delen av infarten från Skövde omräknas inför driftsbudget 2014 (ny lösning bearbetas), medan 70 tkr avseende investering i ny belysning i Stadsparken tillförs. Budgetramar Politikområde (tkr) PFÖ 2013 Bu13 inkl PFÖ 13 Kommentar Demokrati 0 0 Ingen justering KS Förvaltning 0 0 Ingen justering Plan och Bygg 0 0 Ingen justering Barn och utbildning 0 0 Ingen justering Arbete och socialtjänst 0 0 Ingen justering Vård och omsorg 100 100 Inventarier Kultur, turism och fritid 670 670 Fastighet samreal Kultur, turism och fritid 550 550 Konstgräsplan Kultur, turism och fritid 100 100 Inventarier samreal Teknisk service 562 0 PFÖ: Rondeller, Projektering utifrån andra förutsättning än PFÖ13 påbörjas hösten 2013 varvid projektet kommer omräknas. Teknisk service 70 70 Ny belysning Stadsparken Teknisk service 150 150 Maskiner för skötsel av konstgräsplan S:a kapitaltjänst 2 202 1 640 18

Politiska prioriteringar mer/mindre resurser i budget 2013 jämfört 2012. Satsningar i budget 2012 som permanentas i 2013 års PFÖ (tkr) De satsningar som beskrivs i budget och verksamhetsplan 2012 permanentas i PFÖ 2013 sånär som på engångsmedel för utvecklingsinsatser på personalenhet om 200 tkr. De medel som avsattes till 600 års jubileum redan i budget 2012 om 100 tkr kvarstår t.o.m. år 2013. Försörjningsstödet prövas i särskild ordning årligen utifrån de förhållanden som råder. Inför 2013 förstärks anslaget med 700 tkr, (se strukturkolumn Arbete och socialtjänst i PFÖ13). Politiska prioriteringar mindre resurser 2013 (tkr) i PFÖ13 Politikområde (tkr) PFÖ Bu13 inkl Kommentar 2013 PFÖ13 KS Förvaltning -200-200 Engångsmedel 2012 utvecklingsinsatser PA-enheten. Nya prioriterade områden avseende 2013 (tkr) i PFÖ13 och Budget 2013 Politikområde (tkr) PFÖ 2013 Bu13 inkl Kommentar PFÖ13 Demokrati 25 25 Generellt tillskott KS Förvaltning 300 200 Räddningstjänsten Östra Skaraborg. KS Förvaltning 800 800 600-års jubileum 2013 (totalt 0,9 mkr 2013). KS Förvaltning 50 150 Stöd för efterföljande arbete visionsarbete, strategier. KS Förvaltning 0-180 Lägre avgift Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) (tillfällig). KS Förvaltning 0-350 Telefonväxelbyte, ny upphandling. KS Förvaltning 0 100 Leva och Bo projektet. Information och marknadsföring. Införande av nytt intranät finansierat. KS Förvaltning 0 110 Kommunledning ökade kostnader KS Förvaltning 100 100 Stabsfunktioner såsom effektivisering personal administrationen, samt publicering avtalskataloger och pågående upphandlingar på webben samt system för ökad internkontroll m.m. Barn och utbildning 195 195 IT-satsning fas 2. Barn och utbildning 1 180 1 180 Kompensation högre gymnasiekostnader än normalt. Barn och utbildning 0 850 Tillfällig barnomsorgsavdelning hösten 2013. Barn och utbildning 0 150 Barnomsorg på obekväma tider införs i slutet på 2013. Arbete och socialtjänst 700 700 Förstärkning försörjningsstöd. (Strukturkolumn) Arbete och socialtjänst 75 75 Budget och skuldrådgivning (snabbare handläggning) Arbete och socialtjänst 0 250 Förstärkt resurs kopplat till handläggning av försörjningsstöd för att en nära arbetsledning, metoduppföljning, ärendeförd. m.m. 19