Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete



Relevanta dokument
Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Arbetsmiljöpolicy 2012

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge

Systematiskt arbetsmiljöarbete

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ansvaret för arbetsmiljön

Systematiskt arbetsmiljöarbete

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap.

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Guide för en bättre arbetsmiljö

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Vägledning för Systematiskt arbetsmiljöarbete

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Delegationsordning arbetsmiljöuppgifter AcadeMedia

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Föreskrifter och riktlinjer för krishantering

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Sammanträdesdatum. Revidering av riktlinjer inom arbetsmiljöområdet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar

Olikheter är en styrka

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL)

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Policy för bisysslor i Torsby kommun Antagen av kommunfullmäktige

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

Arbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15

Arbetsmiljöplan tekniska förvaltningen 2014

Olofströms kommun. Granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Revisionsrapport. KPMG AB 23 augusti 2011

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014.

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Riktlinjer för anhörigstöd

967 Delrapport, internkontroll 2OI3 (UN 20 t3.l37)

Lönepolicy. Landskrona stad

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Rutiner vid arbetsskador och tillbud

Alkohol och droger på arbetsplatsen

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor.

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År Maria Ottosson Lundström. Dnr:

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Transkript:

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete G. Utbildning A - Inledning Dessa riktlinjer för Kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete har fastställts av styrelsen 2009-10-01. Arbetsgivarens ansvar och skyldigheter regleras i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Riktlinjerna anger vad detta innebär inom arbetsmiljöområdet för kooperativet Hand i hand. B Övergripande mål Övergripande mål för kooperativets arbetsmiljöarbete är att varaktigt upprätthålla en sådan arbetsmiljö att ingen anställd riskerar sin hälsa, vare sig psykiskt eller fysiskt. C Policy Kooperativet Hand i hand strävar efter hög medvetenhet och beredskap hos både arbetsledare och assistenter om betydelsen av en god arbetsmiljö. Detta är en grundförutsättning för att förverkliga de övergripande målen. Det är i det dagliga arbetet som grunden för en god arbetsmiljö läggs. Kooperativet Hand i hands styrelse har gjort en uppgiftsfördelning där ansvaret

för de personliga assistenternas arbetsmiljö handläggs först och främst av arbetsledaren, d.v.s. brukaren eller i förekommande fall dennes företrädare. På Kooperativets kansli är verksamhetsansvarig ansvarig för de kanslianställdas arbetsmiljö. Detta betyder att det är i första hand med arbetsledaren som de personliga assistenterna ska ta upp frågor om arbetsmiljön och de kanslianställda ska tala med verksamhetsansvarig. D Resursfördelning Verksamheten ska inom de ramar som assistansersättningen medger tillse att nödvändiga resurser finns för att ge assistenterna en god arbetsmiljö. E Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, enligt arbetsmiljölagen Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Vid arbetsställe, där minst 50 arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska finnas skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Hand i hand har en skyddskommitté som består av följande personer: arbetsmiljöansvarig i Hand i hands styrelse, verksamhetsansvarig samt skyddsombud utsett av Kommunal. F Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. För att minska riskerna för ohälsa och olycksfall måste alla medverka. Det är en angelägenhet för både arbetsgivare, arbetsledare och assistenter. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete behöver inte vara krångligt. Det handlar om att låta alla få komma till tals och bli överens om vad som ska gälla, att undersöka riskerna i arbetet och vidta åtgärder. Då har man ett arbetssätt som hjälper till att förebygga sjukdomar och skador.

Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Det handlar om att uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av teknisk karaktär. Arbetsmiljöarbetet omfattar också arbete som inte utförs på en fast arbetsplats, t. ex. på resor eller när brukaren är på stan, i skola, på besök hos annan person eller liknande. Varför ska man ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete? Det leder till att risker i arbetet upptäcks och åtgärdas i tid. Det kan hindra att assistenter drabbas av olycksfall, sjukdom eller andra negativa följder av förhållandena i arbetsmiljön. Det ger goda arbetsförhållanden vilket kan minska sjukskrivningarna. Det kan också leda till att man undviker stress och kvalitetsförsämring av assistansen samt får en bättre fungerande assistans. De goda arbetsförhållandena kan bidra till att kostnaderna för assistansen minskar. Det leder ofta till större ordning och reda i hela assistanssituationen. Det kan öka trivsel och engagemang i arbetet. En bra arbetsmiljö ger gott anseende och Kooperativet Hand i hand/arbetsledaren kan lättare behålla och rekrytera assistenter. Vem gör vad? Kooperativet hand i hand som arbetsgivare har genom styrelsen huvudansvaret. Styrelsen har utsett Sune Levin till arbetsmiljöansvarig. Han ska kunna arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för Kooperativet Hand i hand, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. Arbetsledarna ska se till att berörda personliga assistenters dagliga arbetsmiljö når upp till de krav, både fysiskt och psykiskt, som följer av lagar och regler inom arbetsmiljöområdet som gäller för Kooperativet Hand i hand. De bör därför besitta grundläggande kunskaper samt ta del av information om nyheter och förändringar inom arbetsmiljöområdet. Ytterst är det Kooperativet Hand i hand som ansvarar för att arbetsledarena härvidlag har lämplig kunskap.

Assistenterna deltar i arbetsmijöarbetet genom att t.ex. rapportera risker, sjukdom, olycksfall och tillbud samt ge förslag till åtgärder och lämna synpunkter på det som åtgärdats. Det är viktigt att arbetsgivaren och arbetsledaren kommer överens med assistenterna hur man ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Det kan t.ex. ske genom assistansmöten och gemensamma undersökningar av arbetsmiljön. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av Kooperativet Hand i hands arbetsmijöarbete. Utomstående expertresurser kan kopplas in vid behov av t.ex. vid undersökningar av förslag till åtgärder och utbildning av assistenter. Så här gör vi ett sätt att arbeta 1. Undersök arbetsförhållandena 2. Gör en riskbedömning 3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp 4. Åtgärda risker som kommit fram 5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs 6. Följ upp genomförda åtgärder 7. Gör en arbetsmiljöpolicy 8. Gör en uppgiftsfördelning 9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper Hur ska vi följa upp arbetsmiljöarbetet? Arbetsledarna behöver ta reda på hur arbetsmiljöarbetet fungerat under det senaste året. Genomgången kan leda till att ni behöver göra förbättringar t.ex. genom att ändra på era rutiner. Exempel på frågor att ta upp vid uppflöjningen: Hur fungerar samverkarn i arbetsmiljöarbetet? Hur har ni undersökt arbetsförhållandena? Har ni följt handlingplanerna? Har de som deltar i arbetsmiljöarbetet tillräckliga kunskaper? Är rutinerna aktuella? Det är obligatoriskt (Arbetsmiljöverkets föreskrift, Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1) att skriva ner riskbedömningar och handlingsplaner och att göra sammanställnignar över sjukdomar, olycksfall och

allvarliga tillbud i arbaete. Om det finns allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner. Kooperativet Hand i hand tillhandahåller en checklista för att underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet. Denna checklista skickas ut en gång per år men kan erhållas oftare om så önskas. Checklistan ska lämnas till arbetsmiljöansvarig efter gjord genomgång, senast den 15 mars. Hur ofta ska undersökningarna göras? Det finns inte något bestämt tidsintervall för hur ofta undersökningarna ska göras. De ska dock göras så ofta att ni har klart för er vilka risker som finns och vad som behöver åtgärdas. G Utbildning Arbetsledare Grundläggande arbetsmiljöutbildning för samtliga arbetsledare i Kooperativet Hand i hand anordnas. Särskild uppmärksamhet ska ges åt innebörden av arbetsledarens ansvar för arbetsmiljön. Vid årliga utbildningstillfällen ska aktuella arbetsmiljöfrågor tas upp. Arbetstagare Vid introduktion/utbildning av nyanställda assistenter ska arbetsmiljöaspekterna behandlas. Vid behov ska varje assistent ges individuellt utformad utbildning i lyftteknik, förflyttningsteknik eller andra arbetsmoment som i det enskilda fallet kan vara av särskild betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Det ligger på arbetsledaren att uppmärksamma och aktualisera behov av individuellt utformade utbildningsinsatser. Kansliet och den arbetsmiljöansvarige ska vid behov bistå vid genomförandet av dessa. Kansliet ansvarar, på uppdrag av den arbetsmiljöansvarige och styrelsen, för planering och genomförande av de gemensamma utbildningsinsatserna.