Møteinnkalling Eldrerådet



Relevanta dokument
RAPPORT. Fördjupad RVU Värmland Østfold REGION VÄRMLAND GÖTEBORG KOLLEKTIVTRAFIK UPPDRAGSNUMMER

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Testresenärer på Öresundståget

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

Interreg Sverige- Norge programmet

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Uppföljning Nyanställda 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.

Nytt trafikutbud i Borlange kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Regler servicetrafik/färdtjänst

Turistundersökning Marstrand 2009

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

Linda Kummel, Planeringsarkitekt MSA. Ökat cyklande I SMÅ OCH STORA STÄDER. Cykelkonferensen maj

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N

Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år?

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Kort om resvanor i Luleå kommun

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

Sveriges internationella överenskommelser

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Resultat av enkät nr 2 Testresenären

Resvane- undersökning 2013

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie Analys & Strategi

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Ansökan om utbetalning av EU-medel ska göras enligt följande plan (se även 5 i ovan nämnda samt bilagda föreskrifter):

Vad lär ni eleverna? 2

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

3 Utredningsalternativ

Dalarö Företagarförenings synpunkter på föreslagna trafikförändringar i busstrafiken i Haninge, Nynäshamn och Tyresö

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Trafikanalys Drömgården

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Resvaneundersökning 1&2

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 5 Reducerad busstrafik

Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering. SeaGIS slutseminarium Vasa Malin Ek

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Kommunal Kollektiv Trafikplan

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Jernbaneforum Öst, 12 juni 2013

FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

DIARIENUMMER G DELOMRÅDE GS

Bilaga 3 persontrafik

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Busstrafik på Storsvängen i Karlstad

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN ) KS/2015:252

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

BILAGA (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Skolskjutsreglemente Flens kommun

DIARIENUMMER N DELOMRÅDE NGB. Projekt: Sosial integrering gjennom entreprenørskap og samarbeid

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

Synpunkter. Biljettsystem. Problem med dagens system, för lokala resor RTP>2030

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art ,6m. Art

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

DIN FRITIDSBOSTAD. 1. Vilken typ av fritidsbostad äger ni?

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

3. Körvägsalternativ. 3.1 Identifierade körvägar

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

Interpellation

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

1. Motionen. Kultursekretariatet. Rapport Kulturupplevelser för regionens unga

Transkript:

Møteinnkalling Eldrerådet Møtested: Fylkeshuset, Fredriksten Tidspunkt: 13.11.2015 kl. 10:00 Eventuelle forfall meldes til Caroline Østvold, telefon 69117412 eller carost1@ostfoldfk.no Varamedlemmer møter etter nærmere avtale. Innkalling er sendt til: Navn Funksjon Representerer Einar Antonsen Medlem Arbeiderpartiet Ann-Karin Aarvik Medlem Kristelig Folkeparti May-Ann Fagerheim Medlem Høyre Solveig Bredal-Thorsen Medlem Brukerrepresentant Gerd Skovdahl Leder Brukerrepresentant Magnar Enggrav Medlem Brukerrepresentant Freddy Lindquist Nestleder Brukerrepresentant Sarpsborg, 6. november 2015 Gerd Skovdahl leder Side1

Side2

Saksliste Saksnr. Sakstittel Side (Ingen tittel) PS 21/2015 Fylkesrådmannens forslag til årsbudsjett 2016 PS 22/2015 Resultater fra markedsanalyse og avklaring av nytt busstilbud mellom Østfold og region Värmland PS 23/2015 Utvidelse av tilbud med skysskort i videregående opplæring og noen andre billettjusteringer PS 24/2015 Videreutvikling av Ungdommens fylkesråd PS 25/2015 Gjennomgang av Transporttjenesten for funksjonshemmede i Østfold PS 26/2015 Orienteringssaker for eldrerådet 13. november 2015 Side3

Saksnr.: 2015/13696 Løpenr.: 88040/2015 Klassering: 200 Saksbehandler: Jostein Jacobsen Gjeldnes Møtebok Saksframlegg Behandlet av Møtedato Utvalgssaksnr. Flerkulturelt råd 11.11.2015 28/2015 Yrkesopplæringsnemnda 12.11.2015 34/2015 Fylkesrådet for funksjonshemmede 12.11.2015 31/2015 Eldrerådet 13.11.2015 21/2015 Arbeidsmiljøutvalget 13.11.2015 Hovedarbeidsmiljøutvalget 13.11.2015 Administrasjonsutvalget 16.11.2015 Næring og kulturkomiteen 17.11.2015 7/2015 Samferdselskomiteen 17.11.2015 6/2015 Opplæringskomiteen 17.11.2015 8/2015 Fylkesutvalget 18.11.2015 28/2015 Fylkestinget 02.12.2015 Fylkesrådmannens forslag til årsbudsjett 2016 Vedlegg 1 Lenke til vedlegg i saken: Fylkesrådmannens forslag til årsbudsjett 2016 Generelt Fylkesrådmannen legger med dette frem forslag til årsbudsjett for 2016 til politisk behandling. Fylkestinget inviteres til å vedta drifts- og investeringsrammer samt resultatmål og grunnleggende prinsipper og føringer for den aktivitet som skal utføres i 2016. Under rammeområdet Administrasjon, fellesfunksjoner og reserve er det budsjettert med flere samleposter som skal fordeles over flere rammeområder i forhold til den aktivitet og de behov som oppstår i løpet av året. Dette gjelder midler til å inngå avtaler med lærekandidater og kontrakter, personalpolitiske midler, frikjøp av tillitsvalgte, omstillingsmidler. Videre gjelder det fordeling av utgiftene til administrasjonslokalene og ØFKs eiendomsseksjon. Under rammeområdet Opplæringstjenester er det budsjettert på funksjonsgruppen 510 560 samlet. Regnskapsføring og virksomhetenes forslag til budsjett er utarbeidet pr funksjon, men fordelingen gis samlet slik at virksomheten kan se tildelingen på funksjonsgruppen som en samlet netto bevilgning. Bevilgningene må brukes innenfor de Side4

rammer som gjelder og etter kriterier som gis verbalt i budsjettet og tildelingsbrevet, jf reglement og fullmakter for Østfold fylkeskommunes årsbudsjett. Av hensyn til økonomistyringen ved den enkelte virksomhet er det viktig at midler som disponeres gjennom året også snarest mulig synliggjøres i virksomhetenes budsjetter. Det vil derfor være hensiktsmessig at fylkesrådmannen gis fullmakt til å disponere/fordele disse midlene på tvers av rammeområdene i tråd med de føringer og prinsipper som er nedfelt i budsjettdokumentet, slik reglement og fullmakter for Østfold fylkeskommunes årsbudsjett åpner for. Om budsjettet for 2016 De politiske føringene fra Økonomiplanen 2016-19 er så langt det har vært mulig blitt innarbeidet i budsjettet. Tannhelse får et budsjett på kr 109,4 mill. Klinikkstrukturplan følges opp med bygging av nye klinikker i Askim og Mysen som skal stå ferdig oktober 2016, og ny klinikk i Moss i 2017. Ny organisering av Tannhelsetjenesten i samsvar med klinikkstrukturplan settes 1. januar 2016. Pasienter med kommunal rusoppfølging og i legemiddel assistert rehabilitering (LAR) skal tilbys tannhelsetjenester i våre egne klinikker. Tilbudet på tannklinikken i Moss til pasienter som har vært utsatt for tortur- og overgrep, samt pasienter med odontofobi (TOO) fortsetter. Tannhelsetjenestens kompetansesenter Øst (TKØ) bygger opp klinisk virksomhet, i nye lokaler. Samferdsel inkl. vegsjefen i Østfold får et budsjett på kr 570,8 mill. Innenfor vegbudsjettet prioriteres midler til dekkevedlikehold og punktutbedringer samt tiltak for gående og syklende. Det foreslås kr 43 mill til bruinvesteringer, og nye kr 24.5 mill til tverrforbindelsene. Styrket kollektivsystem til nytt sykehus på Kalnes og Bussmetro i Moss får helårsvirkning fra og med 2016, med årskostnad hhv kr 15 mill og kr 4.5 mill. TTordningen, som skal gjennomgås i 2016, er styrket med kr 1 mill. i tillegg mottas kr 50 mill i belønningsmidler til nedre Glomma. Opplæring får et budsjett på kr 1 757,2 mill. Målet er at enda flere elever fullfører og består gjennom satsing på kvalitetsutvikling, læringsmiljø og læringsutbytte, ledelse og kompetanseutvikling. Det legges opp til en forsterket offensiv for nok læreplasser og rammen er økt med kr 20 mill. Regional kompetanseplan følges opp med handlingsprogram. Skolebruksplanen følges opp med planlegging av prioriterte tiltak innenfor nybygg og endringer i tilbudsstruktur. Programmering for nye St. Olav videregående skole skal igangsettes, og det skal foretas tomtevalg for nye Frederik II videregående skole. Voksenopplæring er styrket med kr 2,5 mill. Regionalutvikling får et budsjett på kr 140,5 mill. Nytt planprogram til Regional planstrategi skal vedtas, og trekke opp utfordringer og strategier for utvikling av Østfoldsamfunnet framover. Viktige satsinger framover blir en ny næringsoffensiv, nytt såkornfond, vår rolle som vannregionmyndighet, som regional kulturminnemyndighet og som folkehelsemyndighet, vår handlingsplan for klima og energi, ny regional kompetanseplan, videreutvikling av Østfold kulturutvikling, utviklingen av en regional friluftspolitikk med oppstart Regional plan for idrett og friluftsliv, og en helhetlig areal- og transportpolitikk. Administrasjon og fellesposter, politisk styring og kontrollorganer får et budsjett på kr 205,2 mill. Budsjettet er tilpasset endringer i den politiske styringsstrukturen. Sparetiltak for kr 31 mill krever satsing på ledelsesressurser og kompetanse og tett samarbeid med arbeidstakerorganisasjonene. Kvalitet på tjenester og utviklingstiltak må balanseres mot effektivisering, omstilling og mulig nedbemanning. Det er avsatt kr 8 mill til 2 Side5

omstillingsarbeid. Antall lærlinger/lærekandidater i fylkeskommunen foreslås økt fra 47 i januar 2015 til 70 i 2016. Skatteanslaget for 2016 Fylkesrådmannen har lagt skatteanslaget for 2016 i statsbudsjettet til grunn. Utbytte fra Østfold Energi Fylkesrådmannen legger til grunn fylkestingets anslag om et ordinært utbytte fra Østfold Energi på kr 30 mill i 2016. Fylkesrådmannens forslag til innstilling 1. Fylkesrådmannens forslag til driftsbudsjett for 2016 vedtas slik det fremgår av budsjettskjemaene DRIFTSBUDSJETT 1A og 1B (kapittel 6 i budsjettforslaget). Fra rammeområdet politisk styring og kontrollorganer bevilges kr 5,5 mill til tjeneste 465.0 revisortjenester og kr 0,92 mill til tjeneste 465.1 Sekretariat for kontrollutvalget. Disse netto rammebevilgningene til interfylkeskommunalt samarbeid kan kun endres av fylkestinget. Øvrige bevilgninger gis som netto rammer pr rammeområde. Midler fra den tildelte rammen kan nyttes til å finansiere kjøp av varige driftsmidler med en levetid på tre år eller mer og anskaffelsespris på kr 100 000 eller mer. 2. Fylkesrådmannens forslag til investeringsbudsjett for 2016 vedtas slik det fremgår av budsjettskjemaene INVESTERINGSBUDSJETT 2A og 2B (kapittel 9 i budsjettforslaget). 3. Fylkesrådmannens forslag til årets låneopptak for 2016 på kr 148,2 mill vedtas. 4. Fylkesrådmannens forslag til grunnleggende prinsipper og føringer for 2016 vedtas slik de fremgår av dokumentet. 5. Fylkesrådmannens forslag til resultatmål og arbeidsoppdrag for 2016 vedtas slik de fremgår under kapittel 7. 6. Fylkesrådmannen gis fullmakter til å omfordele budsjettert mva-kompensasjon etter faktisk refusjon på tvers av rammeområdene å fordele bevilgningene under på tvers av rammeområdene: 1. funksjon 420 Administrasjon sentraladministrasjon kr 137,0 mill eks. avskrivninger 2. funksjon 421 Forvaltingsutgifter i eiendomsforvalting nto ramme - kr 14,2 mill 3. funksjon 430 Administrasjonslokaler nto ramme - kr 12,9 mill eks. avskrivninger 4. funksjon 480.3 Omstillingskostnader - kr 8,0 mill 5. omdisponere midler innen funksjonsgruppen 510 562 for å etterleve regnskaps- og rapporteringsreglene. Funksjonsgruppen utgjør samlet kr 1 464,9 mill eks. avskrivninger benytte en ramme for driftskreditt på inntil kr 75 mill 3 Side6

selge og kjøpe eiendommer til en pris på inntil kr 5 mill pr enhet under forutsetning av at tiltakene er i tråd med politiske vedtak i årsbudsjettet eller enkeltsaker. 7. For øvrig vises til Reglement og fullmakter for Østfold fylkeskommunes årsbudsjett. Sarpsborg, 4. november 2015 Atle Haga fylkesrådmann Hans Jørgen Gade økonomidirektør 4 Side7

Saksnr.: 2013/8240 Løpenr.: 87134/2015 Klassering: N15 Saksbehandler: Kjetil Gaulen Møtebok Saksframlegg Behandlet av Møtedato Utvalgssaksnr. Flerkulturelt råd 11.11.2015 32/2015 Fylkesrådet for funksjonshemmede 12.11.2015 34/2015 Eldrerådet 13.11.2015 22/2015 Samferdselskomiteen 17.11.2015 9/2015 Fylkesutvalget 18.11.2015 30/2015 Resultater fra markedsanalyse og avklaring av nytt busstilbud mellom Østfold og region Värmland Vedlegg: 1 Sluttrapport markedsanalyse Bakgrunn for saken Samferdsel, miljø og klimakomiteen vedtok i møte 12. desember 2013 å gjennomføre et forprosjekt om etablering av et busstilbud over riksgrensen mellom Värmland og Indre Østfold. Fylkesutvalget behandlet forprosjektrapporten i møte 16. oktober 2014 og var positive til å inngå en samarbeidsavtale med Region Värmland og å søke om Interreg- midler til et hovedprosjekt med prøvedrift. Fylkesutvalgets vedtak omfattet 8 avklaringspunkter som fylkesrådmannen har gitt tilbakemelding på i sak til Fylkesutvalget 23. april 2015 (PS 56/2015). Fylkesutvalget fattet slikt vedtak: 1) Med bakgrunn i vesentlige endringer i forutsetningene som tidligere er lagt til grunn for etablering av et busstilbud over riksgrensen mellom Värmland og Indre Østfold, ønsker ikke Fylkesutvalget å gå videre med et hovedprosjekt nå. 2) Tilbudet må vurderes på nytt og i sterkere grad knyttes opp til tog i Mysen og lokale reisebehov mellom Ørje og Mysen hvis tilbudet skal realiseres med en høyere kostnadsramme enn alternativ 2 i forprosjektrapporten. 3) Fylkesrådmannen bes ta initiativ til å gjennomføre en markedsanalyse for en nærmere kartlegging av reisebehovene enn det som var mulig innenfor rammen av forprosjektrapporten. Fylkesutvalget forutsetter at analysen kan gjennomføres innenfor årsbudsjettet til Østfold kollektivtrafikk, og at det fremmes en ny sak høsten 2015 hvis avklaringene tilsier at prosjektet kan realiseres. Saken fremmes for å gi en kort orientering om resultatene fra reisevaneundersøkelsen (RVU) og hvilke konsekvenser dette får for prosjektet. Side8

Fakta Det pågår en omfattende arbeidspendling fra Värmland til Indre Østfold, og i første rekke fra vestre deler av Värmland. Det er så langt ikke etablert lokale kollektivtilbud på denne strekningen selv om forprosjektrapporten som ble utarbeidet i 2014 tyder på at det er et visst markedsgrunnlag for slike tilbud. Forprosjektrapporten peker på behovet for en nærmere analyse av markedsgrunnlaget, og samarbeidspartene besluttet derfor å gjennomføre en markedsanalyse, blant annet for å få mer informasjon om reisemønster og start-/sluttider for arbeidsreiser. Undersøkelsen er gjennomført av Sweco i perioden aug-okt 2015 med fokus på fire grupper; - beboere i vestre deler av Värmland som arbeider i Østfold, - norske medborgere som har bosted i vestre deler av Värmland, - svenskregistrerte biler som passerer riksgrensen, og - norske handlereiser til Töcksfors shoppingcenter. Ulike metoder er benyttet i undersøkelsen, både personlige intervju, telefonintervju, registrering av nummerskilt på biler og utsendelse av spørreskjema. Resultater fra undersøkelsen kan kort oppsummeres slik; - Det finner en interesse for et busstilbud over grensen. Det forutsettes imidlertid at det er korte reisetider og hyppige avganger i begge retninger. - Tilbudet må tilpasses arbeidstidene (3 skift) ved Norturas produksjonsanlegg i Eidsberg og til tog i Mysen. - Nesten en tredjedel av respondentene som arbeider i indre Østfold og bor i Värmland er innstilt på å benytte buss til alle reisene sine, mens over halvparten kan tenke seg å benytte buss til en del av sine reiser. - Arbeidspendlingen skjer i en retning om morgenen og i motsatt retning om ettermiddagen. Det er derfor vanskelig å få til et godt markedsgrunnlag i begge retninger for et slikt tilbud. Dette vil ikke veies opp av handlereiser siden de fleste handlereiser foregår og vil fortsatt foregå med bil. - De aller fleste dagpendler til arbeidsplassen i Østfold, selv om ukependling forekommer. - Det viktigste målpunktet er Norturas produksjonsanlegg og mange arbeidspendlere bor i Årjäng eller Töcksfors. De fleste reiser skjer i høytrafikkperiodene mellom kl 06:00 08:00 og 15:00 18:00. Om lag 90 % har arbeidstid kl 07:00 15:00. - Det finnes en betalingsvillighet for å reise kollektivt til arbeidsplassen, men den er ikke høy nok til å forsvare dagens prisnivå. Betalingsvilligheten ligger i størrelse kr 650-750 pr mnd. - Det har tidligere vært en oppfatning at det er en betydelig grad av samkjøring ved arbeidsreiser over riksgrensen. Denne undersøkelsen tyder ikke på at dette er tilfelle, og dette har bakgrunn både i svar fra undersøkelsen men også observasjoner og registreringer som er foretatt. Ca 20 % oppgir at de samkjører. Av de som ble registrert på grensen ved Ørje var det under 6 % som samkjørte. 2 Side9

Fylkesrådmannens vurdering Reisevaneundersøkelsen styrker ikke behovet for å etablere et nytt kollektivtilbud mellom Värmland og Indre Østfold. Region Värmland har vært tydelige i sitt ønske om en større og mer helhetlig satsing på nye tilbud enn det fylkesrådmannen tidligere har anbefalt, og ønsker ikke å etablere et begrenset tilbud. Kostnadsrammen for tilbudet som er fremlagt og anbefalt av Värmlandstrafik og Region Värmland er på kr 7,3 mill pr år eller alternativt kr 5,9 mill med et noe redusert tilbud. Dette er om lag en dobling av det som tidligere er vedtatt som kostnadsramme i Fylkesutvalget. I prosjektmøte mellom Østfold fylkeskommune og Region Värmland 29. oktober var det enighet om at prosjektet ikke bør videreføres med bakgrunn i resultater fra RVU og de økonomiske forutsetningene som er lagt til grunn for det skisserte tilbudet. Det har samtidig vært vanskelig for Østfold fylkeskommune å få gjennomslag for krav om en bedre tilpasning til tog i Mysen og at tilbudet må betjene et lokalt marked mellom Marker og Eidsberg. Det er imidlertid etablert et bedre ekspressbusstilbud på strekningen Stockholm-Oslo de siste årene. Fylkesrådmannen anbefaler at det gjøres en felles henvendelse fra Østfold fylkeskommune, Region Värmland og de aktuelle kommunene for å vurdere muligheten for noen flere stopp mellom Karlstad og Oslo, herunder også lokaltrafikk. Fylkesrådmannens forslag til vedtak 1. Fylkesutvalget tar markedsanalysen om nytt busstilbud mellom Østfold og region Värmland til orientering. 2. Det legges ikke opp til etablering av nye lokale busstilbud mellom Värmland og Østfold. 3. Fylkesrådmannen bes ta initiativ til en felles henvendelse fra Østfold fylkeskommune, Region Värmland og de aktuelle kommunene for å vurdere muligheten for noen flere stopp med ekspressbussene på strekningen Stockholm-Karlstad-Oslo. Sarpsborg, 2. november 2015 Atle Haga fylkesrådmann Håkon Johnsen fylkesdirektør 3 Side10

RAPPORT REGION VÄRMLAND Fördjupad RVU Värmland Østfold UPPDRAGSNUMMER 7000979000 2015-10-26 GÖTEBORG KOLLEKTIVTRAFIK SWECO TRANSPORTSYSTEM JAN-ERIK FALLGREN CAROLINA JANSMYR HELENA LEUFSTADIUS MARIANNE LINDHOLM MARTIN ULLBERG repo001.docx 2012-03-2914 Side11

Sammanfattning Föreliggande utredning har undersökt efterfrågan och intresse för en buss över riksgränsen mellan västra Värmland och inre Østfold. Fyra olika respondentgrupper har identifierats; svenska medborgare med anställning på företag i inre Østfold, svenskregistrerade bilar som passerat gränsen, norska medborgare med fastighet/bostad i västra Värmland samt norska medborgare som besökt Töcksfors shoppingcenter. Grupperna har analyserats var för sig, men resultaten för de tre första grupperna ovan har slagits ihop i rapporten då de fått likartade frågor samt har samma typ av behov. Besökarna vid Töcksfors shoppingcenter har analysertas enskilt. Om djupare analyser kring respektive grupp önskas hänvisas till bilaga 1. Resultat I de tre första grupperna dagspendlar de flesta, 73 procent av respondenterna; 18 procent veckopendlar. De reser främst från Årjäng och Töcksfors till Eidsbergs kommun där bland annat Mysen och Haerland (Nortura) ingår. Från Karlstad reser de flesta till Oslo. Av respondenterna arbetar 90 procent 4-5 dagar i veckan. Oftast påbörjas resan mellan 06:00 07:00 även om relativt många börjar sin resa från 05:30. Inom tidsintervallet 05:30 08:00 fångas en stor del av resorna till arbetet upp. Respondenterna reser från arbetet mellan 15:00 17:00 Över 90 procent reser med bil till arbetet; 74 procent av dessa åker ensamma resten samåker. Det har tidigare funnits en bild av att samåkningen är mycket omfattande; den bilden kan ej beläggas i den här studien. Det finns ett intresse av att åka buss; 65 procent kan tänka sig att ersätta alla eller några resor med buss, förutsatt att bussen är attraktiv; det vill säga: går vid rätt tider och från rätt platser. Betalningsviljan är dock låg; respondenterna kan tänka sig att betala motsvarande vad ett tätortskort från Värmlandstrafik kostar. Ofta angav de mellan 600 800 kronor per månad. För de norska besökarna vid Töcksfors shoppingcenter har följande observerats. 70 procent besöker shoppingcentret varje vecka. 81 procent kör egen bil ensam eller med en passagerare. De kommer företrädesvis från Ørje, Oslo, Askim och Mysen. 30 procent av besökarna kan tänka sig att ersätta alla eller några av sina resor med buss. 70 procent är inte intresserade. Besökarna anger följande skäl för att inte vilja åka bil: storhandlar, det är smidigt med bil eller att de bor för långt bort. Sammanfattningsvis konstateras att underlaget och intresset för en gränspendel mellan Värmland och inre Østfold är begränsad. En viktig framgångsfaktor, utöver ett relevant trafikutbud, är ett antal samordande marknadsaktiveter mellan offentliga och privata aktörer. Side12

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Organisation 4 1.2 Bakgrund och metod 4 1.3 Syfte och mål 5 1.4 Målgrupper och geografisk avgränsning 5 2 Nuläge 7 2.1 Kollektivtrafik 7 2.2 Berörda kommuner 8 2.3 Handel 9 2.4 Planer för utveckling av kollektivtrafik i Ørje 9 3 Målgrupper 12 3.1 Anställda i Østfold som är bosatta i Sverige 12 3.2 Norska medborgare som har bostad i västra Värmland 12 3.3 Svenskar som passerar riksgränsen för arbete i Østfold 13 3.4 Inköpsresenärer Töcksfors shoppingcenter 13 4 Resultat av resvaneundersökningen 14 4.1 Arbetande i inre Østfold 14 4.2 Besökare vid Töcksfors shoppingcenter 21 5 Slutsatser 27 Bilagor 1. Komplett redovisning från resvaneundersökningen 2. Missivbrev 3. Enkät till anställda i Østfold som är bosatta i Sverige 4. Intervjuformulär till norrmän som har bostad i Sverige 5. Intervjuformulär till svenskar som passerar riksgränsen 6. Intervjuformulär till inköpsresenärer i Töcksfors Side13 3

1 Inledning Dagligen pågår en omfattande arbetspendling från Värmland och främst västra Värmland till inre Østfold. Det är sedan länge känt att utbudet för alternativ till biltransport inte motsvarar behovet. Region Värmland har därför tillsammans med Østfold Kollektivtrafikk beslutat att låta Sweco genomföra en resvaneundersökning för att möjliggöra identifieringen av intresse och behov på en mer detaljerad nivå. 1.1 Organisation De som har arbetat med resvaneundersökningen från Sweco är uppdragsledare Jan-Erik Fallgren och utredare Carolina Jansmyr, Helena Leufstadius, Marianne Lindblom och Martin Ullberg. Elias Thurell och Jan-Åke Thurell har utfört fältarbetet på plats. Mattias Landin på region Värmland, Kjetil Gaulen på Østfolds Kollektivtrafikk samt Sören Ohlsson på Värmlandstrafik har bistått med information. 1.2 Bakgrund och metod Under april augusti 2014 skrevs rapporten Forprosjekt vurdering av busstillbud langs E18 mellom Värmland og indre Østfold. I rapporten rekommenderas en fördjupning till följd av förstudien. I rapporten uttrycks en brist på ytterligare kunskap där utbud kopplat till behov analyseras djupare. Vidare eftersöks kunskap om resmönster och start- och sluttider vid verksamheter. En resvaneundersökning för gränstrafiken föreslås genomföras både i form av trafikräkningar och intervjuer av bilister som passerar gränsen. I rapporten omnämns även behov av en undersökning bland personal och kunder i Töcksfors shoppingcenter och slutligen föreslås kartläggning av resvanor för de personer som arbetspendlar från Värmland till inre Østfold bland annat till Norturas anläggning i Eidsberg. Med anledning av föreslagen fördjupning har Sweco på uppdrag av Region Värmland utfört en resvaneundersökning under augusti oktober 2015. Fyra relevanta grupper har identifierats. Boende i västra Värmland 1 som arbetar i Østfold, norska medborgare som har bostad i västra Värmland, svenskregistrerade bilar som passerar riksgränsen samt norska inköpsresenärer som besöker Töcksfors shoppingcenter. Det är fullt möjligt att samma personer fångas upp i olika grupper. För att undersöka resvanor för de nämnda grupperna har olika metoder använts. Värmlänningar som arbetar i Østfold representeras av anställda hos ett antal arbetsplatser av varierande storlek. Personerna ifråga har fyllt i enkäter som Sweco sedan har sammanställt. Norska medborgare som har bostad i västra Värmland har kontaktats via telefon. De har fått svara på frågor om sina resvanor samt intresse för eventuell kollektivtrafik. 1 Studiens fokus har varit Årjäng, (Töcksfors), Karlstad, Säffle och Grums kommun. Side14 4

Svenska bilister som passerar riksgränsen har identifierats med hjälp av nummerskrivning som fältpersonal genomförde under tre dagar i augusti. Nummerskrivningen gav förutom registreringsnummer, information om, om bilisterna reste ensamma eller samåkte samt tid för passage. Registreringsnumren som noterades skickades till Transportstyrelsen för beställning av namn och adress på bilens ägare. Därefter har ägarna kontaktats via telefon där de har fått svara på frågor angående resvanor, arbetstider etcetera. Undersökningen av den sista gruppens resvanor genomfördes vid samma tillfälle som nummerskrivningen. Fältpersonalen besökte under dagtid Töcksfors shoppingcenter och intervjuade norska inköpsresenärer om hur de rest dit, varifrån de kom, hur ofta de besökte shoppingcentret, etcetera. Informationen har sedan sammanställts i den här rapporten. I vissa fall blir summan av respondenter i diagrammen avvikande från angivet antal (n); det beror på avrundningar. Mer detaljerad information om enkäterna hittas i bilagorna. 1.3 Syfte och mål Resvaneundersökningen syftar till att öka kunskapen om människors resvanor samt inställning till eventuell förändring av resvanor mellan västra Värmland och inre Østfold. Kunskapen kan senare fungera som beslutsunderlag för eventuella förändringar av busstrafiken över gränsen. Målet med resvaneundersökningen är att få fram ett underlag som kan användas för att fastställa behov av och intresse för en ny busslinje över riksgränsen. 1.4 Målgrupper och geografisk avgränsning Undersökningen innefattar arbetspendlare som är bosatta i västra Värmland och arbetar i Østfold, uppdelade i två grupper. Dels dem som nås via sin arbetsplats och dels dem som nås genom att de har passerat med bil över riksgränsen. Nästa grupp består av norska medborgare som har bostad i västra Värmland och den sista gruppen utgörs av norska besökare vid Töcksfors shoppingcenter. Läs mer om målgrupperna i kapitel 3. Undersökningen omfattar arbetspendlare till de norska kommunerna närmst riksgränsen belägna utmed E18, det vill säga, Marker, Eidsberg, Askim, Trøgstad och Spydeberg, se figur 1 på nästa sida. Gruppen som innefattar norska medborgare med bostad i Sverige är avgränsad till de svenska kommunerna närmst riksgränsen utmed E18, det vill säga Årjäng, Säffle, Grums och Karlstad. Nummerskrivningen av svenska fordon som passerar gränsen till Norge utfördes vid Ørje. Intervjuerna av de norska inköpsresenärerna genomfördes vid Töcksfors shoppingcenter. Se kartor på nästa sida för mer detaljer. Side15 5

Figur 1 Karta över inre Østfold och berörda arbetsplatser Figur 2 Karta över det aktuella området 6 Side16

2 Nuläge 2.1 Kollektivtrafik I dagsläget saknas allmän linjetrafik på E1 8, på sträckan över r iksgränsen. P å svenska sidan finns busslinje 700 mellan Karlstad, via Årjäng, till Töcksfors centrum. Om man vill ta sig vidare t ill Töcksfors handelspark är det möjligt att byta till linje 701 som vid vissa avgångar ansluter med linje 700 i Töcksfors cent rum. Töcksfors shoppingcenter näs ej med kollektivtrafik i dagsläget. I Østfold finns endast en lokal busslinje, linje 563 som kör sträckan från Mysen till Ørje. Utöver det finns det två flexlinjer; Flexx6 och Flexx12 mellan My sen och Ørje. Den inhemska kollektivtrafiken i Østfold är, enligt uppgift, ytterst begränsad. För linjerna ovan är resandet på årsbasis knappt 10 000 resenärer. Swebus Express, linje 888 trafikerar sträckan mellan Stockholm och Oslo via Karlstad, Årjäng och Töcksfor s. H ållplatsen ligger utmed E1 8, cirka 200 meter från shoppingcentret. Nettbuss Express (före detta Bus4You) har 3-4 dubbelturer över riksgränsen dagligen. Det är dock en långväga buss som ofta startar i Stockholm och går via bland annat Västerås, Örebro, Karlskoga och Karlstad. Sista stoppet i Sverige är i Karlstad, därefter kör den d irekt till Oslo. Figur 3 Befintliga busslinjer Side17 7

2.2 Berörda kommuner Beslutet om vilka kommuner som ingår i undersökningen baseras på diskussioner och kartstudier. För att det ska vara relevant att nå sin arbetsplats med buss bör arbetsplatsen smidigt nås från E18; av den anledningen ingår enbart Askim, Eidsberg, Markers, Spydeberg och Trøgstad kommun i undersökningen. 2.2.1 Askim kommun Askim kommun utgörs av en yta på cirka 70 km 2 och har cirka 15 500 invånare 2. Invånarantalet ökar med mellan 100 och 200 personer per år. Askim ort är handels- och regioncenter för inre Østfold. Från orten är det cirka 60 km till Oslo och cirka 40 km till riksgränsen. 2.2.2 Eidsberg kommun Eidsberg kommun utgörs av en yta på cirka 235 km 2 och har knappt 11 500 invånare 2. Mysen utgör kommuncenter och är beläget cirka 70 kilometer från Oslo och cirka 30 km från riksgränsen. Nortura Hærland är, med sina drygt 400 anställda, den största verksamheten i inre Østfold. Norturas anställda som är bosatta i Sverige har, via Norturas personalavdelning, tillfrågats om att medverka i resvaneundersökningen. 2.2.3 Markers kommun Markers kommun utgörs av en yta på cirka 410 km 2 och har drygt 3 500 invånare 2. Ørje är kommuncenter och utgör i flera avseenden en viktig ort i det här projektet. Ørje är beläget cirka 90 km från Oslo och cirka 6 km från riksgränsen. 2.2.4 Spydeberg kommun Spydeberg kommun har cirka 5 500 invånare 2 på en yta av cirka 140 km 2. Kommunens huvudort är Spydeberg och den är belägen cirka 50 km från Oslo och på samma avstånd från riksgränsen. Omkring 70 procent av kommunens arbetande befolkning pendlar ut från kommunen. 2.2.5 Trøgstad kommun Trøgstad kommun har drygt 5 300 invånare 2 fördelade på en yta av cirka 200 km 2. Kommunens kommuncenter är Skjønhaug som är belägen cirka 70 km från Oslo och cirka 40 km från riksgränsen. 2 SSB befolkningsstatistik, januari 2015 Side18 8

2.3 Handel Norge är Sveriges främsta handelspartner både när det kommer till import och export. År 2012 uppmättes den norska gränshandeln till 10,8 miljarder SEK. Samma år skapade gränshandeln och turismen i Värmland drygt 2 200 årsarbeten. Handeln är huvudsakligen samlad i Västra Götaland och Värmland. I Värmland står Norge för nästan en tredjedel av den totala detaljhandelsomsättningen 3. I det aktuella området är Töcksfors den orten som främst förknippas med gränshandel, det är en bidragande faktor till varför Töcksfors även behandlas i föreliggande rapport. Töcksfors har cirka 1200 invånare och tillhör Årjängs kommun. Orten är belägen fem kilometer från gränsen vid E18, drygt nio mil från Oslo och tolv mil från Karlstad. Töcksfors shoppingcenter öppnade 2005 och har idag cirka 40 butiker och restauranger. Shoppingcentret har cirka 930 000 besökare/år och omsättningen ligger på cirka 750 miljoner SEK. 2.4 Planer för utveckling av kollektivtrafik i Ørje För att skapa en effektiv kollektivtrafik behövs en ny hållplats på E18 vid Ørje 3. I dagsläget ligger busstationen inne i Ørje och bussens rutt tvingas därmed till en omväg. Två alternativ för trafikering har tagits fram där båda anpassas efter tåget som avgår från Mysen varje timme. Det första alternativet trafikerar sträckan mellan Mysen och Töcksfors och har utöver tåget i Mysen också passning med buss 700 i Töcksfors. En del i förslaget medför förlängning av linje 700 till Mysen. Alternativet innefattar 35 turer på vardagar och 15 turer vardera på lördagar och söndagar. Samtiliga turer trafikeras av två fordon. Förutsättningen för att möjliggöra förslaget är införning av en zontaxa för gränsbussen där kommunerna Marker, Eidsberg i Østfold samt Årjäng i Värmland bildar en zon. För lokala resor gäller lokal prissättning 3. Det andra alternativet innebär att ett fordon kör 19 turer under vardagar. Ut- och inkörning till Töcksfors bör ske via Sveavägen, främst på grund av att E18 är mittseparerad vid den stora av- och påfarten vid shoppingcentret. Trafikering till både shoppingcentret och centralen på andra sidan E18 medför en besvärlig körväg. En förlängning av linje 700 till Mysen kan använda trafikeringsprincipen som illustreras i figur 3. 3 Forprosjekt, vurdering av busstillbud langs E18 mellom Värmland og indre Østfold, 2014 Side19 9

Figur 4 Linjesträckning för en gränsbuss i Töcksfors I syfte att utreda underlaget för en ny hållplats i Ørje har Sweco med hjälp av Østfold Kollektivtrafikk tagit fram en bild som illustrerar hur många invånare som kan nå en motorvägshållplats vid Ørje. Se figur 5 på nästa sida för karta. 10 Side20

Figur 5 Illustration över antalet invånare som kan täckas upp av en hållplats i Ørje Inom gångavstånd (upp till 1 000 meter) till en ny hållplats finns cirka 2 000 personer. Inom bil- och cykelavstånd (upp till 3 000 meter) finns drygt 7 000 personer i upptagningsområdet. Det ska dock sägas att det krävs mycket effektiva kollektivtrafiklösningar för att resenärer ska välja att köra bil till en busshållplats några kilometer bort för att därifrån fortsätta resan med buss. 11 Side21

3 Målgrupper Som tidigare nämnts har fyra målgrupper identifierats, och det är troligt att samma person kan täckas in i mer än en grupp. I kapitel tre beskrivs varje grupp samt undersökningen som genomförts med avseende på den aktuella gruppen. 3.1 Anställda i Østfold som är bosatta i Sverige Enligt en tidigare rapport konstaterades att det dagligen arbetspendlar cirka 1 100 personer från Värmland till inre Østfold inklusive Oslo 4. Vid kontakt med de berörda kommunerna i Østfold har cirka 280 personer som är bosatta i Sverige och som arbetspendlar till Norge identifierats. Majoriteten av dessa 1 100 personer arbetar i Oslo. Enkäter har skickats till företagen som i sin tur har delat ut enkäterna till sina anställda. I några enstaka fall har e-postadresser till de anställda erhållits och i de fallen har enkäten sänts direkt till de anställda. De anställda får, bland annat, svara på om de dagpendlar eller veckopendlar, mellan vilka orter, vilka tider samt hur ofta de reser. Komplett intervjuformulär finns i bilaga 3. 3.1.1 Svarsfrekvens och kommentar kring bortfall Antalet svar av de som är kontaktade via företag uppgår till 84 personer. Då företagen själva ansvarat för distribution av enkäter kan ingen svarsfrekvens anges. Kontakter med företag innan påbörjad resvaneundersökning indikerade att cirka 280 respondenter kunde nås. 3.2 Norska medborgare som har bostad i västra Värmland För att få ett så tillförlitligt underlag som möjligt beslutades att undersökningen även skulle inkludera de norrmän som är skriva i Värmland. Genom att intervjua dem om deras resvanor kan ytterligare behov av en busslinje över riksgränsen identifieras. Region Värmland beställde underlag från Skatteverket NAV. 1 311 adresser hittades och av dessa kunde 1 307 användas då fyra av adresserna hade ofullständig adress. Norstat har anlitats för att kontakta dessa personer och frågat om syftet med deras bostad i Sverige. De har också fått frågan om i vilket land de arbetar, vilka tider de arbetar, hur deras resvanor ser ut, etcetera. Komplett intervjuformulär finns i bilaga 4. 3.2.1 Svarsfrekvens och kommentar kring bortfall 136 av de 1 307 adresserna hade även identifierats via registreringsnummer. De återstående 1 171 adresserna skickades till Norstat som fick träff på 723 adresser. Av de 723 adresserna svarade 201 personer. 51 nummer var fel, 156 personer ville av olika anledning inte svara på frågorna, 17 samtal avbröts och 298 svarade inte. 4 Forprosjekt, vurdering av busstillbud langs E18 mellom Värmland og indre Østfold, 2014 Side22 12

3.3 Svenskar som passerar riksgränsen för arbete i Østfold Under en torsdag och fredag i slutet av augusti (27 29 augusti) genomförde fältpersonal nummerskrivning av svenska fordon strax innanför den norska gränsen. Fältpersonalen var på plats strax innan 06:00 och stannade till 08:00 för att fånga upp pendlarna som var på väg till sin arbetsplats. De återupptog sedan arbetet vid 14:30 och fortsatte till 16:30 för att identifiera en del resenärer efter arbetsdagens slut. Fältpersonal har sedan intervjuat bilägarna angående deras resvanor och arbetsplats med mera. Komplett intervjuformulär finns i bilaga 5. Ett flertal som blev uppringda uppgav att de fått frågorna på sin arbetsplats. Dessa personer intervjuades inte igen. 3.3.1 Svarsfrekvens och kommentar kring bortfall Cirka 1 050 registreringsnummer noterades varav cirka 700 var unika. Endast registreringsnummer tillhörande kommunerna Årjäng, Säffle, Grums eller Karlstad kommun togs med i analysen. De adresser som hade organisationsnummer sorterades bort och även de adresser som var kopplade till ett registreringsnummer tillhörande lastbilar. Efter sållning återstod 368 adresser. Av de 368 adresserna som identifierats ringdes 310 upp. De övriga 58 var antingen dubbletter eller saknade telefonnummer på www.eniro.se och www.hitta.se. 93 av dessa personer svarade att de arbetar i Norge. 88 personer ville inte svara eller arbetade ej i Norge. Sammanlagt erhölls en svarsfrekvens på 181. 3.4 Inköpsresenärer Töcksfors shoppingcenter Under samma dagar som nummerskrivningen genomfördes, med tillägg av efterföljande lördag, utfördes intervjuer vid Töcksfors shoppingcenter. Sammanlagt genomfördes 254 intervjuer med kunder som besökte shoppingcentret. Besökarna fick frågor om hur ofta de besöker Töcksfors shoppingcenter, om de rest ensamma med mera. Komplett intervjuformulär finns i bilaga 6. 3.4.1 Svarsfrekvens och kommentar kring bortfall Det är inte möjligt att genomföra någon bortfallsanalys då endast data finns från de kunder som valde att besvara enkäten. Side23 13

4 Resultat av resvaneundersökningen I kapitel fyra sammanfattas slutsatserna från de fyra olika grupperna. Finns intresse för att djupare studera hur de respektive respondentgrupperna reser finns kompletta resultat för respektive grupp redovisade i bilaga 1. 4.1 Arbetande i inre Østfold De tre grupperna som arbetar i inre Østfold har likartade frågor. Det är därför relevant att sammanställa deras svar istället för att redovisa grupperna var för sig. Arbetar någon i hushållet i Norge? Diagrammet nedan visar hur många av respondenterna som arbetar i Sverige. I diagrammet ingår bara respondenter från norska medborgare boende i Sverige samt de som passerat över riksgränsen under mättillfällena. Arbete i Norge 36% 64% Ja Nej Diagram 1 Sammanställt resultat av de norska medborgarna med bostad i Värmland och de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=367. 14 Side24

Veckopendling eller dagpendling? Större delen av de som pendlar dagpendlar till sitt arbete i Norge. Dagpendling innebär ett större underlag för daglig kollektivtrafik än veckopendling. Närmare 75 procent av respondenterna dagpendlar. Veckopendling eller dagpendling 4% 5% 18% 73% Dagpendlar Veckopendlar Inget av detta Ej svar Diagram 2 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats, norska medborgare som har bostad i Värmland samt de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=220. Mellan vilka orter sker pendlingen? Pendlingen från Värmland sker främst från Årjäng och Töcksfors med omnejd. Töcksfors tillhör Årjängs kommun men efter diskussioner beslöts att skilja Töcksfors från Årjäng. Det stora antalet besökare till Töcksfors shoppingcenter gör det intressant att beräkna antal resenärer från just Töcksfors. Det finns även några i gruppen som passerat över riksgränsen som pendlar från Karlstad. Dessa resenärer pendlar främst till Oslo till skillnad från de som reser från Årjäng och Töcksfors som främst pendlar till Hærland/Eidsberg och Ørje. En faktor som bidrar till att majoriteten reser till Hærland/Eidsberg är att Nortura har sin anläggning där. Utöver dessa orter har även ett fåtal (<5) respondenter från Säffle identifierats. Respondenterna är för få för att presentera med ett diagram. Från Grums har ingen respondent identifierats. Side25 15

Från Karlstad 25% 8% 67% Oslo Sarpsborg Örje Diagram 3 Resenärer från Karlstad identifierades endast bland de som passerat över riksgränsen med bil under de aktuella mätdagarna, n=12. Från Töcksfors 22% 3% 2% 2% 3% 2% 51% 11% 2% 2% Askim Lilleström Oslo Slitu Trøgstad Eidsberg/Hærland/Mysen Lundeby Ski Spydeberg Ørje Diagram 4 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats och de som har identifierats när de passerat över riksgränsen, n= 66. Side26 16

1% 20% Från Årjäng 7% 1% 1% 9% 61% Askim Eidsberg/Hærland/Mysen Oslo Ski Spydeberg Trøgstad Ørje Diagram 5 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats och de som har identifierats när de passerat över riksgränsen, n=84. Utöver dessa tillkommer de norska medborgarna som har bostad i västra Värmland. De reser främst från Årjäng och Töcksfors och främst till Oslo. Hur många dagar i veckan befinner sig respondenterna på sin arbetsplats? Hur många dagar som de anställda befinner sig på sin arbetsplats är relevant för att se om bussen skulle ha underlag under hela arbetsveckan eller om underlaget fluktuerar. Som kan utläsas av diagram 6 nedan arbetar de allra flesta fem dagar i veckan; måndag fredag. Antal dagar på arbetet 1% 1% 1% 2% 5% 16% 74% 1 2 3 4 5 7 Ej svar Diagram 6 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats, norska medborgare som har bostad i Värmland samt de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=209. Side27 17

Hur sker resorna? De flesta som arbetspendlar gör det ensam i egen bil. Nästan 95 procent av resorna sker med bil; ensamåkning eller samåkning. Resesätt 2% 5% 19% 74% Ensam i egen bil Samåkning Annat, i så fall hur? Ej svar Diagram 7 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats, norska medborgare som har bostad i Värmland samt de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=210. När reser man? För att undersöka vilka tider bussen ska köra tillfrågades respondenterna om vilka tider de åker till och från arbetet. De flesta reser mellan 06:00 och 07:00, även om resandet är relativt stort även innan 06:00. Av de som reser innan 06:00 återfinns majoriteten mellan 05:00 och 06:00. Tidigare resor än så sker enbart i undantagsfall. Det går också att utläsa att arbetspendlare närmare gränsen har något senare avfärd, vilket troligtvis är en följd av den kortare resvägen. 35 30 25 20 15 10 5 0 20 17 Tid för avresa till arbetet 23 30 10 8,5 10 10 6,5 7 5 3 3 0 1 1 2 3 17 innan 06:00 06:00-07:00 efter 07:00 övrigt ej svarat Karlstad Töcksfors Årjäng Övrigt Inte identifierbara 20 1 1 2 1 0 Diagram 8 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats, norska medborgare som har bostad i Värmland samt de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=201. Side28 18

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 42 3 13 2 23 18 4 1 2 2 innan 15:30 15:30-17:00 efter 17:00 innan 20:00 Tid för avresa från arbetet 9 10 0 1 1 17 3 13 efter 20:00 övrigt ej svarat 3 2 Askim Eidsberg/Hærland/Mysen Oslo Ørje Övrigt Diagram 9 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats, norska medborgare som har bostad i Värmland samt de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=201. Hemresor sker ofta direkt efter att de anställdas skift avslutas varför det är viktigt att beakta eventuella skiftförändringar vilket kommer att påverka restiderna omgående. Norturas skifttider är i dagsläget (2015): 07:00 15:00 (cirka 90 procent 5 ), 15:00 23:00 (cirka 9 procent) samt 23:00 07:00 (cirka 1 procent). Hur stort är intresset för en buss som uppfyller resenärens behov? För att säkerställa respondenternas intresse för att överhuvudtaget åka buss fick de besvara frågan om de kunde tänka sig att ersätta alla eller vissa resor med buss förutsatt en attraktiv buss som gick från och till platser de önskade samt vid tider de önskade. Som diagram 10 visar var ungefär två tredjedelar av de tillfrågade intresserade av att åka buss. Drygt 30 procent var inte intresserade även om bussen skulle passa deras behov. 5 Procentsatsen anger hur många anställda som arbetar det skiftet; inkluderar alla även anställda som ej pendlar Side29 19

Intresse av att resa med buss 4% 31% 29% 36% Ja, alla resor Ja, vissa resor Nej, det skulle inte vara aktuellt Ej svar Diagram 10 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats, norska medborgare som har bostad i Värmland samt de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=210. Om nej, varför inte? Vad skulle krävas? De som har svarat på den här frågan har enbart gett svar på, varför inte? Några anger att de har varierande arbetstider, några svarar att de har barn och därför behöver vara flexibla. En respondent behöver bilen i arbetet och några tror inte att bussen skulle passera deras hem. Kostnad för att resa med buss? Kostnaden för ett månadskort för en tätort i Värmland ligger på mellan 650 750 kronor. Respondenterna är beredda att betala ungefär motsvarande för att pendla över gränsen. Det ska tilläggas att åka kollektivt med periodkort hos Värmlandstrafik motsvarande en färg är ungefär 1 200 kronor. Att pendla över gränsen motsvarar ungefär samma avstånd som en färg hos Värmlandstrafik. Flera respondenter har svarat att de är beredda att betala en kostnad som är lägre än kostnaden för bil. De har kategoriserats under alternativet mer än 600 kronor. Andra har angett vad de är beredda att betala för en enkelresa och i de fallen har motsvarande kostnad för en månad räknats ut och alla har resulterat i en summa långt högre än 600 kronor. Även de svaren går därmed under alternativet mer än 600 kronor. Side30 20

Rimlig kostnad för ett månadskort 9% 12% 53% 26% 0-400 401-600 Mer än 600 Ej svar Diagram 11 Sammanställt resultat av de som svarat på frågor genom sin arbetsplats, norska medborgare som har bostad i Värmland samt de resenärer som har identifierats när de passerat över riksgränsen med bil, n=280. 4.2 Besökare vid Töcksfors shoppingcenter Respondentgruppen består av norska medborgare som åker över gränsen för att göra inköp i Sverige; på Töcksfors shoppingcenter. Drygt 70 procent av besökarna handlar på Töcksfors shoppingcenter minst en gång i veckan. Nästan hälften (46 procent) besöker shoppingcentret 1-3 gånger i veckan. Det är med andra ord många som regelbundet gör inköp i Töcksfors. Se diagram 12 för exakt fördelning. Den absolut största inköpskategorin är dagligvaror; över 70 procent. Besöksfrekvens 2% 27% 46% 24% 1-3 ggr/vecka Varje vecka Mer sällan Ej svar Diagram 12 Hur ofta de tillfrågade besöker Töcksfors shoppingcenter, n=254. Side31 21

De flesta åker två personer i bil. 1-2 personer per bil har en andel på över 80 procent. Ofta är det par som åker och handlar. Se diagram nedan. Antal resenärer per bil 4% 1% 4% 10% 29% 52% Diagram 13 Antal resenärer i varje bil, n=254. 1 2 3 4 5 Ej svar Besökarna kör ofta relativt långt vid sina besök. 15 procent kör över 200 kilometer. De flesta kör dock mellan 26 100 kilometer. Körsträcka 3% 15% 1% 19% 6% 28% 28% 0-5 km 6-15 km 16-25 km 26-50 km 51-100 km 101-200 km över 200 Diagram 14 Sträckan besökarna transporterat sig, n=25 22 Side32

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 61 50 Hemort 25 Ørje Oslo Askim Mysen Trögstad Övriga 55 orter 20 9 89 4. Diagram 15 Besökarna avreseort, n=254. På frågan om varifrån respondenterna reser erhölls cirka 60 unika platser. Ørje, Oslo, Askim, Mysen och Trøgstad var de som återkom oftast och de övriga 55 orterna har fått en gemensam post, se diagram 15. Intresset för att genomföra sina inköpsresor med buss är lågt. 70 procent av respondenterna är inte alls intresserade. 30 procent kan tänka sig att ersätta alla eller några resor med buss. 5 procent kan tänka sig att ersätta alla resor med buss. Intresse av att resa med buss 6% 24% 70% Ja, alla resor Ja, vissa resor Nej Diagram 16 Är besökaren intresserad av att ersätta resor med buss, n=254. Diagram 17 visar anledningar till att besökarna inte vill åka buss. De flesta anger att bil är smidigare och att de behöver stort lastutrymme. Side33 23

Orsak till uteblivit intresse av att åka med buss 35% 31% 30% 25% 20% 15% 15% 10% 10% 10% 5% 1% 1% 1% 1% 1% 0% 0% 0% Diagram 17 Anledning ifall den tillfrågade svarat nej på intresse av att ersätta resor med buss, n=178. Drygt 50 procent av respondenterna kan tänka sig att ta sig upp till 1000 meter för att nå en hållplats. Knappt 45 procent anser att bussen ska stanna vid ortens/kommunens resecentrum. Önskat avstånd till hållplats 10% 44% 32% 5% 10% 0-100 m 101-500 m 501-1000 m 1001-5000 m På resecentrum Diagram 18 Vilket avstånd som högst den tillfrågade tycker att hållplatsen bör ligga, n=105. 24 Side34

Den största andelen (80 procent) av respondenterna anser att bussen bör gå 2-3 gånger per dag eller oftare. Avgångsfrekvens 4% 6% 27% 4% 6% 53% Mindre än 1 avgång/vecka 1 gång/vecka 2-3 ggr/vecka 1 gång per dag 2-3 ggr/dag oftare Diagram 19 De tillfrågades åsikt om hur ofta bussen bör gå, n=102. Bussen bör, enligt respondenterna, vara tillgänglig under för- och/eller eftermiddagen. Avgångstider 2% 1% 1% 13% 83% Förmiddag och/eller eftermiddag Kvällstid Lördag När affärerna har öppet Annat Diagram 20 De tillfrågades åsikt om vilka tider bussen bör gå, n=99. Side35 25

I slutet av intervjuerna fick besökarna frågan om de har andra synpunkter. Här uppkom ett flertal olika tankar. Många anser att det är bra med buss. Någon uttryckte att det är bra för äldre, andra att det är bra för ungdomar. En del säger att de saknar körkort och på grund av det skulle ha stor nytta av en buss. En person anser att det är bra med buss under vintern. Någon önskar buss så snart som möjligt och någon vill gärna ha en websida med information. Några påpekar att det är viktigt med ett lågt pris, gott om tid för att handla, helgturer, handikappanpassning och turtäthet. Flera säger att de troligtvis tar bilen även om det kommer en busslinje och ett flertal säger att det inte är något för dem. Många säger att de storhandlar och därför inte ser buss som ett alternativ. Side36 26

5 Slutsatser De slutsatser som går att dra från den här resvaneundersökningen är bland annat att det finns ett intresse för en buss över riksgränsen. Det krävs dock att den har attraktiva restider och avgångstider såväl från västra Värmland som från inre Østfold. Bussen måste anpassas till skiften på Nortura för att det ska finnas någon möjlighet att få en acceptabel beläggning på bussen samt en anslutning till tåget i Mysen. Nästan en tredjedel av respondenterna som arbetare i inre Østfold (n=84) och bor i Värmland är då beredda att ersätta alla sina resor med buss och över 50 procent kan tänka sig att ersätta alla eller en del av sina bilresor med kollektivtrafik. Den attraktiva bussen som beskrivs i undersökningen är inte realistisk för alla respondenter, men med olika typer av incitamentsprogram skulle eventuellt den något mindre attraktiva bussen ändå kunna locka en stor andel av pendlarna. Då arbetspendlingen från inre Østfold till Värmland är i princip obefintlig är underlaget för en bussförbindelse enkelriktat. Det kan inte vägas upp av inköpsresor, med buss, till Töcksfors shoppingcenter eftersom majoriteten åker bil idag och få ser ett intresse av att byta transportmedel. De allra flesta dagspendlar till sitt arbete i Østfold, även om veckopendling förekommer. Den stora målpunkten är Norturas anläggning i Eidsberg och många arbetspendlare bor i Årjäng eller Töcksfors. De flesta resor sker under högtrafiktimmarna från klockan 06:00 08:00 och från 15:00 18:00 i motsatt riktning. En stor faktor till vilka tider resorna sker är Norturas skifttider; dessa är för 2015: 07:00 15:00 (cirka 90 procent) 15:00 23:00 (cirka 9 procent) 23:00 07:00 (cirka 1 procent). Det finns en betalningsvilja för att åka kollektivt till och från arbetet, men i relation till nuvarande prismodell är den inte tillräcklig. Betalningsviljan motsvaras till stor del av kostnaden för ett periodkort för en tätort inom Värmlands län vilket kostar mellan 650 750 kronor. De distanser som de flesta respondenterna kommer att resa motsvarar snarare en färg i Värmlandstrafiks zonindelning där kostnaden ligger på 1165 kronor för 30 dagar. Endast i undantagsfall var respondenterna beredda att betala den summan för att börja åka buss. Tidigare har den allmänna bilden varit att samåkningen är stor för arbetspendling över riksgränsen. Den här studien kan inte belägga att så är fallet. Såväl svaren från undersökningen som iakttagelser från fältstudierna ger bilden av att en stor majoritet av pendlingen sker ensam i egen bil. Knappt 20 procent anger att de samåker. För dem som passerade gränsen med bil (nummerskrivna) var det knappt 6 procent som samåkte. Side37 27