Förskolan Kisa Barn- och utbildningsnämnden Område 2 KVALITETSREDOVISNING 12/13 Förskolans gemensamma kvalitetsredovisning bygger på de utvärderingar och analyser som varje avdelning och förskola gjort för sin verksamhet. Statistiska uppgifter och uppföljning av kompetensutveckling ligger också som grund. Kvalitetssäkring Varje förskoleavdelning har ansvar för att följa upp, utvärdera och analysera sin verksamhet utifrån den årsplan man arbetar efter. detta utgör grunden för den gemensamma kvalitetsredovisningen för förskolorna i Kisa. Kvalitetsredovisningen publiceras på hemsida under Barn och utbildning. Alla förskolor arbetar med kvalitetsarbete genom aktionsforskning. Utifrån ett förbättrings- eller utvecklingsområde i den egna praktiken skrivs en problemformulering. En eller flera aktioner bestäms utifrån problemformuleringen. Det resultat som blir av aktionerna analyseras i relation till beprövade erfarenheter samt litteratur och/eller forskning. Analysen hjälper till att synliggöra vidare utvecklingsområden. Mål Det styrdokument som är ledande för förskolans verksamhet är Lpfö 98/10. I den av fullmäktige antagna skolplanen anges fyra prioriterade områden som gäller även för förskolans verksamhet. Förskolorna har utarbetat en gemensam årsplan och den tillsammans förskolornas egen verksamhetsplan vilket utgör mål för verksamheten. Problemformuleringar i kvalitetsarbetet genom aktionsforskning kopplas till mål. Dessa mål i verksamheten kan alltid hänföras till styrdokument Kinda kommuns övergripande strategiska mål och skolplanens prioriterade områden De övergripande strategiska målen i Kinda kommun är följande: Kommunikation/infrastruktur, Näringsliv, Samverkan, Kompetens, Agenda21/hållbar utveckling, Marknadsföring och Kultur. Inom de fyra utvecklingsområdena i skolplanen har inriktningsmål fastställts som gäller även för förskolans verksamhet och dessa samverkar med de övergripande strategiska målen. Skolplanens utvecklingsområden som utgör en del i uppdraget synliggörs på följande sätt.
Delaktighet och inflytande KUNSKAP Miljö och hälsa Samverkan - omvärldsorientering Insatser Organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskolans verksamhet i kommunen. Kontaktpolitiker finns utsedda för att hålla kontakt med område 2. Förvaltningschef är högst ansvariga tjänsteman. Förskolans verksamhet leddes fram till 1 mars 2013 av rektor tillika förskolechef med en ledningsresurs. 1 mars infördes ny organisation och en förskolechef tillträdde med övergripande ansvar för förskolornas verksamhet. Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvar för personal, verksamhetens organisation, verksamhetens ekonomi samt att leda och samordna det pedagogiska arbetet och att verka för en utveckling. Enheter och lokaler Bergets förskola Avd. Rubinen 3-4 år Antal barn: 21 Avd. Smaragden 2-3år Antal barn: 15 Avd. Safiren 1-2 år Antal barn: 16 Summa antal barn: 52 Tornhagens förskola Avd. Smultron 2-4 år Antal barn: 17 Avd. Gläntan 2-3 år Antal barn: 17 Avd. Tuvan 1-2 år Antal barn: 12 Summa antal barn: 46 Bäckgårdens förskola Avd. Trollsländan 5 år Antal barn: 44 Avd. Humlan 3-4 år Antal barn: 21 Avd. Minimalen 1-3 år Antal barn: 16 Summa antal barn: 81 Kommentarer: antalet barn är från maj 2013. Vid vårterminens slut 2013 avslutas verksamheten på avdelningarna Humlan och Minimalen på Bäckgården. På Tornhagens förskola har renovering av fasaden påbörjats.
Personella resurser Förskolan har haft en personaltilldelning enligt följande: en heltidstjänst på 5 barn i åldern 1-5 år, en heltidstjänst på 10 barn i åldern 4-5 år. I den tilldelningen ingår planerings- och reflektionstid. För kvalitetsarbete genom aktionsforskning finns avsatt tid på 1,5 tim/avd/mån för reflektionstid. På två av förskolorna finns kokerskor och deras tjänst har tillsammans utgjort drygt 1,5 %. Assistentresurser har funnits för barn i behov av särskilt stöd på två av förskolorna. Fram till 1 mars utgjordes förskolans ledning av en rektor tillika förskolechef samt en ledningsresurs. Dessa två heltider delade sin tjänst på skola och förskola. 1 mars trädde en organisationsförändring i kraft och förskolan fick en förskolechef på 100 %. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens genom den språkresurs som har sin tjänst i hela kommunen. Språkresursen stöttar barn i deras språkutveckling efter uppdrag från logoped. Hon ger även tips och stöd till personal. Elevhälsan innefattar även förskolan och där har språkresursen sin bas. För förskolans del finns somaliskt språkstöd med ca 5 tim/ vecka. Den resursen fungerar även som tolk. En tjänst på 50 %, nystartsjobb, finns som omsorg och stöd till somaliska barn och föräldrar. Öppna förskolan hade fram till början av vårterminen en tjänst på 25 % för den verksamhet som ingår i familjecentralen Glimten. Då utökades den förskollärartjänsten till 50 %. Materiella resurser Samtliga förskolor har datorer ute på enheterna. De används mestadels av personalen, men där det finns tillgång på bärbara datorer kan de användas i verksamheten med barnen om så önskas. Som stöd vid dokumentationen används digitalkamera. Till förskolans verksamhet finns ekonomiska resurser avsatta. Viss del avsätts för gemensam förbrukning som t.ex OH-kostnader. Övrigt fördelas som verksamhetspengar till förskolorna utifrån det antal barn som är placerade. Kompetensutveckling Arbetet och fortbildningen kring årsplanen har resulterat i en utarbetad årsplan som alla förskolor har som grund för sin verksamhet. Årsplanen beskrivs som ett sätt att strukturera kärnan i verksamheten utifrån uppdraget. (Se bilaga) Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning är kompetensutveckling för pedagoger samtidigt som det är ett kvalitets- och utvecklingsarbete i verksamheten. Pedagoger reflekterar tillsammans och vid några tillfällen har reflektionen varit tillsammans med en handledare. En av kommunens pedagoger är fortbildare i NTA (Natur och Teknik för Alla). Hon har bidragit till att många av pedagogerna har getts tillfälle till utbildning i NTA luft och NTA vatten. Detta medför att det finns kompetens för att arbeta med natur och teknik med hjälp av de lådor som finns med material inom dessa områden. Under året har ett längre fortbildningsprojekt matematik i förskolan avslutats. Det har varit fokus på vad matematik med små barn är samt även hur det kan bedrivas med ett
utomhuspedagogiskt perspektiv. Genom föreläsningar och praktiska exempel har kompetenshöjande fortbildning getts till pedagogerna i förskolan. Det avspeglar sig sedan i verksamheten tillsammans med barnen. Förskolans kokerskor har till stor del haft egen kompetensutveckling inom sitt område. De har t.ex. deltagit i ett projekt tillsammans med kostverksamheten, Fokus Matglädje. Förskolan i Kisa Förskolans verksamhet baseras på uppdraget i Lpfö98/10 som säger att förskolan ska vara trygg, lärorik och rolig för barnen. Strävansmålen i läroplanen är uppdraget som förskolans personal har att arbeta utifrån. Vidare har förskolan kommunens skolplan samt årsplanen och kvalitetsarbetet genom aktionsforskning som en bas i verksamheten. Förskolans gemensamma redovisning utgår från de prioriterade områdena i skolplanen, utvärderingar utifrån etapper i årsplanen samt kvalitetsarbetet genom aktionsforskning. Reggio Emilia inspirerat arbetssätt förekommer i förskolans verksamhet. Temaarbete genomförs och vid tillfälle har det skett som kvalitetsarbete genom aktionsforskning. Kunskapsutveckling Förskolan bidrar till det livslånga lärandet genom att erbjuda en varierad verksamhet där strävansmålen i Lpfö98/10 utgör grunden. Förskolorna har arbetat med teman, projekt och kvalitetsarbeten inom olika områden som bidrar till kunskapsutveckling hos barnen. Dessa teman, projekt och kvalitetsarbeten spänner över flera kunskapsområden där pedagoger kan väcka barnens intressen inom de prioriterade målen i skolplanen och inom områdena språk, matematik, natur och teknik i Lpfö98/10. Före Bornholmsmodellen används som ett stöd i det språkutvecklande arbetet på förskolorna. I det språkutvecklande arbetet med de yngsta barnen används ofta Babblarna. Genom bl.a. NTA-lådorna får barnen möta natur och teknik. Utifrån observationer och pedagogers delaktighet i leken formas miljön för att bidra till kunskapsutveckling hos barnen. Miljö och Hälsa Förskoleverksamheten bedrivs i fungerande lokaler och är belägna i miljöer med närhet till skogs- eller naturområden. Dessa områden är en tillgång i verksamheten och nyttjas kontinuerligt. I kvalitetsarbeten finns exempel som har haft fokus på miljöaktioner och utomhusmiljön. På alla förskolor vistas barnen utomhus flera timmar varje dag. Ur ett hälsoperspektiv kan nämnas att genom lek och aktiviteter i utemiljöer övar barnen sin motorik. Varje dag är det vila eller en lugn stund för barnen för att ge tillfälle för återhämtning. Hygienrutiner är av betydelse för att främja hälsa och minska ev. smittospridning. Maten lagas i omedelbar närhet eller på förskolan till samtliga förskolebarn. Två av de tre förskolorna har egen kokerska. Avtal finns för inköp av vissa lokalt producerade köttvaror. Vegetariskt alternativ finns för dem som inte ska äta köttprodukter. En likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling finns på förskolorna.
Delaktighet och inflytande Föräldrars delaktighet i förskolan sker genom daglig föräldrakontakt. Inskolningen är första steget i föräldrarnas delaktighet. Föräldrasamråd med representanter från varje förskola tillsammans med ledningsansvarig i förskolan samt en arbetslagsrepresentant från förskolorna träffas varje termin. Det är ett forum för delaktighet och inflytande i förskoleverksamheten. Det förekommer inslag från någon som har fördjupad kunskap inom ett visst område som t.ex. ett pedagogiskt område i förskolan, kostverksamheten. Varje förskola har minst ett föräldramöte under året där information och dialog sker kring verksamheten på den aktuella enheten. Tillfällen som gårdsfest och/eller drop in då föräldrar bjuds är också tillfällen för delaktighet. Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal efter inskolning erbjuds alla föräldrar. För de föräldrar som behöver finns tillgång till tolksamtal. Genom en enkät från BUN har föräldrar möjlighet att påtala sin syn och uppfattning kring verksamheten i förskolan. Även barnen som är 4-5 år har fått göra en utvärdering. Barnens inflytande i verksamheten sker utifrån mognad och ålder. Det kan handla om att göra val utifrån olika alternativ eller att få med en önskan om något i den planerade verksamheten. Miljön ska inbjuda till att göra egna val i lek och aktiviteter av olika slag. Barns intresse som tas upp i verksamheten är ett sätt för barn att ha inflytande. Det kan visa sig i teman och projekt. Observationer och barnintervjuer bidrar till att pedagoger kan ta till vara barnens behov och önskemål i verksamheten. Samverkan omvärldsorientering Ett samarbete med biblioteket finns genom att de tillhandahåller bokpåsar på förskolorna som barn och föräldrar får låna med hem. Vidare har varje förskola har ett ombud som ingår i ett samarbete med biblioteket för att få pedagogiska boktips m.m. Samverkan sker med samordnare för introduktion av flyktingar när det gäller våra nysvenska barn och familjer. Barn från olika kulturer kan ses som en omvärldsorientering. Tillfällen med utflykter i närmiljön bidrar till en omvärldsorientering som ligger nära barnen. En förskola har vid vissa tillfällen utbyte med det äldreboende som finns i omedelbar närhet till förskolan. Besök vid bondgård, deltagande i aktivitet på hembygdsgården, teaterresa är exempel på omvärldsorientering. Utflykter i närmiljön är förekommande inslag. För samverkan vid överlämningar till förskoleklass finns en framtagen handlingsplan. Rutiner för överlämnande finns även för övergången till femårsförskolan Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning ingår i förskolornas verksamhet. Det finns avsatt tid för reflektion och handledning för att ett fortsatt lärande och utveckling ska ske. Kvalitetsarbetet utgår från den egna praktiken. Ett utvecklings- och förbättringsområde ger upphov till en problemformulering som är utgångspunkten för vilka aktioner och verktyg som ska användas så att processen kan följas för att få ett resultat att analysera. I reflektionen möts beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Exempel på utvecklings- och förbättringsområden som funnits på förskolor är:
Hur får vi barnen mer miljömedvetna? Hur inspirerar och utvecklar vi uteleken med ett uterum? Hur gör vi ateljén mer inbjudande? Hur möter vi barn i trots? Hur får vi barnen delaktiga i vår pappersåtervinning? Hur kan vi använda oss av årsplanen i vårt kvalitetsarbete? Årsplanen Utifrån beskrivningen i boken Årsplanen ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan (Göran Krok, Maria Lindewald) om hur en årsplan kan tydliggöra och strukturera förskolans verksamhet har en årsplan arbetats fram i förskolorna. (Se bilaga 1). Varje etapp i årsplanen har delmål som formulerats och dokumenterats så att de samstämmer med målen i Lpfö 98/10. Varje etapp utvärderas och följs upp. Samtliga etappers utvärderingar utgör sedan utvärderingen för hela läsåret. Dokumentation Etapperna i årsplanen utvärderas och det utgör en form av dokumentation. Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning dokumenteras. Förskolorna använder sig av portfolio för att synliggöra barnens lärande och utveckling. I portfolion finns fem områden med och det är Jag, Jag kan, Familj och kompisar, Vad vi gör samt Jag tycker. Portfolion ska synliggöra barns lärande. Öppna förskolan Öppna förskolan ingår i familjecentralen Glimten som är ett samarbete mellan kommunen och landstinget. BHV (Barnhälsovården) har sin placering i familjecentralen. Individ- och familj inom socialtjänsten ingår i samarbetet genom att familjebehandlare finns med vid vissa tillfällen i öppna förskolan. Öppna förskolan är en öppen verksamhet för förskolebarn tillsammans med en vuxen, vilket oftast är en förälder. Förskollärartjänsten har i början av 2013 utökats från 25 % till 50 %. Vissa tillfällen i veckan har fokus verksamhet och stöd till nysvenska familjer. Samarbetet och verksamheten i familjecentralen följs upp vid träffar varje med ledningsansvariga tillsammans med dem som arbetar i familjecentralen. Resultat Arbetet utifrån årsplanen visar på att den är ett stöd i att få struktur och att det bidrar till en kontinuitet i planering, genomförande och utvärdering av den pedagogiska verksamheten. I kvalitetsarbetet genom aktionsforskning visar förskolorna på resultat som leder till utveckling och förbättring i verksamheten. Det visar då på ökad kvalitet i verksamheten. Planerad verksamhet utifrån verksamhetsplan har genomförts i förskolorna. Fortbildningen i matematik har bidragit till en ökad medvetenhet kring vad matematik i förskolan är.
Matematiska begrepp blir en naturlig del i det språkutvecklande arbetet. Pedagoger för in matematiska begrepp i lek och rutinsituationer på förskolan. Genom att de flesta i arbetslagen har fått del av NTA utbildning och kan använda sig av materialet i NTA lådor bidrar det till att natur och teknik finns med i förskolans verksamhet. Förskolans tal och språkansvariga bidrar med stöd både till barn och personal i det språkutvecklande arbetet. På förskolor där arbetssättet är Reggio Emilia inspirerat har projekt genomförts tillsammans med barnen. Föräldrasamverkan fungerar genom inskolning, föräldramöte, samråd, utvecklingssamtal, daglig kontakt. Enkäten från BUN till föräldrarna visade att de flesta instämde i hög grad i att de upplever förskolan som trygg, får information och känner sig delaktiga. Utvärderingen som föräldrar gjort i femårsverksamheten visar på att de är nöjda med verksamhet och personal. Familjecentralens verksamhet har en nära föräldrasamverkan och samarbetet mellan kommun och landsting ger goda förutsättningar för ett naturligt samarbete och kontakter. Analys Genom att etapper i årsplanen utvärderas kan arbetslaget kontinuerligt följa upp och planera för fortsatt verksamhet. Årsplanen synliggör strukturen under året. En utvärdering av årsplanen för att veta om den är ett stöd som är i överensstämmelse med uppdraget i Lpfö 98/10 på ett sätt så att inget blir åsidosatt är viktigt att göra. Det pedagogiska arbetet i förskolan ska ske utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. I kvalitetsarbetet genom aktionsforskning sker det. Tid för reflektion och ekonomiska resurser för att få ut den tiden är viktigt även i fortsättningen. Två pedagoger, en i Kisa och en i Rimforsa, kommer att få några procent av sin tjänst avsatt för att utbilda de förskollärare som inte har utbildning inom aktionsforskning samt för att handleda kollegor. De bedömer som en väg för utveckling i vårt kvalitetsarbete. Före Bornholmsmodellen är implementerad i förskolans verksamhet och stöd ges av förskolans språkansvarige även i fortsättningen. Det stödet kan vara viktigt då det ännu har gått för kort tid för att göra en utvärdering på effekterna av det. Kunskaper kring två eller flerspråkiga finns ett behov av dessa barn blivit flera i förskolan. Det behövs även mera kunskap om kulturmöten och föräldrasamverkan när det gäller bemötandet av våra nysvenska familjer. Den avslutade matematikfortbildningen har gett kunskap om vad matematik i förskolan är samt gett inspiration till att använda det i verksamheten. Det blir synliggjort i bl.a. projekt och teman. Projekt och teman ger möjlighet till att få med flera områden av det som Läroplanen säger att pedagoger ska arbeta med tillsammans med barnen. I dessa arbetssätt finns också förutsättningar att ta vara på synpunkter från barnen. Men det krävs tid för reflektion och planering vilket visat sig svårt att få att fungera som det är behov av. Femårsförskolan som haft sitt första år i Kisa har av föräldrar fått goda omdömen när det gäller pedagogisk verksamhet och pedagogers engagemang. Förskolans lokaler är fungerande och utemiljöerna har bra förutsättningar till att bli attraktiva. Det är dock viktigt att ta vara på de förutsättningar som finns och förbättra och utveckla så att det blir stimulerande och säkra gårdar för förskolans verksamhet.
Öppna förskolan som en del i en familjecentral innebär att det kan knytas kontakter på ett naturligt sätt med olika parter. Öppna förskolan är en social tillgång för barn med föräldrar. Det gäller inte minst de flyktingfamiljer som finns med i verksamheten. Varje förskola har sin egen likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Här finns dock ett förbättringsområde både i att bli insatt i riktlinjerna kring planerna och att de ska upplevas som en del i verksamheten där pedagoger, barn och föräldrar är delaktiga på olika sätt. Carin Olsson, förskolechef